Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ 2011-12-02"

Transkript

1 SPsH Ärende 12 DN PS Utvä rdering äv Ä tstö rningsenheten i Hälländ Denna rapport är framtagen i samband med en utvärdering av nuvarande organisation under tre veckor i november Syftet är att ge en uppfattning om hur den nuvarande organisationen fungerar just nu sett ur ett patientperspektiv och om det behöver fattas några kompletterande beslut på Förvaltningsnivå med anledning av detta. I första kapitlet sammanfattas utvärderingen i en enkel form, för att fördjupas i nästkommande kapitel. Ett kapitel ägnas speciellt åt lägenhetsprojektet som är av central roll för organisationen. 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande slutsatser Bakgrund Metodval Vårdkedjan ur ett patientperspektiv Volymer Vårdplan Preventivt arbete Tidiga insatser Organisation och rutiner Ledning och styrning Lägenhetsprojektet

2 1. Sammanfattande slutsatser Volymerna ökar hela tiden och för att inte hamna i en resursbrist är det viktigt att se över kriterierna för utskrivning, se på det preventiva arbetet och säkerställa kvaliteten i de inledande faserna i vårdprogrammet. Fokusering på och uppföljning av vårdplanerna är viktig. Alla bör ha en vårdplan och den ska vara kända av alla aktörer. Framför allt måste patienten mötas av samma budskap hos samtliga aktörer. Det är Ätstörningsenheten som ska äga innehållet i vårdplanen. Det preventiva arbetet är viktigt och det är nödvändigt att detta arbete inte tvingas nedprioriteras i förhållande till ett ökande patienttryck. Samverkan med andra vårdenheter, framför allt slutenvården, måste förstärkas. Strukturen för samarbetet upplevs inte klarlagd. Det finns missuppfattningar och en känsla av otillräcklighet. Här krävs en större tydlighet från förvaltningsledningen. Journalhanteringen i VAS bör snarast ses över så att andra vårdenheter hittar vuxna ätstörningspatienter. Mellanvårdsformen (i lägenheten) uppfattas av all personal som positiv. Som en del av de tidiga insatserna och kvalitet i bedömningsarbetet är lägenheten ovärderlig. Kostnaden för lägenheten över tid känner vi inte till, men projektkostnaden är 2 Mkr per år. Hur stor effekt vårdformen har är viktig att utvärdera. En utvärdering bör påbörjas direkt efter årsskiftet. Ur ett patientperspektiv spelar inte den övergripande organisationen så stor roll. Däremot är det viktigt att centrala rutiner genomarbetas och slås fast. Framför allt behöver behandliingskonferenserna formaliseras och styras mot tydligare kompetensutnyttjande. 2

3 2. Bakgrund Det är nu ca två och ett halvt år sedan den nya organisationen trädde ikraft. En utvärdering var tänkt efter en tid. Det har skett ett antal förändringar under den här tiden som påverkat organisationen. Enhetschefen har valt att sluta och en tillförordnad chef har tagit över. Lägenhetsprojektet som ingick i det ursprungliga beslutet kom av olika anledningar inte igång som planerat och en utvärdering har inte kunnat initieras ännu. I och med att enhetschefen lämnade så har Verksamhetschefen gått in som projektledare för Lägenhetsprojektet. Mottagningarna har flyttat till nya lokaler i både Halmstad och Varberg. Förvaltningsledningen vill ha en extern genomlysning av organisationen idag, i möjligaste mån sett ur ett patientperspektiv. För uppdraget engagerades Mats Bodin och Stella Haglund från InterPares. Dessa båda konsulter har tidigare genomfört en mer omfattande genomlysning av BUP Halmstads organisation. Ätstörningsenheten är idag organiserad som en avdelning under BUP. 3. Metodval Utredningen har gjorts genom en intervjuundersökning med samtliga anställda inom enheten (anställda sedan minst ett halvår) i kombination med en genomgång av tillgängligt statistikmaterial (patientstatistik, vårdkontakter, ekonomisk information, utvärderingsenkäter dagvård, bedömningsveckor, boosterveckor och från lägenhetsbehandlingen samt Riksät). Vi har valt att inte göra en egen kundenkät eftersom en sådan i sig skapar förväntningar bland respondenterna och det kommer i sin tur att belasta mottagningarna med följdfrågor. Det är också så att inga direkta klagomål har kommit fram i samband med intervjuundersökningen och en bedömning har gjorts att ytterligare en enkät utöver de uppföljningar som görs idag inte tillför tillräckligt stort värde. 3

4 4. Vårdkedjan ur ett patientperspektiv Om man ska studera verksamheten ur ett patientperspektiv kan det vara bra att utgå ifrån någon form av vårdkedja. En viktig reflektion från både djupintervjuer med personalen och från utvärderingsenkäterna är behovet av att agera både snabbt och framför allt konsekvent gentemot varje patient. Det betyder att vårdkedjan behöver vara sammanhållen, ha tidiga kontaktytor och vara dokumenterad över tiden så att alla aktörer har ett agerande baserat på samma grunddokument Volymer Verksamheten skriver in fler patienter än vad som skrivs ut. Vi har tittat på de tio första månaderna i år och de tio första månaderna Det skrivs in mellan patienter per månad och det skrivs ut i genomsnitt patienter per månad. Det kommer i en framtid att medföra att verksamheten spricker. Det betyder i sin tur att det finns mindre utrymme för att möta varje enskild patient. Ur patientsynpunkt är detta en oroande utveckling och det finns två tydliga vägar att lösa problemet på. Dels behöver kriterierna för utskrivning ses över. Framför allt finns det en gråzon kring patienter med samproblematik. När är patienten färdigbehandlad på Ätstörningsenheten? När man sträckläser alla utvärderingar från verksamheterna är det lätt att förstå hur kompetent personalen är och vilken trygghet patienterna känner i den kontakten. Många patienter uttrycker hur och att de vill ha en fortsatt kontakt. Det kan vara frestande att möta det behovet, även om det ibland kanske övergår från ätstörningsvård till livscoaching. Dels behöver det preventiva arbetet förstärkas och framför allt de tidiga insatserna för att kunna förkorta den totala insatstiden. Här är det viktigt att hitta samverkansformer med övriga aktörer och skapa förståelse och kunnande. Ju mer kompetens som enheten kan överföra till samtliga intressenter kring patienten desto effektivare blir vårdkedjan. Det finns evidensbaserat material som påtalar detta mycket tydligt (t ex föreläsningarna av Lauri Nevonen på Capio Anorexi Center som flera besökt). Att bygga ut verksamheten med mer personal för att möta volymerna är ingen lösning över tiden innan grundfrågan hanterats. Istället krävs en stabilisering av bemanning avseende både antal och kompetenser. Varför behövs en viss funktion på den ena mottagningen, men inte den andra? Noterbart är att 6-7 % av patienterna kommer från andra landsting. Den positiva tolkningen av detta är att Halland uppvisar en erkänt hög kvalitet och tillgänglighet. Samtidigt är volymen inte större än att den kan hanteras inom ramen för befintlig organisation. 4

5 4.2. Vårdplan Ur ett patientperspektiv är en fungerande vårdplan central. Det är ett dokument som patienten och vårdgivaren upprättar tillsammans. Det är också ett dokument som utgör en bra grund för dialogen med övriga vårdgivare. Det finns en tendens att ibland tala om att ätstörningspatienter kräver långa vårdplaner och att behandlingen tar tid. Detta faktum är det ingen som ifrågasätter, men det får inte bli en självuppfyllande profetia. Därför är det bra om vårdplanerna ändå görs på någon eller några månader för att därefter ifrågasättas och göras om. Vårdplanen är ett dokument som följer patienten till andra vårdgivare. Slutenvården, vårdcentraler, andra remittenter osv. behöver känna till vårdplanen och kunna föra en dialog kring denna. Det är viktigt för patienten att vårdgivarna uppträder på ett likartat och konsekvent sätt. Där utgör vårdplanen en viktig grund. För samverkande vårdenheter, t ex Vårdcentraler har det ibland uppstått problem med vuxna patienter som man inte hittat journalen på. Det beror på att Ätstörningsenheten sorterar under BUP och det är inte naturligt att söka där efter en journal på en 45-årig patient. Det borde rimligen vara en enkel fråga att lösa inom ramen för VAS. Men hittills har det inte skett Preventivt arbete Det preventiva arbetet är viktigt och det är nödvändigt att hitta samverkansparter i samhället. Självklart är föräldrar, syskon och andra anhöriga en viktig målgrupp för att påverka kommande patienter i en positiv riktning. Men en annan viktig aktör är skolhälsovården. De har ofta en nära och förtroendefull kontakt med patienten och de kan på ett tidigt stadium ge stöd och råd för att kanske undvika att hamna i en uttalad ätstörning. Tyvärr är skolhälsan idag ifrågasatt i många kommuner och det finns friskolor som valt att inte ha en egen skolhälsa. Detta kan på sikt bli ett problem för många potentiella patienter. Ätstörningsenheten genomför fortlöpande informationsträffar med skolhälsovården, intresserade vårdcentraler och med föräldragrupper. Det är ett arbete som är svårt att mäta den exakta effektiviteten på eftersom vinsten är att patienter inte dyker upp. Vi vet inte hur många som inte kommit till Ätstörningsenheten på grund av det preventiva arbetet. Men vi vet att varje sådan ickepatient är lönsam för Regionen och framför allt för individen själv. 5

6 4.4. Tidiga insatser För att minska tiden för den genomsnittliga vårdkedjan är det nödvändigt att upptäcka symptomen tidigt och att när patienten kommer, sätta in rätt insatser på ett tidigt stadium. De första veckorna är viktiga och idag görs en rad insatser och patienten får fullt fokus fram till bedömningskonferensen. Detta är sannolikt en framgångsfaktor och en orsak till att det fungerar så bra. Detta är en av de processer som diskuterats och fastlagts inom organisationen. För att snabbt komma till en framgångsrik behandling behöver en del patienter komma upp i tillräcklig vikt via riktade insatser. Dels kan patienten skrivas in på slutenvården och framför allt kan Ätstörningsenheten själva hantera frågan via lägenheten i Varberg. Se mer om det projektet nedan. Samverkan med slutenvården upplevs inte fungera på ett tillfredställande sätt. Här finns en risk sett ur ett patientperspektiv. Ätstörningsenhetens patienter har ofta en samproblematik där ätstörningen utgör den tydligaste diagnosen, men inte den enda. Då är det extra viktigt att hitta bra samverkansformer för att inte förlänga vårdkedjan. Vårdplanen måste vara tydlig och all aktörer måste följa den för att de tidiga insatserna ska ge önskad effekt. Den egna dagvården är, enligt utvärderingsenkäterna, mycket uppskattad och det är viktigt att dagvården är öppen i så stor utsträckning som möjligt. Men den konkurrerar med andra, också viktiga, aktiviteter som föräldragrupper, anhöriggrupper, osv. Ur ett patientperspektiv är det viktigt att dagvården prioriteras planeringsmässigt. 6

7 5. Organisation och rutiner Verksamheten är idag organiserad som en enda länsövergripande verksamhet med en gemensam chef. Historiskt har det varit en chef i Varberg och lite mer flexibelt ledarskap i Halmstad. I samband med den förändrade organisationen slogs mottagningarna samman och en chef utsågs för hela enheten. Se mer under nästa rubrik. Att Ätstörningsenheten är en del av BUP ifrågasätts av flera medarbetare. Framför allt känner många att enheten hamnar utanför VPM och inte får tillgång till den vidareutveckling som sker där. Ur ett patientperspektiv är den organisatoriska tillhörigheten inte viktig i sig, men för vuxenpatienter, som utgör en majoritet (62 % 2010, 63 % 2011), kan BUP-rutiner och uttryck ibland ifrågasättas. Som nämnts ovan råder en viss förvirring bland andra vårdgivare hur man finner patientjournalerna. När det gäller rutiner kan man säga att mottagandet är mycket bra. Den rutinen verkar kännas väl förankrad och väl fungerande. Ur ett patientperspektiv är kontaktytorna, mottagandet och den inledande bedömningen viktiga och dessa fungerar bra på båda mottagningarna. Ett gemensamt Vårdprogram har utarbetats och dokumenterats. Det känns positivt och en god grund för en samsyn i vårdfrågan. En rutin som inte genomlysts är själva bedömningskonferenserna. Det är många personer som närvarar, det finns inget uttalat ledarskap för mötet och det finns inte riktigt utarbetade rutiner för hur uppdragen fördelas. Många medarbetare upplever att prioriteringen mellan vem som ska utföra ett uppdrag styrs mer av ledig tid i almanackan än faktisk yrkeskompetens. Det finns en känsla av att respekten för fackkunskapen ibland är för låg. Ur ett patientperspektiv är det sannolikt viktigare att få en kontakt vilken som, men över tid kan det vara tveksamt om jag som patient inte får en adekvat behandling. Det är inget som patienter omedelbart kan bedöma utan detta är en organisations- och ledningsfråga. 7

8 6. Ledning och styrning Det finns många funderingar kring ledarskapet inom enheten och framför allt personalen i Varberg upplever en tydlig brist på en dagligen närvarande chef. Det behovet är inte lika tydligt i Halmstad. Det finns tre alternativa lösningar på organisations/chefsfrågan. Dagens lösning med en gemensam chef, en delning på två mottagningar med varsin chef och för det tredje en gemensam chef plus två platschefer. Om man ser på frågan ur ett patientperspektiv är det sannolikt viktigast att det finns ett gemensamt ledarskap för båda mottagningarna eftersom detta är en möjlighet till likartat bemötande och framför allt en gemensam empiri. Med två separata mottagningar är risken att verksamheterna utvecklas i olika riktningar över tiden. Att bryta ut Ätstörningsenheten från BUP och göra den till en egen specialistmottagning inom förvaltningen känns lockande, men det finns idag tankar på att det är en nackdel att ligga utanför vuxenpsyk och det är inte helt enkelt med kontakterna inom barnpsyk trots att enheten är en del av BUP. Att vara en fristående specialistmottagning skapar en tydlighet för uppdraget, men kräver samtidigt ett ännu tydligare ledarskap och att enheten deltar i hela förvaltningens utveckling. Det gör att enheten kliver ett steg upp i organisationen och med det följer en rad nya åtaganden. Därmed förefaller dagens organisatoriska lösning som den minst krångliga just nu. Ett område att uppmärksamma är frågan om styrningen av behandlingskonferenserna. Idag är det inte helt klart vem som ansvarar för mötet och framför allt hur fördelningen av arbetsuppgifter sker. Det vore bra för strukturen, prioriteringen och uppföljningen om chefen för avdelningen leder dessa möten. Över huvud taget tycks styrningen vara oklar utifrån frågan om vad som beslutas var. Den tydligaste uttalade bristen i dagens ledning och styrning är avsaknaden av en tydlig vision. Flera medarbetare uttrycker att man önskar lite lugn och ro för att kunna samla sig för det övergripande uppdraget. Samtidigt råder en viss osäkerhet hur omfattande detta uppdrag är. Ska Ätstörningsenheten ta emot andra patienter än de tre diagnostyper som presenteras i välkomstbroschyren och som traditionellt varit målgruppen? Frågan handlar egentligen om huruvida enheten ska arbeta med överviktiga personer eller inte. Den frågan kan ses ur flera olika perspektiv. Som patient med de tre etablerade diagnoserna är det sannolikt tveksamt om det känns bra att sitta i en samtalsgrupp med överviktiga patienter. I och med att det inte finns en tydlig vision och målgruppsbeskrivning är det svårt att styra och följa upp verksamheten. Hur vet jag att jag gjort ett bra jobb? Här finns det en utmaning för det framtida ledarskapet hur detta än ser ut. 8

9 7. Lägenhetsprojektet Alla som intervjuats har uttryckt ett starkt gillande av lägenhetsprojektet. Alla har uttryckt ett önskemål om att projektet permanentas. Som ett verktyg för de tidiga insatserna är lägenheten föredömlig. Hittills har projektet verkat under en för kort tid för att kunna utvärderas på ett korrekt sätt. Samtidigt rinner projekttiden iväg och det blir allt viktigare att ta ställning till en fortsättning, även om utvärderingsgrunden inte är tillräcklig. Av de patienter som hittills använt vårdformen framgår skillnaden mellan att bedriva motsvarande verksamhet hemma hos patienten kontra att bedriva lägenhetsvården. Tanken med fyraveckorsprogram har testats och några erfarenheter finns av detta. Problemet med att utvärdera projektet är att uppdraget, målet, inte är tillräckligt tydligt. Hittills har arbetet präglats mycket av entreprenöranda och daglig uppfinningsrikedom. Det har i sig varit framgångsrikt, men om en någorlunda objektiv utvärdering ska kunna göras behövs tydligare utvärderingskriterier än vad som finns idag. Kostnaden för projektet har varit 2 Mkr per år. Med fyraveckorsprogram skulle verksamheten klara 10 patienter per helår. Det motsvarar per patient, vilket motsvarar 22 vårddygn på en slutenavdelning. Om resultatet av lägenhetsformen är så positiv som de få patienterna hittills indikerar så är denna vårdform sannolikt lönsam i förhållande till traditionell vård. Den viktigaste skillnaden är att hela familjen får all vård samtidigt och i en utvecklande dialog. Projektet kommer inte att hinna arbeta fullt ut innan tiden är slut. Därför måste en utvärdering göras utifrån en begränsad mäng fakta. För att nuvarande personal ska ha möjlighet att söka alternativa jobb om det inte blir någon fortsättning så bör utvärderingen göras i början av

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Förslag till genomförande av förändringsarbete BUP Halmstad våren 2011

Förslag till genomförande av förändringsarbete BUP Halmstad våren 2011 Ärende 8 DN PS 2011-05-11 Förslag till genomförande av förändringsarbete BUP Halmstad våren 2011 Mats Bodin Stella Haglund InterPares Management 2011 03 22 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 1.1 Uppdraget...

Läs mer

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri 1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad 1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2015 2016-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10 ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens

Läs mer

Uppföljning av arbetsmiljö 2014

Uppföljning av arbetsmiljö 2014 1(5) Diarienummer DN PS140035 Datum 2014-11-25 Fastställd i Driftnämnd Psykiatri 2014-12-xx Uppföljning av arbetsmiljö 2014 Bakgrund Inom Psykiatrin Halland bedrivs systematiskt arbetsmiljöarbete enligt

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV Sida: 1 (5) PROJEKTDIREKTIV UTREDNING/FÖRSTUDIE AV ALTERNATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NYTT EVENTUELLT KULTURHUS 1 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 27 november 2012 dels att godkänna rapport 2012-11-23

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när

Läs mer

ekonomichef i kommunen

ekonomichef i kommunen Med viktigt uppdrag ekonomichef i kommunen T-111958 SSR: Stina Andersson Temo AB: David Ahlin, Arne Modig Datum: 2005-10 - 14 Sida 2 Undersökningen Temo har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR genomfört

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

Hur hanterar man kontinuerligt arbetsmiljöaspekterna vid förändringsarbete?

Hur hanterar man kontinuerligt arbetsmiljöaspekterna vid förändringsarbete? Hur hanterar man kontinuerligt arbetsmiljöaspekterna vid förändringsarbete? Modern arbetsmiljöledning 2008 John Ylander Doktorand Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet OHSAS 18000 Två huvudsakliga

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten SKRIVELSE Utbildningschefsnätverket 2016-04-22 ÄRENDE 7 Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten Inledning Den här konsekvensanalysen har tagits fram för att synliggöra olika aspekter som

Läs mer

psykisk funktionsnedsättning

psykisk funktionsnedsättning PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2012-02-14 Diarienummer Kommunledningskontoret Handläggare Gerd Olofsson 0910-73 59 68 Utvärdering av kommunsamarbetet 2011 Sammanfattning Som ett led i arbetet med att formulera mätbara

Läs mer

1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.

1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat. PROTOKOLL Nr 3/2007 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid 2007-08-29 Plats Närvarande Badhusgatan 29, Skövde Claes Jägevall Tibro kommun ordförande Kjell Sjölund Karlsborgs kommun Linnea

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland. BESLUT /(\ 2015-04- f 6 inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.5-7561/2014 1(13) Avdelning sydöst Helena Nilsson Helena.Nilsson@ivo.se Region Östergötland Ledningsstaben 581 91 Linköping Ärendet Tillsyn

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION för Strategisk Kommunikation SLL 1922

KRAVSPECIFIKATION för Strategisk Kommunikation SLL 1922 Upphandlingsavdelningen Sid 1(9) KRAVSPECIFIKATION för Strategisk Kommunikation SLL 1922 Område 1 Område 2 Område 3 Strategisk kommunikations- och kriskommunikationsplanering Strategisk intern- och förändringskommunikation

Läs mer

Motiverande samtal MI

Motiverande samtal MI Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet

6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2012-04-24 Tid 2012-04-24, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Rapport kring hälso- och sjukvård 2 Information från

Läs mer

RAPPORT December 2014

RAPPORT December 2014 RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Användande av plankonsult vid upprättande av tilläggsplan Motion (2015:24) av Henrik Sjölander m.fl. (M)

Användande av plankonsult vid upprättande av tilläggsplan Motion (2015:24) av Henrik Sjölander m.fl. (M) Utlåtande 2015:133 RII (Dnr 106-779/2015) Användande av plankonsult vid upprättande av tilläggsplan Motion (2015:24) av Henrik Sjölander m.fl. (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer