Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem"

Transkript

1 Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel Morfem, allomorf Morfem - språkets minsta betydelsebärande enhet, består av ett eller flera fonem (med undantag av noll-morfemet Ø) Allomorf = variant av ett morfem substantivens pluralmorfem: flicka flickor pojke pojkar hus husø Olika typer av morfem Rotmorfem (lexikala morfem) uttrycker ett självständigt betydelseinnehåll substantiv, verb, adjektiv penna, lunka, hes Grammatiska morfem har mer funktion än betydelse att, en, i, -s, -ig, -het apan, pappas, solig, närhet 3 4 Fria och bundna morfem Grammatiska bundna morfem Fria morfem: självständiga ord Bundna morfem: binds till ord Rotmorfem Grammatiska Fria innehållsord funktionsord Bundna restmorfem (körs- i körsbär) böjnings- och avledningsän-delser (suffix), prefix Böjningssuffix: ger olika former av samma ord, det nya textordet tillhör samma ordklass som innan suffixet lades till (sol - solen) Avledningssuffix: ger nya ord, det nya ordet kan tillhöra en annan ordklass eller ha en annan betydelse (sol - solig). Avledningsprefix: förändrar betydelsen men inte ordklassen (sund osund). 5 6

2 Rötter och stammar Rot: ett morfem som har så mycket betydelse att det kan fungera som självständigt ord Stam: det man lägger ändelser till, innehåller ett eller flera morfem (minst ett rotmorfem) fot - 1 morfem - 1 rot - 1 stam fotboll - 2 morfem - 2 rötter - 1 stam fotbollsplan - 4 morfem - 3 rötter - 1 stam fotbollsplanhalva - 5 morfem - 4 rötter - 1 stam Ordbildning Ett språks ordförråd förändras ständigt Vissa ord används inte längre Nya ord kommer till lånord nybildning Vissa ord återkommer t.ex: kognition 7 8 Nya ord för nya behov? Nyord 2010 bikini 46 tågluffa 73 jeans 47 returpapper 75 sudden death 76 vindsurfa 78 singel 61 ekobrott 80 checka in 62 syntpop : kostymrasist, mms, nätdeklarant, snippa, vinterkräksjuka, härgjord, distansbatong (Språkvård 2003:1) app program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter engelskan, av application] askbränd skadad ekonomiskt av flygstoppet orsakat av askmolnet från vulkanutbrottet på Island askstoppad stoppad av askmolnet från vulkanutbrottet på Island asktåg extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island askänka, askänkling även vulkanänka, vulkanänkling person som väntar på att en inaskad make skall komma hem bjästa ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret [efter en händelse i Bjästa, där många ställde upp och stödde en våldtäktsman och mobbade offret] bloppa sälja på bloppis [av blogg + loppis] bloppis försäljning av saker man tröttnat på via en blogg bästsäljerism inriktning hos förlag och medier på bästsäljare cykelbarometer en apparat som registrerar hur många cyklar som passerar en viss punkt 9 10 Att bilda nya ord Sammansättningar (sms) Sammansättning kyl-skåp, själv-deklarera Avledningar o-smart, pre-fabricera. mittfält-are, ändamåls-enlig Förkortningar rea(lisation), (automo)bil Lånord webb, pizza, sombrero, hytta Konstruerade ord data + or = dator (Börje Langefors?), fickla (Wiktor Nilsson) Det vanligaste sättet att bilda ord på Består av en tvådelad kombination av stammar (förledet och efterledet) Sambandet mellan för- och efterledet ges av kunskap om världen Bara lexikaliserade sms finns med i ordböcker Sms får accent 2 (grav) 11 12

3 Sammansättningar som komprimering en vägg som man klättrar på klättervägg en målning som gjordes av Rembrandt Rembrandtmålning en märkning som talar om att en vara är miljövänlig miljömärkning Men? avgiften som betalas för att man ska försäkra sig om ett skydd om man blir arbetslös arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift Ogenomskinliga sammansättningar (lexikala sammansättningar) störtsäker teflonpolitiker stressfälla sammetsrevolution Kan inte förstås utifrån delarna utan måste läras in som nya lexikonord Vad uttrycker förledet? Fast och lös verbpartikel Substantiv: material/innehåll (guldsmycke, nötkött), användningsområde (kaffegrädde), helhet där efterledet ingår (tavelram, fiskben), mm Adjektiv: sätt (ljusblå), mått (milsvid, timslång), jämförelse (iskall, bajsbrun), förstärkning (jättestor), mm Verb: objekt (dammsuga), partikel (uppsöka), preposition (frånta), adverbial (snabbläsa) formell vs ledig stil uppräkna - räkna upp utställa - ställa ut utfråga - fråga ut ändring i betydelse avgå - gå av inställa ställa in uppleva - leva upp Sammansättning och särskrivning Mellan för- och efterled Sms har annan tolkning än en fras med samma ord en brun hårig flicka satt och små pratade med en sjuk gymnast kort kund fick rabatt av ljus skygg företagare. han stod bred vid dörren. Rök fritt! Kassa terminaler Förledet i grundform finskor - fina skor ental ett tal Fogemorfem (fm) s-inskott (om förledet är en sammansättning eller en avledning) barnmatsburk reservdelskullager betalningsanmärkning vokalförändringar (gamla genitivändelser) eller vokalförsvagningar (ae) gatukök kyrkorum kronofogde speleman ärelysten oljefärg 17 18

4 Rita strukturer för följande sammansättningar solskensdag universitetssjukhus grönsakswok älgköttsfrossa gatuköksmuseum Avledningar Nya ord kan bildas genom att lägga till ett avledningsmorfem till en stam Avledningsmorfem är grammatiska och bundna Efter stammen: avledningssuffix avgör ordklassen för det nya ordet -ig (adjektiv), -are (substantiv), -era (verb) Före stammen: ett avledningsprefix påverkar inte ordets ordklass, bara dess betydelse vilja/ovilja (substantiv), ändra/förändra (verb) Avledningar består också av för- och efterled Avledningar Suffixavledning Avledningar är ej förutsägbara mörkna, gulna, gråna *grönna, läkare, diktare, *studerare, *ekonomare märklig, märkbar Oregelbundna bildningar svår - svårighet *svårhet längd, höjd, bredd även höghet Kan ha lexikaliserad betydelse Produktiva suffix: levande, används idag för nybildning Suffix bestämmer ordklass substantiv:-het, -(n)ing, -eri, -are, -ist, -(t)ör, -tion, -eri, -skap, -itet. adjektiv: -(l)ig, -sam, -aktig, -iv, -bar, -abel, -isk, -ad verb: -era, -na, -a, -(i)fiera, -isera adverb: -ligen, -stans, -an, -om Ordgruppsavledningar = avledda sammansättningar Förled eller efterled med ordgrupp som inte fungerar självständigt: ljushårig, brunögd, motsträvig, långbent, makthavare, sjuttioåring Orden hårig, ögd, strävig, bent, havare, åring har en annan betydelse som självständiga. Prefix Prefix är inte ordklassförändrande Prefix har betydelse Nekande: o-, im/in/ir- Nedvärderande: o-, van-, miss- Förstärkande: super-, hyper-, ur-, ärke- Motstånd-/fientlighet: anti-, kontra-, gen- Transitiverande: be, an

5 Förkortningar Lånord Utelämning av en del av ordet: dricks(pengar), bio(graf), (automo)bil, mo(torho)tell, korn(bloms)blå, kem(isk)tvätt. Initialförkortningar (akronymer): bh, TV, UD Kortavledning spill, åk, flås, lyft Retrogradering (tillbakabildning) miljömärka, nyckelhålsmärka Översättningslån lärrolig (edutainment), öppet hus, skyskrapa Direktlån tejp, kex, fåtölj, siesta, kebab, tjej web (webb, vebb) Sammansättningar & avledningar Sammansättningar & Avledningar Sammansättning och avledning är rekursiva processer Strukturen kan åskådligöras med hjälp av träddiagram Sammansättningar och avledningar består av föroch efterled förled efterled Typ trött het (avl) gris aktig (avl) o viss (avl) potatis mos (sms) tand borste (sms) snö gubbe (sms) Träduppdelning Träduppdelning Kyrkofriden 5. BÖJ 4. SMS 3. rot rot böj 2. kyrka + frid + en 1. kyrkofriden Träduppdela följande ord ordbildning björkvedsbrasor övningshäftet luftrörskatarrens bakhjulspunkteringarna användarhandboks 29 30

6 Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Lingvistik grundkurs (Bolander kapitel 5) Magnus Merkel Varför ordklasser? Klassificeringsprinciper Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ser ut eller uppför sig på ett liknande sätt. Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket. Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk. Orden delas in i olika ordklasser En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med funktion: ordens funktion i satsen betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen Ordklasser Ordklasser Öppna/slutna Öppna klasser nya ord tillkommer ofta och enkelt Slutna klasser har fasta medlemmar, förändras sällan Innehåll/form Innehållsord (ung. de öppna klasserna) ord med självständig betydelse Formord (ung. de slutna klasserna) huvudsakligen grammatisk funktion Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Infinitivmärket att Artiklarna en, ett, den, det Partiklar som brinna ned, leta upp 35 36

7 1. Interjektioner Vad kan vi säga nu? Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande Böjs inte Öppen Utgör egna satser Aj! Jäklar! Pst! Ja/nej. - Fy! - Nej! Pang! - Pst! - Nej! - Jo! - Kras! - Ojoj! hihi! Substantiv Egenskaper Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen Öppen klass, böjs Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) Har den morfologiska egenskapen: utrum (en)/neutrum (ett) (genus) deklination/oregelbunden böjning Singular och plural Bestämd och obestämd 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): 1. -or flicka flickor (utrum) 2. -ar pojke pojkar (utrum) 3. -er sång sånger (ofta utrum) 4. -r sko skor (oftast utrum) 5. -n äpple äpplen (neutrum) 6. -Ø träd trädø (neutrum + vissa avl) 7. -s hit hits (utrum, inlån) Neutrum ett hus huset hus husen Utrum en stuga stugan stugor stugorna 41 42

8 Vad kan vi säga nu? 3. Verb Max kaka Max kaka stolen vovven kapitel språk perspektiv Verb uttrycker handlingar - gå, slå händelser - vakna, inse tillstånd - sitta, vara Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Verb Verbens böjningsformer Verbens böjs: tempus och modus Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av fraser för att bli hel Finita verbformer presens - pratar, köper Anna springer hem. preteritum - pratade, köpte Anna sprang hem. imperativ - prata, köp Spring! Verbens böjningsformer Tid Infinita former infinitiv - efter hjälpverb jag vill gå. han måste prata. supinum - efter ha/hade han har gått. de hade pratat om det här. presens particip - i satsförkortningar sjungande glada visor tågade barnen hem. perfekt particip - ofta med passiv betydelse han blev dömd. lektionerna blev inställda. Tempus uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp Vi skickade brevet för en vecka sedan. Jag sitter och läser. När hon hade tentat klart, gick hon hem

9 Tempusformerna Konjugationer (temaformer) Enkla former: jag går. (presens) jag gick.(preteritum) Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: Han har varit här. Perfekt Han hade varit här,... Pluskvamperfekt Hon kommer att resa till Paris. Futurum Verbets konjugationer Infinitiv Preteritum Supinum 1. baka bakade bakat 2. stänga stängde stängt 3. sy sydde sytt 4. springa sprang sprungit Konj. 1-3 är svaga verb, 4 kallas starka. Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum skulle ha varit där. Futurum exaktum preteritum Hjälpverb och verbkedjor Efterföljande småord Hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) temporala: anger tid (har, hade, kommer att) passivbildande (bli, vara) I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt du hade kunnat försöka lösa uppgiften Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen bry sig, ångra sig Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt tvivla på något, längta efter något Transitivitet Intransitiva/transitiva par Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp; Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte vara, bliva, kallas, heta Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie Intransitiva dö ligga slockna sova vakna Transitiva döda lägga släcka söva väcka 54 55

10 Passiv Vad kan vi säga nu? Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform Subjektet är det som utsätts för verbets handling Aktiv: Bond jagade boven. Passiv: Boven jagades (av Bond) Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas Max bada. Titta Max. Spring! springande skadad inledande kapitel ses språk perspektiv Adjektiv Böjning Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet Öppen klass, böjs Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Kongruensböjning: singular/plural (numerus) utrum/neutrum (genus) bestämd/obestämd (species) Komparation: positiv/komparativ/superlativ Kongruens Komparation Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest) det vackra slottet (neut, sing, best) de vackra slotten (neut, plu, best) slottet är vackert en liten valp (utr, sing, obest) den lilla valpen (utr, sing, best) de små valparna (utr, plu, best) valpen är liten brott, neutrum för generisk referens: information är svårt Komparation uttrycker skillnad i grad 3 former: positiv: klok komparativ: klokare superlativ: klokast 61 62

11 Bestämningssätt Vad kan vi säga nu? Två sätt att bestämma substantivet: 1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') Hon är stormrik. (alltid obestämd!) 2. attributivt (ofta framför substantivet) En stormrik tjej. Den stormrika tjejen. Fin kaka smakar. Max är snäll. Max äter god kaka. Fina vovven badar. inledande kapitel ses språk vidare perspektiv grammatiska Grammatik - tumregler 5. Adverb Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra av bara helvete Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med "jävel" biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel Heterogen klass Delvis öppen, delvis sluten Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband Har underklasser: Satsadverb TSR-adverb Konjunktionella adverb Adverbiella pronomen Underklasser TSR en med adverb som böjs: TSR-adverb avledda från adjektiv som kan kompareras kan själva kompareras en med adverb som inte böjs: satsadverb vissa TSR-adverb konjunktionella adverb, adverbiella pronomen Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar. Bodil är mycket noggrann. Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, Hon kommer alltid sent. Foreman slår hårt. De bor hemma

12 Satsadverb Konjunktionella adverb modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt: negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen Hon har inte kommit. ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl, Hon har väl kommit. Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. också, dessutom, dock, ändå, ju, Vad kan vi säga nu? Prepositioner Fina kakan smakar gott. Max är mycket snäll. Max äter mycket god kaka. Fina vovven badar inte. inledande kapitel ses språk först vidare perspektiv rent grammatiska. Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga Anger relationer i tid, rum mm på, i, över, under, till, med Boken ligger på bordet. Jag äter maten med sked. Vag betydelse Vad kan vi säga nu? Räkneord Max är mycket snäll på dagis. Fina kakan smakar gott till mjölken. Fina vovven badar inte i baljan. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass (men oändligt stor) Anger antal och ordning Användning liknar adjektivens 2 grupper: grundtal - en/ett, två, tre... ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga 73 74

13 Vad kan vi säga nu? Pronomen Max var mycket snäll i fyra timmar. Första kakan smakar alltid bäst. Fina vovven badar inte i baljan två gånger. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass, några böjs andra inte Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många Heterogen klass - många underklasser i stället för substantiv, adjektiv, adverb Pronomen Underklasser Pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv: Bill har kommit. Han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget) 2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd. adjektiv: Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. Han hälsade på henne varje dag. Denna fråga kommer att väcka debatt. Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. Någon har varit här. Man kan aldrig vara säker Sätt att syfta på Definita pronomen Pronomen som får sin betydelse från den ickespråkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna! Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / Hon glömde min väska Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska Personliga och possessiva pronomen varierar i form m a p person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) kasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv) 79 80

14 Personliga och possessiva Demonstrativa och relativa grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem Demonstrativa pronomen har utpekande innebörd Det där var väl dumt. Den hunden vill jag ha. I detta hus bodde Shakespeare. Relativa pronomen syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning Indefinita pronomen Artiklar Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor Interrogativa efterfråga något obekant vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var. Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det Det lilla huset på prärien. Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett En ensam man gick på gatan Text? Konjunktioner och subjunktioner Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv det rent grammatiska. Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. Böjs inte, sluten klass. Konjunktioner samordnar. Subjunktioner underordnar. Kopplar samman ord, fraser och satser

15 Olika samband Konjunktioner och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att Knyter samman ord och satsdelar Adam och Eva gillar frukt. Bill gillar öl, men Nina föredrar vin. Han tävlade, fast han aldrig vann. Kom hit, så jag kan ge dig en kram Subjunktioner Att Inleder bisatser Uttrycker sambandet mellan huvudoch bisats: indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, Kan vara subjunktion eller infinitivmärke Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv kan uttalas å Subjunktion: föregår bisats kan INTE uttalas å Text! Olika indelningar Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv än det rent grammatiska. Egenskaper Relationer Namn Personliga pronomen Logiska ord Böjningsändelser Frågeord Formord Utrop Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Interjektioner 93 94

16 Övning: ange ordklasser Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd. (Strindberg, Röda rummet) Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel Byggstenar Sammanhang Sats Satsled Fraser s Ord Morfem Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer Fonem Definitioner De fem frastyperna Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning

17 Allmänt om fraser Nominalfrasen Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser??? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras Nominalfrasen - framförställda bestämningar Fler framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus morfars fiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/yrken) Nominalfrasens uppbyggnad Bestämningar till nominalfras Total/ Utpekande Ägande/ge nitiv Kvantitet/ urval Huvudord Efterställda alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig en Pelles första ovanliga samlar-kort för många mycket viktiga det sista sedan länge bortglömda Adjektivfras arbetslivserfarenheten arvet från sydligare nejder Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst ) attributen efter huvudordet är både nominala och något annat

18 NP - efterställda bestämningar Hur känner man igen nominalfraser? Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den Var finns nominalfraserna? Adjektivfrasen Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med. Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga Adverbfrasen Adverbfrasen består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis

19 Adverbfrasen Adverbfrasens funktioner Satsadverbial Bestämning till: verb adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser Prepositionsfrasen Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé i hela världen predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset Prepositionsfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. prepositionsobjekt de väntar på dig Verbfrasen Olik nominala fraser Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut). Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) Verbfrasen Verbfrasens struktur Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först

20 Verbfrasen Verbfrasens struktur: infinita verb om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha) vara/bli + perfekt particip jag blev tvungen att betala; den är handgjord ha + supinum han har försvunnit; de hade kört vilse annars står infinitiven efter det finita verbet du lär vara en duktig pianist; du måste satsa hårdare; Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare) Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik Dependensanalys (automatisk) S->NP VP NP->(Det Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras) Satsled: frasernas funktion Primära satsled ingår direkt i en sats: subjekt predikat objekt (direkt och indirekt) agent (i passiva satser) predikativ adverbial Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut adverbial Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Ordbildning/morfologi

Ordbildning/morfologi Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-02 & 2006-02-06 Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Ordbildning/morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning/morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2009-09-08 1

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer