Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen"

Viktoria Gustafsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP

3 Nyanlända elever - en heterogen grupp Gemensamt är att alla har varit i Sverige mindre än fyra år. Kan vara barn till arbetskraftsinvandrare, studenter, flyktingar, asylsökande, papperslösa eller ensamkommande barn och unga. En del elever kommer från studievana hem andra från hem med begränsad erfarenhet av utbildningssystemet. Tidigare skolbakgrund varierar stort elever kan ha en avsaknad av formell skolgång, sporadisk skolgång, halvdagsskolgång, privat skolgång. Undervisningen kan ha skett på modersmålet eller på ett annat skolspråk. Upplevelser före ankomsten till Sverige, familjens möjligheter att stanna i landet och hälsotillstånd påverkar också studiesituationen.

En del elever kommer från studievana hem andra från hem med begränsad erfarenhet av utbildningssystemet.

4 Nationella provet i historia åk 9 vt 2013 Bakgrund Huvudman Totalt Antal Antal Andel (%) av elever som gjort betygs elever elever provet poäng som F E D C B A gjort provet Sammanvägt provresultat Totalt ,5 26,0 23,2 19,2 9,1 6,1 11,2 Totalt exkl.nyinvandrade elever ,1 26,0 23,3 19,3 9,2 6,1 11,2 elever födda utomlands inv. före ,9 25,2 25,1 15,3 7,7 4,8 10,3 inv el. senare ,8 27,6 17,4 10,5 3,9 2,8 7,7 Nyinvandrade elever ,2 26,8 15,0 8,1 3,7 2,2 6,9 Föräldrarnas högsta utbildning Förgymnasial ,0 27,9 17,3 8,1 2,2 1,7 6,9 Gymnasial ,2 31,6 22,7 15,1 5,8 2,5 9,8 Eftergymnasial ,2 21,4 24,0 23,6 12,5 9,4 12,7 Kommunala skolor ,6 26,9 23,2 18,5 8,6 5,3 10,9 Fristående skolor ,6 21,6 22,7 22,9 11,8 10,3 12,6

före 2004 885 809 21,9 25,2 25,1 15,3 7,7 4,8 10,3 inv. 2004 el.

5 Skolverkets insatser för att stödja mottagandet av och skolgång för nyanlända elever Skolverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå hur ett kartläggningsmaterial och ett särskilt bedömningsstöd i svenska kan utformas för att stödja och följa upp nyanlända elevers kunskaper. Ta fram och sprida informationsmaterial på olika språk över det svenska utbildningssystemet (2014). Ta fram ett kartläggningsmaterial i samarbete med olika lärosäten som ska ge stöd i skolans arbete med att planera undervisningen för nyanlända elever (2013-?). Ta fram ett bedömningsmaterial i svenska för att ge lärare stöd i språkutvecklingen (2016). Erbjuda kompetensutvecklingsinsatser för både rektorer och lärare framför allt gällande språkoch kunskapsutveckling hos nyanlända elever ( ). Under anordna fortbildningsinsatser som rör ex. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolans alla ämnen.

Ta fram och sprida informationsmaterial på olika språk över det svenska utbildningssystemet (2014).

6 Uppdrag från Skolverket

7 Steg 3 Inte obligatoriskt Olika lärosäten ansvarat för framtagning av kartläggningsmaterial för olika ämnen: Samhällsorienterande ämnen: Malmö, Karlstad och Uppsala Historia Religionskunskap Samhällskunskap Geografi Malmö Malmö och Karlstad Karlstad Uppsala

Samhällsorienterande ämnen: Malmö, Karlstad och Uppsala Historia

8 Steg 3 Kartläggningsmaterialets användning Ska kunna användas inom ramen för den ordinarie undervisningen Ett flexibelt material Ska kunna användas oberoende av organisation: hur man lokalt valt att organisera mottagandet av nyanlända vilken erfarenhet man har av att ta emot nyanlända tillgång man har till studiehandledare/modersmålslärare Ska kunna användas oberoende av: elevens tidigare erfarenhet av skolgång passa elever från olika länder och miljöer

nyanlända vilken erfarenhet man har av att ta emot nyanlända tillgång man har till

9 Steg 3 Kartläggningsmaterialets utformning Materialets utformning : utforskande uppgifterna ska finnas i en kontext som eleven är förtrogen med uppbyggt kring ett samtal brett för att sedan fördjupas så långt som möjligt utifrån elevens förutsättningar koppling i materialet till kursplaner i Lgr 11 resulterar i en ämnesprofil där det framgår vilka elevens styrkor är och vilka områden som eleven bör utveckla

långt som möjligt utifrån elevens förutsättningar koppling i materialet till kursplaner i Lgr 11

10 Utmaningar Samordning? Vilken nivå i kunskapskraven skulle observeras? Vilka begrepp skulle vi använda oss av? Hur vi skulle förhålla oss till ämnesbegrepp i respektive ämne? Grafisk utformning? Användarvänligheten under kartläggningstillfället? Hur man skulle kunna överföra informationen i ett observationsschema vidare till en ämnesprofil? Hur skulle ämnesläraren utifrån ämnesprofilen kunna planera sin undervisning?

Grafisk utformning? Användarvänligheten under kartläggningstillfället?

11 Var hamnade vi? Kunskapskrav motsvarande E-nivå utan värdeord. Begreppen i observationsschemat och ämnesprofilen blev så småningom gemensamma för historia, religion, samhällskunskap och geografi. Ämnesbegreppen valde vi att i hög grad exkludera från observationsschemat. Ämnesbegreppen noteras istället separat i de fall eleven uppvisat förståelse för och/eller själv använt sig av ämnesspecifika begrepp under själva observationen. Den grafiska utformningen har utvecklats utifrån synpunkter från de lärare som använt kartläggningsmaterialet med fokus på användarvänlighet.

Ämnesbegreppen valde vi att i hög grad exkludera från observationsschemat.

12 Steg 3 Upplägg Materialet bygger på progressionen, förmågorna, det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr11 (åk 1-3, 4-6 och 7-9) och består av ett uppgiftshäfte och en lärarhandledning. Utgångspunkt för observation motsvarar E-nivå exklusive värdeorden. Inte progression utan område som eleven arbetat med t ex 4-6 eller 7-9. Sammanlagd tid per ämne ca 70 minuter av ämneslärare och studiehandledare/modersmålslärare/tolk på elevens starkaste språk SO utgår från förmågorna NOT utgår från det centrala innehållet

Utgångspunkt för observation motsvarar E-nivå exklusive värdeorden.

17 Ex uppgift Historia

18 Forts Ex Historia

19 Från observation till observationsschema och ämnesprofil

20 Efter kartläggningen (SO) planering inför undervisningen Hur skulle du utifrån resultatet av kartläggningen planera fortsatt undervisning för eleven? Lärarröster: Materialet möjliggör för eleverna att visa sina kunskaper. Det är också ett material som eleverna har uppskattat och det stärker dem att få visa sina kunskaper. När lärare får syn på elevers kunskaper förändras bilden av dem och påverkar lärares förväntningar på dem. Lärare skrev i utvärderingen att materialet gjorde det lättare att individanpassa undervisningen. Vissa av lärarna menade att de skulle ta avstamp i det eleven visat kunskap om för att förstärka detta. Andra menade att de skulle börja med områden eleven inte kände till alls för att öka elevens referenskunskap. Jag skulle börja med att allmänt arbeta med de färdigheter som är grunden i den svenska skolan, diskutera, visa åsikter, reflektera.

När lärare får syn på elevers kunskaper förändras bilden av dem och påverkar lärares förväntningar på dem.

21 Slutsatser lärarutvärderingar Kartläggningsmaterialet ger lärarna möjlighet att se eleven och känna av styrkor och svagheter Kartläggningen ger läraren möjlighet att ompröva tidigare förgivettaganden Kartläggningsmaterialet ger lärarna i ämnet tankar om olika strategier för fortsatt undervisning Eleven får en inblick i vad som ingår i ett ämnes kunskapskrav

Relevanta dokument

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans