Bedömda elevexempel i årskurs 7 9

Transkript

1 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 1 1:1 1 Eleven har fått i uppgift att skriva en kort presentation av sig själv, eleverna har tidigare fått presentera sig muntligt vid flera tillfällen. Läraren har till viss del hjälpt till med ord och strukturer som eleven följer (Jag heter, Jag talar ) och texten är till stora delar en avskrift. Jag heter... Jag heter x. Jag kommer från Somalia. Jag tallar somaliska. Jag är 14 år. Vi är skolan. I vår klass är det åtta elever. Fem elever kommer från somalia. Det talar somaliska. Tre elever kommer från syrien. Det talar syriens. Eleven skriver en kort, enkel text med en hög grad av stöttning. Texten är vardags- och personnära. I de första meningarna, som handlar om eleven, får varje mening en egen rad. Den andra delen, som handlar om klassen, är skriven i ett stycke. Eleven skriver med enkel meningsbyggnad, huvudsakligen av huvudsatser med rak ordföljd ( s ubjekt verb). En mening inleds med adverbial följt av inversion (I vår klass är det åtta elever.). Någon egentlig textbindning i form av sammanlänkande ord förekommer inte. Däremot använder eleven referensbindning i form av pronomen de, det, vi och vår (Vi är skolan. I vår klass). Ordförrådet är vardagligt, konkret och personnära. Stavningen är huvudsakligen korrekt men eleven skriver namn med små bokstäver. Eleven använder grundläggande interpunktion med punkt och stor bokstav i början av meningarna. Andraspråksdragen är få till följd av den tydliga stöttningen.

3 2A 2A:1 2 Gruppen har under en tid arbetat med beskrivande text och hur man gör en text levande, intressant och förmedlar stämning t.ex. genom att beskriva sinnesintryck. Tillsammans med läraren har eleverna läst och analyserat texter. Eleverna har därefter fått i uppgift att skriva en text om en plats som de har besökt eller valt. De har uppmanats att använda beskrivande och uttrycksfulla ord liksom metaforer och liknelser. Sommar En dag på Stranden, det finns många saker på stranden, som många personer, jag ser personer som cyklar på stranden till exempel en person cyklar på stranden, men den person hade inte hår. Han cyklade med sin son. Det finns personer som simmar på stranden, men, mina kompisar säger till mig att de vill simma, men. Vattnet är kallt som i Nordpolen, men solen är varm som i mitt land. Mina Kompisar vill simma, och Jag är rädd som ett barn på kyrkogården. Efter en timme jag simmar. Jag fryser som en död, bara jag känner mig så. Vi har varit på stranden till klockan 10 och stranden är så vacker som början av en ny dag. Människor är glada som en lärka. Jag sätter med mina vänner på stranden, och fåglar sjunger som bara de kan. Vi tittar på stranden, stranden är så tyst som Sveriges Vinter, alla är tyst, jag ser alla som i en film. När jag vaknar på morgonen i nästan dag, alla ser som solen går upp. Det är mycket vacker, det finns en tjej som är min kompis, hon är lång, kanske 1.70 cemtimeter. Hon har blont hår och blå ögon. Jag tror att himlen är mycket fint, horisonten är så långt och verkligen så nära. Personerna sitter på stranden och tittar på solen, men träden är gröna som i mitt land, och jag gillar det. När jag är på stranden känner jag vinden blåsa. Det gör att jag känner mig hemma. Jag ser människor glada, det gör mig glad också, det är som när jag med mina vänner och min familj i mitt land. Mina kompisar är jätteroligt som en clown. Jag gillar mycket sommar, sommar har varit mycket bra till mig och mina kompisar. Sommaren är som en part till slut Eleven skriver en återberättelse om en dag på stranden som eleven upplevt själv. Eleven förmedlar med viss inlevelse hur det känns att vara där och inte minst hur kallt det är att bada. Texten innehåller många liknelser som gör den uttrycksfull men liknelserna kan upplevas som väl många. Verben står huvudsakligen i presens. Texten är vardagsnära och personnära och är språkligt enkel. Den är inte riktigt sammanhållen utan växlar något oväntat mellan ämnen, exempelvis mellan karaktäristiken av en vän och iakttagelser om den vackra himlen. Eleven använder enkel textbindning i form av vanliga konjunktioner (och, men) och tids adverbial (efter en timme, när jag är på stranden). Referensbindning förekommer i form av vanliga pronomen. Meningsbyggnaden består av enkla eller samordnade huvudsatser samt relativsatser (personer som cyklar på stranden), tidsbisatser (När jag vaknar). Eleven placerar i de flesta meningarna subjektet i temaposition. Ordförrådet är enkelt och konkret och består av vanliga ord relaterade till natur och strand, varav flera upprepas. Det finns några enkla uttryck för känslor och värdering (glad, jätteroligt). Det finns några exempel på kollokationer (vinden blåsa). Stavningen i texten är korrekt med några undantag. Eleven använder punkt och kommatecken, men interpunktionen fungerar inte alltid fullt ut. Eleven är något osäker på hur man använder stor bokstav. (Mina Kompisar, Sveriges Vinter). Texten har styckeindelning. Andraspråksdrag i texten är exempelvis utebliven inversion (Efter en timme jag simmar, när jag vaknar på morgonen i nästan dag, alla är tyst) avvikande ordanvändning (sommaren är som en part) avvikande kongruensböjning (himlen är mycket fint)

4 2B 2B:1 3 Gruppen har arbetat med ämnet stress genom att läsa om och disku tera hur stress kan påverka oss. Eleven har nu fått i uppgift att skriva en utredande text om stress. ingen behöver stressa sig I våran land alla som har problem på skolan, på lektionen, hemma, med kompisar och allt som går inte bra man blir stressad och får ont i huvud. När man förstår inte på lektionen, när man har inte kompisar och på skolan är ensam, när man bråkar med sin familj och inte är bra mellan de så man blir stressad. Det händer med mig också ibland. T.ex när jag har lektion och jag kan inte förtså något så blir jag stressad. Ibland när jag har prov och jag studerade inte bra eller om jag förstår ingen ting hur jag ska göra jag bli mycket stressad. Som nu jag har prov och jag blev stressad och jag glömde allt att hur jag skulle göra. Man blir inte stressad bara för skolan man blir stressad t.ex. när många kommer från andra länder till Sverige också. På första dagarna de kan ingen ting. de kan inte språket och när de vet inte vart de ska ta vägen. Så sakta sakta man lär sig och om man vet inte de kan fråga annan som kan. Jag vill säga att man behöver inte stressa sig. t.ex. på skolan om man pluggar och göra allt som kan så provet kommer att gå bra. X- namn Eleven skriver ett slags utredande text till rubriken Ingen behöver stressa sig. Eleven skriver med något större språklig variation än på tidigare steg. Texten är i vissa delar personnära och innehåller exempel på när eleven själv upplever stress. Inledningen och de två avslutande delarna har däremot en generaliserande ansats och gäller fenomen som ger upphov till stress hos människor i allmänhet, dels i skolan, dels som nyanländ till ett land. Texten följer en ganska tydlig struktur med innehållsligt motiverad styckeindelning. Det första stycket är en inledning, därefter följer en utveckling och därpå ett nytt stycke som tar upp ett annat exempel än föregående på omständigheter som orsakar stress. Eleven avslutar med en sammanfattning och ger rådet att man inte bör stressa utan i stället göra sitt bästa. Eleven skriver med en variation och bredd i sin textbindning och använder adverbial (På första dagarna), referensbindning med pronomen (Det händer med mig också ibland) och lexikal bindning t.ex. Man blir inte stressad bara för skolan (skolan har behandlats i föregående stycke och står således i bestämd form). Meningsbyggnaden är varierad och omfattar fristående huvudsatser, samordnade huvudsatser och många olika bisatser till exempel relativa (som har problem på skola) och tidsbisatser (när många kommer från andra länder) och anföring (jag vill säga att man behöver inte stressa). Bisatserna står ofta i temaposition, men följs bara en gång av inversion (När jag har lektion och jag kan inte förstå något så blir jag stressad). Det finns variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar (Man blir inte stressad bara för skolan, På första dagarna de kan ingen ting). Ordförrådet är begränsat och huvudsakligen vardagligt och konkret, vilket hänger ihop med att eleven utgår från sina egna upplevelser av stress och situationer där skribenten blir stressad. I flera fall återkommer samma ord, t.ex. stressad, kompisar, bra, kan. Det finns enstaka exempel på utbyggda nominalfraser (allt som går inte bra, annan som kan). Eleven uttrycker värderingar huvudsakligen begränsade till upplevelsen att vara stressad och till värderingen bra (t.ex. jag studerade inte bra, allt som går inte bra). Styckeindelningen fungerar bra. Interpunktionen är i stort sett korrekt, också i meningar med flera bisatser, t.ex. Det händer med mig också ibland. T.ex när jag har lektion och jag kan inte förtså något så blir jag stressad. Ibland när jag har prov och jag studerade inte bra eller om jag förstår ingen ting hur jag ska göra jag bli mycket stressad. Men i några fall inleds meningarna med liten bokstav. Stavningen är korrekt i stora delar men det finns några tecken på osäkerhet i fonemuppfattning, t.ex. farstår (förstår), färtså (förstå), farsta (första). Andraspråksdragen är framträdande i morfologi, ordföljd och ordval. Exempelvis utebliven inversion (om man vet inte de kan fråga annan som kan) avvikande genus (våran land) avvikande bestämdhet (ont i huvud) avvikande bisatsordföljd (när man förstår inte på lektionen).

5 3 3:1 4 Gruppen har under en tid arbetat med beskrivande text och hur man gör en text levande, intressant och förmedlar stämning t.ex. genom att beskriva sinnesintryck. Eleverna har tillsammans läst och analyserat texter och har därefter fått i uppgift att skriva en text om en plats som de har besökt eller valt. De har uppmanats att använda beskrivande och uttrycksfulla ord liksom metaforer och liknelser. Hem vägen Det var en dag att jag slutat skolan. Jag vill gå hem, Varje litet steg är ett steg framåt. Jag var så trött den dagen efter skolan. Den var så varm. Jag längtade efter hem. Jag skulle vilja vara hemma fort som möjligt. Jag gick av tunnelbana och tag några steg trappa upp. Jag tänkte: Nej, jag orkar inte mer. Plötsligt kom jag på att det finns en stor hiss och trappa som heter Bergbana. Det är samma högt upp som en nio våning hus. Jag tog hissen för att uppleva höjden även jag var så trött och var bråttom hem. Jag var ganska fort högst upp. Jag gick ut hissen och såg två bänk och två rund sten. Så gick jag till kanten. Vet du vad? Jag såg hela S. Många stora byggnader och grönt. Det var så fint. Jag hörde vinden och trafikens ljud från olika ställe. Det luktade fräsch luft och glömde bort direkt hur det illa luktade i hissen. Jag kände mig varmt och gick till skuggan jag känner mig pigg. Jag såg vidare fina utsikten. Jag ser mera händelser, inte bara stora byggnader och träd. Jag såg hela livet i S. Massor av människor och trafik. Det finns så många olika människor. Vissa sitter och solar många handlar på gatan. En grupp ungdomar sitter på trappan och pratar och skrattar och dansar och så höjd och såg några stycken äldre människor där och där två tre stycken som pratade varandra. Och många barn sprang runt och lekte. Jag glömde att jag var på väg hem. Plötsligt min mobil ringde. Det var mamma och frågade mig om jag kommer hem. Jag svarade med att: Jag kommer hem snart min inte direkt nu. Jag är inte så långt bort hemifrån. Efter 30min är jag hungrig och saknar mammas goda dumplings. Sen går jag hem. Jag är så glad och pigg. Jag tror att: Den bästa dagen Eleven beskriver med inlevelse sin hemväg från skolan och förmedlar bilder av människor och platser och hur dessa får henne eller honom att glömma tröttheten efter skoldagen och ivern att komma hem. (Jag glömde att jag var på väg hem.) Texten är väl sammanhållen, vardagsnära och personnära. Eleven strukturerar sin text temporalt och utifrån de intryck som eleven möter på hemvägen och beskriver sina reaktioner (Det var så fint. Det luktade fräsch luft ). Eleven använder sig av berättartekniska grepp och vänder sig vid ett tillfälle direkt till läsaren Vet du vad? Texten avslutas med en värdering (Jag tror att: Den bästa dagen.) Textbindningen utgörs av konjunktioner, referensbindning med pronomen och lexikal bindning. Eleven placerar oftast subjekt i temaposition men även adverbial som plötsligt och sen. Eleven skriver med en viss variation i meningsbyggnad och i meningslängd genom samordning av satser, underordning och direkt och indirekt anföring (även [= trots att] jag var så trött, frågade mig om jag kommer hem, Jag svarade med att: Jag kommer hem snart min inte direkt nu). Men bitvis består texten av kortare huvudsatser inledda med subjekt, som i vissa delar kan upplevas enformiga (Jag kände mig varmt och gick till skuggan jag känner mig pigg. Jag såg vidare fina utsikten.) Eleven använder huvudsakligen preteritum men övergår ibland till presens, vilket oftast fungerar väl i sammanhanget. En grupp ungdomar sitter på trappan och pratar Men sen byts perspektivet... och såg några stycken äldre människor. Fyra gånger inleder eleven huvudsatsen med tidsadverbial och i tre av fallen följs dessa av inversion (Efter 30 min är jag hungrig). Ordförrådet är konkret, vardagligt och personnära. Eleven använder flerordsfraser och idiomatiska uttryck (barn sprang runt och lekte, på väg hem, fort som möjligt, sitter och solar.) liksom partikelverb (plötsligt kom jag på, glömde bort). Det finns flera exempel på utbyggda nominalfraser i texten (varje litet steg, trafikens ljud från olika ställe). Interpunktion och stavning är i stort sett korrekt, medan styckeindelningen har brister. Texten är indelad i stycken men utan att dessa hänger ihop tydligt. Andraspråksdrag finns i ordföljd, morfologi och ordanvändning. Exempel är utebliven och felaktig preposition (pratade varandra, jag gick ut hissen) avvikelser i morfologi (två bänk, två rund sten) inkorrekt artikelbruk (jag såg fina utsikten) utelämnad satsdel (Det var mamma och frågade mig ) omskrivningar (samma högt upp som en nio våning hus) överanvändning av frekventa, betydelsesvaga verb (Jag var ganska fort högst upp).

6 4 4:1 5 Gruppen har arbetat med jämställdhet utifrån olika perspektiv genom att läsa olika typer av texter, samtala om och diskutera bristen på jämställdhet och dess följder. Eleven har sedan fått i uppgift att skriva en debattartikel om jämställdhet. Försöka inte lura oss Den fulla jämställdheten mellan kvinnor och män är en av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå samhällets utveckling. När samhället vågar vägra hälften av världens befolkning kommer det att bli hemska grymma orättvisa, och det ska också främja män att begå de skadliga inställningarna och de dåliga vanorna mot kvinnorna och det kommer att sprida från familjen till arbetsplatsen, till politiska livet, och slutligen till internationella relationer. Det finns ingen något praktisk eller biologisk anledning att kunna motivera avslaget. Jag tycker att kvinnorna bör få den stora välkomna för att uppnå de fulla partnerskapen inom alla områden av de mänskliga strävanden som det kommer att skapas det moraliska och psykologiska klimatet där fred och välstånd kan uppstå? Många har ansett att kvinnorna bara är för att sköta de dagliga hushållsarbeten t.ex. att mätta munnarna, att stödja barnen, att ta hand om ett hushåll även efter dom kommer fram från arbetet, och att tillgodose mäns behov. Människorna som särskilt männen kan inte förstå hur svårt att dessa utföras. Har de undrat en stund hur kvinnorna kan hinna till allt arbetet? Jag tror inte att de dumma människorna har gjort det, eftersom om de har tänkt på det kan de just då förstå kvinnors ansträng ningar att kräva jämställdhet. Enligt min åsikt är den viktiga prestationsförmågan hos män och kvinnor oavsett kön, och dagens deltar kvinnor på mili tära, i mekaniska och alla andra områden som var begränsas endast till män, och idag åtnjuter män också på matlagning och bakning som var kvinnornas jobb tidigare. Det har dock alltid funnits otroliga stora skillnad i hur mycket en man tjänar i jämförelse med en kvinna. Kvinnorna har minst lika mycket rätt till att tjäna lika mycket pengar som en man inom samma yrkesgrupp, eftersom de båa har fått samma utbildning och har samma erfarenhet. Finns det jämställdhet verkligen mellan männen och kvinnorna, eller är det bara en myt? Hälften av Sveriges befolkning består av kvinnorna. tyvärr avspegla detta faktum inte i företagsledningar. Problemet finns både i privata och offentliga sektor. Trotts att den huvudfrågan har diskuterats för länge ligger kvinnornas andel i styrelserna fortfarande kvar på en låg nivå. Självklart för oss är det att kvinnorna har samma rätt till inflytande i näringslivet samt i övriga delar av samhället. Könet kommer inte att vara en viktig orsak när det gäller möjligheten att fatta beslut. Den viktigaste åtgärden för jämställdheten är att samhället uppnår minska löneskillnaderna mellan kvinnorna och männen, dessutom att öka möjligheterna för kvinnorna i offentliga sektorerna. I slutet undrar jag när ett barn inte kan säga vem som är bättre, mamman eller pappan varför ska vi skilja mellan de här båda människorna? Vem bär ansvaret om blodbanden under alla tider? För mig bör vi ha ett tydligt mål minst 50 procent kvinnor på alla nivåer om 5 år om vi är övertygade om att jämställdhet och ökad det mer gör oss starkare, framgångsrikare och mer produktiva annars vi behöver en ny renässans och kvinnors revolt mot orättvisorna som männen begår varje dag utan tvekan. fortsättning på nästa sida

7 4 6 Eleven argumenterar i sin text om jämställdhet mellan kvinnor och män. Texten är avancerad på flera sätt och förhåller sig i viss mån till olika åsikter. Eleven ger exempel på det som diskuteras, vilket förstärker argumentationen. Vidare är texten generellt hållen och eleven tar ett brett grepp på frågan jämställdhet som relateras till samhället i stort. Texten är övertygande och har en effektiv argumenterande ton. Retoriska frågor förstärker den argumenterande tonen (Har de undrat en stund hur kvinnorna kan hinna till allt arbetet?). Texten visar en språklig bredd samt en viss språklig säkerhet och komplexitet i kombination med en del fel och oklarheter. Eleven använder en variation av konjunktioner, adverbial och lexikala referenser i textbindningen. Exempel: Den fulla jämställdheten mellan kvinnor och män är en av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå samhällets utveckling. När samhället vågar vägra hälften av världens befolkning Meningsbyggnaden är varierad med fristående huvudsatser, samordnade huvudsatser och bisatser, varav några med flera underordningar. Exempel: Jag tycker att kvinnorna bör få den stora välkomna för att uppnå de fulla partnerskapen inom alla områdena av den mänskliga strävandena som det kommer att skapas det moraliska och psykologiska klimatet där fred och välstånd kan uppstå. För mig bör vi ha ett tydligt mål minst 50 procent kvinnor på alla nivåer om 5 år om vi är övertygade om att jämställdhet och ökad det mer gör oss starkare, framgångsrikare och mer produktiva Ordförrådet är brett och har en stilistisk hög nivå som stämmer väl överens med innehållet. Det finns exempel på nominaliseringar vilket bidrar till abstraktion och skriftspråklighet (matlagning, jämställdheten, förutsättningarna, utveckling). Eleven använder mindre frekventa ord (befolkning, yrkesgrupp, renässans, blodbad, produktiva), kollokationer (mätta munnarna, tillgodose behov) och såväl enkla som utbyggda nominalfraser (exempel på utbyggda nominalfraser: kvinnors ansträngningar att kräva jämställdhet). Formuleringar som enligt min åsikt ger ett vederhäftigt intryck, och eleven växlar mellan olika uttryck för personlig värdering (jag tycker resp. enligt min åsikt). Stavningen är korrekt med vissa undantag. Detsamma gäller interpunktionen, men några meningar inleds med liten bokstav. Styckeindelningen fungerar väl och är uppbyggd runt teman. Det finns en del andraspråksdrag i texten. Exempelvis brist i precision (Enligt min åsikt är den viktiga prestationsförmågan hos män och kvinnor oavsett kön, och dagens deltar kvinnor på militära, i mekaniska och alla andra områden som var begränsas endast till män, och idag åtnjuter män också på matlagning och bakning som var kvinnornas jobb tidigare.) avvikande verb/tempusform (som var begränsas ) avvikande ordanvändning (åtnjuter män också på matlagning) inkorrekt användning av ska för framtid (det ska också främja män), som förvisso varvas med korrekt kommer att. inkorrekt preposition (ansvaret om). Det finns variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar, bland annat adverbial som strukturerar texten, t.ex. enligt min åsikt, i slutet.