Workshop anteckningar 26/10.

Transkript

1 Workshop anteckningar 26/10. I detta dokument finns renskrivna anteckningar från de olika gruppernas diskussioner. Först i varje stycke finns en del i kursiv still, detta är det material som grupperna valde att presentera under diskussionsstunden.

2 Grupp 1 Inför valet 2018 Inför valet 2018 måste vi hitta en länk mellan det demokratiska språket och behovet av lättläst. Kan vi vara med och bidra så att flera får förståelse för en demokratisk kontext. En svår fråga, det är individens ansvar att välja vem man röstar på. Viktigt att arbeta objektivt och få materialet begripligt så att man själv kan välja vad man röstar på. Vi diskuterade utifrån det här perspektivet:? Politiker Väljare Vi hade olika ingångar och perspektiv i diskussionen: bibliotekarier, pensionerad folkhögskollärare som jobbar som volontär bla på språkcaféer, boendestödjare som är valombud på gruppbostaden, länsbibliotekarie, studieförbundrepr, projektledare Vi diskuterade kort olika material vi känner till: Mitt val, Alla väljare, de politiska partiernas websidor. Vi lämnade ganska snabbt diskussionen vad man kan göra materialet som finns och som kommer att uppdateras gör att bokcirklar, diskussionsgrupper, demokraticirklar är rimligt att starta. Identifierade flera olika länkar i processen för deltagare i cirklar och samtalsgrupper bla. - Att begripa själva processen - Att begripa vad man vill rösta på - Att ha en egen röst Vi var flera i gruppen som såg möjligheter att hjälpa till och på olika sätt får människor att förstå processen, men att förstå vad man vill rösta på är främst individen som själv måste fatta ett eget beslut och välja. Politiker är ofta mångfacetterade och bildrika i sitt samtal och vi diskuterar hur det möter väljare som har behov av att få konkret och lättbegriplig information. Studieförbundet Vuxenskolan spelar in en ny informationsfilm/utbildningsmaterial som heter bli en lättläst politiker Vi diskuterade också att - Vi behöver motivera politikerna det är inte självklart att de vänder sig till målgrupperna. - Som anhörig kan man också behöva stöd/utbildning/information för att stötta sin närstående att rösta. Det finns exempel på anhöriga som tycker att det inte är aktuellt för den närstående att rösta. Här är det viktigt med kunskap i alla led. Så den sista frågan: Kommer politikerna att anstränga sig?

3 Grupp 2 A - Projekt för läsfrämjande/tillgängliga medier i omsorgerna. Lustfyllt läsande, hitta en crossover med unga och äldre i samma grupper, unga kan tekniken och äldre har mer erfarenhet. Sedan kan man ha högläsning i grupper. Lustfyllt läsande och lärande Dåtid och Nutid Personer på äldreboenden samt barn och ungdomar De äldre kan dela med sig av erfarenheter och ungdomarna fixar tekniken (dator, surfplatta) för dokumentation vid varje träff (om vi väljer arbetsformen studiecirklar). Gärna någon förskola/förskolor i samarbete med ett äldreboende eller flera. Samarbete med kommunbiblioteken eller regionbiblioteken.

4 Grupp 2 B - Projekt för läsfrämjande/tillgängliga medier i omsorgerna. I gruppen pratade man mycket om många olika frågor, samarbeten hur hittar mansamarbetspartners, kanske genom att hitta gemensam fråga. Genom att få ok för chefer. Det är viktigt att förankra, frågor i organisatioenr. Genom projekt kan man också visa vad som inte fungerar. Som slutord vill gruppen slå ett slag för högläsarföreningar för att få alla att lära sig att läsa lättläst. Försök samarbeta med problemlösning, se personer och göra bra saker tillsammans. Få personal att använda teknik. Ljudböcker på promenader Försök hitta en gemensam fråga, kan man hitta nya tjänster för läsombud och högläsare, bibliotekspersonal och LSS-personal. Sänka trösklarna, kostnader för personal och vikarier. Vilket material finns? böcker, plattor och träffar med fika. Bokcirklar med specialpedagoger och bibliotek Man kan lära sig i projekt för att visa vad som inte fungerar, problemen kan beskrivas och skickas vidare till MTM Samarbete mellan MTM, bibliotek och gruppboende. Förankra frågan hos personal och chefer Vad gäller hos Inläsningstjänst och hur skapar man lokala inläsningar. Försök att ha samarbeten regionalt med olika aktörer, kommunicera mellan dem.

5 Grupp 3 - Hur kan vi utveckla formerna för frivilligas läsfrämjande I Fagersta finns en stor frivilligläsarenhet med stort kulturengagemang. Man arbetar med att ge uppmuntran ordna roliga resor, bjuda på julbord från kommunens sida. Kan man samarbete med vårdutbildningar? Kan regionbiblioteket hjälpa till att stötta? Det finns många bra exempel med kommuner som gör liknande verksamheter. Vuxenskolan skapar ytterligare mervärde. På Gotland har man teknikengagemang med PRO unga hjälper äldre med teknik, använda plattor och hur man bokar biljetter på internet.

6 Grupp 4 A - Hur når vi ut i omsorgen? Det finns inte bara ett sätt. Som bibliotek kan man inte bara sitta i lokalerna och vänta, utan besök en LSS-verksamhet, eller intresseorganisationer. 1. Ordna inspirationsdagar och bjuda in många olika aktörer. 2. Anhörigkonsulenter kan sprida information. Kontakta intresseorganisationer. 3. Använda nätverk med bibliotek studieförbund, lokala författare, vård och omsorg involvera högläsningsgrupp. 5.Arbetsgrupp kan bestå av LSS-chef och privat alternativ, vård och omsorg är svårt att nå. 6. Gå ut till olika boende daglig verksamhet och chefer.

7 Grupp 4 B - Hur når vi ut i omsorgen? Grupp 4 B berättar om arbetet i Norrköping, man har en samverkansplan mellan kulturförvaltning o socialförvaltning. Detta efter ett initiativ från politiker som tagits i nämnd. Man har en arbetsgrupp som träffas tre gånger per termin. Man har ett dokument att luta sig emot. Det behöver förankras hos enhetschefer inom omsorgerna. Man behöver erbjuda något, te x att biblioteket står för en projektansökan och fortbildning. Vem ska driva utvecklingsarbeten och kontakten för samarbeten? Svårt för läsombuden att hinna/få gå på en utbildning/fortbildning. Samverkansplan mellan Kulturförvaltning och Socialförvaltningen i Falköping. På politikerinitiativ. Små insatser kan ha stor betydelse för den enskildes hälsa och mående. Aktivitetssamordnare eller liknande är en bra samarbetspart. Regionbiblioteket kan inte göra något om de inte har Folkbiblioteket med sig. Ett uppdrag. Läsombud som utbildas inom omsorgerna är en bra start för att nå ut.

8 Grupp 4 C - Hur når vi ut i omsorgen? Man har olika förutsättningar i regionalbibliotek, folkbibliotek och omsorgen. Börja med att ringa in ansvarig och kontakta dem. Upplysa om bibliotekslagen eller LSS-lagstiftning. I Skövde ingår bibliotekarier i arbetsgrupp man träffas i arbetsgruppen i kulturhuset. Man lyfter också den strålande verksamheten på infoteket i Uppsala, sådan borde finnas i hela landet. 1. Ta kontakt med ansvarig (med mandat) och berätta om ditt uppdrag (ditt mandat), fråga: Hur kan vi hjälpas åt? Du som bibliotekarie vilar i Bibliotekslagen, du som anställd i omsorgen har uppdrag via LSS. 2. Utnyttja valåret! Ex: arrangera hearing med ansvariga politiker på ditt bibliotek/din arbetsplats. Sist och slutligen handlar det om demokrati och delaktighet i samhället. Tre saker: mandat, samarbeta och kunskapsspridning! Ett konkret samarbetsexempel som lyftes i gruppen: Två bibliotekarier med ansvar ingår i en arbetsgrupp för LSS. Respektive parter träffas på fiket i kulturhuset där bibliotekarierna arbetar (för att underlätta för dem att komma ifrån) för regelbundna överläggningar.