Modersmål, litteratur och livskunskap. Katarina Rejman

Transkript

1 Modersmål, litteratur och livskunskap Katarina Rejman

2 L Lärare om litteraturundervisning Jag minns en situation i en klass, som var ganska svag och stökig. Det fanns många problem i klassen. Vi skulle läsa Jan Guillous Ondskan. Jag hade förberett frågor som de skulle svara på i sin läsdagbok. Jag läste högt ett avsnitt, och sen hände något helt oplanerat, som helt kullkastade mina planer. Det blev helt tyst i klassen medan jag läste, och man fick sån där gåshudskänsla. Bl.a. hade en helt otippad elev förstått bokens budskap. Han berättade öppet för klassen, där man alltså skall leka tuff, att han tycker att han lärt sig något av den här boken. Eleverna blev fascinerade och diskuterade hur våldet egentligen fungerar och hur sjukt det är att lärarna inte ingriper. Det blev en väldigt fin diskussion om att det liksom finns en inre sanning, att det som händer i boken kan hända mig, och det kan hända andra människor. Det blev så bra för att eleverna själva var aktiva och bestämde vad vi skulle diskutera. Katarina Rejman

3 När litteratur möter motstånd Förr tycker jag att eleverna tyckte det var roligt att läsa. Nu finns det så många, som aldrig läser på sin fritid. Många säger att de aldrig läst en bok när de kommer till sjuan. De har helt enkelt ingen läsvana. Och jag tycker att det är svårt att hitta rätt böcker. Utbudet på böcker som är lätta, men ändå bra, är inte stort. Många elever låter sig skrämmas av att boken är för tjock. Och sen kan det bli så fel, om jag väljer en bok som inte alls väcker intresse. Men hela läsprojektet förstörs ju, om alla inte läser samma bok, eller när en del inte läst de avsnitt som skulle läsas hemma. En del elever fuskar sig igenom läsningen. De väljer en bok som finns filmatiserad, och så ser de filmen. Eller läser baksidestexten, eller kopierar från internet, eller av en kompis. Det har hänt att jag kört ett litteraturprojekt fast jag haft en gnagande känsla av vi inte pratade om det det borde handla om, de tidlösa frågorna litteraturen väcker. Eleverna totalvägrade, de ville ha arbetsblad med rätt fel -frågor. Jag kan känna att det finns ett starkt andligt motstånd mot läsning i en del klasser. Jag ger en del lästid i skolan, men det går ju så mycket tid åt. Och sen har jag inte tid att individuellt möta alla dem som har det svårt. Det känns frustrerande. Jag skulle behöva fortbildning i hur man möter läsmotstånd, jag känner mig ganska handfallen inför det här problemet. Katarina Rejman

4 Mål med litteraturundervisningen Analys av narrativer Läslust 9 Livskunskap 9 Vidgad textkompetens 7 Språkutveckling 6 Upplevelser 3 Utveckla tänkandet 3 Glädje 2 Vidga vyerna 1 Förvirra 1 Läsvana 1 Mening med att läsa 1 Litterär gemenskap 1 Tröst 1 Katarina Rejman

5 Livskunskap Personlighetsutveckling Existentiella frågor Fronesis frågor om rätt och fel Demokrati och verklighetsförståelse Katarina Rejman

6 Skolan som kontext: Sammanhanget och miljön där undervisningen sker Vilka begränsningar och resurser ger skolan som kontext? - Lektionstid - Elevgrupper - Material - Lärare - Utrymme Katarina Rejman

7 Vem bestämmer vilka texter som ska läsas? läroplanen läraren läraren och eleven tillsammans eleven Katarina Rejman

8 Lässtrategier 4 grundläggande strategier - Hitta information - Dra enkla slutsatser - Sammanföra och tolka information samt reflektera - Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag Samt efferent och estetisk läsning Katarina Rejman

9 Vilka kompetenser behöver eleven? Katarina Rejman

10 Olika läsningar av texter Elevtext Lärartext Katarina Rejman

11 Kunskap = livskunskap? Lärobjekt - Litteraturen som lärobjekt: Litteraturhistoria, genre, textkompetens, narrativ kompetens... - Lära genom litteraturen: om historia, kultur, empati, hästar, länder, andra människor... Katarina Rejman

12 Katarina Rejman