Från Applar till appar. AKK i vårt eget livsperspektiv

Transkript

1 Från Applar till appar AKK i vårt eget livsperspektiv

2 Dinosaurierna är: Mats Lundälv DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EUprojektare dygnet runt Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på DART sedan starten 1988, AKK-morsa Britt Claesson, AKK-pedagog, gammal habiliteringsräv, kan allt om TAKK Eva Bergek & Lennart Ulin, företagsuvar från tidernas start som hittade varandra på AKK-mässor driver Frölunda Data

3 När börjar AKKhistorien då? För teckenspråk finns mest dokumenterat Finns nästan inget nedskrivet! En vetenskaplig artikel: Vanderheiden i Journal of Rehabilitation Research and Development Viss dokumentation i några läroböcker. Länge misstänksamhet/oro för att använda AKK & datorer hämmar det talutveckling??? Ibland knappt tillåtet!

4 AKK ett område sammanflätat av främst tre viktiga trådar: Teknisk utveckling Attityd Samhällssyn Politik Kunskap Kunskap om kommunikation och språkutveckling Hjälpmedelsförsörjning Utveckling av lågteknologisk AKK

5 Teckenspråk är det språk som döva sinsemellan har använt i alla tider. Romartiden Rom världens medelpunkt. Pga att människorna talade olika språk blev gest- och mimspråket betydelsefullt. Det fanns en organisation med ca 6000 gestoch mimspråkstolkar.

6 1760 Abbé de l Épée En värld av tystnad full av liv Grundade den första organiserade dövskolan Använde teckenspråk Undervisade många samtidig Hans teckenmetod spreds över hela världen

7 Tecken till hörande Danmark 1969; språkstimulering där man använde tecken som stöd i kommunikationen Även i Sverige börjar man använda tecken främst till vuxna personer med utvecklingsstörning

8 1978 Cecilia Olsson bedriver undervisning i teckenkommunikation Citat I teckenkommunikation har enskilda tecken lånats från de dövas teckenspråk och anpassats i utformning och användning till den begåvningshandikappades förutsättningar

9 1980-talet Professor Iréne Johansson använder tecken som stöd till talet i sin forskning och utveckling av en språkträningsmodell. Teckenkommunikation får genom detta spridning till olika verksamheter.

10 Kärt barn har många namn Tecknad svenska Teckenkommunikation Tecken som stöd Tecken till tal Tecken och samtidigt tal Tecken som AKK, TAKK

11 Framtid TUFF-utbildning till föräldrar Obligatorisk utbildning i tecken för förskollärare och specialpedagoger Kontinuerlig utbildning till personal i särskolan, korttidshem, daglig verksamhet, särskilda boenden, personliga assistenter och alla andra som kommer i kontakt med personer som kommunicerar med tecken.

12 Lågteknologisk AKK Först bokstavs/ordtavlor: I USA på 20-talet F Hall Roe-tavlor som gjordes i trä av välgörenhetsgrupp: Gora Khan Grotto

13 Symboltavlor började utvecklas och omskrivas på 60-talet i USA 1971 Toronto: Shirley McNaughton med kolleger började prova bliss med sina elever 1976 besökte en svensk grupp Kanada och började sedan prova bliss: Bräcke Östergård, Ekhaga i Linköping 1985 lanserades Pictogram i Sverige

14 Teknisk utveckling Pionjärer viktiga: en typisk sådan är Vanderheiden själv: tekniker som såg en utmaning i att kunna hjälpa en person med funktionshinder ofta rörelsehinder att uttrycka sig I Sverige: Karoly Galyas, Sheri Hunnicutt m fl på KTH i Stockholm, Ulla Lagerman m fl vid Chalmers Gbg, O&W i Lund, Rehab C och GEWA i Sthlm, och många flera

15 Skrivmuskedunder kom först Med alternativ mekanisk och/eller elektronisk styrning på olika fiffiga sätt Europa först! Ex: POSM från tidigt 60-tal Mats lägger till här sannolikt ny bild

16 Så här började vi i Sverige Svenska Luxor ABC 80 från O&W byggde Desk 80 första svenska skrivsystemet för kontaktstyrning Apple II-datorerna från 1978 och under större delen av 80-talet med åren ett stort antal program och tillbehör för personer med FH däribland Talking BlissApple, OmniBliss, MacApple Communicator, AFC, Concept Kbd, BlissCom-bord, talsynteser samarbete med UK och USA (videosnutt) och så ABC 800, Compis, IBM, Mac,

17 Portabilitet gick framåt Talking broach, 1973 Canon communicator, slutet av 70-talet, första hjälpmedlet som tillverkades av ett stort kommersiellt företag

18 Tal då? Talsyntes först: pionjärapparater utvecklades redan på 1700-talet Tog ordentlig fart med datorteknikens utveckling: Sverige väl framme (Gunnar Fant vid KTH)

19 80-talet Talsyntesåterkoppling till både text och symbolsystem. Blissbord MultiTalk lite mer portabelt

20 Pratapparater Kom i slutet av 80- talet DARTs första: AllTalk, IntroTalker Ofta med digitalt inspelat tal ibland också talsyntes Är sig lika, men: bättre ljud, tåligare, något mindre

21 Styrsätt Datorn som hjälpmedel i sig Alternativa styrsätt tillbehör: Tangentbordplattor, styrplattor, tangentbordersättningar, kontakter, alternativa pekdon pekskärm,huvudmus, ögonstyrning Programvara i datorn Scanning, skärmtangentbord, skärmkartor Kombinationerna Speciella tillbehör och/eller tillgänglighetsstöd som standard

22 Andra viktiga händelser för AKK-området Bildandet av föreningen ISAAC International Society for Augmentative and Alternative Communication 1984 första ISAACkonferensen (svenska deltagare!) 1985 vetenskapliga tidskriften AAC 1988 svenska ISAAC bildades

23 REDAH-projektet Dataresurscenter Mitten av 80-talet olika initiativ till att prova och utveckla teknik bl a på Bräcke östergård, AMU Hadar 1988 tog HI (Hjälpmedelsinstitutet) ansvar för en gemensam ansökan till Allmänna Arvsfonden. Aug 1988 startade REDAH (och DART): arvsfondsmedel + medel från skolmyndighet (nuvarande SPSM) Multidisciplinärt redan från början!

24 Kommunikationscenterprojektet och Datatekens start Startades mestadels i anslutning till REDAH-center KomP i Göteborg Fokus på metodutveckling Första böckerna skrevs

25 Projektande hit och projektande dit Ja all dessa projekt :-p små lokala projekt (lokala huvudmän och stiftelser) regionala projekt (landsting, VG) nationella projekt (HI, SIL-SIT-SPSM, Allm.Arvsfonden, m fl) nordiska projekt (NNH, NUH) bilaterala internationella projekt (DART-SIL-ACE) och till stora EU++-projekt Utvecklingsprojekt och så småningom forskningsprojekt (samverkan mellan många olika aktörer offentliga, privata, klinisk/pedagogisk verks., högskola, företag ) Stimulerande, men samtidigt ett frustrerande hoppande från sten till sten brist på möjligheter till långsiktig uppföljning the valley of death (Gregg V) bilden av en ökenväg

26 Från speciellt till generellt Det kommer alltid att behövas särskilda lösningar för mycket speciella behov, men - i början var allt med IT, tillgänglighet och AKK något mycket, mycket speciellt och märkvärdigt - nu kan och måste alltmer göras generellt tillgängligt - vi är ju alla beroende av IT och kommunikation - IKT - därför behöver teknik och tjänster göras därefter!? Borde man t ex inte som AKK-användare kunna skriva med symboler i ett vanligt kontorsprogram?

27 Det kanske man kan snart?

28 Vad betyder den integrerade och mobila IKT-användningen för AKK? Inte bara traditionella datorer! Android- och iphone-mobiler, och läs-, surf-, media- och allt-i-allo-plattor! ständig uppkoppling till näten! integrering av IKT i alla miljöer/apparater! nya sorters tjänsteutbud via/för allt detta! nya möjligheter, men också nya beroenden? vi letar och finner möjligheterna men låt oss ändå inte glömma att länge leve den lågteknologiska kommunikationen!

29 Kommunikation i fokus!! AKK-området har alltid präglats av samverkan över Yrkesgränser Specialiteter & kunskapsfält Nationsgränser Garanterar väl en fortsatt spännande framtid och fler möjligheter i KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET!