Morfologi. Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser

Transkript

1 1 Morfologi Morfologi ordklasser Föreläsning 5 & 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel & Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser 2 Varför ordklasser? Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ser ut eller uppför sig på ett liknande sätt. Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dy. i språket. Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk. Klassificeringsprinciper Orden delas in i olika ordklasser En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med funktion: ordens funktion i satsen betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen 3 4 Ordklasser Ordklasser Öppna/slutna Öppna klasser nya ord tillkommer ofta och enkelt Slutna klasser har fasta medlemmar, förändras sällan Innehåll/form Innehållsord (ung. de öppna klasserna) ord med självständig betydelse Formord (ung. de slutna klasserna) huvudsakligen grammatisk funktion Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner 5 6

2 7 Interjektioner Vad kan vi säga nu? Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande Böjs inte Öppen Utgör egna satser Aj! Jäklar! Pst! Ja/nej. -Fy! -Nej! Pang! - Pst! - Nej! - Jo! - Kras! - Ojoj! hihi! 8 Substantiv Egenskaper Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen Öppen klass, böjs Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) Har den morfologiska egenskapen: utrum (en)/neutrum (ett) (genus) deklination/oregelbunden böjning 9 10 Singular och plural Bestämd och obestämd 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): 1. -or flicka flickor (utrum) 2. -ar pojke pojkar (utrum) 3. -er sång sånger (ofta utrum) 4. -r sko skor (oftast utrum) 5. -n äpple äpplen (neutrum) 6. -Ø träd trädø (neutrum + vissa avl) 7. -s hit hits (utrum, inlån) Neutrum ett hus huset hus husen Utrum en stuga stugan stugor stugorna 11 12

3 13 Olika typer av substantiv Bestämd/obestämd och referens Konkreta Individord Styckeord Abstrakta bord tanke mössa ideologi polis (konstapel) Kollektiver folk polisen personal Substantiv Kategorinamn Vaga gruppnamn personal ohyra fisk Konkreta Ämnesnamn öl guld mjöl Massord Abstrakta hopp skam förmåga Egennamn Lisa Sverige C-linjen Grundprincipen: bestämd form = känd referent obestämd = okänd/ny referent men genitivkonstruktioner, känd referent, obestämd form: Camillas katt artikellöst substantiv: välkända förhållanden, kategoritillhörighet köpa bil, ha hund 14 Vad kan vi säga nu? Verb Max kaka Maxs kaka stolen vovven kapitel språk perspektiv Verb uttrycker handlingar - gå, slå händelser - vakna, inse tillstånd - sitta, vara Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Verb Verbens böjs: tempus och modus Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av fraser för att bli hel Verbens böjningsformer Finita verbformer presens - pratar, köper Anna springer hem. preteritum - pratade, köpte Anna sprang hem. imperativ - prata, köp Spring! 17 18

4 19 Verbens böjningsformer Infinita former infinitiv - efter hjälpverb jag vill gå. han måste prata. supinum - efter ha/hade han har gått.de hade pratat om det här. presens particip - i satsförkortningar sjungande glada visor tågade barnen hem. perfekt particip - ofta med passiv betydelse han blev dömd. lektionerna blev inställda. Tid Tempus uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp Vi skickade brevet för en vecka sedan. Jag sitter och läser. När hon hade tentat klart, gick hon hem. 20 Tempusformerna Konjugationer Enkla former: jag går. (presens) jag gick.(preteritum) Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: Han har varit här. Perfekt Han hade varit här,... Pluskvamperfekt Hon kommer att resa till Paris. Futurum Imorgon kommer hon att ha rest. Jag skulle gå när du ringde. skulle ha varit där. Verbets konjugationer Infinitiv Preteritum Supinum 1. baka bakade bakat 2. stänga stängde stängt 3. sy sydde sytt 4. springa sprang sprungit Aktionsarter Hjälpverb och verbkedjor statiska leva stå ha verb durativa sova leta arbeta dynamiska momentana hitta säga kasta skada lösa vakna Hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) temporala: anger tid (har, hade, kommer att) passivbildande (bli, vara) I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt du hade kunnat försöka lösa uppgiften 23 24

5 25 Efterföljande småord Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen bry sig, ångra sig Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt tvivla på något, längta efter något Att skilja mellan partikel och andra ordklasser 1. Partiklarna är alltid tryckstarka: Han drack 'ur glaset.(part) Han drack ur 'glaset. (prep) 2. Partikel föregår alltid objekt: Han tog 'hem priset.(part) Han tog priset 'hem. (adv) 3. Verb + partikel har ibland en sammansatt motsvarighet ringa in/inringa 26 Partiklars betydelsekomponent Transitivitet 1. brinna upp, torka upp, äta upp 2. läsa ut, fråga ut, tänka ut 3. skratta till, blinka till, hoppa till 4. börja om, klä om, tänka om 5. kämpa på, arbeta på, cykla på *tänka upp, tänka ut, tänka till, tänka om, tänka på, *tänka in, *tänka ner, *tänka av 27 Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp; Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte vara, bliva, kallas, heta Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie 28 Intransitiva/transitiva par Passiv Intransitiva dö ligga slockna sova vakna Transitiva döda lägga släcka söva väcka Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform Subjektetär det som utsätts för verbets handling Aktiv: Bondjagade boven. Passiv: Boven jagades (av Bond) Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas 29 30

6 31 s-formens betydelser Vad kan vi säga nu? 1. Uttrycker reciprok (=varandra) betydelse Vi ses. De kramades. 2. Aktiv diates (absolut betydelse) Yllekalsongerna sticks. Ungen bits. 3. Deponensverb (aktiv i betydelse) Jag hoppas att du kan komma. Hon andades djupt. Max bada. Titta Max. Spring! springande skadad inledande kapitel ses språk perspektiv. 32 Adjektiv Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet Öppen klass, böjs Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Böjning Kongruensböjning: singular/plural (numerus) utrum/neutrum (genus) bestämd/obestämd (species) Komparation: positiv/komparativ/superlativ Kongruens Komparation Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest) det vackra slottet (neut, sing, best) de vackra slotten (neut, plu, best) slottet är vackert en liten valp (utr, sing, obest) den lilla valpen (utr, sing, best) de små valparna (utr, plu, best) valpen är liten brott, neutrum för generisk referens: information är svårt Komparation uttrycker skillnad i grad 3 former: positiv: klok komparativ: klokare superlativ: klokast 35 36

7 37 Bestämningssätt Vad kan vi säga med nu? Två sätt att bestämma substantivet: 1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') Hon är stormrik. (alltid obestämd!) 2. attributivt (ofta framför substantivet) En stormrik tjej. Den stormrika tjejen. Fin kaka smakar. Max är snäll. Max äter god kaka. Fina vovven badar. inledande kapitel ses språk vidare perspektiv grammatiska. 38 Grammatik - tumregler Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra av bara helvete Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med "jävel" biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel Adverb Heterogen klass Delvis öppen, delvis sluten Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband Har underklasser: Satsadverb TSR-adverb Konjunktionella adverb Adverbiella pronomen Underklasser en med adverb som böjs: TSR-adverb avledda från adjektiv som kan kompareras kan själva kompareras en med adverb som inte böjs: satsadverb vissa TSR-adverb konjunktionella adverb, adverbiella pronomen TSR Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar. Bodil är mycket noggrann. Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, Hon kommer alltid sent. Foreman slår hårt. De bor hemma

8 43 Satsadverb modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt: negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen Hon har intekommit. ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl, Hon har väl kommit. Konjunktionella Adverb Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. också, dessutom, dock, ändå, ju, 44 Vad kan vi säga nu? Prepositioner Fina kakan smakar gott. Max är mycket snäll. Max äter mycket god kaka. Fina vovven badar inte. inledande kapitel ses språk först vidare perspektiv rent grammatiska. Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga Anger relationer i tid, rum mm på, i, över, under, till, med Boken ligger på bordet. Jag äter maten med sked. Vag betydelse Vad kan vi säga nu? Räkneord Max är mycket snäll på dagis. Fina kakan smakar gott till mjölken. Fina vovven badar inte i baljan. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten (men oändligt stor) Anger antal och ordning Användning liknar adjektivens 2 grupper: grundtal - en/ett, två, tre... ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga 47 48

9 49 vad kan vi sägs nu? Pronomen Max var mycket snäll i fyra timmar. Första kakan smakar alltid bäst. Fina vovven badar inte i baljan två gånger. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass, några böjs andra inte Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många Heterogen klass - många underklasser i stället för substantiv, adjektiv, adverb 50 Pronomen Underklasser Pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv: Bill har kommit. Han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget) adjektiv: Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. Han hälsade på henne varje dag. Denna fråga kommer att väcka debatt. 2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd. Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. Någonhar varit här. Mankan aldrig vara säker Sätt att syfta på Definita Pronomen Pronomen som får sin betydelse från den icke-språkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är de! Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / Hon glömde min väska Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska Personliga och possessiva pronomen varierar i form m a p person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) kasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv) 53 54

10 55 Personliga och Possessiva grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem Subjektssyftande 3:e person har speciella former för att syfta tillbaka på satsens subjekt, sk reflexiva former. Objektsform: Hon kammade sig. De roade sig. Possessivformer: Hon samlade ihop sina papper. De hämtade sitt barn från dagis. Reciprokt pronomen kräver pluralt subjekt: De kramade varandra. 56 Demonstrativa och Relativa Indefinita Pronomen Demonstrativa pronomen har utpekande innebörd Det där var väl dumt. Den hunden vill jag ha. I dettahus bodde Shakespeare. Relativa pronomen syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning. Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor Interrogativa efterfråga något obekant vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var Pronominella adverb Som pronomenen ersätter de andra ord och får sin betydelse av kontexten, samt har liknande indelning. relativa (då, dit), demonstrativa (där, dit), indefinita (någonsin, hur som helst), interrogativa (hur, var) Som adverben betecknar de tid, plats, sätt, orsak, mm. Har samma funktion i satsen som de adverb och prepositionsfraser de ersätter. Artiklar Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det Det lilla huset på prärien. Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett En ensam man gick på gatan

11 61 Text? Konjunktioner och subjunktioner Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv det rent grammatiska. Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. Böjs inte, sluten klass. Konjunktioner samordnar. Subjunktioner underordnar. Kopplar samman ord, fraser och satser. 62 Olika samband Konjunktioner och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att Knyter samman ord och satsdelar Adam och Eva gillar frukt. Bill gillar öl, men Nina föredrar vin. Han tävlade, fast han aldrig vann. Kom hit, så jag kan ge dig en kram Semantisk indelning Subjunktioner Konjunktioner Konjunktionella Adverb Kopulativ (tillägg): och, samt, respektive, liksom också, dessutom, vidare Disjunktiv (särskiljande): eller - Adversativa (motsättande): fast, men, utan dock, ändå, i alla fall Explanativ (förklarande): ty, för nämligen, ju Konklusiv (slutsats): så alltså, således, därför 65 Inleder bisatser Uttrycker sambandet mellan huvud- och bisats: indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, 66

12 67 Att Kan vara subjunktion eller infinitivmärke Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv kan uttalas å Subjunktion: föregår bisats kan INTE uttalas å Text! Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv än det rent grammatiska. 68 Olika indelningar Grammatik Egenskaper Relationer Namn Personliga pronomen Logiska ord Böjningsändelser Frågeord Formord Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Interjektioner Singularis tredje person maskulinum nominativ mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv. Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person böjdes till genitiv. Därpå grep de en kopulativ konjunktion och vandrade dädan som man och viv, två superlativt reciproka hjon i presens indikativ. - Alf Henriksson Övning: ange ordklasser Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd. (Strindberg, Röda rummet) 71