Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om programmering mm

Transkript

1 Bilaga 1 Bilaga 1 till riktlinjer beslutade den 15 november Reviderade den 22 februari (7) Dnr :109 Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om programmering mm ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS) om ämnesplaner för ämnena; gränssnittsdesign (2010:245), programmering (2010:247) och webbteknik (2010:248) i gymnasieskolan samt mjukvarudesign (2015:15) och datalagring (2015:12) inom vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år, nya ämnesplaner för ämnena; tillämpad programmering, webbutveckling och webbserverprogrammering i gymnasieskolan samt mobila applikationer inom vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år, ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS) om kurser för; barn- och fritidsprogrammet (2010:38), bygg- och anläggningsprogrammet (2010:39), ekonomiprogrammet (2010:50), el- och energiprogrammet (2010:40), estetiska programmet (2010:51), fordons- och transportprogrammet (2010:41), handels- och administrationsprogrammet (2010:42), hantverksprogrammet (2010:43), hotell- och turismprogrammet (2010:44), humanistiska programmet (2010:52), industritekniska programmet (2010:45), naturbruksprogrammet (2010:46), naturvetenskapsprogrammet (2010:53), restaurang- och livsmedelsprogrammet (2010:47), samhällsvetenskapsprogrammet (2010:54), teknikprogrammet (2010:55), VVS- och fastighetsprogrammet (2010:49), vård- och omsorgsprogrammet (2010:48) samt poängplan för vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år (2015:26) 1 (7)

2 vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan (2011:159) samt vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen (2011:196). Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund I samband med Skolverkets regeringsuppdrag (U2015/04666/S) att stärka den digitala kompetensen i alla skolformer, har en översyn av programmeringsämnen inom den gymnasiala utbildningen gjorts. Utifrån att grundskolan nu inför programmering som ett inslag i undervisningen, behöver nivån på gymnasieskolans programmeringsämnen och -kurser uppdateras. Målet för översynen har också varit att göra programmering mera tillgänglig på de nationella programmen i gymnasieskolan, säkra att tillgången på ämnen och kurser svarar mot utbildningsbehovet och behovet på arbetsmarknaden samt anpassa programmeringsämnen och -kurser inom vidareutbildningen för ett fjärde tekniskt år till en högre utbildningsnivå, SeQF5. Idag finns på gymnasial nivå fem programmeringsämnen datalagring, gränssnittsdesign, mjukvarudesign, programmering och webbteknik. Ämnena erbjuds framförallt på gymnasieskolans teknikprogram, men är också tillgängliga i ett antal andra nationella programs programfördjupningar samt inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förutom på teknikprogrammet läses programmering framförallt av elever på el- och energiprogrammet samt naturvetenskapsprogrammet. Webbteknik läses också av flera elever på estetiska och samhällsvetenskapliga programmet. Inom den kommunala vuxenutbildningen läser eleverna framförallt programmering, men även gränssnittsdesign och webbteknik. Ämnena datalagring och mjukvarudesign finns bara tillgängliga på vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå Förstärkningen av elevernas digitala kompetens och det ökade inslaget av programmering i grundskolans undervisning skärper kraven på den gymnasiala utbildningen. Det innebär att gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver se över sitt kursutbud, innehållet i kurserna och möjligheterna för eleverna att läsa programmeringsämnen. Problemformulering Skolverket vill med förslaget till förändringar i ämnesplaner och programstrukturer uppdatera innehållet med de tekniska förändringar som skett på området och arbetslivets behov möjliggöra för alla elever på de nationella programmen att läsa programmering ge fler lärare möjlighet till behörighet i webbtekniska ämnen anpassa ämnen och kurser för vidareutbildning för ett fjärde tekniskt år till Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF 5, som utgår från förordningen (2015:545). Ovanstående förslag får därför konsekvenser för lärarbehörighet och för hur nya ämnen förhåller sig till äldre motsvarigheter. 2 (7)

3 Ämnen och kurser för gymnasieskolan och vuxenutbildningen För att bredda utbudet av programmeringskurser och för att möta behovet av programmering inom andra kunskapsområden än de tekniska, föreslår Skolverket ett nytt ämne, tillämpad programmering. Ämnet tillämpad programmering möjliggör en inom- och tvärvetenskaplig fördjupning inom valt kunskapsområde och ett vidgat datavetenskapligt perspektiv. I ämnet ska eleverna ges möjlighet att relatera de fördjupade programmeringskunskaperna till programkaraktären och utveckla förmågan att omsätta kunskaperna i handling. Skolverket föreslår också revideringar av ämnet programmering för att möjliggöra en grundläggande och bred introduktionskurs, programmering 1, samt två fördjupningskurser, programmering 2 och 3. Den tidigare kursen datalogi revideras och byter namn till programmering 3 och är fortsatt avsedd för vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år. Den tidigare kursen industriell programmering utgår och ersätts av det nya ämnet tillämpad programmering. Skolverket föreslår vidare att ämnet gränssnittsdesign och webbteknik revideras utifrån från behovet av teknisk uppdatering. Ämnet webbteknik delas i tre nya ämnen utifrån ett lärarbehörighetsperspektiv (se nedan under lärarbehörighet). Dagens kurser inom webbteknik återfinns i de nya ämnena webbutveckling, webbserverprogrammering och mobila applikationer. Några av kurserna inom dessa ämnen är avsedda för vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år (se nedan). Ämnen och kurser för vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år Skolverket förslår revidering av ämnena datalagring och mjukvarudesign samt kurserna mobila applikationer, programmering 3 och webbserverprogrammering 2 för att anpassa dem till teknisk utveckling och vidareutbildningens utbildningsnivå, SeQF5. Kursen webbutveckling 3 erbjuds numera enbart på det fjärde tekniska året. Dessa kurser återfinns framöver i det delade ämnet webbteknik. Förslaget till den nya kursen webbtjänster i ämnet webbserverprogrammering motiveras av behovet på arbetsmarknaden. Tillgänglighet Skolverket föreslår att kurserna programmering 1 och tillämpad programmering läggs i alla programfördjupningar. Förslaget möjliggör för alla nationella program i gymnasieskolan att erbjuda programmeringskurser. Ett breddat utbud kan även gagna elever inom vuxenutbildningen. Skolverket föreslår vidare att kursen gränssnitt 3D läggs in i programfördjupningen för det estetiska programmet för att stärka programmets karaktär. Förslaget till ändringar i programstruktur för samtliga program är en konsekvens av förslagen till ökad tillgänglighet och ändringar i ämnesplanerna. Lärarbehörighet Skolverket föreslår att ämnet webbteknik delas i tre nya ämnen: webbutveckling, webbserverprogrammering och mobila applikationer. Syftet är att skilja på de olika kunskapsområden som ingår i webbteknik och därigenom öka möjligheten för lärare att få behörighet. Idag är 754 lärare behöriga i ämnet webbteknik och ett flertal lärare har fått avslag på sin legitimationsansökan. Avslagen beror till stor del på att den sökandes behörighet innefattar delar av ämnet, men inte hela. Genom att dela ämnet kan fler lärare bli behöriga och därmed ökar möjligheten att erbjuda kurserna för fler elever. 3 (7)

4 Förslaget till förändringar i vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen (2011:159), innebär att Skolverket anger vilka behörighetskrav som ska gälla för de nya ämnena tillämpad programmering, webbutveckling, webbserverprogrammering och mobila applikationer. Nya ämnen och kursers äldre motsvarighet Skolverket föreslår förändringar av den så kallade motsvarandelistan, föreskriften i vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen (SKOLFS 2011:196), för att uppdatera förskriften efter förslagen till nya ämnesplaner. Föreskriften anger vilka motsvarigheter dagens kurser har i GY2000. Kursen webbtjänster är en kurs för vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år och har därför ingen motsvarighet i GY2000. Detsamma gäller kursen webbutveckling 3. Ämnet mobila applikationer är ett ämne inom vidareutbildningen med ett fjärde tekniskt år och ämnet tillämpad programmering har ingen motsvarighet i GY2000 och de är därför ej med i motsvarandelistan. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Skolverket kan underlåta att ta fram föreskrifter inom området. Detta skulle framförallt medföra att grundskolans satsning på stärkt digital kompetens och programmering som ett inslag i undervisningen inte tas om hand inom den gymnasiala utbildningsnivån. Dessutom skulle det medföra att ämnesområdet inte uppdateras i takt med teknisk utveckling. Frånvaro av delning av ämnet webbteknik skulle innebära att ämnets innehåll fortsatt skulle vara brett och att möjligheten för lärarbehörighet fortsättningsvis skulle vara svår. Ett underskott av behöriga lärare kan innebära att huvudmannen avstår från att erbjuda ämnet och eleverna därmed inte ges möjlighet att läsa det. Att inte erbjuda programmeringskurser i samtliga program skulle innebära att kopplingen mellan programmering och andra ämnesområden inte möjliggörs. Alternativa lösningar för Skolverket skulle kunna vara att ge ut ett allmänt råd kring programmering. En sådan åtgärd skulle inte ge önskad effekt eftersom någon utveckling inom ämnesområdena inte skulle komma till stånd. Att undlåta att möjliggöra för alla elever på nationellt gymnasieprogram att läsa programmering och det nya ämnet tillämpad programmering skulle vara oförenligt med likvärdighet i skolan. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De huvudmän som bedriver gymnasial utbildning och erbjuder el- och energiprogrammet, estetiska programmet, industritekniska programmet, handelsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt de huvudmän som bedriver vuxenutbildning berörs av ändringar i ämnesplanerna för programmering, webbteknik och gränssnittsdesign. De huvudmän som bedriver vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år berörs av samtliga ämnesplaneändringar. De elever som går ovanstående gymnasiala program, vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år samt vuxenutbildning och som i framtiden söker till dem berörs likaså. Huvudmän som bedriver övriga program i gymnasieskola berörs av ändringar i vilka kurser som får användas genom att programmering 1 och tillämpad programmering blir valbara i programfördjupningen. Samtliga elever på gymnasieskolans nationella program berörs genom att programmering 1 och tillämpad programmering görs tillgängliga. 4 (7)

5 Samtliga delar i ämnet webbteknik kommer att finnas tillgängliga för eleverna i framtiden genom att kurserna behålls och sorteras in i nya ämnen. De lärare som i framtiden ansöker om lärarlegitimation i de nya ämnena webbutveckling, webbserverprogrammering och mobila applikationer berörs liksom de lärare som idag har lärarlegitimation i ämnet webbteknik. Lärare som idag är behöriga i ämnet webbteknik kommer att erbjudas behörighet i de tre nya ämnena. Eftersom de tre ämnenas kunskapsfält tidigare rymdes i ett ämne, ökar möjligheterna för nya lärare att få behörighet i ett eller flera av ämnena. Sammantaget kommer antalet behöriga lärare i de tre nya ämnena öka. Ämnet tillämpad programmering öppnar för nya lärargrupper att erhålla lärarlegitimation. Hur studenter på lärarutbildningarna berörs är svårt att avgöra eftersom programmeringsämnena sällan erbjuds på de ordinarie programmen. Många läser in ämnena på universitet och kompletterar sedan med pedagogiska studier på lärarhögskolan. Några väljer en utbildning som kombinerar civilingenjör och lärare i en examen. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på 1 kap. 4 och 4 kap. 1 och 5 gymnasieförordningen (2010:2039), 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning (2011:1108), 2 kap. 2 och 4 kap. 3 förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning (2014:854), 2 kap. 23 förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (2011:326), Sjätte punkten i övergångsbestämmelserna till gymnasieförordningen (2010:2039) och sjätte punkten i övergångsbestämmelserna i förordningen om vuxenutbildning (2011:1108) Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Föreskrifterna torde inte innebära någon kostnad för kommuner eller enskilda huvudmän för fristående gymnasieskolor eller huvudmän för den kommunala vuxenutbildningen eftersom de föreslagna ändringarna i ämnen och kurser inte ställer krav på ökad utrustning. För de lärare som i framtiden söker lärarlegitimation i ämnet mobila applikationer höjs behörighetskraven, vilket kan innebära en kostnad för den individuella läraren eller huvudmannen där läraren är anställd. För övriga lärare innebär inte förslaget höjda behörighetskrav. Vidare torde systemleverentörernas arbete, enligt uppgift, ingå i deras årsavgift för tjänsten. Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering Skolverket tar hänsyn till frågor som rör mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. I Skolverkets instruktion lyfts vissa grupper och delar av rättigheterna fram. Det gäller barns rättigheter, jämställdhetsperspektivet, funktionshindersperspektivet och nationella minoriteter. 5 (7)

6 Barnets rättigheter, barnkonsekvensanalys Förslaget är förenligt med barnkonventionens artiklar och bestämmelsen i 1 kap. 10 skollagen om att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning. Skolverket bedömer att myndigheten har ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma att förslaget är förenligt med barnets bästa. Jämställdhetsperspektivet och funktionshindersperspektivet Ökad tillgänglighet till programmeringsämnen, genom att kurser erbjuds i alla programfördjupningar, innebär att fler elever, både män och kvinnor, har möjlighet att läsa och intressera sig för ämnesområdet. Programmering som ämnes- och yrkesfält är traditionellt manligt. Därför innebär ökad tillgänglighet en stor möjlighet att bryta stereotypa könsmönster. Skolverket bedömer att inga särskilda hänsyn behöver vidtas i föreskrifterna med anledning av funktionshindersperspektivet. De nationella minoriteterna Skolverket bedömer att det i föreskrifterna inte behöver tas särskild hänsyn med anledning av de nationella minoriteterna. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Det finns inga EU-bestämmelser på detta område. Digital kompetens är däremot en av EU:s nyckelkompetenser, varför en ökad tillgänglighet till programmeringsämnen stärker elevens möjlighet till ökad digital kompetens inom gymnasial utbildning. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft 1 augusti för att användas i undervisningen från höstterminen Skolverket har under remissförfarandet informerat berörda huvudmän om eventuella förändringar. Kommentarmaterial till samtliga ämnesplaner publiceras i samband med ikraftträdandet. Elever som har påbörjat, men inte slutfört industriell programmering och datalogi, får slutföra kursen i kraft av övergångsbestämmelser. B Kommuner och landsting Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. 6 (7)

7 C Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Skolverket har under arbetet stämt av med Universitets- och Högskolerådet, UHR, och med Universitetskanslerämbetet, UKÄ. Ingen av myndigheterna har haft några synpunkter på förslaget. Skolverket samråder vidare med de nationella råden för yrkesprogrammen och, enligt 2 kap. 3 vidareutbildningförordningen, det nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. E Kontaktperson Gunilla Rooke Undervisningsråd Enheten för gymnasieskolan, Skolverket Tel gunilla.rooke@skolverket.se 7 (7)