Utbildningsavdelningen (6) Dnr 2012:00084

Transkript

1 Utbildningsavdelningen (6) Dnr 2012:00084 Konsekvensutredning avseende Skolverkets förslag till kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå Bakgrund Skolverket avser att med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning att föreskriva om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Riksdagen beslutade den 19 februari 2009 om proposition 2008/2009:66, En ny betygsskala, Beslutet innebar att en ny betygsskala infördes i det offentliga skolväsendet. Som ett resultat av det bedömde regeringen att det krävdes en översyn av befintliga kursplaner, samt att Skolverket fick i uppdrag att utarbeta nationella kriterier för de nya betygsstegen A, C och E i samtliga skolformer. Skolverket fick under hösten 2010 i uppdrag av regeringen (U2010/5853/SV) att göra en översyn av kursplanerna för viss vuxenutbildning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 1 september Skolverket skulle enligt uppdraget göra en översyn av kursplanerna för grundläggande vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Vid översynen skulle Skolverket dessutom utarbeta betygskriterier för betygsstegen A, C och E, vilket även omfattade svenskundervisning för invandrare. Även om den nya betygsskalan ska tillämpas från och med den 1 juli 2012 för utbildning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå samt utbildning i svenska för invandrare har beslut ännu inte fattats om att införa kunskapskrav för dessa skolformer och därför gäller tillsvidare betygskriterier enligt gällande förordning. Skolverket har dock valt att utforma förslagen till kursplaner med kunskapskrav. Förslagen kan dock endast beslutas om under förutsättning att en ändring i skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning sker. Förslagen, som genererades fram ur ovan nämnda uppdrag, har i ett tidigare skede remitterats till olika berörda instanser och fanns även tillgängliga på Skolverkets webbplats under perioden 16 juli-5 augusti Tidigare inkomna synpunkter har beaktats i möjligaste mån. Konsekvensutredning Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

2 Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) 1.1 Inledning Riksdagen beslutade den 19 februari 2009 om propositionen 2008/09:66, En ny betygsskala. Beslutet innebar att en ny betygsskala infördes i det offentliga skolväsendet. Som ett resultat av det bedömde regeringen att det krävdes en översyn av befintliga kursplaner samt att Skolverket fick i uppdrag att utarbeta nationella kriterier för de nya betygsstegen A, C och E i samtliga skolformer. Även om den nya betygsskalan ska tillämpas på utbildning inom grundläggande vuxenutbildningen, grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare har beslut ännu inte fattats om att införa kunskapskrav för kommunal vuxenutbildningen på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå samt för utbildning i svenska för invandrare. I proposition 2011/12:50, En gymnasiesärskola med hög kvalitet, föreslås dock att kunskapsmål ska ersättas med kunskapskrav när det gäller såväl kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna som utbildning i svenska för invandrare. Även betygskriterier ersätts med kunskapskrav när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare. Med anledning av detta har förslagen till kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå samt särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå utformats med kunskapskrav. Skolverket har dessutom utformat förslagen enligt samma struktur och kunskapsnivå som grundskolans och grundsärskolans kursplaner med en ämnesintroduktion, syftestext och centralt innehåll. Skolverket har i översynen av kursplaner sett det angeläget att ta fram tydliga, moderna kursplaner anpassade för vuxenutbildningen som också ger stöd för ett inspirerande och individanpassat lärande. Därför har det i förslagen förts in motsvarande kursplanestruktur med syftestext och centralt innehåll som återfinns i grund- och gymnasieskolans kursplaner. Skolverket föreslår nya och ändrade ämnesområden inom särskild utbildning för vuxna. Kurserna hem- och konsumentkunskap och teknik föreslås kunna erbjudas inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Dessutom föreslås en förändring och tillägg inom kurserna som motsvarar träningsskolan i grundsärskolan. Ämnesområdet kommunikation breddas i sitt innehåll och ändras till kursen språk och kommunikation. Ämnesområdet verklighetsuppfattning och omvärldskunskap föreslås bli uppdelat i två ämnesområden natur och miljö och individ och samhälle Förslag till kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, med kunskapskrav för betygsstegen A, C och E. Strukturen är densamma som för grundskolan: en kort introduktion, syfte, centralt innehåll, kunskapskrav. Kunskapskrav anger vad som gäller för nivåerna A, C och E. I förslagen finns även angivet vad som gäller för de mellanliggande betygsstegen. Förslagen till kursplaner följer nivåmässigt de nya kursplanerna för grundskolan, men ser delvis annorlunda ut beroende på att kursplanerna är skrivna utifrån såväl ett vuxen-, ett individ- som ett målgruppsperspektiv. Vuxen-/individperspektivet är centralt i vuxenutbildningen, vilket tydligt framgår av både skollag och läroplan. Därför skrivs eleven (ändrat från studerande i nu gällande kursplan) i singular i förslagen. Samma perspektiv finns i utformningen av det centrala innehållet, som är

