Beslut för vuxenutbildning

Transkript

1 Beslut Dnr :1859 Linköpings kommun Rektorerna för vuxenutbildning Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Linköpings kommun

2 2 (12) Tillsyn av vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi) Helhetsbedömning Skolinspektionen genomför tillsyn i Linköpings kommun under 2011 och Skolinspektionen genomförde besök i vuxenutbildningen den 14 mars och den 24 till 31 maj samt intervjuer med kommunens företrädare den 13 och 20 juni Vid tillsynen besöktes Elsa Brändströms skola, Infokomp, Lernia, särvux vid Anders Ljungstedts gymnasium samt Jobb- och kunskapstorget. Vuxenutbildningen i Linköpings kommun erbjuder till största delen utbildning i enlighet med de lagar och förordningar som styr verksamheten. När det gäller särvux finns dock otydligheter och brister avseende information om utbildningen, vilka kurser som erbjuds, vilka kurser de studerande följer samt hur betyg sätts i förhållande till kursplanerna. De studerande erbjuds studiemiljöer som främjar deras studier och de studerande Skolinspektionen mött vid tillsynen ger samstämmiga bilder av trivsel, god stämning och stort engagemang från personalen hos de olika utbildningsanordnarna. Kommunen och rektorerna måste dock säkerställa att alla verksamheters planer mot kränkande behandling uppfyller författningarnas krav. Studerande inom vuxenutbildningen i Linköping som har behov av särskilt stöd för sin inlärning ges goda möjligheter till detta genom det uppdrag Elsa Brändströms skola har att erbjuda insatser för alla vuxenstuderande. Lärarna i de olika verksamheterna följer upp och dokumenterar de studerandes studieresultat. Det systematiska kvalitetsarbetet måste dock förbättras så att kunskapsresultat och måluppfyllelse sammanställs på övergripande nivå. Detta kan sedan utgöra grunden för analyser som kan leda till åtgärder inom de förbättringsområden som framkommer. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra de studerandes måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.

3 3 (12) Beslut Skolinspektionen har i tillsynen av vuxenutbildningen i Linköpings kommun identifierat följande brister som ska åtgärdas: - Alla planer mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap års skollag). - Lärarna inom särvux utgår inte i tillräcklig grad från nationella mål i kursplanerna och från betygskriterierna vid bedömning och betygssättning (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), 2.5 Bedömning och betyg). - Betyg och intyg utfärdas inte i enlighet med författningarnas krav inom särvux (4 kap. 1 a och 5 förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Huvudmannen och rektorerna ser inte till att resultaten följs upp och utvärderas regelbundet (1 kap. 12 och 2 kap års skollag). - Rektorn för särvux ansvarar inte för att lärarna regelbundet följer upp de studerandes kunskapsutveckling utifrån kursplanernas krav (Lpf 94, 2.5 Bedömning och betyg och 2.6 Rektors ansvar). - Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till grundläggande särvux och för att motivera dem att delta (12 kap. 2 b 1985 års skollag). - Kommunen informerar inte i tillräcklig omfattning om möjligheterna till gymnasial särvux och verkar inte i tillräcklig omfattning för att vuxna deltar i sådan utbildning (12 kap års skollag). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning och särvux i den omfattning som anges i författningarna (2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning, 2 kap. 8 9 a förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). En utförligare redogörelse av de konstaterade bristerna finns nedan under rubriken Skäl för beslut.

4 4 (12) Skäl för beslut Måluppfyllelse Av nationell statistik framgår att 66 procent av de studerande inom grundläggande vuxenutbildning i Linköpings kommun slutförde sin utbildning under år 2011 jämfört med 60 procent av de studerande i riket. 27 procent av de studerande avbröt sin utbildning under året, vilket var något högre än rikets 24 procent. Inom gymnasial vuxenutbildning slutförde 80 procent av de studerande sina studier under 2011 medan 16 procent avbröt studierna. Andelen studerande som slutförde sin utbildning var högre än rikets 73 procent, medan andelen studerande i Linköping som avbröt sina studier var i paritet med rikets resultat. Andelen studerande inom svenskundervisning för invandrare i Linköping som år 2011 uppnådde minst betyget Godkänt var högre än i riket i kurserna A och B, medan andelen som uppnådde lägst Godkänt i kurserna C och D var lägre än i riket. Andelen studerande i Linköping som avbröt sina kurser under 2011 var avsevärt lägre i kurserna A, B och C, medan det var något högre andel som avbröt studierna i kurs D i Linköping än i riket. Inom särvux utfärdas varje år ett antal betyg och intyg. Någon resultatuppföljning på skol- och huvudmannanivå sker dock inte. År 2011 var den genomsnittliga undervisningstiden för särvuxstuderande i Linköping 3,3 timmar per vecka, att jämföra med rikets 3,2 timmar. Huvudområde: Studerandes utveckling mot målen Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Alla planer mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav. Motivering: Enligt 1985 års skollag ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av inskickade dokument framgår att samtliga utförare av vuxenutbildning i Linköpings kommun har planer mot kränkande behandling. Planerna är dock av skiftande kvalitet och flertalet uppfyller inte författningarnas krav på åtgärder baserade på en aktuell kartläggning av de olika verksamheterna. Av de besökta utförarna saknas det i såväl Lernias som Elsa Brändströms skolas planer konkreta åtgärder som bygger på en aktuell kartläggning. Planerna innehåller inte heller någon redogörelse för hur föregående års åtgärder genomförts. Elsa Brändströms skolas plan bygger inte på aktuell lagstiftning. Av dokumentstudier och i intervjuer framkommer att det finns en gemensam

5 5 (12) plan mot kränkande behandling för verksamheterna vid Anders Ljungstedts gymnasium som omfattar såväl skolenheterna vid gymnasieskolan som särvux och övrig vuxenutbildning. I planen saknas emellertid en redovisning av specifika behov för särvux och övrig vuxenutbildning utifrån en aktuell kartläggning. Under handläggningstiden för detta beslut har Linköpings kommun inkommit med en reviderad plan mot kränkande behandling för Elsa Brändströms skola som bygger på aktuell lagstiftning och innehåller konkreta åtgärder utifrån en kartläggning. Av Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) framgår att arbetet med planen mot kränkande behandling är en del av det främjande och förebyggande arbetet. Arbetet bör bedrivas så att planen återspeglar förhållandena i varje enskild skolenhet, samt bedrivas på ett sådant sätt att planerna blir kända i verksamheten. Med ledning av ovanstående bedömer Skolinspektionen att huvudmannen måste säkerställa att det för samtliga verksamheter och utförare inom vuxenutbildningen finns planer mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Författning: 14 a kap års skollag Huvudområde: Studerandes utveckling mot målen Bedömningsområde: Bedömning och betygssättning Bedömning: Lärarna inom särvux utgår inte i tillräcklig grad från nationella mål i kursplanerna och från betygskriterierna vid bedömning och betygssättning. Betyg och intyg utfärdas inte i enlighet med författningarnas krav inom särvux. Motivering: Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Av förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda framgår att för en elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg utfärdas om att eleven deltagit i kursen. Av intervjuer och insänd dokumentation framgår att det är oklart om utbildningen inom särvux alltid utgår från nationella kursplaner för utbildningen (Se även bedömning under område Omfattning, innehåll och resurstillgång). Lärarna framhåller att det inte alltid är tydligt om en enskild studerande läser ett ämne som en kurs inom grundläggande eller gymnasial särvux och att en studerande kan läsa samma ämne samtidigt på olika nivåer. Det framgår inte heller av de individuella studieplanerna om en studerande läser ett ämne på grundläggande eller gymnasial nivå. Uppföljning av de studerandes kunskapsutveckling sker, enligt lärare och rektor, med utgångspunkt i studieplanerna. Enligt Skolinspektionens bedömning är det dock oklart i vilken utsträck-

6 6 (12) ning bedömningen av de studerandes kunskapsutveckling görs utifrån de nationella kursplanernas krav, eftersom det inte framgår av studieplaner eller annan dokumentation vilka kurser de studerande läser och kopplingen till kursplanemålen därmed saknas. Av intervjuer och exempel på intyg som Skolinspektionen tagit del av framgår att rektorn felaktigt utfärdat intyg som omfattar både betygsatta och icke-betygsatta kurser. De betygsatta kurserna ska i stället utfärdas som ett betygsdokument. Det är även oklart vad de poäng som anges för kurser där den studerande inte uppnått betyget Godkänt syftar på. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och rektorn måste säkerställa att bedömning och betygssättning samt utfärdande av betyg och intyg sker i enlighet med bestämmelserna. Författning: 4 kap. 1 a och 5 förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Lpf 94, 2.5 Bedömning och betyg Huvudområde: Ledning och utveckling av utbildningen Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Bedömning: Huvudmannen och rektorerna ser inte till att resultaten följs upp och utvärderas regelbundet. Rektorn för särvux ansvarar inte för att lärarna regelbundet följer upp de studerandes kunskapsutveckling utifrån kursplanernas krav. Motivering: Enligt 1985 års skollag ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i författningarna. I detta ligger, för vuxenutbildningens del, att kommunen tar ansvar för att följa upp varje verksamhet, såväl den i egen regi och den som utförs av externa anordnare. Av skollagen framgår vidare att det särskilt åligger rektorerna att verka för att utbildningen utvecklas. Av 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framgår att rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen. På huvudmannanivå finns en kvalitetsredovisning för år 2011 för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt sfi. I kvalitetsredovisningen redovisas resultat från den enkät Linköpings kommun genomför två gånger per år riktad till studerande hos samtliga utbildningsanordnare, där de studerande har möjlighet att ge sin syn på studierna, till exempel i fråga om trivsel och trygghet, inflytande och hur de ser på lärarnas kompetens och förmåga att förmedla kunskaper. Vidare redovisas andelen kursdeltagare som slutfört påbörjade utbildningar inom grundläggande och gymnasial vuxen-

7 7 (12) utbildning. För sfi redovisas andelen studerande som godkänts inom två år. I övrigt saknas sammanställningar över kunskapsresultat. Av dokumentstudier och i intervjuer framkommer att resultaten inom vuxenutbildningen följs upp av lärarna på deltagarnivå. Uppföljning av studieresultaten genomförs, i olika omfattning, av utbildningsanordnarna. Rektorerna måste dock på ett mer systematiskt sätt följa upp och analysera reslutaten såväl i den verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi som när det gäller den verksamhet som externa utförare bedriver på entreprenad. Av intervjuer framgår att lärarna inom särvux följer upp de studerandes kunskapsutveckling utifrån målen i den individuella studieplanen, men rektorn för särvux har inte säkerställt att undervisningen utgår från och att de studerandes kunskapsutveckling följs upp utifrån kursplanernas krav. (Se även bedömning under område Bedömning och betygssättning). För särvux sker heller inte någon resultatuppföljning på skol- och huvudmannanivå. Sammanfattningsvis kan konstateras att det såväl hos utbildningsanordnarna som hos huvudmannen finns material som skulle kunna ligga till grund för ett mer omfattande systematiskt kvalitetsarbete. Analyser av kunskapsresultat och måluppfyllelse i samtliga verksamheter skulle då kunna ligga till grund för slutsatser och prioriterade åtgärder för utveckling på övergripande verksamhetsnivå, liksom hos utbildningsanordnarna. Skolinspektionen bedömer mot bakgrund av ovanstående att huvudmannen och rektorerna måste se till att varje verksamhet inom vuxenutbildningen följs upp så att resultatet av utvärderingar och uppföljningar kan ligga till grund för utveckling av verksamheterna. Rektorn för särvux måste också säkerställa att lärarna följer upp de studerandes kunskapsutveckling utifrån kraven i kursplanerna. Författning: 1 kap. 12 och 2 kap års skollag Lpf 94, 2.5 Bedömning och betyg och 2.6 Rektors ansvar Huvudområde: Studerandes rätt Bedömningsområde: Erbjudande av utbildning Bedömning: Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till grundläggande särvux och för att motivera dem att delta. Kommunen informerar inte i tillräcklig omfattning om möjligheterna till gymnasial särvux och verkar inte i tillräcklig omfattning för att vuxna deltar i sådan utbildning.

8 8 (12) Motivering: Enligt 1985 års skollag ska varje kommun aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande särvux och för att motivera dem att delta i utbildningen. När det gäller gymnasial särvux har kommunen skyldighet att informera om möjligheterna till och verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning. Av intervjuer med lärare och rektorn för särvux framgår att lärarna i viss utsträckning informerar deltagare i daglig verksamhet om utbildning inom särvux. Det framgår också av intervju med chefen för vuxenutbildningen vid Jobb- och kunskapstorget att personer som önskar studera inom särvux ibland själva söker sig till Jobb- och kunskapstorget. I kommunen bedrivs dock inget systematiskt arbete för att nå personer som har rätt till grundläggande särvux och för att informera om gymnasial särvux. Skolinspektionen bedömer att Linköpings kommun aktivt måste verka för att nå dem som har rätt till grundläggande särvux och för att motivera dem att delta. Kommunen måste också förbättra informationen om gymnasial särvux och verka för att vuxna deltar i sådan utbildning. Författning: 12 kap. 2 b och års skollag Huvudområde: Studerandes rätt Bedömningsområde: Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning och särvux i den omfattning som anges i författningarna. Motivering: Enligt 1985 års skollag har kommunen ansvar för att kommuninnevånare som har rätt till vuxenutbildning och önskar delta i den också får möjlighet att göra det. Av förordningen om vuxenutbildning framgår att svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap är de kunskapsområden som ska erbjudas inom grundläggande vuxenutbildning. Av intervjuer med rektorer och dokumentstudier framgår att samtliga kunskapsområden utom hem- och konsumentkunskap erbjuds som kurser för vuxenstuderande i Linköping. Kommunen måste säkerställa att även hem- och konsumentkunskap erbjuds. Enligt förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska utbildning som motsvarar den som ges i träningsskolan anordnas i ämnena kommunikation och verklighetsuppfattning och omvärldskunskap. Utbildning som motsvarar den som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan ska anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia,

9 9 (12) geografi, fysik, kemi och biologi. Gymnasial särvux får förekomma i alla ämnen som får finnas på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan med undantag av idrott och hälsa. Av kommunens informationsmaterial om särvux med tillhörande ansökningsblankett, som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen, framgår att kommunen erbjuder åtta kurser inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda, dessa benämns Kommunikation, Svenska som andraspråk, Engelska, Datakunskap, Vardagssvenska, Vardagsmatematik, Samhällsorientering samt Park och trädgård. Av materialet framgår emellertid inte tydligt vilka nationella kurser dessa motsvarar, inom grundläggande eller gymnasial särvux. Under tillsynen har rektorn för särvux inkommit med ett nytt informationsmaterial som utarbetats inför läsåret Kursernas namn överensstämmer i viss utsträckning med nationella kurser, materialet omfattar också kurskoder som visar att kommunen erbjuder kurser såväl inom grundläggande som gymnasial särvux. Av materialet framgår dock inte tydligt att kommunen erbjuder samtliga nationella kurser som personer som har rätt till grundläggande särvux har rätt att studera. Exempelvis erbjuds inte samhällsorienterande och naturorienterande ämnen som enskilda kurser, utan endast inom ramen för en kurs benämnd Samhällsorientering/Naturorientering. Det framgår inte heller tydligt vilka kurser inom gymnasial särvux som erbjuds. Skolinspektionen vill också uppmärksamma Linköpings kommun om att det för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå finns nya kursplaner som gäller från den 1 juli Detta har inte beaktats i kommunens informationsmaterial för läsåret Huvudmannen måste säkerställa att särvux erbjuds i enlighet med författningarna. Författning: 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning 2 kap. 8 9 a förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda

10 10 (12) Beskrivning av vuxenutbildningen Tabell 1: Antal deltagare inom vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning Antal deltagare Grundläggande vuxenutbildning 574 Gymnasial vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 81 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Källa: Kommunens uppgifter Vuxenutbildningen i Linköping ligger under bildningsnämndens ansvarsområde. Utbildningsförvaltningen har det operativa ansvaret för såväl bildningsnämndens som barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Vuxenutbildningen organiseras inom Jobb- och kunskapstorget, där en rektor har ansvaret för antagning till all vuxenutbildning i kommunen samt för den externt upphandlade vuxenutbildningen. Vid Jobb- och kunskapstorget erbjuds också studie- och yrkesvägledning till kommunens medborgare. Kommunen bedriver vuxenutbildning i egen regi vid Elsa Brändströms skola, där två rektorer ansvarar för verksamheten vid varsin enhet. Vid enheterna vid Elsa Brändströms skola erbjuds grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. Särvux bedrivs vid Anders Ljungstedts gymnasium, under ledning av en rektor som också har ansvar för ett antal gymnasieprogram. Vissa yrkesutbildningar för vuxna bedrivs också vid kommunens egna gymnasieskolor. Kommunen har också genom avtal gett åtta externa anordnare i uppdrag att genomföra vuxenutbildning: Bilda (orienteringskurs), Infokomp (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, sfi), Kompetensutvecklingsinstitutet (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), Kooptjänst i Berga (orienteringskurs), Lernia (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), MOA Lärcentrum (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning), Torsten Huséngymnasiet (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) samt Medborgarskolan (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning). Linköpings kommun och rektorerna har ansvar för att bristerna inom vuxenutbildningen åtgärdas. Redovisning över vidtagna åtgärder och påbörjat förbättringsarbete ska lämnas till Skolinspektionen. Av Skolinspektionens beslut rörande tillsynen av samtliga verksamheter i Linköpings kommun (kommunbeslut) framgår när och på vilket sätt denna redovisning ska lämnas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Uppföljningen kommer att ske med 2010 års skollag som utgångspunkt. Skolinspektionen förutsätter dock att Linköpings kommun och rektorerna snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna.

11 11 (12) I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjuristen Carin Holtz, utredarna Robert Holmblad, Rut Hård af Segerstad och Sofia Lindstrand samt undervisningsråden Eleonor Duvander och Ewa Hallberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Allan Westerdahl Enhetschef/Föredragande Bilaga: Allmänt om tillsynen

12 Bilaga 1 12 (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheterna ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen och bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Inom den regelbundna tillsynen granskas hur kommunen som huvudman tar ansvar för att erbjuda vuxenutbildning av god kvalitet till de avsedda målgrupperna. Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 men för vuxenutbildningen började den gälla först den 1 juli Skolinspektionens tillsyn av vuxenutbildningen i Linköpings kommun har genomförts under perioden mars till juni Utgångspunkten för Skolinspektionens bedömningar i tillsynen av vuxenutbildningen har därför varit de författningar som gällde före den 1 juli Beslutet kommer dock att följas upp med 2010 års skollag som utgångspunkt. Skolinspektionens granskning avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning kommunen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Företrädare för kommunen ges möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudmannen ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i kommunen, på skolorna och i övriga verksamheter inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Tillsyn)