Sfi och flerspråkiga elever i komvux

Transkript

1 Sfi och flerspråkiga elever i komvux

2 Syfte med workshopen Att informera om uppdrag som påverkar sfi och grundläggande vuxenutbildning Att informera om förändringar i sfi-kursplanen Att möjliggöra samtal kring sfi och grundläggande vux

3 Vuxenutbildningen i fokus i Sverige

4 Reviderad läroplan

5 Digitalisering

6 Vux inkluderas under 2018

7 Asylsökande

8 Etablering för nyanlända

9 Etableringen - Ålder

10 Etableringen - Utbildning

11 Sfi-elever totalt

12 Utrikes födda - en allt större del av vuxenutbildningen Andel utrikes födda kursdeltagare på komvux

13 Utbildningsplikt 1 januari 2018 Utbildningsplikt Den 1 januari 2018 införs en utbildningsplikt som innebär att arbetslösa som kan studera med ersättning från arbetsmarknadspolitiken och som bedöms ha behov av utbildning riskerar sanktioner om anvisad utbildning inte söks samt om tilldelad plats inte tas. Utbildningsplikten innebär att deltagare i etableringsprogrammet som har högst förgymnasial utbildning och som inte bedöms etablera sig på arbetsmarknaden inom två år i huvudsak ska ta del av SFI, samhällsorientering och reguljär utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå.

14 Studera med ersättning Vuxenutbildning inom etableringen Studera med aktivitetsstöd Studiestartsstöd för arbetssökande i åldern år arbetslös i 6 månader sammanhängande kort utbildning och stort behov av utbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden studiemedel på kronor per fyra veckor, i totalt 50 veckor enbart av en bidragsdel och betalas ut av CSN Ansökan sker genom kommunen som bedömer om individen är i målgruppen för stödet.

15 Nyanlända och flerspråkiga elever i komvux - uppdrag Statsbidrag utveckling av sfi Stödmaterialet om grundläggande litteracitet - fortsatt implementering Den reviderade sfi-kursplanen Nyanlända unga under 25 år Nyanlända med kort utbildning i sfi och på grundläggande nivå i komvux

16 Statsbidrag för att utveckla kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

17 Grundläggande litteracitetsutveckling Stödmaterial: Grundläggande litteracitet för vuxna med svenska som andraspråk Kunskapsöversikt Stödtexter Filmer Implementering av stödmaterialet Praktisk kurs för sfi-lärare Studieguide

18 Ny kursplan i sfi (SKOLFS 2017:91) Bakgrund Sammanhållna och målgruppsanpassade studievägar Förändringar i kursplanen Ikraftträdande 1/

19 Bakgrund (Förslag till regeringen december 2016) Steg 1 Justering i förordningen (2009:2) om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Skolverket tar fram studievägskoder Regeringens beslut om ändringar i förordningen gäller från 8 augusti 2017

20 Bakgrund (forts.) Steg 2 Revidering av kursplanen och utredning av andra frågor kring kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Tydligare progression Språkliga domäner Läs- och skrivdelen Digital kompetens

21 Förändringar i kursplanen Kopplingen till GERS Grundläggande läs- och skrivinlärning - ges möjlighet att utveckla, träna etc. Språkliga domäner Vardags- samhälls-, studie- och arbetsliv Digital kompetens Ändringar i kunskapskraven för kurs A höjd slutnivå Begreppet undervisning

22 Undervisning vs. utbildning undervisning: målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. 1 kap. 3 skollagen Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla

23 Exempel från nya kursplanen Utbildningen ska rikta sig till personer som har olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål. Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Utbildningen ska rikta sig till personer som har olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål. Utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

24 Viktiga utvecklingsområden Översyn av måttet 525 timmar som riktmärke Betygsskalan A-F i sfi Översyn av regleringen kring betyg F i förhållande till rätten att delta i sfi då sådana kunskaper saknas och i relation till upphörande av utbildningen på grund av ej tillfredsställande framsteg. Översyn av yrkessvenska som begrepp samt dess form och innehåll

25 Frågor som lyfts Vilka övergångsregler gäller? Nya kursplanen gäller för alla kurser från Det kommer inte finnas övergångsregler, men det kommer finnas parallella system. Vad gäller med slutproven nu när de inte är framskrivna i kursplanen? Är de inte obligatoriska längre? Slutproven är som tidigare obligatoriska efter kurs B, C och D. Obligatoriet regleras i 4 kap. 10 förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Vad är viktigt att tänka på i relation till slutproven? Se svar på nästa sida.

26 Vad är viktigt att tänka på i relation till slutproven? Eftersom olika elever genomför kursen olika snabbt och eftersom kurser börjar och slutar vid olika tidpunkter finns inte något fast provdatum. Istället finns ett första provdatum och därefter får skolorna genomföra proven. Det kan innebära att en elev genomför ett nationellt prov vid olika tidpunkter men det är endast en gång efter att elev är klar med en kurs som hon eller han deltar i provet. Det är alltså inte tänkt att en elev ska genomföra provet vid upprepade tillfällen tills hon eller han uppnår ett godkänt resultat. Det nationella slutprovet inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska genomföras i sin helhet. Samtliga delprov ska genomföras. Det innebär att det inte går att blanda delprov från olika prov. Om delprov blandas från olika prov blir inte provbetyget tillförlitligt. Det är viktigt att samtliga delprov genomförs i så nära tid som möjligt. Uppdraget omfattar inte att ta fram digitala prov för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

27 Nyanlända med kort utbildning Skolverket ska inom ramen för uppdraget ta fram ett stödmaterial för kommunerna. undersöka behovet av ett kartläggningsmaterial. göra en översyn av kursplaner inom komvux på grundläggande nivå.

28 Stödmaterialet - utgångspunkter Målgrupp - från beslutsfattare till lärare Rätten till utbildning i sfi och på grundläggande vux Att utveckla språk och kunskap parallellt Att kombinera kurser utifrån ett individperspektiv till heltid för den som så önskar/behöver Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och studiehandledning på modersmål

29 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

30 Flerspråkiga resurser i undervisningen Modersmålslärare Studiehandledare Modersmålsstöd Språkstödjare. Tolk

31 Modersmål - reglering Modersmålsstöd används som begrepp i förskolan och syftar till att underhålla och utveckla barnets modersmål Modersmålslärare undervisar i ämnet modermål

32 Studiehandledning på modersmål - reglering En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

33 Studiehandledning på modersmål hur? Redskap för kunskapsutveckling i olika ämnen Sker växelvis på modersmål och svenska med syftet att de svenska orden och begreppen ska läras in Före lektionen bygga förförståelse Under lektionen få hjälp direkt Efter lektionen repetera och kontrollera att man förstått Ämnesläraren ansvarar för undervisning och betygssättning

34 Studiehandledaren Studiehandledaren behärskar modersmålet och är språkligt medveten och kan jämföra svenska och modersmålet pedagogiskt kunnig förtrogen med svensk utbildning - relevant målfokuserad ämneskunnig

35 Studiehandledning vad? Stöd vid bedömning av kunskaper Studieteknik Momentgenomgångar Centrala ord och begrepp Interkulturella aspekter procent, måttenheter etc.

36 Framgångsrik studiehandledning Samarbete med ämneslärare Digitala resurser Samverkan mellan kommuner Gemensamt lärande ämneslärare studiehandledare; Jämförelse mellan olika länders undervisning i ämnet nycklar till svårigheter och ämnesspråkets särdrag

37 Exempel studieväg 1 matematik sfi orienteringskurs arbetsliv samhällsorientering studiehandledning på modersmål Ahmed från Afghanistan studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsuppdraget. För att bättre klara av sina studier får han stöd i form av studiehandledning på modersmål. Ahmed behöver också grundläggande färdigheter i matematik och läser därför delkurs 1 (komvux grundläggande nivå). Eftersom Ahmed har ett långt yrkesliv från sitt hemland läser han en orienteringskurs i arbetsliv för att lära sig mer om svensk arbetsmarknad och för att kunna hitta en väg till egen försörjning. Parallellt med studierna går Ahmed även på samhällsorientering.

38 Exempel studieväg 2 praktik orienteringskurs yrkessvenska sfi med yrkesinriktning Studiehandled -ning på modersmål David från Eritrea studerar sfi med yrkesinriktning på studieväg 2. David har arbetat som rörmokare i sitt hemland och kombinerar sina sfi-studier med praktik. Inom orienteringskursen i yrkessvenska får David lära sig ord och begrepp samt bearbeta erfarenheter från praktiken. För att bättre klara av sina studier och sin praktik får han stöd i form av studiehandledning på modersmål.

39 Exempel studieväg 3 matematik studiehandledning på modersmål sfi engelska kemi Faria kom från Syrien på hösten 2015 och började studera på introduktionsprogrammet i gymnasiet. Nu har hon fyllt 20 år och fortsätter sina studier på sfi på studieväg 3. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Faria har studerat matematik och naturvetenskapliga ämnen både i hemlandet och i gymnasiet och fortsätter sina gymnasiestudier inom komvux. Engelska studerar hon på grundläggande nivå.

40 Nyanlända med kort utbildning Skolverket ska inom ramen för uppdraget ta fram ett stödmaterial för kommunerna. undersöka behovet av ett kartläggningsmaterial. göra en översyn av kursplaner inom komvux på grundläggande nivå.

41 Validering och kartläggning Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de har förvärvats. 20 kap. 42 skollagen Kartläggning är en bedömning av på vilken nivå en elev ska börja sina studier utgår från en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att uppfylla kraven.

42 Webbutbildning om Validering Öppen för alla

43 Kartläggningsmaterialet Steg 1 Kartläggning av flerspråkiga elever inom vuxenutbildningen Uppdatering av stödmaterialet till att omfatta flerspråkiga vuxna - juli 2018

44 Kartläggningsmaterialet Steg 2 Kartläggningsmaterial grundläggande litteracitet för vuxna Stockholms universitet bearbetar kartläggningsmaterialet för grundskolan samt anpassar utifrån ett vuxenutbildningsperspektiv. Materialet översätts till 8-10 språk. Januari - december (2018) Bearbetningsfas, konstruktion, framtagande av kartläggningsprofiler, översättningar, bedömningsunderlag, handledningar. Januari - sommaren (2019) Utprövningar samt slutrevideringar och publicering

45 Nyanlända med kort utbildning Skolverket ska inom ramen för uppdraget ta fram ett stödmaterial för kommunerna. undersöka behovet av ett kartläggningsmaterial. göra en översyn av kursplaner inom komvux på grundläggande nivå.

46 Nationella delkurser inom komvux på grundläggande nivå

47 Förslag på nya kurser på grundläggande nivå Naturorienterande kurser Samhällsorienterande kurser Digital kompetens Arbetslivets villkor SVE SVA ENG MAT BIO FYS KEM SAM HIS REL GEO HEM Nationella kurser Nationella delkurser

48 Tack för oss! Inger Bergendorff, Ulrika Perry,