3 Bilaga något mer detaljerat än i nu gällande kursplaner, men mer allmänt hållet i jämförelse med motsvarande dokument för grundskolan. Detta har gjorts för att den enskilda elevens behov måste vara utgångspunkten vid studieplaneringen. Målgruppsperspektivet innebär att till exempel fostransuppdraget som finns när det gäller barn och ungdomar inte finns med i kursplanerna för grundläggande komvux. Målgruppsperspektivet gäller även den stora andelen utlandsfödda elever. Inom grundläggande komvux är 88 procent av eleverna födda utomlands enligt Skolverkets sammanställda statistik för 2010, vilket återspeglas i kursplaneförslagen på olika sätt, till exempel i svenska som andraspråk, som fått en annan utformning än i den nu gällande kursplanen, och även jämfört med samma ämne i grundskolan. Förslaget utgår från ett främmande språkperspektiv och följer gymnasieskolans ämnesplan för moderna språk/engelska (gymnasieskolans ämnesplan i stället för grundskolans kursplan, eftersom den har ett tydligare vuxentilltal). Ett annat skäl är att många som läst sfi fortsätter lära sig svenska i ämnet svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. I förslaget till utformning av ämnet har viss hänsyn tagits till de tankar som finns om tidsbegränsning av sfi och Skolverket har eftersträvat en harmoniering mellan sfi och svenska som andraspråk, för en smidigare övergång mellan de bägge skolformerna. I den nu föreslagna kursplanen för svenska som andraspråk finns, liksom tidigare, en första del som handlar om läs- och skrivinlärning, men nu framskriven inom ramen för det centrala innehållet och inte som tidigare som en separat del. Samma struktur föreslås för kursen i svenska, eftersom det känns naturligt att personer med svenska som modersmål studerar inom kursen svenska, vilket är en skillnad mot vad som gäller för närvarande. Ett språkperspektiv i alla ämnen är också nytt. Språket är en förutsättning för lärande och måluppfyllelse och att arbeta med språkliga aspekter av ett ämne, till exempel ämnets specifika ordförråd, är något som gynnar såväl elever med svenska som modersmål som elever med annat modersmål. I varje kursplan anges även hur många verksamhetspoäng kursen omfattar. 1.3 Förslag till kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå Strukturen är densamma som för grundsärskolan: en kort introduktion, syfte, centralt innehåll, kunskapskrav. Nivåmässigt motsvarar förslagen till kursplaner inom särskild utbildning för vuxna grundsärskolans kursplaner, men innehållet kan se olika ut, beroende på att kursplanerna är skrivna utifrån ett tydligt vuxen- respektive målgruppsperspektiv: Det centrala innehållet är inte lika detaljerat utformat som i grundsärskolan. En viktig utgångspunkt har varit vuxenutbildningens särart, som bland annat innebär, att man inte kan räkna med att all undervisning sker med en sammanhållen grupp. Det är vanligt att vuxna elever inte läser hela ämnen utan bara delar av ämnen, kurserna är därför utformade för att kunna delas upp i delkurser. Ett alltför detaljerat centralt innehåll riskerar att fungera alltför styrande för att passa den vuxne elevens mål med studierna. De nu föreslagna skrivningarna tillåter att eleven läser antingen hela ämnet eller delar av ämnet och att det är möjligt att anpassa efter

4 individuella behov, vilket också är en av utgångspunkterna i de nationella målen för vuxnas lärande. Skolverket föreslår nya och ändrade ämnesområden inom särskild utbildning för vuxna. Kurserna hem- och konsumentkunskap och teknik föreslås kunna erbjudas inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Dessutom föreslås en förändring och tillägg inom kurserna som motsvarar träningsskolan. Ämnesområdet kommunikation breddas i sitt innehåll och ändras till kursen språk och kommunikation. Ämnesområdet verklighetsuppfattning och omvärldskunskap föreslås bli uppdelat i två ämnesområden natur och miljö och individ och samhälle. Utöver översynen av nu gällande kursplaner lämnas också förslag på nya kursplaner. Hem- och konsumentkunskap erbjuds inom grundläggande komvux och bör också kunna erbjudas inom särskild utbildning för vuxna. Ämnet teknik återfinns i grundsärskolan och i arbetet med kursplaneöversynen har behov uppmärksammats för en motsvarande kurs inom särskild utbildning för vuxna. För utbildning på den nivå som motsvarar träningsskolan i grundsärskolan finns idag två ämnesområden; kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap. Vad begreppen verklighetsuppfattning och omvärld syftar till är oklart och saknar anknytning till annat utbildningsinnehåll i särskild utbildning för vuxna. I föreliggande översyn av kursplaner och betygskriterier för särskild utbildning för vuxna har därför uppkommit behov av att anpassa kursplanerna till dagens behov av utbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Ämnesområdet kommunikation föreslås ändra namn till språk och kommunikation för att betona vikten av att eleven, förutom att utveckla förmågan till kommunikation, också ges möjligheter att uppleva och utveckla förståelse för olika texter och därigenom öka sin förmåga att använda olika ord, begrepp och symboler. I utbildningen utvecklas också kunskaper i engelska genom att utbildningen använder engelska ord och begrepp som den vuxne möter i sitt vardagsliv. För elever med ett annat modersmål kan utbildningen bidra till att ord- och begreppsförståelse utvecklas både på svenska och på modersmålet. Ämnesområdet verklighetsuppfattning och omvärldskunskap föreslås bli uppdelat i två ämnesområden natur och miljö och individ och samhälle. Genom att ha två olika kursplaner blir utbildningen lättare att anpassa till den enskilde elevens behov av utbildning. De nya benämningarna talar på ett tydligt sätt om vilka kunskapsområden som ingår i ämnesområdena. De två ämnesområdena tydliggör dessutom möjligheter för kommunerna att erbjuda en mer varierad utbildning med större bredd för vuxna med utvecklingsstörning och möta det faktiska utbildningsbehov som finns. Nuvarande ämnesområde verklighetsuppfattning och omvärldskunskap innehåller utbildning som främst ingår i det föreslagna ämnesområdet natur och miljö. Ämnesområdet individ och samhälle ska ge eleven förutsättningar att utveckla förmågan att påverka den egna livssituationen. I ämnesområdet individ och samhälle ingår att utveckla kunskaper om samhällets tjänster och service och ge möjligheter till att utveckla kunskaper och rutiner som ingår i vardagen. Omvärldskunskap kommer till uttryck i ämnesområdets utbildning som utvecklar elevens kunskaper om sin närmiljö, historiskt och geografiskt samt olika religioner och livsfrågor. Kunskaper om mänskliga rättigheter och demokratiska processer ingår också i ämnesområdet

5 Bilaga individ och samhälle. En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå om det saknas sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan avser att ge och om den vuxne har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den framtida utbildningen inom särskild utbildning för vuxna behöver breddas även för vuxna med utvecklingsstörning på tidig utvecklingsnivå. Utbildningen ska öka den vuxnes förutsättningar att möta samhällets snabba förändringar och möjliggöra en optimal kunskapsutveckling för individen. Genom de två ämnesområdena språk och kommunikation samt individ och samhälle ges möjligheter att inom respektive ämnesområde motsvara den enskilde individens utbildningsbehov. Särskild utbildning för vuxna kan inom ämnesområdena språk och kommunikation samt individ och samhälle med fördel anordnas som delkurser för att utbildningen ska komplettera den erfarenhet och de kunskaper som eleven fått genom sitt vuxna liv. 2. Alternativa lösningar (6 2). Bestämmelser om betygsskalan finns i skollagens respektive skolformskapitel. Där framgår att betyg ska sättas för betygstegen A, C och E. Av Skolverkets instruktion framgår att myndigheten ska främja att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning. En del i att öka likvärdig betygsättning är att fastställa vilka kunskapskrav/betygskriterier som ska användas vid betygssättning. Enligt Skolverkets bedömning är det nödvändigt att fastställa kunskapskrav för berörda skolformer och myndigheten anser även att föreslagna ändringar i kursplanerna är en förutsättning för att en ny betygsskala ska kunna tillämpas inom vuxenutbildningen. Vidare bedömer myndigheten att det är nödvändig med föreskrifter för att få tydliga kursplaner som ökar kvaliteten i undervisningen och som överensstämmer med införandet av en ny betygsskala och andra förändringar i samband med införandet av den nya skollagen (2010:800). Därmed är det enligt Skolverkets bedömning inte möjligt med en alternativ lösning då detta skulle motverka syftet med nationellt fastställda betygskriterier och kursplaner. 3. Berörda (6 3) De föreslagna föreskrifterna kommer främst att beröra kommunala huvudmän som enligt skollagen (2010:800) är huvudmän för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare, men även enskilda utbildningsanordnare som beviljats betygsrätt för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, särvux och sfi. Även landsting och Kriminalvården som bedriver utbildning kan beröras. Föreskrifterna kommer även att beröra lärare och elever. Indirekt kommer även utbildningsanordnare på uppdrag av kommunala huvudmän att beröras. 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser (6 4) Skolverket bedömer att det till följd av föreslagna kursplaner och kunskapskrav kommer att uppstå ett behov av genomförande- och kompetensutvecklingsinsatser vilket kan medföra kostnader för huvudmännen. Skolverket avser att genom flera insatser att sprida relevant

6 information som når ut till berörda för att stödja implementeringen av de nya styrdokumenten. 5. Överensstämmelse med EU-lagstiftning (6 5) Regleringen berör inte några skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 6. Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser (6 6) Under förutsättning att de förslagna föreskrifterna beslutas om anser Skolverket att de bör träda i kraft den 1 juli 2012 men ges ut i Skolverkets författningssamling (SKOLFS) ca 2 månader före ikraftträdandet för att ge huvudmännen en möjlighet att planera utbildningen inför den 1 juli 2012 då den nya Skollagen (2010:800) ska tillämpas på utbildning inom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Skolverket bedömer att det kommer att finnas behov av speciella informationsinsatser för att implementera den nya kursplanen samt den nya betygsskalan. Skolverket avser att genom flera olika implementeringsinsatser sprida relevant information om kursplaner, betygsskalan, kunskapskrav och andra reformer som blir tillämpliga för vuxenutbildningen från och med den 1 juli Information kommer att ges vid konferenser, tryck stödmaterial och via Skolverkets webbplats. 7. Antal berörda företag och vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen (7 1) Det är främst kommunala huvudmän som anordnar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare som berörs av föreslagna föreskrifter. Det finns dock även enskilda utbildningsanordnare och som beviljats betygsrätt för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. I dagsläget är de ca 46 st anordnare som beviljats betygsrätt. Storleken på utbildningsanordnarna varierar kraftigt, från större koncerner till mindre verksamheter. 8. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär den för företagens administrativa kostnader (7 2) Skolverket bedömer att de nya kursplanerna samt kunskapskrav kan komma att innebära planerings- och kompetensutvecklingsarbete för lärare och andra berörda anordnare av vuxenutbildning, vilket kan medföra kostnader för huvudmännen.