Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg gbg.org

Transkript

1 Lek och samspel hos barn med autism Gunilla Thunberg gbg.org

2 Gunilla Thunberg Leg logoped 1984 Arbetat med barn med språkstörning sedan dess, DART sedan 1988 Doktor i Neurolingvistik 2007 avhandling om talande hjälpmedel och barn med autism Mamma till Alfred 16 år med autism och lätt utvecklingsstörning Nu ansvarig för EBH grupp tidig kommunikation (mest studier kring autism)

3 Innehåll föreläsning Autism en kommunikationsstörning Kommunikationsutveckling trappan Om lek & lek och autism AKK och lek trappan Mer ingående om Imitation Delad uppmärksamhet AKK & AKK och lek Prel resultat EBH grupp tidig kommunikation

4 Autism en kommunikationsstörning Allt större betoning på sociala kommunikativa svårigheter i diagnoskriterierna. Dyad eller monad istället för triad??? Språklig/talmässig regression oftast det som gör att föräldrar söker hjälp. Det allra mest typiska för barn med autism, jämfört med grav språkstörning. Många personer får aldrig funktionellt tal: 15 50% (på väg ner!!?) Många med tal har specifik språkstörning Många har oral/verbal dyspraxi motorik öht taget mycket i fokus nu!! Nya inneområdet!

5 Viktigt att tidigt fokusera kommunikation därför att: Kommunikationssvårigheter associerat med beteendeproblematik (Carr et al 97) förutsäger bäst hur det går för personen som vuxen! (Billstedt et al 2007) Kommunikationssvårigheter relaterat till stress hos föräldrar (Ello & Donovan, 2005)

6 Pragmatiska problem hos alla med ASD Enligt Amy Wetherby (2006) två huvudsakliga problemområden: 1) Delad uppmärksamhet 2) Förmåga till symboliskt/representativt tänkande Vilket är hönan och vad är ägget??

7 Hur lär sig barn kommunicera och hur lär vi dem?

8 Kommunikationsfaser 1. Spontana handlingar 2. Medvetna handlingar 3. Medveten kommunikation 4. Symbolkommunikation 5. Symbolkombination Vi är trappan! Ledstängerna i trappan är kommunikationsstöd/akk (Alternativ och Kompletterande Kommunikation)

9 Den medfödda kursen Kommunikation för att små barn skall förstå och lära (kallas BabyTalk eller Motherese eller Småbarnsprat). Detta är omedvetet! Vi: Pratar mindre (kortare meningar) Vi betonar mer (variation i tonhöjd, styrka) Vi pratar långsammmare Vi använder mer mimik, kroppsspråk och föremål Redan som mycket små anpassar vi vår kommunikation Vi upprepar Vi ställer oss i ögonhöjd för att få barnets uppmärksamhet mer fysiska

10 När barnet inte utvecklas normalt.. Vanligt att vi använder kursen mindre fast vi behöver använda den mer! Påverkas ofta samspelt negativt barnet tar färre initiativ till kommunikation och svarar mindre för att det inte förstår eller är intresserat. Denna negativa spiral drivs vidare av att vi tar över för mycket både frågar och svarar i samspelet! När vi upplever att vi inte når barnet kommunicerar vi mindre..

11 För att bryta detta och få barnet att vilja kommunicera behövs responsiv kommunikationsstil: Titta & lyssna: se vad barnet gör Vänta & förvänta: stanna upp och visa förväntan ansikte-kropp! Tolka & bekräfta: tolka och bekräfta vad barnet kommunicerar eller gör

12 När detta inte räcker...får man använda list och lock! Erbjud bara en liten bit sedan vänta Välj en aktivitet som barnet inte kan göra utan din hjälp sedan vänta Erbjud möjlighet att välja sedan vänta Stoppa mitt i någon välbekant aktivitet sedan vänta Göra något tokigt/fel Placera något favoritföremål synligt utom räckhåll sedan vänta

13

14 Den gyllene triangeln lärandets moder 1 barnet 2 3 Dyadeninteraktionen Handlingenobjektet Handlingenobjektetinteraktionen vuxen objekt

15 Delad uppmärksamhet Den viktiga triaden/triangeln Inom ramen för dyadisk interaktion börjar barnen utveckla den triadiska interaktionen ex ge ta lek Sensorimotoriska schemata/erfarenhet av objekt börjar kombineras med schemat/erfarenhet av mänskligt samspel. Barnet utvecklar successivt från ca 9 mån 18 mån en förståelse för andra personers 1)uppmärksamhet och 2)avsikt och börjar anv pekning, ljud annan kroppskommunikation för att styra den vuxnes uppmärksamhet och handlingar SPRÅKETS VAGGA!!

16 Utveckling av delad uppmärksamhet och avsikt (Gärdenfors, 2000) Att ha en egen inre värld Att ha en uppfattning om andras känslor Att ha en uppfattning om andras uppmärksamhet Att ha en uppfattning om andras avsikter Att ha en uppfattning om andras medvetanden Att ha ett självmedvetande (människan ensam om)

17 Om lek (Gärdenfors i Jensen & Harvard, 2009) Medfödd alla däggdjur leker, även fåglar Livsnödvändig experimentverkstad/labb: möjliggör att skaffa sig simulerad och utökad erfarenhet Naturens skolbänk vi lär och övar det mesta Leken kan ses som källan till mänsklig kultur Evolutionärt tre leksorter: 1) motorisk lek 2) objektled 3) koordinationslek (endast människa)

18 Definition Huizinga 2004 Lek är en frivillig handling som kan förrättas inom vissa fastställda gränser i tid och rum i enlighet med frivilligt accepterade men obetingat gällande regler. Leken är sitt eget ändamål och åtföljes av en känsla av spänning och glädje och medvetandet om något som är annorlunda än det vanliga livet (def omfattar även spel som i många språk inte skiljs åt)

19 Lek och autism (Strid & Tjus, 2009) Kan vara svårt att se barnets med autism lek annorlunda och mer på tidig nivå Särskilt svårt med låtsaslek Samordnad (delad) uppmärksamhet och imitation relaterat till språk och lekförmåga Att lära barn med autism att lära är att lära dem kommunicera och att leka Utgå från kommunikationsnivå extra tonvikt på imitation, delad uppmärksamhet,

20 Lek & AKK trappa

21 Viktigast Imitation genom imitation! Delad/samordnad uppmärksamhet följ barnet, lev dig in i och gör dig delaktiga i barnets aktivitet lägg till respons/bekräftelse utifrån nivå: 1) aktivitet 2) uppmärksamhet 3) kommunikation utvidga Två uppsättningar leksaker underlättar: slipper dela, vänta, ta tur och parallellek kan leda till samlek Det är aldrig för tidigt med AKK!! Multimodal bäst om vi kan. Använd alltid AKK till barnet: teckna och/eller pekprata!

22 Prel rapport från EBH grupp tidig kommunikation (mest autism) Evidens inom främst 3 områden: Responsiv kommunikationsstil oftast given inom ramen för föräldrautbildning Miljömodifierande strategier: mjuka beteendeterapeutiska tekniker införda i naturliga vardagsaktiviteter/lek med utgångspunkt från barnets intresse AKK. Multimodal verkar bäst annars jämt skägg mellan TAKK, bilder, talande hjälpmedel med tendens att bild+talapp lärs in snabbare

23 Imitation forskning Grundläggande förmåga viktig för överlevnad! Så viktig att man nu hittat att vi föds med förmåga att imitera målinriktat och kommunikativt beteende speciella spegelneuron har identifierats möjligen avvikande utveckling här också vid autism vet vi ännu inte så mycket om. Förmåga imitera har också visat sig förutsäga senare utveckling hos personen med autism.

24 För att imitation skall leda till samspel och lärande Måste vi börja med att imitera barnet möta barnet där det är i sitt intressefokus och i sin aktivitet! Förhoppningen är att barnet upprepar sitt beteende/imiterar oss här uppstår samspel delad upplevelse som kan leda vidare till delad uppmärksamhet/avsikt Nästa steg är att barnet också börjar imitera oss (utan att vi först imiterat barnet)

25

26 Forts. imitation Zeedyk& Heimann 2006 Nadels still face experiment 2 likadana uppsättningar leksaker, 1. vuxen stilla 2. vuxen imiterar, 3. vuxen stilla 4. fri lek Barnet blir intresserad av den vuxne efter imitationen, söker kontakt efteråt. Börjar imitera den vuxne. Imitationsförmågan kunde sedan generaliseras! 26

27 Film AKKTIV

28 Exempel på aktiviteter där den vuxne kan behövas för att det ska bli kul. Såpbubblor Ballonger Uppdragbara leksaker Speldosor som vrids upp Snurror Vattenkran

29 mes/ Autism Games:Massatips från logoped på lekar för barn med autism, för barn på olika nivåer

30 AKK kommunikationsstöd både för att förstå och uttrycka sig i lek Glöm inte någon del av kommunikationens båda sidor! Bilder i lek hjälper barnet att föreställa sig/komma på vad man kan göra, i vilken ordning, vad man kan säga, vad du säger och vill, att man kan be om nåt annat (in utgång) Använd AKK också bilder när du kommuncierar till barnet förvänta inte att barnet börjar använda AKK om inte du gör det

31 Anja film

32 Anja Morells projekt 2005, 2006 Logoped på DAHJM dataresusrscenter i Lund Barn med autism fått tillgång till pekdatorer med dynamiskt kommunikationsprogram (bilder) och talsyntes Olika språklig nivå en del med stora ordförråd! Två viktiga framgångsfaktorer föreslås: om föräldrar/andra vuxna också använder hjälpmedlet barnets kognitiva stil: om det själv utforskar innehållet Rapporter och fr a film rekommenderas varmt!! Beställes från: 72

33 Kontaktlek: kittla var? Exempel

34 Orsak verkan samspel Blåsa ballong släppa!

35 Kaptenen befaller (Simon säger)

36 Kognitivt stöd: välja lek, visa Docklek (boll lek) momenten i leken

37 Sjunga Välja sång Sjunga med apparat

38 Läsa saga Sune letar När det är dags ropar barnet på Putte! Aja, baja Alfons Barnet säger: Inte sågen! Texten nedminskas och anpassas ev med bild

39 gbg.org Här hittar du bra information, material och kurser kring kommunikation och datorstöd! Välkommen!