Flerspråklighet i nationer och individer. vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se

Transkript

1 Flerspråklighet i nationer och individer vera.wilhelmsen@lingfil.uu.se

2 Flerspråklighet i nationer och individer Flerspråklige nationer och folk Attityder till flerspråklighet En nation, flera språk Språkpolitik och språkplanering Sociala och politiska konsekvenser av flerspråklighet Flerspråklighet hos individer: att lära och använda flera språk Tvåspråklig förstaspråksinlärning Andraspråksinlärning Kodväxling 2

3 Flerspråklighet i nationer och individer Konsekvenserna av språkkontakt: komplicerade situationer, båda politiskt, socialt och personlig över hela världen: Många människor byter mellan språk genom hela dagen, till olika personer och i olika situationer. Eller de kodväxlar mellan två språk stora delar av dagen. Man kan komma i fängelse om man undervisar fel språk vissa platser, eller få problem om man pratar fel språk till exempel i skolen. Många barn växer upp med föräldrar som pratar olika språk, och kan prata flera språk innan de är tio år. Politiskt är det ett viktigt ämne för många, speciellt minoritetsgrupper, att få prata och lära sitt eget språk. Ibland kan missförstånd som beror på språkproblem skapa stora problem, som till exempel i flygtrafiken. 3

4 Flerspråklige nationer och folk Flerspråklighet är sannolikt normen bland människorna. Troligen finns det långt flera flerspråkliga än det finns enspråkliga människor i världen. Även nationer som man tänker på som enspråkliga har ofta en stor del som är flerspråkliga, det kan vara invandrare eller andra minoritetsgrupper. Ofta finns det ett nationalspråk som alla kan, i tillägg till sitt modersmål. 4

5 Attityder till flerspråklighet Är flerspråklighet bra? Svaret beror på vem du frågar, och när, och i vilken social kontext. Människors attityder till språk handlar som oftast mycket mera om känslor än vetenskaplig bevis. Ofta varierar attityderna från grupp (etnisk/geografisk/social) till grupp, men inom en grupp kan den ofta också variera. I bland beror det på vilka språk man pratar. Det är mera prestigfullt, till exempel i USA, om man som engelska modersmålstalare har lärt sig flera språk, än om man tillhör en invandrargrupp och har ett annat modersmål än engelska. 5

6 Exempel på attityder till flerspråklighet: Det är uppskattad och ger den som pratar behärskar flera språk prestige (Pacific Northwest Native Americans, Prince George, BC (Athabaskan) Det är et psykologiskt handicap Det är et socialt handicap, till exempel för invandrargrupper som håller på sitt språk och kultur, i USA till exempel (och rätt lyckad policy överför urinvånare många platser, inte bare i USA) Det kan anses att vare en politisk svaghet eller nackdel, speciellt för minoriteter Det är en viktig del av en etnisk identitet är utbredd. Ofta är det som avgör om språket dör ut eller inte, i möte med en dominerande grupp Det är en självklar vardagslighet som många inte reflekterar särskild över. 6

7 En nation, flera språk Det finns ingen nation som är helt enspråklig, det vill säga att alla som bor där har samma modersmål (Island, Nord-Korea?) Ett nationalspråk, men flera minoritetsspråk är vanligt. Australien: Engelska nationalspråk, 162 levande språk totalt, i tillägg till invandrargrupper. (enligt Ethnologue, inkluderad pidgin/ kreoler och åtminstone två teckenspråk). Några av de inhemska språken är nog utdöda nu, till ex. Ngarla. Nästan alla pratar engelska också. Flera än ett nationellt språk, eller ett nationellt/officiellt och flera regionala semi-officiella språk (många länder i Afrika). Det officiella nationella språket talas ibland bara av en liten grupp, men folket annars pratar ett eller flera andra, inhemska/lokala språk. (CAR, Sierra Leone, Zimbabwe). Et Lingua Franca kan ha nationell status, som Swahili i Tanzania och flera andra länder, eller informell, som Hausa (flera länder i Vest- Afrika, officiellt i Nigera), Sango (CAR), Krio (Sierra Leone). 7

8 Nationalspråk Vad betyder det å ha et nationellt språk? Det är olika i olika länder. Det har utstrakt praktiskt betydning: skriftspråk, undervisning, officiell bruk hos myndigheterna. Ibland skiljer man på nationellt språk (som många talar) och officiellt språk (i skola och myndigheter). I en ny nation kan det vara samlande att ha ett officiellt språk för att skapa en national identitet. Men det kan också göra att en etnisk grupp får föremåner, om deras modersmål blir officiellt. Ett land kan välja ett nationalspråk som markerar avstånd från kolonialmakterna (som swahili i Tanzania), eller man kan välja ett världsspråk som engelska för att öka befolkningens möjlighet att hävda sig på den internationella marknaden. Men det är inte en lett uppgift att etablera ett nytt nationalt eller officiellt språk. 8

9 Språkpolitik och språkplanering Det är politiker och myndigheter som fastställer officiella och nationella språk och hur de skal användas. Det kräver mycket planering och utveckling, till exempel att utveckla en standard för skriftspråk, göra läringsmaterial till utbildning på språket, lära upp alla som behöver kunna språket, och promotera språket på alla områden där det är önskvärd att använda det. Språkpolitik styr utvecklingen, och kontrollerar statusen och bruken av språket på olika områden. Myndigheternas val om att förbjuda, tillåta, uppmuntra eller kräva tvåspråklig undervisning, till exempel, är en viktig faktor för bevaring av minoritetsspråk. 9

10 Språkpolitik varierar från land till land, och även inom ett land till olika tider. I gamla Sovjetunionen, till exempel, ändradespråkpolitiken sig mycket över tid. I början, under Lenin ( ) garanterade jämnställdhet för alla språk (över 100), och ville inte promotera ryska exklusivt. Därför utvecklades skriftspråk för många av språken, och de blev undervisad i skolan. Sen, under Stalin, gick man över till att viktläge ruska, som alla fick lära sig. Det kyrilliska alfabetet började användas för de andra språken också, så det skulle bli lättare att lära ruska. Efter 1958 (Khrushchev) blev det mera fokus på ruska och det blev undervisningsspråk och lingua franca i hela unionen. 10

11 Andra länder har en mer egalitär språkpolitik, till exempel Finland, där båda svenska och finska är officiella språk (även om svensktalanda finnar blir allt färre). Andra exempel: Canada, Sydafrika. Olika utmaningar i olika länder, till exempel Namibia: Engelska som nationalspråk, men bara 5% talar det, och de ville utveckla inhemska språk också, till utbildning bland annat. En sak är att utveckla språkpolitiken, en annan är att sätta den ut i livet. Även i länder med långa språktraditioner är det en utmaning att planera och genomföra språkpolitik: Franska akademin, språkrådet, Turkish Language Association (purister). 11

12 Språkpolitik i Mexico Charles V av Spanien bestämde i 1526 att hans intention om att civilisera och kristna de inhemska grupperna i Mexico skulle bli förklarad till dem på deras eget språk. 16. och 17. århundraden: Katolska präster fick lära nahuatl 1550: Alla invånare fick lära sig spanska, för att förstå katolicismen bättre, men med tvåspråklig utbildning (spanska och ett inhemskt språk) 1570: Philip II gjorde nahuatl till officiellt språk, då man trodde at det lättare för alla att lära det språket än spanska 1634: Philip IV reverserade politiken och införde att alla skulle lära spanska, för att de då skulle bli lättare att kontrollera. 1835: Mexico s Academy of Language: för att bevara spanskans renhet (mot influens från inhemska språk). 1970: Mexicanska stater har tre val: a) inhemska språk i hela småskolan b) använda inhemska språk i undervisning, men introducera spanska så tidigt som möjligt c) använda bara spanska (immersion) 12

13 Sociala och politiska konsekvenser av flerspråklighet Flerspråkligheten är normen och en självklarhet i många samfund, så man inte klarar sig utan att behärska flera språk (Indien, Thailand). Men ibland skapar existensen av två eller flera språk i et samhälle problem i större eller mindre grad: konflikt uppstår ofta mellan olika språkgrupper, och det kan även bli en väpnad konflikt (Sri Lanka, Yugoslavia, South Africa) det är såklart inte bara språk som är källan, men social spänning mellan olika grupper, med en minoritetsgrupp som känner sig diskriminerad icke-våldsam respons på etnisk konflikt: Quebec och franskaengelska tvåspråklighet i Kanada. Men där finns fortfarande en konflikt där. 13

14 Det är inte så att språkkontakt alltid leder till konflikt, men där det är etniska konflikter, är språkskillnaden en viktig symbolisk kraft som lätt drar linjer mellan olika grupper. Till exempel gränsen mellan serbiska och kroatiska, som lingvistiskt sätt är dialekter, men nu blir behandlat som olika språk. Språket kan också förena ett folk, som Thai, som förenar en nation med mer än 80 språk. Det är flera exempel på hur nya kontaktspråk kan skapas och danna grunnlaget för en nu grupps identitet. Till exempel mischif. Språket blev talad av métis, en blandbefolkning med i det mesta fransktalande fädren och creetalande mödrar. I mischif är nomenfrasen franska och verbfrasan cree. Blandspråket blev viktigt för métis-gruppen och deras identitet. 14

15 Flerspråklighet hos individer: att lära och använda flera språk I princip kunde en nation vara två- eller flerspråklig även om alla invånarna var enspråkliga. Det är inte lätt att tänka sig hur den skulle se ut, men det är så att även om en nation är flerspråklig, så är inte nödvändigvis varje individuell invånare flerspråklig. Till exempel Schweiz, där många är enspråkliga, även om många också kan två eller flera språk. 15

16 Fokus på flerspråkliga individer Varför blir man flerspråklig? sociala skäl (gruppnorm) föräldrar utan gemensamt språk (vid krig, eller vid resande, eller mellan olika grupper t.ex. på PNG) politiska skäl (SA, russland) ekonomiska skäl (överlappar med politisk?) ofta lär man sig engelska av ekonomiska skäl religiösa skäl (arabiska, hebraiska, kopitska, kyrkoslaviska, latin) inte alltid fullständig tvåspråklighet 16

17 Vid vilken ålder lär man sig språken? Det är stor skillnad på att lära sig två eller flera språk från början, och att lära flera språk senare i livet. Två olike forskningsfält: tvåspråklig förstaspråksinlärning och andrespråksinlärning. Det är det första fallet som är mest intressant här: tvåspråklig förstaspråksinlärning 17

18 Tvåspråklig förstaspråksinlärning Läringsmiljö: Hvilka språk som blir använd av barnets vårdare hemma och utanför hemmet? ofta, om föräldrarna har olika modersmål, är det principen en person, ett språk, som gäller; barnet lär sig att associera varje person med ett språk. Ofta inte 100% konsekvent. Kan utvidgas till flera personer också. ett språk hemma och ett annat utanför hemmet blandad bruk av flera språk av flera personer och i flera situationer Förar de olika situationerna till olik lingvistisk kompetens/beteende? Studie av engelska-norska av Elizabeth Lanza: olika mönster för kodväxling hos barn från olika läringsmiljö 18

19 En annan viktig fråga: Hur representeras de olika språken i hjärnan? Är språken separata från början, eller är de mixad också i barnets hjärna? Ett-systemhypotesen: barn producerar blandade ytringar på alla nivå: lexikal, morfologisk och syntaktisk. Hypotesen är att barnen inte skiljer på språken, men lär sig ett system, med dobbla representanter/möjligheter. Senare forskning har visat att tvåspråkliga barn är medveten om skillnaden på de två språken från en tidig ålder. Kodväxling händer av samma anledning som det händer hos vuxna: av sociala skäl. Mönstren man kan hitta hos tvåspråkliga barn visar också att de svarar till mönstren man hittar hos enspråkliga barn. 19

20 Andra viktiga frågor: Flera perspektiv måste kombineras för att komma fram till fullständiga svar på frågorna. Utvecklingspsykologi är viktigt för att förstå inlärningsprocessen, och lingvistisk teori och typologi är viktigt för att förstå stukturerna som användas av barnen. 20

21 Flera av de samma aspekten gäller också forskning på vuxna andraspråksinlärare: man diskuterar bland annat var gränsen går, så kallad kritisk gräns för när man måste lära ett språk som modersmål, utan accent eller fel. Man pratar ofta om 12 år som den krisiska gränsen. Efter det måste barnet lära språk på samma sätt som vuxna, som andraspråk. Man antar att barn som lär sig språk innan de är 12, lär på ett kvalitativt annat sätt än man gör efter man är 12, och kan tillägna sig modersmålskompetens, även om man inte lär språket från födelsen. denna hypotes är kontroversiell, men det är inget tvivel om att små barns sätt att lära språk är annorlunda än vuxnas. 21

