Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018

Transkript

1 Bygga svenska Ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Språklärargalan nov. 2018

2 Nyanlända och andra flerspråkiga elever med svenska som andraspråk Var fjärde elev har utländsk bakgrund, dvs. är själva födda utomlands eller har sina båda föräldrar födda utomlands Elever med utländsk bakgrund har högst varierande språkliga förutsättningar och behov vuxit upp i en miljö där svenska inte varit det dominerande språket och med svenska som sitt andraspråk sina språkliga resurser fördelade på flera språk

3 Första-, andra- och främmandespråk Andraspråk utvecklas i den miljö där de används och innebär därför alltid även en socialiseringsprocess. Beteckningen främmande språk används vanligtvis för att beteckna språk som lärs utanför den miljö där språket allmänt används. Med globaliseringen, IT-användning, sociala medier och ökad rörlighet i utbildningsvärlden och i arbetslivet har gränserna mellan andra- och främmandespråk luckrats upp och olika typer av flerspråkigheten blivit en allt viktigare resurs.

4 Hur blir man klok på sitt andraspråk? Den dubbla utmaningen för många flerspråkiga elever: 1. Hur lär man sig ett andraspråk? Hur blir man klok på svenskan? 2. Hur lär man sig på ett andraspråk? Hur blir man klok på svenska? /

5 Vad säger forskningen om flerspråkiga elevers lärande? Man lär bäst på det språk man kan bäst! Parallell utveckling av L1 och L2 gynnar skolframgången. När andraspråksutveckling sker på bekostnad av förstaspråket blir skolframgången lidande. Flerspråkighetssatsningar måste vara långsiktiga, och omfatta alla lärare. Språk- och ämnesintegrering nödvändig, språk och kunskap kan inte åtskiljas. /

6 Tidsaspekten För elever som inte vuxit upp med undervisningsspråket i hemmet kan det även under gynnsamma förhållanden ta 5 7 år att utveckla ett skolspråk och hämta in det försprång ( closing the gap ) som majoritetsspråkseleverna skaffat sig vid skolstaren. (Thomas och Collier 1997)

7 Vardagsspråk och skolspråk två svenskor med olika förutsättningar Vardagsspråket tar ett till två år att utveckla på andraspråket / Skolspråket tar fyra till åtta år att utveckla på andraspråket

8 Språkliga utmaningar i skolan Mötet med skolspråket innebär ett möte med en ny språkkultur, något som för vissa elever utgör en större utmaning än för andra. Elevers tidigare erfarenheter av skriftspråksbaserat akademiskt/skolrelaterat språkbruk varierar bl a till följd av språklig och social bakgrund. En utvidgad språklig repertoar som inkluderar skolans akademiska språk är en förutsättning för att lyckas i skolan, studera vidare och fungera i olika vuxenroller i det svenska samhället. Nyanlända elever behöver utveckla vardagsspråk och skolspråk parallellt, skolspråket kan inte vänta. Skolspråket utvecklas inte naturligt, av sig själv utan kräver medvetna och systematiska undervisningsinsatser och tydliga modeller.

9

10 Bedömningsmaterialets syfte ge stöd åt läraren att kontinuerligt bedöma elevens språkutveckling ge möjlighet för lärare och elev att kunna följa språkutvecklingen över tid ge tydlig information till vårdnadshavaren och eleven om hur långt eleven kommit i sin språkutveckling mot en avancerad språkanvändning

11 Bedömningsmaterialet kan också vara ett stöd i planering av fortsatt undervisning bedömning av språkliga krav i den egna undervisningen vad som kan utgöra adekvat stöttning för eleven i olika steg i språkutvecklingen.

12 Materialets användning Verktyg för att följa elevernas språkutveckling och dra slutsatser om var eleven befinner sig vid en viss tidpunkt Materialet ger inte underlag för beslut om hur undervisningen bör eller kan organiseras elevens möjligheter att delta i ämnesundervisning.

13 Vem är användaren? lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och på gymnasiet (introduktionsprogram) lärare som ansvarar för undervisning och bedömning av den nyanlända elevens utveckling i svenska språket kan också användas av alla lärare som möter nyanlända och andra elever med svenska som andraspråk

14 Vilka är eleverna? Nyanlända - och andra elever med annat modersmål än svenska Elever i grundskola och gymnasieskola (introduktionsprogram) Elever utan tidigare skolbakgrund (särskilda punkter)

15 Teoretiska utgångspunkter Bygga svenska Språklig diagnostisering med inriktning på utveckling av skolrelaterade språkfärdigheter. Modeller för en generell språklig kompetens språkbruk ger liten vägledning. Behov av en teoretisk modell som beskriver och förklarar språklig variation och skillnaden mellan vardagligt och specialiserat språkbruk. Utvecklingen av språk och kunskap kan inte åtskiljas utan ses som parallell och integrerad.

16 Allmän språkförmåga i termer av olika kompetenser Celce-Murcia (2008) 17

17 Systemisk-funktionell språkteori och registervariation (Halliday 1985) Bygger på en nära koppling mellan språk och kontext. Ingen åtskillnad mellan system och språkbruk. Ett ömsesidigt förhållande mellan språk och kontext; språket både formar och formas av kontexten. (Halliday 1985). Språket erbjuder olika val för att skapa betydelser beroende på vad vi vill uppnår och i vilken situation vi befinner oss i och ses inte som ett enhetligt system oavhängigt sociala sammanhang. Karakteristiska drag i en viss situation motsvaras på ett systematiskt och funktionellt sätt av en viss uppsättning lexikogrammatiska (grammatiska och lexikala) drag som tillsammans karakteriserar vad som utgör ett språkligt register.

18

19 Vardagsspråk och skolspråk Hur det var förut i stenåldern och så fick man ju vi hade en grotta med djur. Om man gjorde en grotta så fick man göra en grotta man skulle man göra ett skinntält, så fick man ju arbeta med pinnar och sånt och gå ut och hämta pinnar, skinn fanns ju därinne. (Pramling, Klerfelt & Williams Graneld 1995) Näringarna förutsatte flyttning från en boplats till en annan i enlighet med fångstens cykliska natur. På platser med fördelaktigt läge bodde man året om. De tidigaste kända bostäderna består av lämningar av kåtkonstruktioner. /

20 Vardagsspråk och skolspråk Hur det var förut i stenåldern och så fick man ju vi hade en grotta med djur. Om man gjorde en grotta så fick man göra en grotta man skulle man göra ett skinntält, så fick man ju arbeta med pinnar och sånt och gå ut och hämta pinnar, skinn fanns ju därinne. Näringarna förutsatte flyttning från en boplats till en annan i enlighet med fångstens cykliska natur. På platser med fördelaktigt läge bodde man året om. De tidigaste kända bostäderna består av lämningar av kåtkonstruktioner. /

21 Från vardagsspråk till skolspråk: En ökad rörlighet utefter registerskalorna Vardagsspråk Skolspråk Hur det var förut Näringarna förutsatte flyttning i stenåldern och så från en boplats till en annan fick man ju vi hade i enlighet med fångstens en grotta med djur. cykliska natur.

22 Steg 1-5 Stegbeskrivning Observationspunkter Exempel på undervisning och stöttning Bedömda exempel och uppgifter

23 Uppdelning i förmågor De olika stegen finns beskrivna för TALA-LYSSNA LÄSA SKRIVA /Namn Namn, Institution eller liknande

24 Språkutvecklingssteg per stadie Introdukt ionsprogram

25 Nyanlända elever och kunskapskraven Beskrivningarna av de fem stegen motsvarar inte de olika kunskapskraven i ämnena svenska som andraspråk eller svenska. Materialet är ett stöd för att hjälpa en elev att se sina framsteg redan som helt ny i språket. Steg 1 till 3 beskriver en grundläggande nivå i utvecklingen av ett andraspråk. Steg 4 och 5 är ett stöd för lärare och elever att uppmärksamma vad som är särskilt utmanande för att utveckla ett mer avancerat andraspråk.

26 Progressionen i de fem stegen beskriver successivt deltagande i fler typer av språkliga aktiviteter utökad genrerepertoar (från återgivande, beskrivande mot utredande och argumenterande) ökad självständighet större språklig variation, komplexitet och säkerhet

27 Lärande och utveckling efter Vygotsky (1963) Potentiell utvecklingsnivå: VART är du på väg? Mediering/stöttning HUR? Zonen för närmaste utveckling (ZPD) Aktuell utvecklingsnivå: VAR befinner du dig?

28 Stöttningens roll (Bruner m.fl 1976, Walqui 2006, Gibbons 2010) Syftar till lärarens överlämnande och elevernas övertagande av auktoritet och ansvar genom en undervisning som utmärks av Genomtänkt och transparent struktur med tydliga mål, uttalade syften och förväntningar. Systematisk och stegvis progression i planering av innehåll och aktiviteter. Stöttning genom ett interaktivt arbetssätt och en nära dialog. Multimodalitet (bilder, film, figurer, laborativa inslag, aktivering av alla sinnen etc.) Kontinuerlig bedömning och flexibel anpassning av innehåll och aktiviteter utifrån elevernas behov.

29 Bedömda elevexempel exempel på elevprestationer som konkretiserar vad som utmärker språkutveckling på ett visst steg till varje exempel på elevprestation finns en analys och en kommentar som utgår från observationspunkterna på respektive steg. De bedömda elevexemplen är tänkta att vara ett stöd för läraren att jämföra sina egna bedömningar med.

30 Tidpunkt för bedömningen kontinuerliga observationer bedömning av uppgifter i den ordinarie undervisningen enstaka uppgifter räcker inte som underlag för att dra generella slutsatser om var en elev befinner sig i sin språkutveckling observationer vid olika tillfällen och utifrån varierande aktiviteter med olika grad av kognitiv belastning och stöttning.

31 Varierande språkförmåga Språkförmågan är inte enhetlig och stabil utan varierar med färdigheter och faktorer i kontexten som Stress (trygghet i situationen, vad står på spel?) Bekantskap med uppgiften Kognitiv svårighetsgrad Stöttning Dagsform (psykisk och fysisk) Taggiga profiler

32 Kontextuell stöttning och kognitiv nivå (Cummins 1983) Utmaningszon (Gibbons) (kategorisera, jämföra, generalsiera etc) Hög kognitiv nivå Avancerat skolspråk (analysera, argumentera, kritiskt värdera etc.) Mycket kontextuell stöttning: Följsam interaktiv och multimodal stöttning Lite kontextuell stöttning Vardagsspråk namnge, beskriva, återberätta etc. Låg kognitiv nivå Undvik aktiviteter här! Kopiera, upprepa, fylla i

33

34

35

36 Var är jag nu? Vart ska jag? Hur gör vi?

37 Länkar Bygga svenska Steg 2 Talat språk Steg 4 Talat språk

38