Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson
|
|
- Åsa Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta projektet, BP5 Beslut att inte avsluta projektet, BP5 Beslut att bordlägga beslutet Datum och underskrift projektägare Namnförtydligande
2 Slutrapport 2(7) Inledning Kommunikationsenheten lämnade in sin projektide till utvecklingsforum inom Handikapp & Habilitering (H&H), Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), i december 2006 som därefter anslog pengar till projektet i februari Arbetsgruppen och styrgruppen formerade sig och projektplanen skrevs under våren. Personalen på Kommunikationsenheten genomförde projektet under hösten 2007 och under våren 2008 genomfördes en försöksverksamhet av arbetsgruppen. Projektet avslutades under hösten 2008 med att Startväskan reviderades utifrån de synpunkter som kom fram under utvärderingsdagarna. Projektet har genomförts internt inom H&H Bakgrund Till Kommunikationsenheten kommer barn och ungdomar upp till 18 år efter en internanmälan från Habiliteringscenter (HC) inom SLSO. Kommunikationsenhetens uppdrag är främst att göra utredningar i syfte att hitta lämplig AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation). De anmälningar om kompletterande insats som kommer till Kommunikationsenheten rör ofta barn/ungdomar på tidig utvecklingsnivå och/eller med grava flerfunktionshinder d.v.s. barn/ ungdomar som har behov av tidig AKK. Det innebär att kommunikationen sker med osäkra signaler och på oklar symbolnivå. Det kan antingen bero på låg kognitiv nivå eller att man p g a sitt funktionshinder inte kunnat visa att man kan kommunicera. På Kommunikationsenheten har personalen observerat att många av de åtgärder som passade för dessa barn/ungdomar var desamma från ärende till ärende. Man bedömde att de första åtgärderna i många fall redan skulle kunna påbörjas på HC innan barnet/ungdomen kom till Kommunikationsenheten. En orsak till att man inte gör det i så hög grad idag är brist på gemensam kunskap i teamet kring tidig AKK. Genom projektet ville Kommunikationsenheten ge HC ett gemensamt arbetssätt kring AKK och genom det färdiga materialet också en tidsvinst. Ur brukarnas och deras anhörigas perspektiv var syftet att väntetiden på insats skulle bli kortare. Kommunikationsenheten arbetar i team med logoped, arbetsterapeut och specialpedagog. De olika yrkesgrupperna kompletterar varandra när man arbetar med dessa personer och man ville framhäva teamets betydelse genom att rikta sig till team på HC Projektet Startväska AKK - StAKK Projektgruppen har bestått av den behandlande personalen på Kommunikationsenheten, två arbetsterapeuter, en logoped och en specialpedagog. Gruppen har tagit fram och provat en arbetsmodell tänkt att användas av teamen på Habiliteringscenter när de gör insatser till personer med flerfunktionshinder på tidig AKK -nivå. Utifrån Kommunikationsenhetens erfarenheter och kunskaper har sedan materialet samlats i en startväska.
3 Slutrapport 3(7) Väskan innehåller: Saker för aktivitet/lekar som stimulerar till delaktighet, samspel och kommunikation t.ex. bandspelare, böcker, vibrerande föremål och fläkt. Redskap/hjälpmedel för att möjliggöra kommunikation på tidig AKK -nivå så som peklampa, reläbox, manöverkontakter, pekram, bilder och samtalsapparat. Metodbeskrivningar för introduktion och användning av sakerna, redskapen och aktiviteterna. Grunden i modellen är att finna vilka aktiviteter/lekar som personen är motiverad av. I dessa observerar, uppmuntrar och benämns bekräftande signaler hos brukaren för mera/vill/ja. Val tränas in genom att brukaren erbjuds olika aktiviteter först som föremål och sedan som bilder. Startväskan har provats i en arbetsgrupp. Den har bestått av fyra team från olika HC; Sollentuna barn, Järva barn, Södertälje barn och Haninge barn. Teamens sammansättning var logoped, arbetsterapeut och specialpedagog. I två av teamen ingick även sjukgymnast. Gruppen bestod av totalt 14 personer. Projektet inleddes med att arbetsgruppen hade två informationsträffar innan utbildningen. Därefter fick de två utbildningsdagar i december Varje team provade sedan startväskan på två till tre barn/ungdomar på tidig AKK -nivå. Teamen hade vid tre tillfällen gemensam handledning under våren 2008.Hela projektet avslutades med en utvärderingsdag med projektgruppen och arbetsgruppen. 2. Erfarenheter och lärdomar 2.1. Omvärldsanalys Projektgruppen började sitt arbete med att göra nationella studiebesök för att bl a diskutera hur andra arbetar med personer på tidig AKK -nivå. I Göteborg besöktes DART datorresurs- och kommunikationscenter, Händelseriket Eldorado och deras team för Kommunikationsutredningar samt Regionhabiliteringens utredningsenhet på Bräcke Östergård. I Linköping besöktes dataresurs- och kommunikationsenheten LINDAH. De olika enheternas erfarenheter var skiftande. Det var endast LINDAH som arbetade med en metod som liknade vår. Begreppet Emerging Communication eller Beginning AAC, hade vi gjort en egen svensk översättning av, till tidig AKK -nivå. Det var inget vedertaget begrepp och kunde lätt förknippas med tidig utvecklingsnivå vilket inte var meningen. Senare i projektet gick det åt mycket tid till att komma överens om en översättning som alla i projektgruppen var nöjda med. Vi enades om att fortsätta benämna begreppet tidig AKK - nivå och ge det en innebörd. Inom organisationen hade projektgruppen erfarenhetsutbyte med händelserikena Korallen och Lagunen, Datateket, Språkoteket och Lekoteket. Syftet var att förankra projektet, bland de verksamheter inom länscentret, som kom i kontakt med målgruppen och AKK. Klara Mera som har tagit fram Ryggsäcken för kognitivt stöd gav oss värdefulla synpunkter.
4 Slutrapport 4(7) Litteratursökningen gjordes genom att projektgruppens deltagare delgav varandra referenslitteratur utifrån sina olika yrkesområden och AKK. Mer tid kunde ha lagts ner på att öka evidensnivån på materialet som togs fram Tidsåtgång Projektgruppen har lagt ner mycket tid på att iordningställa startväskan. I det har ingått att söka lämpligt material, förhandla med leverantörer, hitta lämplig väska, praktiskt packa den, skriva metodbeskrivningar och färdigställa utbildningen. Materialet blev också mer omfattande än planerat. Arbetet kunde inte genomföras som planerat på grund av omständigheter i den fysiska arbetsmiljön. Gruppen diskuterade att ändra tidsplanen men med stöd av varandra och ledningen kunde startväskan och utbildningen färdigställas i tid. I den mest intensiva fasen i projektet, när väskan och utbildningen skulle iordningställas, behövde projektgruppen avsätta mer tid än vad som var planerat Ekonomi De ekonomiska ramarna, som projektet blev tilldelade för att iordningställa fyra startväskor, har hållits. Pengarna räckte till ytterligare en väska genom att Kommunikationsenheten bidrog med kronor. Det blev ett referensexemplar till projektgruppen. Sammanlagt gjordes fem väskor. Kostnaderna för materialet reducerades av viss mängdrabatt från några hjälpmedelsföretag. Priset för innehållet i en startväska med rabatter var kronor. Utan rabatter hade kostnaden per väska blivit kronor. Ett exakt pris på vad en startväska kan komma att kosta i inköp är svårt att ge. Det exakta materialet kan variera utifrån vad som finns på markanden när väskan skall iordningställas Organisation Projektledaren, en av personalen i projektgruppen, hade det övergripande ansvaret för planering och kontakter mellan projektets olika deltagare. Projektledaren har träffat styrgruppen vid sju tillfällen. Styrgruppen med sitt utifrån perspektiv har varit en nyttig samtalspartner för projektledaren och bidragit till att placera arbetet på en genomförbar nivå. Under hösten 2007 hade projektgruppen kontinuerliga möten under arbetet med att ta fram startväskan. Fördelarna med att all personal på Kommunikationsenheten var med i projektgruppen var att verksamheten gavs en möjlighet till utveckla sitt arbetssätt inte bara inom StAKK- området. Det har också funnits en förståelse inom projektgruppen och i ledningen för att StAKK emellanåt har fått ta mer tid än vad som var planerat Rapportering och information inom projektet Information har mestadels förts via e-post mellan projektdeltagarna i de olika grupperna. Alla deltagare blev inbjudna till Projektplatsen. Projektledaren såg många fördelar med detta verktyg. Under de första informationsträffarna med arbetsgruppen diskuterades hur projektplatsen skulle kunna användas. Den har mest använts för att ge arbetsgruppen tillgång
5 Slutrapport 5(7) till dokument i metodpärmen. Diskussionsforumet som finns på Projektplatsen var tänkt att användas som idébank mellan handledningstillfällena men det kom aldrig igång Spridning Projektgruppen spred information om projektet internt inom organisationen genom habiliteringens interna hemsida samt på yrkesträffar för arbetsterapeuter, specialpedagoger och logopeder. Nationellt har projektet redovisats på Hjälpmedelsinstitutets ID dagar hösten 2007 och på samverkansmöten med SPSM Specialpedagogiska Skolmyndigheten, under våren Projektgruppen har haft ett samverkansmöte med logoped Boel Heister Trygg från SÖK-Centrum i Malmö, där man just nu arbetar med två närliggande projekt. Artiklar har publicerats i: Habilitering NU nr och i SÖK-bladet höst numret Projektgruppen har sammanställt ett informationsblad om projektet som har delats ut till intresserade. Det har funnits stort intresse vid alla externa kontakter. StAKK var ett efterlängtat material Utbildningen och handledningen Projektgruppen höll i två utbildningsdagar för arbetsgruppen. Den innehöll teoretiska moment om bakomliggande teorier och metoder för AKK samt mer praktiska moment med genomgång av materialet i startväskan och arbetsgången i modellen. Projektgruppen anser att utbildningen skulle kunna utökas med en dag, d v s till två dagar och sedan en dag. Den tredje dagen skulle kunna innehålla ytterligare en genomgång av materialet när teamen har börjat arbeta med personerna. Se kommentarer vid eventuell fortsättning i bilaga 2 för upplägg av utbildning och bilaga 3 för upplägg av handledning. På de tre handledningstillfällena (à 3 timmar) presenterade de olika teamen sina patientfall med videofilm som sedan diskuterades i storgrupp. Denna form av handledning där vi gemensamt gav varandra idéer om hur man skulle kunna komma vidare var alla nöjda med. Tiden för de fyra teamen var något för kort. Arbetsgruppen kunde inte se att man skulle göra tillfällena till heldag utan då hellre ha färre team i handledningsgruppen. På utvärderingsdagen efterfrågade arbetsgruppen en nätverksträff i StAKK, en erfarenhetsoch informations-träff. För alla de som har deltagit i StAKK-utbildningen. Den första nätverksträffen håller på att planeras Startväskan Arbetsgruppen har funnit Startväskan mycket användbar. De ansåg att det samlade materialet med redskap, stimulerande saker och tillhörande metodblad bl a sparade tid, minskade startsträckan till insats och underlättade för teamet att jobba enhetligt med personen. Allt material i väskan har inte använts under försöksverksamheten. Det som har använts har utgått ifrån brukarnas behov. Arbetsgruppen och projektgruppen var eniga om att det är några få saker som skulle kunna bytas ut i väskan, se kommentarer i bilaga 1, Material i Startväskan sammanställning av material, kostnad och utvärdering. Metodpärmen med de olika delarna, information om projektet, formulär, produktblad, metodblad och introduktion, aktivitet och anpassning har korrekturlästs av projektgruppen och personal på informationsenheten. Projektgruppen har gjort vissa strukturella förändringar
6 Slutrapport 6(7) i materialet utifrån diskussioner med informationsenheten. Diskussioner har förts hur man skulle kunna ta tillvara materialet efter projektet. Är det en helhet med utbildning, handledning, metodpärm saker och redskapen eller kan man t.ex. publicera metodpärmen som en metodbok utan det övriga? Se under rubriken slutsats StAKKs arbetsmodell Samtliga i arbetsgruppen tyckte att det varit en fördel att hela team deltog i projektet. Det har även stärkt deras teamarbete utanför StAKK. De tycker att de fått en gemensam struktur som de kan följa. Mycket tid har de använt åt analys och planering men mest på direkt arbete med brukarna, något som de inte har tid med i sitt vanliga habiliteringsarbete. De har känt att det direkta arbetet med barnen/ungdomarna är en förutsättning för att kunna påvisa förhållningssätt för omgivningen och kunna göra en adekvat kartläggning. För att kunna handleda måste man veta hur man arbetar med personen. Arbetsgruppen ser att Startväskan och modellen har gett teamen en viss tyngd. På utvärderingsdagen diskuterades om en StAKK-insats av HC-team hädanefter skall kallas utredning, det behandlas vidare. 3. Slutsats tankar om fortsättning I projektdirektiven önskade Kommunikationsenheten en arbetsgrupp med deltagare från HC för såväl barn som ung/vux. När projektet började våren 2007 var det stor efterfrågan från teamen på HC att få delta. Ledningsgruppen inom Handikapp & Habilitering gjorde urvalet av deltagande team. Projektgruppen står fast vid att tankarna med materialet i startväskan skall kunna användas av personer oavsett ålder som är i behov av insatser på tidig AKK -nivå. Utifrån utvärderingen med arbetsgruppen och projektgruppen var alla överens om att StAKK projektet har varit en inspirationskälla och en mötesplats för tankar och idéer mellan Kommunikationsenheten och HC. Det har ökat samverkan mellan alla parter även utanför StAKK-projektet. Några tankar från utvärderingen med arbetsgruppen: Genom att få ett strukturerat färdigt material som alla i teamet har fått kunskap i kan man tillsamman göra en bättre kartläggning/utredning. Väskan ger en gemensam utgångspunkt vilket ökar samarbetet i teamet. Även teamarbetet utanför StAKK har utvecklats. Frustrerande när man har kunskap men inte tid och pengar att göra material. Väskan frigör tid! Kunskapen som vi har fått har ökat ens säkerhet och därmed kvalitén på vårt arbete.
7 Slutrapport 7(7) Det känns proffsigt med väskan och statushöjande för denna målgrupp. Det fina materialet inspirerar både brukaren, deras familjer/personal och oss på habiliteringen. Färdig tänkt, klokt, inspirerande material i smart förpackning. Klart att använda, bara att sätta igång. Tankar från styrgruppen: För att StAKK s arbetsmodell skall fungera idag bör Startväskan med dess innehåll: metodpärm, saker och redskap, höra ihop med utbildning och efterföljande handledning. Innehållet i utbildningen, handledningen och startväskan bör utvecklas kontinuerligt. Projektgruppen och arbetsgruppens förslag är att Startväskan med tillhörande utbildning och handledning skall vara en grund för alla team på Habiliteringscentren som arbetar med personer i behov av tidig AKK. Startväska bör finnas på alla Habiliteringscenter. Med stöd av Startväskan kommer personer i behov av tidig AKK att få en samordnad och tidigare insats direkt från teamet på Habiliteringscentret. Kommunikationsenheten föreslår att de får ett fortsatt uppdrag att utbilda teamen på HC inom H&H i StAKK-modellen och därmed utveckla innehållet i Startväskan. Se bilaga 2 och 3. Stockholm september 2008 Projektgruppen Camilla Söderlind Helena Hörkeby Carola Klint Edlund Ann Eriksson Leg arbetsterpeut Leg logoped Leg arbetsterapeut specialpedagog projektledare Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Material i Startväskan - sammanställning material, kostnad och av utvärdering Upplägg av utbildning Upplägg av handledning Uppdaterad version av Metodpärmen StAKK
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merAlternativ Kompletterande Kommunikation AKK
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) 2015-09-15 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merSlutrapport. 1. Sammanfattning
Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merSlutrapport minfritid.nu 2013
Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merÅrsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)
Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess
Läs merLägesrapport. 1. Verksamheten i projektet
Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?
Läs merRätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten
Läs merDok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan
Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande
Läs merSlutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011
Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011 Projektet drivs av de tre IOGT-NTO-distrikten i V:a Götaland, Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Hela projektperioden är hösten 2009 2012. Projektet
Läs merFrågor om landstingets habiliteringsverksamhet
Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merUtred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)
PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merStrukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering
Sassam Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering Syfte Ökad delaktighet Ökad struktur Systematiskt arbetssätt Gemensamt arbetsinstrument Effektiva möten Ökad kvalitet
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merGruppaktiviteter Ett schema för gruppaktiviteter, bl a i samarbete med Birka folkhögskola, togs fram och fastställdes under augusti. Se nedan.
Lägesrapport Projektnamn: Navigator Diarienummer: 2008-3070068 Period: Juli-augusti 2009 1. Verksamheten i projektet Bakgrund Perioden omfattar verksamhetens femtonde och sextonde månad. Övergripande om
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merDag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem
VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merOm Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merSLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8
SLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8 Förbättringsarbetets rubrik Helhetssyn Stroke optimera övergångsfaserna i Strokevårdkedjan i Kalmar Län Kort sammanfattning/abstract (cirka 10 rader som publiceras på
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje
Program för barn- och föräldragrupper på Hösten 2012 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merSlutrapport. 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? 2011-03-31 2008-5084
Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2011-03-31 Projektnamn Orust Privata landbygdsflyg Journalnummer 2008-5084 Diarienummer TM017 Stödmottagare/projektägare Orust
Läs merEn 4-R analys av Navigator
En 4-R analys av Navigator 1 4-R analys av Navigator I juli 2009 tog Dan Humble, processtödjare (Regional kontaktperson för jämställdhetsintegrering) för Mellersta Norrland, kontakt med oss på Navigator,
Läs merGrupper och kurser 2016
Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med
Läs merHur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merNationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Läs merDemensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport
Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merSkola för elever med tal- och språkstörning
Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merRIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun
Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt
Läs merDen arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Specialpedagogik 1 Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: SPECIALPEDAGOGIK 1 1 Planering, genomförande,
Läs merTeater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN
2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Introduktion Vi mår alla bättre om vi är aktiva genom eget skapande och har en meningsfull vardag med stimulerande innehåll. Många äldre
Läs merProjektdirektiv. Uppdrag på toppen av sin kompetens 2015-10-09
Projektdirektiv Uppdrag på toppen av sin 2015-10-09 Projektdirektiv Datum 2015-10-09 Dnr 2015/0293 Version 4.0 Projektnamn: Uppdrag på toppen av sin Projektägare: Jonas Kullberg, Rosa Nilsson,. Checklista
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merSlutrapport för införandet av ICF i stödet till äldre
1 (13) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Slutrapport för införandet av ICF i stödet till äldre VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer 212000-0340
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merVälkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2. Landstinget i Jönköpings län
Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2 Välkomna! Idag jobbar vi vidare med våra processkartor. Vi jobbar med LÖKEN och börjar också samla på oss goda idéer/förändringsförslag
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merTvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15
Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se
Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning
Läs merChecklista för kognitiv tillgänglighet
Checklista för kognitiv tillgänglighet Handledning Checklistan är gjord för att underlätta arbetet med kognitiv tillgänglighet på din enhet. Checklistan består av två delar: denna handledning och ett formulär.
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merUngdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare
Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merStorfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion
Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även
Läs merUppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS
2013-12-19 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Föreningen Lugnet Adress: Utholmsvägen 22-32, 178 91 Munsö Utförare: Föreningen Lugnet Verksamhetschef (namn och
Läs merProjektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20
Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merUtökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)
Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merBarn- och ungdomshabilitering. Svenska
Barn- och ungdomshabilitering Svenska MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merFörslag till fortsättning på dagvattenprojektet
Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 Nolhagens förskola 1 Kvalitetsredovisning för Nolhagens förskola 2009-2010 Enhet Förskolan ligger i Nol. Vi har fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan består av
Läs merHur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: juni 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Mellansvensk
Läs merVi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum Ett FUB-projekt med medel från Arvsfonden
Vi är med! Pia Käcker information anhörigmöte i Lerum 20181113 2018-12-12 1 - utveckling av en modell för ökad delaktighet och självständighet för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning Syfte att
Läs merFALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.
FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Plan för utveckling av stöd till anhöriga / närstående anhöriga / närstående 2003 och framåt 1 INLEDNING Som en del av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merFolkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER
Läs mer