Att få visa vad man kan - Kartläggning och undervisning för nyanlända elever. Nyborg 24 november 2016 Anniqa Sandell Ring

Transkript

1 Att få visa vad man kan - Kartläggning och undervisning för nyanlända elever Nyborg 24 november 2016 Anniqa Sandell Ring

2 Innehåll Nya skollagar som rör nyanländas utbildning Socialisation, identitet och delaktighet Kartläggning och den första undervisningen

3 NYA FÖRFATTNINGAR SOM REGLERAR NYANLÄNDAS LÄRANDE

4 Definition nyanländ Definition av nyanländ Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

5 Bedömning av elevens kunskaper enligt lagen En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas inom två månader. Resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för hur undervisningen ska planeras och hur tiden ska fördelas mellan ämnena.

6 FÖRHÅLLNINGSSÄTT

7 Faran med en enda berättelse Makt Stereotypier Fördomar Chimamanda Adichie

8 Hur vi tolkar och gör andra människor begripliga för oss själva hänger inte nödvändigtvis ihop med vad vi faktiskt ser, utan vad vi redan från början tror oss veta. (Burr 2003)

9 Beskriv en bild

10 Hur var det egentligen? Att flytta till ett land där man inte vet något om språket känns läskigt eller hur? Det spelar ingen roll om man kan engelska eller inte, det känns likadant ändå. Man vill så gärna veta vad de andra snackar om och samtidigt kommunicera men man kan ju inte språket så då kan man känna sig utanför ibland. När jag började på Tamburinens skola, där jag hade Anniqa som lärare, hade jag ingen aning om hur jag skulle kommunicera med mina klasskamrater som också var nyanlända i landet. Vi var tvungna att använda våra händer för att kommunicera eftersom ingen talade engelska förutom jag. För varje dag som gick lärde jag mig nya ord. Min grammatik och meningsbyggnad var inte så bra.

11 Men tack vare lärarna jag hade kunde jag gå i en vanlig svensk klass efter ett år. Jag minns att jag var väldigt tyst när jag började på den nya skolan, Vittra. Jag vågade inte prata eftersom jag var rädd att de skulle skratta åt mig om jag sa nånting fel. Det tog mig ett tag för att samla mod och faktiskt våga prata. När jag väl pratade fanns det bara ett problem. Hur ska jag göra för att passa in? Hur ska jag få de att tycka om mig? Gillar vi samma saker? Har vi samma humor? osv. Självklart ville jag passa in med dem och känna att jag är en av dem.

12 Den dagen kom då jag kände att jag var plötsligt en av dem. Mina vänner hjälpte mig med språket och kunskaper till och med. Jag lärde mig alltså både språket och kunskaper samtidigt. Jag klarade det! Om jag klarade det, varför kan inte du? Kämpa och tänk positivt. Ge aldrig upp! Tro på dig själv! I somras gick jag ut årskurs nio. Och nu i höst började jag plugga Naturvetenskap i Hagagymnasiet. Jag har nu träffat nya vänner och de blev chockade när jag sa att jag har bara varit här i fyra år. Jag kämpade! /Qrystal Giron

13 GENOMFÖRANDE OCH ANVÄNDNING AV KARTLÄGGNINGENS RESULTAT

14 Skolverkets bedömningsportal: Kartläggningsmaterial

15 Film om kartläggning och undervisning Verksamhetschefens syn på nyanlända Kartläggning och undervisning på en mottagningsenhet Undervisning på det starkaste språket Samverkan mellan olika lärare En sva-lärares (lärare i svenska som andraspråk) syn på nyanlända

17 Sami Said, Väldigt sällan fin (2013)

18 Vår språkkultur hemma är invecklad till följd av flera internationella flyttar. Från Eritrea till Sudan och arabiskan blev vårt huvudspråk. Det var en central del av vår täckmantel. Min far var borta. Honom återförenades vi med senare i Sverige. Vi andra till Egypten där jag och min bror tappade tigrinjan, och vidare till Italien och italienskan. Som illegala flyktingar hade vi inget annat för oss än att observera folk i fönstren och lära oss läsa tidningarna som maten ibland var packad i. Efter det Österrike. Jag och min bror glömde snart också bort arabiskan. Det språk vi inte praktiserade förlorade vi. Arabiskan ersattes av amharinja, Etiopiens nationalspråk och tyska. Vi hade sambor, flyktingar från Etiopien. De var i stort sett vårt enda sällskap och vi hade lättare för amharinja än de hade för tyska och tigrinja. Och en dag skickade min far flygbiljetter och vi kom till Sverige. I nuläget pratar jag med min mamma på en blandning av svenska och tyska, även om svenskan blivit allt mer dominant. Min far tutade i mig och min bror att arabiskan är Guds språk och krävde att vi lärde oss det på nytt. Han talar enbart arabiska med oss. Jag, min bror och min lillasyster pratar svenska sinsemellan. Därtill ändrade sig min far om arabiskan, lagom till min lillasysters födelse och med henne är det tigrinja. Han tänkte att det skulle förstärka hennes eritreanska identitet. Jag har snappat upp en hel del, det är i termer av grammatik och ordförråd enklare än arabiskan och jag förstår tigrinja bättre än arabiska. Däremot är jag sämre på att uttala tigrinja på grund av de besvärliga ljuden.

19 Elevtext 1: Qrystal, 12 år

20 åkte spårvagn Utflykt till Lillsjön och buss badade i sjön kallt men roligt att bada åt matsäck tittade på grodyngel och fjärilar och svampar lärde oss om djur och växter i naturen, vi hade en rolig och lärorik dag

22 Områden inom matematiskt tänkande/numeracitet Rumsuppfattning och geometri Uppskattning och rimlighet Taluppfattning och talföljder Sortering och proportionalitet

23

24 Exempel på samtal där vikten av följdfrågor lyfts fram. Kartläggare: Hur många tal finns det mellan 3 och 5? Elev: Fyra (4?) Kartläggare: Finns det fler tal? Elev: Mellan fyra och tre finns tiondelar. Tre komma femtio, tre komma sjuttiofem. Kartläggare: Vet du vad dessa tal kallas? Elev: Tiondelar. K: Finns det fler? E: Ja. K: Hur många? E: Det finns också tre komma ett, tre komma två. Det finns hundradelar, tusendelar. Det finns egentligen hur många tal som helst. Maria Nordlund/Heléne Sandström PRIMgruppen

25 Lo: Finns det någon kung? Vem bestämmer? Senja: Nej Cam: Bashad al-assad Eleverna: [Alla skrattar] Cam: Va, jag sa Bashad al-assad Isa: Bashad al-asssad Senja: Ja, han heter Bashad al-assad Eleverna: [Skrattar och pratar ivrigt i munnen på varandra] Lo: Han heter det. Eleverna: Ja Cam: Bashad lijon Senja: [Skrattar] Lo: [Ohörbart] vem bestämmer Foto: A Sandell Ring Cam och Senja: [Pratar på arabiska] Lo: Vad skulle man mer kunna skriva, om, om ni skulle berätta för mig kan man säga som inte vet så mycket om Syrien?

26 Senja: Eh, finns en sjö, eh [Flera pratar samtidigt] Lo: Får jag höra, får jag höra. Senja: Finns en sjö, heter sjölijon Lo: Sjölijon? Elever: Sjölijon Senja: Lijon Elever: Sjölijon Alla: Sjölijon Senja: Aa Lo: Finns det sjölejon i sjö? Senja: Aa Lo: Så det finns djur, olika djur? Cam: Nej, den där heter så Lo: En sjö som heter sjölejon? Senja: [Pratar på arabiska] Cam: Eh, den där vem bestämmer heter Bashar al-assad Foto: A Sandell Ring

27 Senja: al-assad. Al-Assad är lijon Lo: al-assad betyder lejon? Cam: Ja den där sjö Senja: Sjölijon, sjölijon Lo: Så, hans namn betyder sjölejon? Senja: Ja Lo: Jaha Isa: [Pratar på arabiska] Elever: [Pratar på arabiska] Isa: Nej, sjölejon hans sjö, till Bashar alltså Senja: [Skrattar] Lo: Sjölejon är hans sjö? Elever:[Pratar i munnen på varandra på svenska och skrattar] Isa: Det heter så Cam: Nej, inte så Isa: Men Bashar al-assad, det betyder inte sjölejon Foto: A Sandell Ring

28 Lo: Nej det är ett namn bara, de e ett namn? Isa: Ja, bara ett namn. Lo: Men det betyder nånting med sjö och lejon? Cam: Näää, [Senja skrattar] en sjö inte, en lijon, hans, hans efternamn heter lijon. Lo: Jaha, hans efternamn är lejon. Isa: Kungen, han efternamn Lo: Kungens efternamn, jaha. Cam: Inte kungen, pesi Elever: [Pratar på arabiska] Lo: Va, är han kung? Senja: Nej, kung Cam: Det e inte, de finns inte kung på Syrien Isa: Jo. Senja: Näe finns inte Foto: A Sandell Ring Lo: Jaha, [ohörbart] rätt då? Cam: Det finns [Säger ett ord på arabiska], jag kan inte på svenska.

29 Lo: Ja, du sa nog ordet, Cam: Ja sa bara Lo: Presi Cam: President Lo: Ja, du sa det förut Cam: President [Skrattar] Isa: [Pratar på arabiska] Cam: President [Skrattar] Senja: [Skrattar] Lo: Mm, vad kan vi, man mer berätta om då? Cam: President Lo: Ja, en sak som jag inte vet Cam: Flod Lo: Ja floder Isa: Mm Cam: [Säger ett ord på arabiska] (Sandell Ring 2015) Foto: A Sandell Ring

30 Beskrivande text på arabiska Beskrivande text på svenska och arabiska

31

32 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Biologi Kemi Hem- och konsumentkunskap Fysik Svenska, sva Dokumentation av enkla undersökningar med använda kunskaper Recept och i biologi instruktioner för använda att granska och fysikens hur information, de kan begrepp, tabeller, läsas bilder modeller och och enkla teorier skriftliga för att rapporter beskriva och kommunicera och och följas ta ställning samt vanliga i frågor förklara ord som och fysikaliska rör begrepp formulera hälsa, samband för sig och i naturen kommunicera och samhället i tal och skrift naturbruk och bakning ekologisk och matlagning hållbarhet Teknik använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Religionskunskap Bild Matematik Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Samhällskunskap Musik Slöjd analysera och värdera arbetsprocesser och analysera resultat och samtala med hjälp om musikens av slöjdspecifika uttryck begrepp i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang Idrott och hälsa resonera och argumentera kring moraliska Ord frågeställningar och begrepp och för och samtal om värderingar utifrån etiska begrepp och modeller upplevelser av lek, hälsa, natur- och använda matematikens uttrycksformer för att samtala utevistelser. Historia om, argumentera uttrycka och och värdera redogöra olika ståndpunkter för frågeställningar, i till exempel aktuella använda historiska begrepp för att analysera beräkningar samhällsfrågor och slutsatser och argumentera utifrån fakta, värderingar hur historisk kunskap ordnas, skapas och och olika perspektiv används

33 Flexibilitet och nytänkande?

34 Med fokus på nyanländas lärande Skolverket (2006:2145). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever: rätten till en god utbildning i en trygg miljö. (Övergripande granskningsrapport 2009:3.) Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. 2010:6. Skolverket (2012). Redovisning av uppdrag att föreslå hur skolor kan stödjas i att kartlägga och följa upp nyanlända elevers kunskaper (Dnr U2012/2890/S)

35 Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever. (Ds 2013:6). Skolinspektionen (2014) Utbildningen för nyanlända elever. (Övergripande granskningsrapport 2014:3.) Bunar (red) (2015) Nyanlända och lärande (en forskningsantologi med fokus på de senare skolåren i grundskolan) Sandell Ring, Anniqa (2015). Att utforska nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper (en masteruppsats om en kartläggningsprocess på en skola) Här kan ni läsa mer om uppsatsen /Namn Namn, Institution eller liknande

36 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Låt språket bära: Huvudbok. USB med konkret och praktiskt material, foton från klassrum och på elevtexter i olika genrer, bedömningsmatriser i de olika genrerna, progressioner, texter som analyserats enligt genrepedagogiken m.m. Studiehandledning (andra författare än de som skrivit huvudboken)

37 Tack för er uppmärksamhet! tfn: