Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem"

Transkript

1 Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel Morfem, allomorf Morfem - språkets minsta betydelsebärande enhet, består av ett eller flera fonem (med undantag av noll-morfemet Ø) Allomorf = variant av ett morfem substantivens pluralmorfem: flicka flickor pojke pojkar hus husø Olika typer av morfem Rotmorfem (lexikala morfem) uttrycker ett självständigt betydelseinnehåll substantiv, verb, adjektiv penna, lunka, hes Grammatiska morfem har mer funktion än betydelse att, en, i, -s, -ig, -het apan, pappas, solig, närhet 3 4 Fria och bundna morfem Grammatiska bundna morfem Fria morfem: självständiga ord Bundna morfem: binds till ord Rotmorfem Grammatiska Fria innehållsord funktionsord Bundna restmorfem (körs- i körsbär) böjnings- och avledningsän-delser (suffix), prefix Böjningssuffix: ger olika former av samma ord, det nya textordet tillhör samma ordklass som innan suffixet lades till (sol - solen) Avledningssuffix: ger nya ord, det nya ordet kan tillhöra en annan ordklass eller ha en annan betydelse (sol - solig). Avledningsprefix: förändrar betydelsen men inte ordklassen (sund osund). 5 6

2 Rötter och stammar Rot: ett morfem som har så mycket betydelse att det kan fungera som självständigt ord Stam: det man lägger ändelser till, innehåller ett eller flera morfem (minst ett rotmorfem) fot - 1 morfem - 1 rot - 1 stam fotboll - 2 morfem - 2 rötter - 1 stam fotbollsplan - 4 morfem - 3 rötter - 1 stam fotbollsplanhalva - 5 morfem - 4 rötter - 1 stam Ordbildning Ett språks ordförråd förändras ständigt Vissa ord används inte längre Nya ord kommer till lånord nybildning Vissa ord återkommer t.ex: kognition 7 8 Nya ord för nya behov? Nyord 2010 bikini 46 tågluffa 73 jeans 47 returpapper 75 sudden death 76 vindsurfa 78 singel 61 ekobrott 80 checka in 62 syntpop : kostymrasist, mms, nätdeklarant, snippa, vinterkräksjuka, härgjord, distansbatong (Språkvård 2003:1) app program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter engelskan, av application] askbränd skadad ekonomiskt av flygstoppet orsakat av askmolnet från vulkanutbrottet på Island askstoppad stoppad av askmolnet från vulkanutbrottet på Island asktåg extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island askänka, askänkling även vulkanänka, vulkanänkling person som väntar på att en inaskad make skall komma hem bjästa ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret [efter en händelse i Bjästa, där många ställde upp och stödde en våldtäktsman och mobbade offret] bloppa sälja på bloppis [av blogg + loppis] bloppis försäljning av saker man tröttnat på via en blogg bästsäljerism inriktning hos förlag och medier på bästsäljare cykelbarometer en apparat som registrerar hur många cyklar som passerar en viss punkt 9 10 Att bilda nya ord Sammansättningar (sms) Sammansättning kyl-skåp, själv-deklarera Avledningar o-smart, pre-fabricera. mittfält-are, ändamåls-enlig Förkortningar rea(lisation), (automo)bil Lånord webb, pizza, sombrero, hytta Konstruerade ord data + or = dator (Börje Langefors?), fickla (Wiktor Nilsson) Det vanligaste sättet att bilda ord på Består av en tvådelad kombination av stammar (förledet och efterledet) Sambandet mellan för- och efterledet ges av kunskap om världen Bara lexikaliserade sms finns med i ordböcker Sms får accent 2 (grav) 11 12

3 Sammansättningar som komprimering en vägg som man klättrar på klättervägg en målning som gjordes av Rembrandt Rembrandtmålning en märkning som talar om att en vara är miljövänlig miljömärkning Men? avgiften som betalas för att man ska försäkra sig om ett skydd om man blir arbetslös arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift Ogenomskinliga sammansättningar (lexikala sammansättningar) störtsäker teflonpolitiker stressfälla sammetsrevolution Kan inte förstås utifrån delarna utan måste läras in som nya lexikonord Vad uttrycker förledet? Fast och lös verbpartikel Substantiv: material/innehåll (guldsmycke, nötkött), användningsområde (kaffegrädde), helhet där efterledet ingår (tavelram, fiskben), mm Adjektiv: sätt (ljusblå), mått (milsvid, timslång), jämförelse (iskall, bajsbrun), förstärkning (jättestor), mm Verb: objekt (dammsuga), partikel (uppsöka), preposition (frånta), adverbial (snabbläsa) formell vs ledig stil uppräkna - räkna upp utställa - ställa ut utfråga - fråga ut ändring i betydelse avgå - gå av inställa ställa in uppleva - leva upp Sammansättning och särskrivning Mellan för- och efterled Sms har annan tolkning än en fras med samma ord en brun hårig flicka satt och små pratade med en sjuk gymnast kort kund fick rabatt av ljus skygg företagare. han stod bred vid dörren. Rök fritt! Kassa terminaler Förledet i grundform finskor - fina skor ental ett tal Fogemorfem (fm) s-inskott (om förledet är en sammansättning eller en avledning) barnmatsburk reservdelskullager betalningsanmärkning vokalförändringar (gamla genitivändelser) eller vokalförsvagningar (ae) gatukök kyrkorum kronofogde speleman ärelysten oljefärg 17 18

4 Rita strukturer för följande sammansättningar solskensdag universitetssjukhus grönsakswok älgköttsfrossa gatuköksmuseum Avledningar Nya ord kan bildas genom att lägga till ett avledningsmorfem till en stam Avledningsmorfem är grammatiska och bundna Efter stammen: avledningssuffix avgör ordklassen för det nya ordet -ig (adjektiv), -are (substantiv), -era (verb) Före stammen: ett avledningsprefix påverkar inte ordets ordklass, bara dess betydelse vilja/ovilja (substantiv), ändra/förändra (verb) Avledningar består också av för- och efterled Avledningar Suffixavledning Avledningar är ej förutsägbara mörkna, gulna, gråna *grönna, läkare, diktare, *studerare, *ekonomare märklig, märkbar Oregelbundna bildningar svår - svårighet *svårhet längd, höjd, bredd även höghet Kan ha lexikaliserad betydelse Produktiva suffix: levande, används idag för nybildning Suffix bestämmer ordklass substantiv:-het, -(n)ing, -eri, -are, -ist, -(t)ör, -tion, -eri, -skap, -itet. adjektiv: -(l)ig, -sam, -aktig, -iv, -bar, -abel, -isk, -ad verb: -era, -na, -a, -(i)fiera, -isera adverb: -ligen, -stans, -an, -om Ordgruppsavledningar = avledda sammansättningar Förled eller efterled med ordgrupp som inte fungerar självständigt: ljushårig, brunögd, motsträvig, långbent, makthavare, sjuttioåring Orden hårig, ögd, strävig, bent, havare, åring har en annan betydelse som självständiga. Prefix Prefix är inte ordklassförändrande Prefix har betydelse Nekande: o-, im/in/ir- Nedvärderande: o-, van-, miss- Förstärkande: super-, hyper-, ur-, ärke- Motstånd-/fientlighet: anti-, kontra-, gen- Transitiverande: be, an

5 Förkortningar Lånord Utelämning av en del av ordet: dricks(pengar), bio(graf), (automo)bil, mo(torho)tell, korn(bloms)blå, kem(isk)tvätt. Initialförkortningar (akronymer): bh, TV, UD Kortavledning spill, åk, flås, lyft Retrogradering (tillbakabildning) miljömärka, nyckelhålsmärka Översättningslån lärrolig (edutainment), öppet hus, skyskrapa Direktlån tejp, kex, fåtölj, siesta, kebab, tjej web (webb, vebb) Sammansättningar & avledningar Sammansättningar & Avledningar Sammansättning och avledning är rekursiva processer Strukturen kan åskådligöras med hjälp av träddiagram Sammansättningar och avledningar består av föroch efterled förled efterled Typ trött het (avl) gris aktig (avl) o viss (avl) potatis mos (sms) tand borste (sms) snö gubbe (sms) Träduppdelning Träduppdelning Kyrkofriden 5. BÖJ 4. SMS 3. rot rot böj 2. kyrka + frid + en 1. kyrkofriden Träduppdela följande ord ordbildning björkvedsbrasor övningshäftet luftrörskatarrens bakhjulspunkteringarna användarhandboks 29 30

6 Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Lingvistik grundkurs (Bolander kapitel 5) Magnus Merkel Varför ordklasser? Klassificeringsprinciper Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ser ut eller uppför sig på ett liknande sätt. Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket. Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk. Orden delas in i olika ordklasser En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med funktion: ordens funktion i satsen betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen Ordklasser Ordklasser Öppna/slutna Öppna klasser nya ord tillkommer ofta och enkelt Slutna klasser har fasta medlemmar, förändras sällan Innehåll/form Innehållsord (ung. de öppna klasserna) ord med självständig betydelse Formord (ung. de slutna klasserna) huvudsakligen grammatisk funktion Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Infinitivmärket att Artiklarna en, ett, den, det Partiklar som brinna ned, leta upp 35 36

7 1. Interjektioner Vad kan vi säga nu? Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande Böjs inte Öppen Utgör egna satser Aj! Jäklar! Pst! Ja/nej. - Fy! - Nej! Pang! - Pst! - Nej! - Jo! - Kras! - Ojoj! hihi! Substantiv Egenskaper Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen Öppen klass, böjs Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) Har den morfologiska egenskapen: utrum (en)/neutrum (ett) (genus) deklination/oregelbunden böjning Singular och plural Bestämd och obestämd 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): 1. -or flicka flickor (utrum) 2. -ar pojke pojkar (utrum) 3. -er sång sånger (ofta utrum) 4. -r sko skor (oftast utrum) 5. -n äpple äpplen (neutrum) 6. -Ø träd trädø (neutrum + vissa avl) 7. -s hit hits (utrum, inlån) Neutrum ett hus huset hus husen Utrum en stuga stugan stugor stugorna 41 42

8 Vad kan vi säga nu? 3. Verb Max kaka Max kaka stolen vovven kapitel språk perspektiv Verb uttrycker handlingar - gå, slå händelser - vakna, inse tillstånd - sitta, vara Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Verb Verbens böjningsformer Verbens böjs: tempus och modus Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av fraser för att bli hel Finita verbformer presens - pratar, köper Anna springer hem. preteritum - pratade, köpte Anna sprang hem. imperativ - prata, köp Spring! Verbens böjningsformer Tid Infinita former infinitiv - efter hjälpverb jag vill gå. han måste prata. supinum - efter ha/hade han har gått. de hade pratat om det här. presens particip - i satsförkortningar sjungande glada visor tågade barnen hem. perfekt particip - ofta med passiv betydelse han blev dömd. lektionerna blev inställda. Tempus uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp Vi skickade brevet för en vecka sedan. Jag sitter och läser. När hon hade tentat klart, gick hon hem

9 Tempusformerna Konjugationer (temaformer) Enkla former: jag går. (presens) jag gick.(preteritum) Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: Han har varit här. Perfekt Han hade varit här,... Pluskvamperfekt Hon kommer att resa till Paris. Futurum Verbets konjugationer Infinitiv Preteritum Supinum 1. baka bakade bakat 2. stänga stängde stängt 3. sy sydde sytt 4. springa sprang sprungit Konj. 1-3 är svaga verb, 4 kallas starka. Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum skulle ha varit där. Futurum exaktum preteritum Hjälpverb och verbkedjor Efterföljande småord Hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) temporala: anger tid (har, hade, kommer att) passivbildande (bli, vara) I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt du hade kunnat försöka lösa uppgiften Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen bry sig, ångra sig Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt tvivla på något, längta efter något Transitivitet Intransitiva/transitiva par Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp; Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte vara, bliva, kallas, heta Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie Intransitiva dö ligga slockna sova vakna Transitiva döda lägga släcka söva väcka 54 55

10 Passiv Vad kan vi säga nu? Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform Subjektet är det som utsätts för verbets handling Aktiv: Bond jagade boven. Passiv: Boven jagades (av Bond) Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas Max bada. Titta Max. Spring! springande skadad inledande kapitel ses språk perspektiv Adjektiv Böjning Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet Öppen klass, böjs Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Kongruensböjning: singular/plural (numerus) utrum/neutrum (genus) bestämd/obestämd (species) Komparation: positiv/komparativ/superlativ Kongruens Komparation Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest) det vackra slottet (neut, sing, best) de vackra slotten (neut, plu, best) slottet är vackert en liten valp (utr, sing, obest) den lilla valpen (utr, sing, best) de små valparna (utr, plu, best) valpen är liten brott, neutrum för generisk referens: information är svårt Komparation uttrycker skillnad i grad 3 former: positiv: klok komparativ: klokare superlativ: klokast 61 62

11 Bestämningssätt Vad kan vi säga nu? Två sätt att bestämma substantivet: 1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') Hon är stormrik. (alltid obestämd!) 2. attributivt (ofta framför substantivet) En stormrik tjej. Den stormrika tjejen. Fin kaka smakar. Max är snäll. Max äter god kaka. Fina vovven badar. inledande kapitel ses språk vidare perspektiv grammatiska Grammatik - tumregler 5. Adverb Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra av bara helvete Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med "jävel" biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel Heterogen klass Delvis öppen, delvis sluten Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband Har underklasser: Satsadverb TSR-adverb Konjunktionella adverb Adverbiella pronomen Underklasser TSR en med adverb som böjs: TSR-adverb avledda från adjektiv som kan kompareras kan själva kompareras en med adverb som inte böjs: satsadverb vissa TSR-adverb konjunktionella adverb, adverbiella pronomen Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar. Bodil är mycket noggrann. Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, Hon kommer alltid sent. Foreman slår hårt. De bor hemma

12 Satsadverb Konjunktionella adverb modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt: negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen Hon har inte kommit. ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl, Hon har väl kommit. Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. också, dessutom, dock, ändå, ju, Vad kan vi säga nu? Prepositioner Fina kakan smakar gott. Max är mycket snäll. Max äter mycket god kaka. Fina vovven badar inte. inledande kapitel ses språk först vidare perspektiv rent grammatiska. Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga Anger relationer i tid, rum mm på, i, över, under, till, med Boken ligger på bordet. Jag äter maten med sked. Vag betydelse Vad kan vi säga nu? Räkneord Max är mycket snäll på dagis. Fina kakan smakar gott till mjölken. Fina vovven badar inte i baljan. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass (men oändligt stor) Anger antal och ordning Användning liknar adjektivens 2 grupper: grundtal - en/ett, två, tre... ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga 73 74

13 Vad kan vi säga nu? Pronomen Max var mycket snäll i fyra timmar. Första kakan smakar alltid bäst. Fina vovven badar inte i baljan två gånger. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass, några böjs andra inte Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många Heterogen klass - många underklasser i stället för substantiv, adjektiv, adverb Pronomen Underklasser Pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv: Bill har kommit. Han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget) 2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd. adjektiv: Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. Han hälsade på henne varje dag. Denna fråga kommer att väcka debatt. Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. Någon har varit här. Man kan aldrig vara säker Sätt att syfta på Definita pronomen Pronomen som får sin betydelse från den ickespråkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna! Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / Hon glömde min väska Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska Personliga och possessiva pronomen varierar i form m a p person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) kasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv) 79 80

14 Personliga och possessiva Demonstrativa och relativa grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem Demonstrativa pronomen har utpekande innebörd Det där var väl dumt. Den hunden vill jag ha. I detta hus bodde Shakespeare. Relativa pronomen syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning Indefinita pronomen Artiklar Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor Interrogativa efterfråga något obekant vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var. Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det Det lilla huset på prärien. Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett En ensam man gick på gatan Text? Konjunktioner och subjunktioner Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv det rent grammatiska. Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. Böjs inte, sluten klass. Konjunktioner samordnar. Subjunktioner underordnar. Kopplar samman ord, fraser och satser

15 Olika samband Konjunktioner och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att Knyter samman ord och satsdelar Adam och Eva gillar frukt. Bill gillar öl, men Nina föredrar vin. Han tävlade, fast han aldrig vann. Kom hit, så jag kan ge dig en kram Subjunktioner Att Inleder bisatser Uttrycker sambandet mellan huvudoch bisats: indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, Kan vara subjunktion eller infinitivmärke Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv kan uttalas å Subjunktion: föregår bisats kan INTE uttalas å Text! Olika indelningar Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv än det rent grammatiska. Egenskaper Relationer Namn Personliga pronomen Logiska ord Böjningsändelser Frågeord Formord Utrop Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Interjektioner 93 94

16 Övning: ange ordklasser Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd. (Strindberg, Röda rummet) Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel Byggstenar Sammanhang Sats Satsled Fraser s Ord Morfem Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer Fonem Definitioner De fem frastyperna Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning

17 Allmänt om fraser Nominalfrasen Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser??? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras Nominalfrasen - framförställda bestämningar Fler framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus morfars fiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/yrken) Nominalfrasens uppbyggnad Bestämningar till nominalfras Total/ Utpekande Ägande/ge nitiv Kvantitet/ urval Huvudord Efterställda alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig en Pelles första ovanliga samlar-kort för många mycket viktiga det sista sedan länge bortglömda Adjektivfras arbetslivserfarenheten arvet från sydligare nejder Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst ) attributen efter huvudordet är både nominala och något annat

18 NP - efterställda bestämningar Hur känner man igen nominalfraser? Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den Var finns nominalfraserna? Adjektivfrasen Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med. Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga Adverbfrasen Adverbfrasen består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis

19 Adverbfrasen Adverbfrasens funktioner Satsadverbial Bestämning till: verb adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser Prepositionsfrasen Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé i hela världen predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset Prepositionsfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. prepositionsobjekt de väntar på dig Verbfrasen Olik nominala fraser Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut). Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) Verbfrasen Verbfrasens struktur Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först

20 Verbfrasen Verbfrasens struktur: infinita verb om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha) vara/bli + perfekt particip jag blev tvungen att betala; den är handgjord ha + supinum han har försvunnit; de hade kört vilse annars står infinitiven efter det finita verbet du lär vara en duktig pianist; du måste satsa hårdare; Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare) Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik Dependensanalys (automatisk) S->NP VP NP->(Det Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras) Satsled: frasernas funktion Primära satsled ingår direkt i en sats: subjekt predikat objekt (direkt och indirekt) agent (i passiva satser) predikativ adverbial Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut adverbial Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson

Svensk Grammatik. Ordklasser. Av Jerry Andersson Svensk Grammatik Ordklasser Av Jerry Andersson Innehållsförteckning Teori Substantiv 1 Adjektiv 3 Räkneord 4 Pronomen 5 Verb 7 Adverb 9 Prepositioner 10 Konjunktioner 11 Integjektioner 12 Övningar Substantiv

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

FACIT. E. Repetera personliga pronomen! 1. den 2. de 3. vi 4. han 5. hon 6. honom 7. henne 8. er 9. dem

FACIT. E. Repetera personliga pronomen! 1. den 2. de 3. vi 4. han 5. hon 6. honom 7. henne 8. er 9. dem FACIT till läroboken Studera svenska med Maris! av Maria Melin-Blomqvist Boken är avsedd för lärarledd undervisning. De flesta momenten i övningsavsnitten består av grammatiska översikter, uttalsövningar,

Läs mer

KOMPENDIUM I GRAMMATIK

KOMPENDIUM I GRAMMATIK KOMPENDIUM I GRAMMATIK S A T S D E L A R enligt fältanalys m.m. Ulf Swedjemark INNEHÅLL Fältanalys sida Fem grundstenar 1 Predikat 1 (PRED 1) 1, 3 Subjekt (SUBJ) 1 (3, 6) " formellt och egentligt 17-18

Läs mer

Ulla Britta Persson. facit

Ulla Britta Persson. facit Ulla Britta Persson facit Lätt svensk grammatik facit Rättelse på sidan 26 i boken (gäller endast 1:a upplagan, 1:a tryckningen). Under punkt 5, rad 3: orden huvudsats och bisats ska byta plats. Substantiv

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Den här lektionen: Vi pratar om: egenskaper utseende fraser med adjektiv Grammatik Adjektivkomparation + repetition av adjektiv i grundform Fraser + ord Negativa egenskaper: Snål

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Automatisk detektering av partikelverb

Automatisk detektering av partikelverb Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Oktober 2000 Examensarbete på språkteknologiprogrammet Automatisk detektering av partikelverb Bodil Mattisson Handledare: Åbylundsvägen 75 Lars Borin, inst.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska

Läs mer

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet Titelblad Titel: Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever. Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/

Läs mer

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad?

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Gisela Håkansson Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Inledning från elev till inlärare I den moderna kommunikativa språkundervisningen har eleven fått ett betydligt större eget

Läs mer

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Arbeta med ord Skriv på ett separat papper. Adjektiv Titta i ordlistan i slutet av det här materialet. Skriv av alla ord som är adjektiv.

Läs mer

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER GRAMMATIK Institutionen för lingvistik 2010 Kompendiet är ursprungligen skrivet av Malin Ericson (1999) och har sin grund i material

Läs mer

Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd!

Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd! Lektion 8 Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd! Yrken: Lärare (fröken, magister) Läkare (doktor) Lantbrukare

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Grammatik+ Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur

Grammatik+ Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur Utkast 13-01-11 Grammatik+ Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur Benjamin Lyngfelt Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet Förord Introduktion 1 0.1. Bokens uppläggning

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001)

Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001) Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001) 1 Ange ordklass för samtliga ord i följande stycke. Idag kommer det nog att bli vackert väder. Visserligen är det hotfulla

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

GRAMMATIKBOLAGET HANDLEDNING

GRAMMATIKBOLAGET HANDLEDNING GRAMMATIKBOLAGET HANDLEDNING 1 GRAMMATIKBOLAGET INGEN PANIK DET ÄR BARA GRAMMATIK SÄGER BRITT-INGER FRÅN SIN PLATS PÅ KONTORET PÅ GRAMMATIKBOLAGET. OM GRAMMATIKBOLAGET Grammatikbolaget är en serie om ordklasser,

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-01-15 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

ÖVA SVENSK GRAMMATIK APPIA FACIT. Svenska som andraspråk. Kopieringsunderlag

ÖVA SVENSK GRAMMATIK APPIA FACIT. Svenska som andraspråk. Kopieringsunderlag Margit Oskarsson Stina Zetterlund ÖV SVENSK GRMMTIK Svenska som andraspråk FIT Kopieringsunderlag PPI FIT ÖVNINGR Sidan 8 1 Substantiv singular obestämd form 1 en 2 en 3 en 4 en 5 ett 6 en 7 ett 8 en 9

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius)

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) 1. Ta ut predikat (p) och subjekt (s) i följande meningar. Tänk på att både predikatet och subjektet kan bestå av flera ord. a) Pojkarna cyklar på gatan. b) Den

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Öva och pröva av Karin Elffors. Det är ett läromedel för deltagare med begränsad skolerfarenhet, sfi kurs C och början av kurs D samt motsvarande utbildningar. Ord och grundläggande

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet VT-2000 DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRARE Lena Öhrman I denna uppsats undersöks vilka fel några andraspråksinlärare gör när de lär sig

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Datum: 2010-08-19 Ämnesansvariga: John Dennis, Maria kehlmeier, Karin Munthe, Elin Fengpíng Mao Undervisning i Moderna språk

Läs mer

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR

ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Kommunal kursplan i engelska - Sävsjö kommun ÄMNETS UPPBYGGNAD OCH KARAKTÄR Genom att engelska språket har en dominerande ställning vid internationella kontakter är det önskvärt att alla svenskar kan engelska

Läs mer

Stöd i andraspråksbedömning

Stöd i andraspråksbedömning Stöd i andraspråksbedömning En praxisnära tillämpning av Processbarhetsteorin Sara Mörtsell Institutionen för språkdidaktik Uppsatsarbete 15 hp Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F) Vårterminen

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Satsadverbialplacering

Satsadverbialplacering Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT 2013 Satsadverbialplacering En studie av skillnader i satsadverbialplacering mellan receptiva och produktiva

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ.

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ. FRAMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 Vad svarar man? Ringa in rätt alternativ. Namn: 1 Arbetar du? a Ja, tack. b Nej, jag studerar. c Svenska och engelska. 2 Har du barn? a Ja, en dotter och en son. b Ja, jag

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Gulzat Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett litet

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

Framstegstest 1 Kapitel 1 3

Framstegstest 1 Kapitel 1 3 Framstegstest 1 Kapitel 1 3 Namn: 1 Adjektiv och adverb Skriv orden under raden i rätt form. 1 Det var så att träffa alla kusiner igen! rolig 2 Tycker du att broccoli är? god 3 Marias söner är. ovanlig

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer