Bedömda elevexempel i gymnasieskolan

Transkript

1 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 51 1:1 1 Eleven har fått i uppgift att skriva en text om sitt tidigare hemland. I undervisningen har eleverna arbetat med struktur och ord, läst och skrivit modelltexter och studerat kartan. Texten är skriven med hög grad av stöttning. Eritrea Det finns ca invånare i Eritrea. Eritrea ligger vid Röddahavet och Eritrea ligger söder om Sudan och norr om Etiopien. Asmara är huvudstaden i Eritrea Asmara har ca invånare. Tsada Kristian är den staden jag bodde i. Den ligger 7 km från Asmara. Tsada kirisyianhar ca invånder (texten är skriven på dator) Eleven lyckas förmedla enkel information om landet trots att texten är språkligt begränsad. Eleven är i början av sin skrivutveckling på svenska och följer nära den modelltext som läraren gett. Texten saknar huvudsakligen textbindning men det förekommer ett exempel på referensbindning i form av pronomen (Den ligger ) Meningsbyggnaden består huvudsakligen av korta huvudsatser och eleven placerar enbart subjekt i temaposition. En bisats finns (Tsada Kristian är den staden (som) jag bodde i.) Ordförrådet är begränsat till de ord som läraren har gett och ämnesrelaterade ord som tagits upp i undervisningen (invånare, huvudstad). Texten har inga andraspråksdrag till följd av den starka stöttningen och avviker därför inte heller från gängse skrivregler.

3 52 2:1 2 Eleven har fått i uppgift att skriva en text om sitt första hemland. I undervisningen har eleverna arbetat med struktur och ord, läst och skrivit modelltexter och studerat kartan. Texten är skriven med mycket stöttning och innehåller många formuleringar som läraren har gett eleverna. Syrien Syrien ligger i väst Asien. Syrien är en litet land och har litet skog. I norr om Syrien finns det berg. I Syrien finns det få älvar. I Syrien finns det två sjöar dom heter lake Assad och al Jaboul lake. Syrien har en lång kust och ligger vid Medelhavet. I norra Syrien bor det flest människor. I södra Syrien bor det inte så många människor. I Syrien finns öken och odlad mark. De tre största städerna är Damascs och Aleppo och Homs. I Syrien bor det flest människor i städer. Alla människor bor inte i städer. på landet bor bönder.de odlar t.e.x kakao, kaffe, vete, korn, havre, råg och gummi. Bönderna har djur t.ex ko, hund, katt, lamm, Kykling. Det finns vilda djur i Syrien, T.ex. hyena, orm, räv, varg. Syrien ligger nära till Libanon och Irak och Turkiet. Eleven beskriver på ett enkelt sätt Syriens geografi och befolkning, berättar vad man odlar och nämner djur som lever i landet. Texten är tydligt strukturerad och har viss bredd i ordanvändning och meningsstruktur. Meningsbyggnaden består av huvudsatser. Eleven skriver med variation i temaposition genom att placera subjekt eller adverbial först i satsen. När adverbial inleder huvudsatsen följs det av inversion (I södra Syrien bor det inte så många människor.). Textbindningen är enkel och består av konjunktionen och samt enstaka personliga pronomen (dom, de). Ordförrådet är begränsat och eleven använder de ämnesrelaterade ord som tagits upp i undervisningen (kust, berg, odlar, odlad mark). Eleven börjar använda utbyggda nominalfraser en lång kust, vilda djur. Till följd av stöttningen och närheten till en modelltext är texten i hög grad korrekt och eleven avviker inte från gängse skrivregler. (Texten är skriven på dator)

4 52 2:2 3 Eleverna har arbetat med ämnet mobbning. De har tillsammans läst och samtalat om ämnet, och de har sett en film där en flicka blev utsatt för mobbning. Eleverna har sedan fått i uppgift att skriva ett brev till flickan i filmen och ge henne råd. Hej tjej Jag heter X. du känner inte min mig men. jag vett vem du är. Jag ser alltid du bli mobbad min andra tjejerna jag förstade du är rädd men skydda dig berätta din family eller din Lärare jag hoppas de kan hjälper dig också hoppas alltid gå bra för dig Vänlig helsa (texten är skriven på dator) Eleven skriver ett brev riktat till en av huvudpersonerna i en film om mobbning. I texten använder skribenten hälsningsfraser som kännetecknar ett brev. Texten är mycket enkel men eleven förmedlar ändå omtanke om brevets mottagare och ger några råd om vad hon skulle kunna göra. Den korta texten innehåller enstaka konjunktioner i textbindning (men, också). Eleven skriver med variation i meningsbyggnaden med både fristående och samordnade huvudsatser. Dessutom finns bisatser där det inledande att saknas (Jag ser alltid (att) du bli mobbad, jag förstade (att) du är rädd). I temaposition återfinns subjekt i de flesta meningar. Ordförrådet är enkelt och konkret med inslag av mer specifika ord (mobbad, skydda) och flerordsuttryck (gå bra för dig) och enstaka utbyggda nominalfraser (andra tjejerna). Stavningen är korrekt med vissa undantag, texten är skriven på dator. Eleven har en osäker interpunktion, punkt, talstreck, stor och liten bokstav används inkonsekvent. Texten har inte någon egentlig styckeindelning utan i stort sett varje mening står på en egen rad. Andraspråksdrag i texten är avvikelser i verbböjning (de kan hjälper dig, du bli mobbad) avvikande ordval (Min andra tjejerna, helsa = hälsningar).

5 52 2:3 4 Eleverna har arbetat med ett filmprojekt om diskriminering tillsammans med elever på ett nationellt program på skolan. De har delats in i mindre grupper och fått i uppgift att göra en kort film. De skriver vid ett senare tillfälle en text om dagens upplevelserna. Dag med kompisar Först i fredagen 30 semptember jag vokna klokan 6:3 sedan också jag gick till skolan och träffa med X och Y och Z och åndra elevar from andra klasen svensk elevar. sedan vi prata om film vad ska göra och vi gick till T-central och dar det finnes många och jag och X fröga arab månca dar och ta video. ni två grupp vi fröga om diskmreinrg och jag ta film och sedan vi kommer till back i skolan och äteä lunch sedan vi stana i skolan till klocan 4 eller 3 och vi börja med varndra och joppa i imove och det fin dag med kompisr i skolan och jag tycker om den. när vi klär vi i youtube och sedan vi gör till hem... (Texten är skriven på dator) Eleven återberättar en skoldag och beskriver kortfattat den uppgift gruppen har arbetat med. Texten är personnära och konkret och temporalt strukturerad i enlighet med genren. Texten är enkel men något utförligare och friare i sin språkanvändning än texter på steg 1. Eleven tar hjälp av modersmålet när det svenska ordförrådet inte räcker till. I textbindningen använder eleven adverbial (först, sedan, där). Eleven använder också pronomen för att binda ihop texten: sedan vi prata om film vad ska göra och vi gick till T-central och dar det finnes många ( ) det fin dag med kompisr Texten hålls också ihop med konjunktionen och dock på ett något enformigt sätt. Meningsbyggnaden består av korta huvudsatser och två bisatser när vi klär, vad ska göra Det finns variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar (sedan vi kommer till back i skolan, jag tycker om den) Ordförrådet är konkret, med undantag för diskmreinrg som är ämne för filmen. Merparten av nominalfraserna är enkla med enstaka undantag (fin dag med kompisr). Vad gäller interpunktionen markerar eleven inte alla meningar med inledande stor bokstav och skiljetecken. Stavningen visar på stor osäkerhet (åndra, varndra, joppa [=jobba]). Texten har flera andraspråksdrag, som avvikelser i ordföljd (sedan vi prata om film), morfologi (elevar) och tempus (ta video). I delar är texten svår att förstå. 1. De arabiska orden betyder i ordning: människor, projekt och vi skickade filmen.

6 53 3:1 5 Eleverna har arbetat med ett filmprojekt om diskriminering tillsammans med elever på ett nationellt program på skolan. De har delats in i mindre grupper och fått i uppgift att göra en kort film. De skriver vid ett senare tillfälle en text om dagens upplevelser. FILM DAGEN På en vecka i läsåret 2016 vår lärare sa till oss att vi ska jobba med en grupp av AA-klass, På fredagen den 30 september. på den dagen vaknade jag, Jag var jätte glad och rädd för att jag göra en film med mina kompisar från klass AA och klass AB. För att jag känner inte dem eleverna som går på AAklass. dagen börjar, Jag äter min frukost, det var kallt ute och derar i magen. Jag går ut kl. 07:23 för att tåget kommer på den tid och jag måste hinna det tåg eftersom jag ska vara kl. 08:30 i skolan. Först kom jag in i klassen, Jag ser dem sitter på bänkerna. Hej säger jag. De svarar hej också. Jag sätter mig på bänken och blir jag tyst, De är två. Jag är ensam, Min kompis X kom försent på den dagen som vänligt hahahahahaha. Han är alltid försent, Han orkar inte att vakna på morgonen tidigare. Sen börjar vi känna varandra och ställa frågor, Var bor du? Hur gammal är du? Vad tycker du om och göra på fritiden... X-namn kom äntligen. X-namn har tänkt innan den dagen om vad kan vi filma och göra. X-namn sa sin ide alla tyckte om den. Sedan började vi, Vi går utanför skolan. Sedan började vi prata med mäniskorna och fråga dem om diskriminering och rasism. Att man måste inte tänka på liten saker eftersom finns inte skelnad mellan mäniskorna. Alla vi mäniskor om jag har svart hud eller svart hår, Det gör inget. Klockan blev 12:00. Vi är tillbaka till skolan, Vi är hungrig, Vi måste äta. Vi kan inte förseta så. Vi går ner till matsalen och sitter. Minuterna går fort klockan blir 13:00, Vi måste skyndda oss, Vi har inte så mycket tid till kl. 16:00 ( säger jag till dem). Vi filmar lite mer också och går vi upp till klassen. Då börjar vi göra filmen i imove. till slut mellan kl. 15:00 och 16:00 blir vi jätte trötta, Men måste göra filmen slut. klockan blir 15:45. Då börjar vi göra filmen klart. Vi skickar filmen till lärare. äntligen vi är klara. Vi säger till varandra hejdå, hoppas att vi träffas igen. Det var jätte trävligt och roligt dag med er : säger jag. X-namn säger : Tack så jätte mycket, Det var snällt. hahahahahahahhahahaha Det var jätte bra dag för att jag kunde prata svenska med dem eleverna som går på SA klass och de förstod mig. Och jag kunde förklara på svenska allt. Fanns det några ord som jag förstod inte dem. Jag har lärt mig en sak på den dag, man måste inte vara blyg. När man blir blyg man lär inte sig någonting. Men när man frågar, man kommer och lära sig språket även om det var svårt. (texten är skriven på dator) fortsättning på nästa sida

7 3 6 Eleven skriver en sammanhållen text om sina upplevelser under filmdagen där innehållet tydligt framgår, trots flera andraspråksdrag. Texten är temporalt strukturerad och eleven återberättar och beskriver händelser under filmdagen. Eleven förmedlar sin oro, sina motstridiga känslor (Jag var jätte glad och rädd...) och sin nervositet inför uppgiften och för samarbetet med okända elever från det nationella programmet. Eleven avslutar sin text med en värdering, en reflektion och en lärdom som dagen gett. Det var jätte bra dag för att jag kunde prata svenska med dem eleverna som går på AA-klass och de förstod mig. Jag har lärt mig en sak på den dag, man måste inte vara blyg. När man blir blyg man lär inte sig någonting. Men när man frågar, man kommer och lära sig språket även om det var svårt. Texten har inslag av humor och ironi Min kompis X-namn kom försent på den dagen som vänligt hahahahahaha. Textbindningen är varierad, t.ex. konjunktioner (men), tidsadverbial (då, första gång) och referensbindning. Eleven placerar olika satsdelar i temaposition. Stavningen är genomgående korrekt medan interpunktionen är något osäker liksom bruket av stora och små bokstäver. Vid direkt anföring kan kolon hamna fel (Det var jätte trävligt och roligt dag med er : säger jag.). Styckeindelningen kunde vara bättre genomförd. Andraspråksdragen är framträdande och finns både i morfologi, ordföljd och ordanvändning. Exempel på andraspråksdrag är utebliven inversion Äntligen vi är klara bortfall av satsdelar (alla (är) vi människor, eftersom (det) finns inte skelnad mellan mäniskorna.) inkonsekvent tempusbruk (Jag äter min frukost, det var kallt ute) överanvändning av vanliga betydelsesvaga verb (Han är alltid försent, måste göra filmen slut, sa sin ide) avvikande bisatsordföljd (Fanns det några ord som jag förstod inte dem, eftersom finns inte skelnad mellan mäniskorna). Också meningsbyggnaden är varierad, även om det bitvis förekommer korta enformigt konstruerade meningar. Det finns både samordnade huvudsatser och olika typer av bisatser (eftersom jag ska vara kl. 08:30 i skolan, För att jag känner inte dem eleverna som går på AA). Eleven använder såväl direkt som indirekt anföring (X-namn säger: Tack så jätte mycket, Det var snällt., sa till oss att vi ska jobba). Ordförrådet återspeglar det personnära innehållet och är konkret och vardagligt. Det centrala är elevens reaktioner och inre upplevelser: Jag var jätte glad och rädd för att jag göra en film med mina kompisar från klass AA och klass AB. För att jag känner inte dem eleverna som går på AA. Jag sätter mig på bänken och blir jag tyst, De är två. Jag är ensam, Det förekommer en metafor i texten (derar i magen.(=darrar i magen), en kollokation (ställa frågor) samt partikelverb (tycker om) men i övrigt saknas fasta flerordsuttryck.

8 54 4:1 7 I undervisningen har eleverna arbetat med utmärkande drag i argumenterande texter. Eleven har fått i uppgift att skriva en debattartikel efter en tids gemensamt arbete med ämnet terrorism, med läsning och samtal om nyheter och artiklar på nätet och i pappersform. STOPPA TERRORISM Terrorism är inget nytt fenomen, utan har använts i århundraden av både stater och politiska grupper. Attackerna i Paris 2015, Norge 2011, Belgien 2016, London 2005, Syrien och andra länder varje dag är exempel på terrorism våldsdöd som drabbar många människor och skapar oro och rädsla i samhället. Terrorism har ingen religion eller en bas i livet. För att det första mänskliga rättigheter samband med alla människor sedan gamla tid fram till idag, oavsett nationalitet,vilken plats de bor,deras hudfärg eller vilken religion de tro på eller annan status. Det är många deklarationer och konventioner som handlar om mänskliga rättigheter och det måste följas av regeringar som finns i alla länder. Alla rättigheter är odelbar oavsett politisk eller civilisation, rättigheter och jämställdhet inför lagen och yttrande frihet förnekande av den här rättigheterna det kommer att leda på negativ sätt på människor. För att det andra, jihadisterna (terroristerna ) började förstöra världen för att leta efter sin paradis som de tror på,sen människorna började förlura sina hem och sina länder och flesta förlurade sin familjer. Många länder och politiker har makt för att ändra verkligheten och de många försöker att stoppa terrorism som torterar inte bara ett land medan alla länderna. Terrorismen avser inte bara länderna, det avser alla människorna, barnen och gamla, det avser också traditioner, religioner, kulturer, typ allting. Barnen som bor i länderna som lider av terrorismen de för inte går i skolan och utbilda sig,de växer upp under förtryck, barnen som bor där de tror att de har inte rätt att leva men alla människorna har samma rätten för att leva i fred. Slutligen tror jag att stora länder och länderna som har störste makten i världen särskild Amerika och FN de kan spela en viktigt roll för att försöka att stoppa terrorism, av min och många perspektiv det de enda länder som kan bestämma överallt och de små länder eller de länder som har inte makt i världen. Så som jag har sagt i början terrorismen har ingen religion och vi alla är ansvariga för att stoppa terrorismen och vi måste kämpa för att vi kan kämpa ja vi kan göra det. En ung som är statslös (texten är skriven på dator) fortsättning på nästa sida

9 4 8 Eleven skriver en argumenterande text i form av en insändare. Strukturen är tydlig med en inledning där eleven presenterar ämnet terrorism följd av ett utvecklat resonemang kring ämnet. Eleven ger exempel, beskriver konventioner och internationella överenskommelser och resonerar kring följderna av terrorism. I avslutningen framför eleven förslag på hur terrorismen kan stoppas. Texten är generellt hållen och följer i stort skriftspråkstypiska konventioner. Indelningen i stycken ger stöd åt läsningen, men resonemangen inom varje stycke är inte helt tydliga utan kräver tolkning av läsaren. Vissa formuleringar kan vara hämtade från eller ligga nära elevens källor, men det redovisar inte eleven. Följden blir att helt korrekta, idiomatiska formuleringar varvas med formuleringar där andraspråksdragen är tydliga, men i stort förmår eleven sammanfoga dessa på ett begripligt sätt. Textbindningen använder eleven konjunktioner (och, för, eller, utan), adverbial (sen), olika typer av referensbindning och de för genren typiska sambandsorden (för att det första,[=för det första]), för att det andra, slutligen), vilket ger struktur åt texten. Men argumentationen är inte helt logisk. Inom meningarna prövar eleven mer avancerade sammanlänkande ord och uttryck (oavsett, leda på [=leda till], särskild [=särskilt]). Det finns en viss överanvändning av för att. Eleven skriver med viss variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar (För att det första, slutligen, Så som jag har sagt). Meningsbyggnaden är komplex och varierad och består av fristående huvudsatser, samordnade huvudsatser och bisatser. Slutligen tror jag att de stora länder och länderna som har största makten i världen särskild Amerika och FN de kan spela en viktigt roll för att försöka att stoppa terrorism. Ordförrådet är på många sätt avancerat och eleven använder för ämnet relevanta begrepp (fenomen, rättigheter, yttrande frihet, konventioner) och nominaliseringar (förtryck, våldsdöd, rädsla.) Ett talspråkligt uttryck bryter av (typ allting). Eleven använder också idiomatiska uttryck (skapar oro, spela roll, förlura sin hem och växer upp under förtryck, spela en viktigt roll.) Det finns värdering i texten: alla människor har samma rätten för att lev i fred och vi är alla ansvariga. Interpunktion och stavning fungerar i stort sett väl men eleven är lite osäker på vokalljud, t.ex. förlura och för (=får). Styckeindelningen fungerar väl och är uppbyggd runt teman. Andraspråksdragen är bitvis framträdande och finns i morfologi, ordföljd, och ordanvändning. Exempel på sådana drag är bortfall av satsdelar (mänskliga rättigheter samband med alla människor) inkorrekt ordföljd (sen människorna började fölura sina hem) inkorrekt kongruens (alla rättigheter är odelbar) osäkerhet i prepositionsanvändning (det kommer att leda på negativ sätt på människor) avvikande ordanvändning (inte bara ett land medan alla länderna, terrorismen avser inte bara länderna, terrorism som torterar).

10 5 5:1 9 Eleverna har i gruppen läst en självbiografisk berättelse om tvångsäktenskap. Utifrån berättelsen, som handlar om pojken Amar, har varje elev fått i uppgift att skriva ett argumenterande brev riktat till en fingerad mottagare, Amars far. Hej Amars far! X-namn heter jag. Jag är 18 år gammal. Jag tycker att du och din familj skulle tänka på Amars liv, det är inte rätt att tvinga honom mot hans välja. För det första han är ung och har sina drömmar om framtid och sitt liv. Han vill följa sina drömmar och vill ta hand om sig själv. Låt honom göra något i sitt liv, ta inte hans planer och hans energi som han har för sitt liv. Han vill jobba på film industri. Alla föräldrar vill se att deras barn bli vuxen och utbilda på sin drömutbildning. Men varför vill du inte att Amar blir någon som han önskar? Du var den enda person som bestämde hela tid över hans liv, det räcker! Amar är inte barn längre han vet vad är bra och var icke bra. Han älskar Amina som hans syster så hur kan man acceptera att gifta sig med någon annan som man älskar som syster? För det andra är det olagligt! Sedan 2014 har vi i Sverige en lag mot äktenskapstvång som har gjort det straffbart att tvinga någon att gifta sig mot sin välja. Tänk om Amar anmäla er eller någon annan ta reda på att du tvingade Amar att gifta sig, enligt lag får du straff det kan var fängelse eller böter som du skulle betala. Kanske du säger att jag är hans pappa och jag har rätt att bestämma över hans liv: Jo, du är hans pappa men du har ingen rätt att tvinga honom man kan ge råd för sina barn men inget mer. Fast du vet att han inte är minderårig. Nu vet Amar vad är rätt och fel, den ende person är Amar som ansvarar för sitt liv ingen annan. Enligt FN(UN) protokoll Amar har rätt att välja och har frihet i sitt liv. För det e att gifta sig det är inte bara äktenskap och man blir tillsammans. Man skulle tänka från olika perspektiv, är man förbered att skaffa familj? Kan man ta hand om sin familj? Är man redo att bli föräldrar, eller kan bli en bra pappa eller bra mamma? Det är inte lät beslut det är livs beslut man gifter sig bar en gång det är inte nån lek att man kunna starta om varje gång man ångrar sig. Tänk om du vore Amar, vad gjorde du då? Kanske ditt svar är när jag var som Amar var jag gift och haft barn och hjälpte min familj. Jo, kanske det var möjligt förut men ej längre. Vi lever i en modern samhälle, det är 2016 och allt har förändrat. Kanske var du redo att gifta sig men Amar är inte förbered. Det är jättestor skillnad mellan Kurdistan och Sverige, du vuxit upp i en annan samhälle och Amar i en annan samhälle, det är jätte svårt att jämföra dem två samhälle med varandra men kan inte hitta någon gemensam punkt eller kanske det finns men är alls lika. Som avslutning jag tycker att det är inte rätt att tvinga någon för äktenskap. Man lever bara en gång så låt Amar liva som han vill. Vill du inte att Amar bli ycklig? Mvh X-namn Eleven har skrivit ett brev där eleven argumenterar och resonerar kring Amars situation. Texten är väl strukturerad, självbärande och väl anpassad till genren. Efter en kort inledning följer argumenten med ett stycke vardera, samt en avslutning. Argumenten är väl utvecklade och ger olika perspektiv på situationen och eleven har satt sig in i både Amars och pappans situation. Brevet har ett direkt tilltal med frågor och upp maningar riktade till pappan. Språket är överlag nyansrikt och idiomatiskt. Andraspråksdrag förekommer men påverkar inte förståelsen. Textbindningen är varierad och görs med sambandsord, med olika satsdelar i temaposition och med referensbindning. Även meningsbyggnaden är varierad och ofta korrekt. Ordförrådet återspeglar det personnära innehållet och är väl anpassat till det argumenterande syftet med påståenden och uppmaningar som Det är inte rätt att tvinga honom mot hans välja, Låt honom göra något i sitt liv och Enligt FN(UN) protokoll Amar har rätt att välja och har frihet i sitt liv. Överlag är ordförrådet varierat och precisionen i ord och uttryck god. Det finns värderingar i texten i form av uttryck för elevens åsikter och reflektioner, vilka förmedlas på ett nyanserat sätt: Kanske du säger att jag är hans pappa och jag har rätt att bestämma över hans liv: Jo, du är hans pappa men du har ingen rätt att tvinga honom man kan ge råd för sina barn men inget mer. Det finns två metaforer i texten: det är inte nån lek att man kunna starta om varje gång man ångra sig och man kan inte hitta någon gemensam punkt, liksom fasta flerordsuttryck som ta hand om sig själv, ta reda på, ge råd och var redo. Eleven visar säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindelning Andraspråksdrag finns fortfarande i avvikande morfologi, ordföljd, och ordanvändning, några exempel är inkorrekt ordföljd (För det andra det är olagligt) bortfall av satsdel (Nu vet Amar vad är rätt) avvikande kongruens (deras barn bli vuxen; hela tid) avvikande tempusbruk (Tänk om Amar anmäla er) avvikande pronomenform (kanske du var redo att gifta sig).