COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

Transkript

1 COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

2 Att planera och genomföra en ögonstyrningsutprovning DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Margret Buchholz Eva Holmqvist Specialistarbetsterapeuter DART, Göteborg 2007

3 Innehållet I denna presentation är delvis hämtat ur boken Aktiv med dator möjligheter för personer med rörelsehinder (Lidström and Zachrisson 2005)

4 Hälsa Hälsan påverkas av möjligheten att vara aktiv och delaktig, kunna delta och ha en känsla av sammanhang. Tekniska hjälpmedel kan bidra till förbättrad hälsa.

5 Teamarbete Teamarbete är viktigt i utredningar och i andra delar av arbetet med datorhjälpmedel. Varje teammedlem bidrar med sin specifika kunskap. Ett nära och fungerande samarbete mellan användaren och teammedlemmarna är avgörande för att man ska kunna jobba mot samma mål.

6 Inför en utprovning är det viktigt att ta reda på vad användaren vill kunna göra med sitt hjälpmedel och analysera de aktuella ögonstyrningssystemens egenskaper

7 Motorisk bedömning En bedömning av användarens motorik bör resultera i en lista på användbara motoriska funktioner. Det är viktigt att användaren själv är med i diskussionerna. Finns det någon rörelse som kan användas för musklick? Hur fungerar styrka och koordination? Vilken arbetsställning fungerar bäst?

8 Har användaren visuella problem? Hur fungerar ögonrörelserna? Finns annat som kan påverka möjligheten att använda ögonstyrning såsom problem med att öppna ögonen, skelning etc.? Parallellt med den motoriska bedömningen är det viktigt att ta med andra aspekter, såsom kognition, hörsel, läs- och skrivförmåga m.m.

9 Att sätta mål Ett mål: Styrs av vilka problemen är och definieras av brukaren Skrivs i presens och formuleras tydligt knyts till meningsfulla aktiviteter Skall vara möjligt att uppnå Skall vara möjligt att utvärdera

10 En handlingsplan beskriver: Vem är ansvarig? När? Var? Hur?

11 Att genomföra handlingsplanen: Planering Innan utredningen påbörjas är det lämpligt att analysera de aktiviteter som kommer att genomföras. Finns det möjlighet för brukaren att få ett ögonstyrningssystem? Är kostnadsansvarig vidtalad? I vilken miljö är det tänkt att hjälpmedlet ska användas? Hur mycket och vilken typ av stöd kan brukaren förvänta sig från personerna i omgivningen? Hur kan användaren och stödpersoner få utbildning och kontinuerlig stöttning kring hjälpmedlet?

12 Att genomföra handlingsplanen: Utprovning Var väl förberedd! Ha all utrustning som ska användas iordningställd och igångsatt när användaren kommer. Det är viktigt att nyckelpersonerna är involverade i utprovningsarbetet. Dock bör man undvika en folksamling i utprovningsrummet.

13 Kalibrering Innan man påbörjar kalibreringen är det viktigt att användaren har fått en demonstration och vet vad som förväntas av honom/henne. I vissa system kan man anpassa kalibreringen för varje användare, exempelvis med storlek och träffyta, färger, valfria bilder och ljud. Ibland är det nödvändigt att arbeta vidare med kalibreringen vid flera tillfällen.

14 Introduktion När en person provar ögonstyrning för första gången är det lämpligt att börja med väldigt enkla aktiviteter. Det är viktigt att lyckas och att det är roligt. Aktiviteterna väljs för att passa användarens intressen, förmåga och ålder. Öka successivt till mera komplexa aktiviteter allteftersom användarens kompetens ökar.

15 Var inte rädd att också prova något som du inte är säker på att användaren kommer att lyckas med. Du kanske blir överraskad. Arbeta inte i för långa pass. Ta rast ofta! Ha roligt!

16 Jämföra ögonstyrning med andra styrsätt För att kunna jämföra olika styrsätt, inställningar eller olika användningssätt kan man låta användaren genomföra samma aktivitet med de olika styrsätten, alltmedan man registrerar hastighet, prestation och antal fel. Ibland är den bästa lösningen en kombination av olika styrsätt eller metoder för olika aktiviteter.

17 Självständighet De flesta användare vill vara så självständiga som möjligt. Vad kan göras för att: Användaren ska kunna förflytta sig självständigt fram till hjälpmedlet? användaren ska kunna starta upp och hantera systemet självständigt?

18 Inställningar och layout I Windows kontrollpanel kan man välja mellan flera olika inställningar som kan påverka användbarheten, bl.a.: Storlek och form på muspekaren Storlek på ikoner, text, dialogrutor, rullister och andra träffytor, samt färg, kontrast och upplösning.

19 I de programvaror som används kan man ofta göra ett flertal användbara inställningar: Storlek på ikoner, rullister, menyer och andra träffytor. Möjlighet att rensa bort funktioner som användaren inte behöver. Storlek på text i dokument, webbsidor och dialogrutor.

20 Utvärdering Det är viktigt att göra en grundlig utvärdering tillsammans med användaren för att ta reda på om målen är uppfyllda eller om det finns behov av fortsatta insatser. Samtalsmatta (Murphy and Cameron 2006) är ett bra verktyg DART, Sweden 2007

21 Förlora dig inte i teknikens möjligheter! Det viktigaste är att hjälpmedlet fungerar, är driftsäkert och kräver minimalt underhåll. DART, Sweden 2007

22 Referenser: Lidström, H. and G. Zachrisson, Eds. (2005). Aktiv med dator - möjligheter för personer med rörelsehinder. Stockholm, Hjälpmedelsintitutet. Murphy, J. and L. Cameron (2006). Talking Mats. A Resource To Enhance Communication. Stirling, Scotland, University of Stirling. DART, Sweden 2007

23 För mera information, kontakta: Margret Buchholz, DART Eva Holmqvist, DART