Skolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL /15/2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL 130514 5/15/2013"

Siv Åberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vardagsspråk och skolspråk SKL Lena Sjöqvist Vilka är eleverna? Skolspråk Kommunikativ språkförmåga Ord och begrepp 1

2 För alla elevkategorier Skolspråk för vem? Heterogen grupp med annat modersmål än svenska : nyanlända, födda i Sverige Invandrarelever, minoritetselever, elever med utländsk bakgrund, flerspråkiga elever Varför kategorisera? Svenska som andraspråk / svenska som sitt starkaste språk Skolspråk Detspråksomkrävsförattkunnata till sig ny information, beskriva abstrakta fenomen och utvecklabegreppsförståelse. Chamot och O Malley (1994: 40) 2

minoritetselever, elever med utländsk bakgrund, flerspråkiga elever Varför kategorisera?

3 Skolspråket Ska fungera som ett avancerat tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband Kunna värdera och granska kritiskt Vilka språkliga behov har eleven? Vilka språkliga krav ställer skolan? Vilket ansvar har skolan för elevers språkutveckling? 3

komplexa samband Kunna värdera och granska kritiskt Vilka språkliga behov har eleven?

4 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi Hem- och konsumentkunskap Biologi Fysik Dokumentation av enkla undersökningar med Svenska, sva använda kunskaper Recept och i biologi instruktioner för använda att granska och fysikens hur information, de kan begrepp, tabeller, läsas bilder modeller och och enkla teorier skriftliga för att rapporter beskriva och kommunicera och och följas ta ställning samt vanliga i frågor förklara ord som och fysikaliska rör begrepp formulera hälsa, samband för sig och i naturen kommunicera och samhället i tal och skrift naturbruk och bakning ekologisk och matlagning hållbarhet Slöjd Musik Teknik analysera och värdera arbetsprocesser och analysera och samtala om musikens uttryck i olika använda teknikområdets begrepp och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp sociala, kulturella och historiska sammanhang uttrycksformer Religionskunskap Bild Idrott och hälsa Matematik resonera och argumentera kring moraliska Ord frågeställningar och begrepp och för och samtal om värderingar Hem- och utifrån konsumentkunskap etiska Idrott begrepp och hälsa och modeller upplevelser av lek, hälsa, natur-och använda Samhällskunskap matematikens uttrycksformer för att samtala utevistelser. Historia om, argumentera uttrycka och och värdera redogöra olika ståndpunkter för frågeställningar, i till exempel aktuella använda historiska begrepp för att analysera beräkningar samhällsfrågor och slutsatser och argumentera utifrån fakta, värderingar hur historisk kunskap ordnas, skapas och och olika perspektiv används 4

för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi Hem- och konsumentkunskap Biologi Fysik Dokumentation av enkla

5 Mattespråk Vardaglig betydelse Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas Ur: Mer än matematik Mattespråk Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas Vardaglig betydelse Flyr Olikhet Ljudvolym, hårvolym Rita Kroppsdel axel Konstiga Något värdefullt Roten på en växt Basljud, baslivsmedel Ur: Mer än matematik 5

Roten Bas Vardaglig betydelse Flyr Olikhet Ljudvolym, hårvolym Rita Kroppsdel axel

6 Kommunikativ språkförmåga Organisatorisk kompetens Kunskap om språksystemet Pragmatisk kompetens Kunskap om språkanvändning Formell språklig kompetens Textuell kompetens Funktionell kompetens Sociolingvistisk kompetens Uttal skrift Lexikon Grammatik Textbygge Syfte Olika sociala situationer Strategier Kontroll Fritt efter Bachman och Palmer (1998) samt Lindberg (2003) 6

Funktionell kompetens Sociolingvistisk kompetens Uttal skrift Lexikon Grammatik Textbygge

7 Stationär förflyttning Blommorna slog ut Fokusering Kroppsrörelse Per slog ut med armarna Den vilda jakten på betydelsen Åke Viberg, Social interaktion Per slog Pål i schack PROTOTYP FYSISK KONTAKT Per slog Pål i magen Resultativ förstärkning Objektförflyttning Per slog upp bollen på taket Diskonnektion Per slog gräset/ dikesrenen Ljudkälla Per slog takten Det slår i dörrarna Klockan slog Organiskt liv Björnen slog ett får Per slog ihjäl Pål Kroppsställning Per slog sig ner i soffan Specialiserade betydelser Öppna/ stänga Förflyttning av vätska Per slog upp / igen Per slog upp en dörren grogg Ange tid Klockan slog tolv Metafor Per slog ihjäl tiden Per slog upp ett nytt ord 7

Ljudkälla Per slog takten Det slår i dörrarna Klockan slog Organiskt liv Björnen slog ett får Per slog ihjäl Pål Kroppsställning Per slog sig ner i soffan Specialiserade

8 HUNDRASTPLATS sammansatt ord Lösspringande hundar hela året fras: lösspringande hundar hela året Upplockningstvång nominalisering Ord och begrepp Centralt innehåll 7-9 Hem och konsumentkunskap: Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begreppför bakning och matlagning 8

begrepp Centralt innehåll 7-9 Hem och konsumentkunskap: Recept och

9 Hem och konsumentkunskap Centralt innehåll Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Vilka begrepp är ämnesspecifika? Vilket begrepp är generellt/ ämnesneutralt för alla ämnen? Hem-och konsumentkunskap centralt innehåll Jämförelserav receptoch beräkningav mängdervid matlagning. 9

Vilket begrepp är generellt/ ämnesneutralt för alla ämnen?

10 Jämförelse De här är identiska Det är samma recept bortsett från I det här receptet är det bara 2 ägg De påminner om varandra men i det ena har man Det finns inga likheter alls, helt olika råvaror Det är högre temperatur när man gräddar Eftersom man har uteslutit gluten är det här. Uttrycka likheter och skillnader men också grader av likhet/skillnad Uppgift i ett arbetslag: att under en vecka undersöka hur många gånger : du ber eleverna jämföra du möter jämförelse i läromedel vilka utryck använder eleverna? vilka utryck använder du? vilka uttryck finns i läromedlet? hur synliggör du begreppet jämföra med fokus på det språkliga uttrycket? 10

Uttrycka likheter och skillnader men också grader av likhet/skillnad Uppgift i ett arbetslag: att under en vecka undersöka hur många gånger : du ber eleverna

11 När Rödluvan gick genom skogen mötte hon en varg. Men Rödluvan visste inte att vargen var ett farligt djur och blev därför inte rädd. Men vargen sprang raka vägen till mormors stuga och knackade på dörren. - Den har grå päls men är vit på bröst och mage. Vargen lever huvudsakligen i vidsträckta skogar eller på buskbevuxna stäpper. Vargen jagar och äter huvudsakligen stora djur som älg eller ren men också mindre däggdjur och fåglar. Först var det för många vargar som var motivet. Sedan fick vi veta att vargarna var sjuka på grund av för få vargar och inavel. Vid obduktionen var alla vargar helt friska. Istället för de skjutna friska vargarna ska nu nya importerade vargar inplanteras om nu lokalbefolkningen tillåter det vill säga. Berättande text saga När Rödluvan gick genom skogen mötte hon en varg. Men Rödluvan visste inte att vargen var ett farligt djur och blev därför inte rädd. Men vargen sprang raka vägen till mormors stuga och knackade på dörren. - Beskrivande text faktatext Den har grå päls men är vit på bröst och mage. Vargen lever huvudsakligen i vidsträckta skogar eller på buskbevuxna stäpper. Vargen jagar och äter huvudsakligen stora djur som älg eller ren men också mindre däggdjur och fåglar. Diskuterande/ argumenterande text bloggtext Först var det för många vargar som var motivet. Sedan fick vi veta att vargarna var sjuka på grund av för få vargar och inavel. Vid obduktionen var alla vargar helt friska. Istället för de skjutna friska vargarna ska nu nya importerade vargar inplanteras om nu lokalbefolkningen tillåter det vill säga. 11

Vargen jagar och äter huvudsakligen stora djur som älg eller ren men också mindre däggdjur och fåglar. Först var det för många vargar som var motivet.

12 Analytiska Fakta Förklarande Redogörande Diskuterande/ utredande/ argumenterande Beskrivande Instruerande Skolans basgenrer Berättande Personliga Återgivande Fritt efter Gibbons (2006), Schleppegrell (2004) 12

Instruerande Skolans basgenrer Berättande Personliga

Relevanta dokument

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund Två svenskämnenvarför så lika? Lena Sjöqvist Anna Österlund En fråga vi måste ställa oss Svenska som andraspråk, varför så svårt att definiera? Universitetsämnet Ämnet i kursplanerna i Lgr 11 och Lgy 11