22 Skillnaden och förklaringen till den varierar: några säger att vuxna har problem med att lära nye språk för att de är fastnat i det språket de kan, och det är svårt att avlära sig vaner från det förste språket. Andra hävder att man efter den kritiska perioden har sämre tillgång till UG (Universell Grammatik), och utan hjälp från UG blir språkinlärning svårt. Båda förklaringar kan såklart vara sanna samtidigt. 22

23 Andraspråksinlärning Hur viktigt är överföring från första språket? Man använder denna hypotes i kontrastiv analys i andraspråksundervisning: man förutsäger typologiskt markerade strukturer i målspråket vill bli de sista som blir inlärd av personer som inte har dessa strukturer i sitt första språk. En annan strategi för språkundervisning är felanalys, där man antar att även om man har olika språkbakgrund, så går man genom den samma processen när man lär sig språk, med olika fel på olika stadier. Det kan vara ett samband med UG. 23

24 Detta är en gammal debatt, men i nuläget vill nog de flesta forskare på andraspråksinlärning säga att överföring förekommer, och att det också finns universella fel som alla gör. Hur det är linkat till UG eller hur de olika faktorerna spelar in är fortfarande oklart. Dessutom ser det ut till at överföring också händer i tvåspråklig förstaspråksinlärning, och inte bare i andraspråksinlärning. 24

25 Andra frågor som kommer upp i forskning om andraspråksinlärning är grunder och resultat av individuella skillnader i språkinlärning och skillnader i process och resultat i så kallad lärarstyrd och inte lärarstyrd andraspråksinlärning. Man undrar också varför det är lättare för en vuxen att lära ett femte språk än ett andraspråk, i alla fall är det många som berättar att det är lättare att lära nya språk när du kan flera ifrån för. 25

26 När det gäller tvåspråkligas språkbruk, är det också olika tillnärmningar. Psykolingvister har undersökt hur de två språket är lagrad och hur man kommer åt informationen i hjärnan. Grosjean och Soares: (Bilingual s) knowledge of two languages makes up an integrated whole that cannot easily be decomposed into two separate parts, och one language is rarely totally deactivated, even in completely monolingual situations. 26

27 Andra fokuserer på neurolingvistiska problem vid språkstörningar: vad händer vis afasi? Et intressant fynd är att talarens emotionella band till ett språk kan göra att man får det tillbaka snabbare än de andra språken. Ex: en schweizisk man som fick afasi, och fick tillbaka franska, men inte schweizar-tyska eller tyska, även om han bara hade pratat franska i sex av sina 44 år. Men, han kom ihåg de åren som de bästa i sitt liv. 27

28 Tvåspråkligas åsikter om deras språk påverkar också andra områden av deras språkbruk. Det tvåspråkliga barnet väljer när det skal använda det ena språket eller det andra, och ibland kan man neka att tala det ena språket. Det finns historier om att det har händ i sista fas av språkdöd, båda bland chinook-talare och svenska-talande invandrare i USA: de äldre skrattade åt de yngres språkfel och de yngre slutade helt enkelt prata det (gamla) språket. 28

29 Kodväxling Kodväxling är ett viktigt ämne i tvåspråklighetsforskning. Många, speciellt ickelingvister, tror att kompetenta tvåspråkliga aldrig blandar språken, och at kodväxling är ett resultat av dålig språkkompetens. Men forskning har vist att tvåspråkliga kan blanda språken av många olika anledningar når de pratar med andra tvåspråkliga, och at det är ett tecken på tvåspråklig kompetans, snarare än motsatsen. Exempel: Puerto-Ricanska tvåspråkliga barn i New York: deras kodväxling är inte utan struktur. De är ofta väldigt kompetenta och stolta av sin tvåspråklighet, och använder kodväxling helt medvetet. 29

30 Kodväxling är en typ av konversationsstrategi som tvåspråkliga använder. Man kan också läsa om detta i antropologisk lingvistik, där fokusen är väldigt annorlunda: Till exempel gruppen Coeur d Alenes i Idao, som pratas Salish, men använder andra språk i berättelser för komisk effekt. Eller svensken Andreas Kemke som föreslog att Gud pratade svenska i Edens hage, Adam danska och slangen franska. 30

31 31