Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever"

Transkript

1 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor inom grundläggande utbildningen i Nyland Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006

2 Innehåll 1. INLEDNING LÄSNING OCH SKRIVNING METOD UNDERSÖKNINGSGRUPPEN MÄTINSTRUMENT UNDERSÖKNINGENS DESIGN ANALYS AV INSAMLAD DATA RESULTAT LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHET Ordavkodning Ordförståelse Läsförståelse Rättstavning LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHET I FÖRHÅLLANDE TILL SPRÅKANVÄNDNING LÄSVANOR Läsning av böcker Läsning av tidningar Läsning av Internettexter och e-post SKRIVVANOR Skrivning av textmeddelanden på mobiltelefon Skrivning av e-post Brevskrivning Skrivning av dikter och noveller SAMMANFATTNING LÄS- OCH SKRIVFÄRDIGHET LÄS- OCH SKRIVVANOR LITTERATUR... 39

3 Förteckning över tabeller Tabell 1. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Ordkedjor Tabell 2. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Meningskedjor Tabell 3. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Ordförståelse Tabell 4. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Läsförståelse Tabell 5. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Diktamen Tabell 6. Språkanvändningsgruppernas resultatfördelning i läs- och skrivtesten Tabell 7. Resultat från de olika språkanvändningsgrupperna i samtliga läs- och skrivtest (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) Tabell 8. Jämförelse mellan årskurserna gällande bokläsningsfrekvens Tabell 9. Läsfärdighet i relation till bokläsningsfrekvens Tabell 10. Jämförelse mellan årskurserna gällande tidningsläsning Tabell 11. Läsfärdighet i relation till tidningsläsningsfrekvens Tabell 12. Jämförelse mellan årskurserna gällande läsning av Internettexter och e-post Tabell 13. Läsfärdighet i relation till frekvens för Internetläsning/e-postläsning Tabell 14. Jämförelse mellan årskurserna gällande skrivning av textmeddelanden på mobiltelefon Tabell 15. Frekvens av textmeddelanden i relation till rättstavningsfärdighet Tabell 16. Jämförelse mellan årskurserna gällande skrivning av e-post Tabell 17. Frekvens av e-post meddelanden i relation till rättstavningsfärdighet Tabell 18. Jämförelse mellan årskurserna gällande brevskrivning Tabell 19. Frekvens av brevskrivning i relation till rättstavningsfärdighet Tabell 20. Jämförelse mellan årskurserna gällande skrivning av dikter och noveller Tabell 21. Skrivning av dikter och noveller i relation till rättstavningsfärdighet... 31

4 Förteckning över figurer Figur 1. Procentuell fördelning i stanineskalan Figur 2. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordkedjor Figur 3. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordkedjor Figur 4. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Meningskedjor Figur 5. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Meningskedjor Figur 6. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordförståelse Figur 7. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordförståelse Figur 8. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Läsförståelse Figur 9. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Läsförståelse Figur 10. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Diktamen Figur 11. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Diktamen

5 1. Inledning Läsning och skrivning är viktiga färdigheter i skolan. Även vårt samhälle i övrigt ställer stora krav på en god läs- och skrivförmåga. Resultat från Södra Finlands skriv- och läsprojekt (SF-SOL), där studerande från Yrkesinstitutet Sydväst (Ekenäs), Västra Nylands Yrkesskola (Karis), Yrkesinstitutet Praktika (Esbo/Helsingfors), Östra Nylands Yrkesskola (Borgå) och Kyrkslätts gymnasium deltar, har visat att läs- och skrivfärdigheterna är bristfälliga hos många studerande på andra stadiets utbildning. Med denna bakgrund har det bedömts som nödvändigt att utreda hur de yngre eleverna i dessa och omkringliggande kommuner presterar i motsvarande läs- och skrivuppgifter. Syftet med föreliggande projekt är att kartlägga läs- och skrivfärdigheten och läs- och skrivvanorna hos elever i tre årskurser inom grundläggande utbildning i svenskspråkiga skolor i Nyland. Första undersökningen genomfördes 2002, andra 2004 och tredje och sista undersökningen I denna rapport redovisas basresultat från undersökningen I kommande rapporter analyseras och jämförs resultaten från de tre studierna. I undersökningen 2006 gav sju lågstadieskolor och sex högstadieskolor sitt bifall till medverkan i projektet. Dessa är Karis svenska låg- och högstadium (Karis), Kvarnbackens skola och Lyceiparkens högstadieskola (Borgå), Generalshagens skola och Lovisanejdens högstadium (Lovisa), Mattbergsskolan och Mattlidens skola (Esbo), samt Topelius och Kottby lågstadieskola, Högstadieskolan Lönkan och Åshöjdens grundskola (Helsingfors). Sammanlagt deltog cirka elever i årskurserna 5, 7 och 9 i kartläggningen år Läsning och skrivning Läsning kan betraktas som bestående av ordavkodning och läsförståelse (Hoover & Gough, 1990). Med ordavkodning menas den rent tekniska sidan av läsningen. Både avkodningen och förståelsen är väsentliga för framgångsrik läsning. Förutom dessa tillkommer motivation, med vilken avses drivkraften till frivillig och självständig läsning. Formeln över läsning kan se ut på följande sätt: Läsning = Ordavkodning x Förståelse x Motivation Dessa tre avgörande komponenter ingår i läsprocessen, där ingen komponent kan undvaras. För att energi skall kunna frigöras till läsförståelsearbetet måste avkodningen vara snabb och automatiserad. Høien och Lundberg (1999) framhåller att en sådan avkodning uppövas i möten med skriftspråket. Läsaren lär sig känna igen och lagrar ordens ortografiska segment eller betydelsebärande enheter i sitt minne. Dessa lagrade byggstenar utgör även grunden för en säker stavning av ord. I svenskan finns många ord som inte stavas helt 1

6 ljudenligt. Lagrade minnesbilder av hur ordet skall stavas är då enda möjligheten för att skrivprocessen skall kunna fungera snabbt och resultera i korrekt stavade ord. Läs- och skrivsvårigheter kan bero på bristande färdigheter inom någon eller flera av de tre komponenterna avkodning, förståelse och motivation. Avkodningssvårigheter kan förekomma i form av auditiva eller visuella förväxlingar, omkastningar av ljud eller bokstäver, uteslutning av ljud, svårigheter att uppfatta skillnad på lång och kort vokal m.fl. (Rudenius, 1999). Dyslexi innebär svårigheter inom avkodningsområdet. Dessa svårigheter leder oftast sekundärt till problem med läsförståelsen. Dyslexi anses vara genetiskt betingat och orsakat av svagheter i det fonologiska systemet (Høien & Lundberg, 1999). Dyslexi är dock inte anledningen till alla läs- och skrivsvårigheter. Andra orsaker kan t.ex. vara bristande kunskaper, bristande övning, bristande mognad, ADHD, psykiska problem, synoch hörselproblem eller hjärnskada. Alla läsförståelsesvårigheter har inte heller sin grund i problem med avkodningen utan kan förekomma trots att avkodningen är välfungerande (Oakhill & Yuill, 1996). Resultaten från flera olika undersökningar visar entydigt att betydligt fler pojkar har läsoch skrivsvårigheter än flickor. I Kronoberg i Sverige genomförde man ett stort läsprojekt på grundskolenivå (Jacobson, 1995). Där var förhållandet mellan pojkar och flickor med avkodningssvårigheter nästan 5:1 om man såg till de 1 procent svagaste läsarna. Om man höjde ribban och tog med de 5-6 procent lägsta resultaten blev förhållandet 3:1. Flickor mognar snabbare än pojkar både språkligt och biologiskt vilket de kan ha nytta av i den tidiga läsinlärningen. Enligt Jacobson (1995) har de flickor som får problem med att lära sig läsa troligen svårigheter av dyslektisk karaktär eller intellektuella brister. Många av eleverna i undersökningen är tvåspråkiga. Av intresse är därmed frågan om och hur läs- och skrivförmågan påverkas av tvåspråkighet. Sundman (1998) har sammanfattat resultaten från ett flertal finlandssvenska undersökningar av tvåspråkiga barn. I dessa studier har man bland annat kunnat konstatera att tvåspråkiga elever gör mera språkfel än enspråkiga, använder ett enklare språkbruk och har en mer talspråklig stil i sina skriva texter. En god läs- och skrivförmåga kräver ett starkt språk. Som läsare kommer vi i kontakt med en mängd olika texttyper. Den funktionella läsförmågan innebär enligt Elbro (1994) förmågan att möta de faktiska krav som ställs på en individs läsförmåga i ett visst samhälle under en viss tid. Det räcker inte med att läsaren okritiskt avkodar texten, läsning är en aktiv process. I PISA-undersökningarna som utfördes år 2000 och 2003, bedömdes bland annat elevernas förmåga att hämta information, deras förmåga att tolka vad de läst och deras kapacitet att reflektera över och bedöma den lästa textens innehåll och form (Linnakylä & Sulkunen 2002, 2005; OECD, 2001, 2004, Välijärvi & Linnakylä, 2002). I Pisa-undersökningen deltog 32 länder och det visade sig att finländska och finlandssvenska 15-åringar har goda läsfärdigheter i internationella jämförelser. Andelen finländska elever som uppnådde den högsta nivån på läsning var 15 % och medeltalet för OECD-länderna på samma nivå var 8 % (OECD, 2004). Andelen svaga elever var nästlägst i Finland med 7 % jämfört med OECD-länderna där 18 % låg på nivå 1 eller under. Läsfärdigheten bland finlandssvenska ungdomar var något svagare än hos finskspråkiga, men starkare än hos svenska ungdomar i Sverige visade PISA både år 2

7 2000 och 2003 (Brunell, 2005). Som förklaring till de finländska framgångarna i internationella studier pekar Brunell på samverkande faktorer såsom t.ex. utbildningssystemets struktur, lärarutbildningen, kulturarvet och utbildningsmöjligheterna i och utanför skolan. Nationella utvärderingar av finlandssvenska ungdomars läs- och skrivkunnighet i årskurs 9 har även gjorts 1999, 2001 och 2003 (Silverström, 2002; Utbildningsstyrelsen, 2001, 2003). Olika dimensioner av läs- och skrivkunnighet har testats och resultaten tyder på att eleverna har goda kunskaper i att söka detaljinformation i texter, medan eleverna har svårare att kombinera information från olika källor, läsa mellan raderna och reflektera och dra slutsatser (Utbildningsstyrelsen, 2001). Enligt Utbildningsstyrelsen (2003) uppnådde drygt en fjärdedel av de finlandssvenska eleverna goda, berömliga eller utmärkta resultat på läs- och skrivproven, medan en tiondel inte uppnådde godkända resultat. 3. Metod Mätning av läs- och skrivfärdigheter kan ske på många olika sätt beroende på undersökningens syfte. I denna studie var syftet att kartlägga läs- och skrivfärdigheten och läs- och skrivvanorna. En omfattande datamängd samlades in och analyserades. Kartläggningen gjordes med hjälp av grupptest i årskurserna 5, 7 och 9 i sju (åk 1 6) respektive sex (åk 7 9) skolor i Nyland. 3.1 Undersökningsgruppen Totalt deltog 1316 elever i undersökningen. Av dessa var 687 flickor och 627 pojkar. Fördelningen på olika årskurser var följande: 276 elever på årskurs 5 (147 flickor och 129 pojkar) 524 elever på årskurs 7 ( 272 flickor och 250 pojkar) 516 elever på årskurs 9 (268 flickor och 248 pojkar). Syftet med studien var att kartlägga läs- och skrivfärdigheten och läs- och skrivvanorna hos svenskspråkiga elever på tre olika årskurser i Nyland. Undersökningsgruppen valdes därför med tanke på att de medverkande skolorna skulle täcka Nyland som geografiskt område. Skolorna är belägna i västra Nyland, östra Nyland, Esbo och Helsingfors. Sex kommuner fanns representerade. I dessa kommuner valdes i allmänhet de största skolorna ur för att få ett så stort elevantal som möjligt per skola. I samtliga kommuner fanns minst en skola med den grundläggande utbildningens årskurs 1-6 samt en skola med årskurs 7-9 representerade. 3

8 Medverkande skolor: Östra Nyland Borgå Kvarnbackens skola. Klasserna 5a d deltog i undersökningen. Sammanlagt 92 elever. Lyceiparkens högstadieskola. Klasserna 7a f och 9a e deltog i undersökningen. Sammanlagt 205 elever. Lovisa Generalshagens skola. Klass 5 deltog. Sammanlagt 30 elever. Lovisanejdens högstadium. Klasserna 7a f och 9a f deltog. Sammanlagt 195 elever. Västra Nyland Karis Karis svenska lågstadium. Klasserna 5a c deltog. Sammanlagt 60 elever. Karis svenska högstadium. Klasserna 7a e och 9a f, totalt 190 elever deltog. Helsingfors Topelius lågstadieskola. Klass 5 med 20 elever deltog. Kottby lågstadieskola. Klass 5 med 21 elever deltog i undersökningen. Åshöjdens grundskola. I undersökningen deltog 3 elever på årskurs 5 samt klass 7a c och klass 9a c (104 elever). Sammanlagt 107 elever. Högstadieskolan Lönkan. Klasserna 7a c och 9a d deltog. Sammanlagt 153 elever. Esbo Mattbergsskolan. Klasserna 5a b deltog. Sammanlagt 50 elever. Mattlidens skola. I undersökningen deltog 7a e och 9a e. Sammanlagt 193 elever. 3.2 Mätinstrument Testning av 1300 elever kräver test som är reliabla och relativt snabba att utföra och rätta. Välbeprövade grupptest användes därför för testningen. Med hjälp av dessa s.k. screeningtest erhåller man en första bild av läs- och skrivfärdigheten hos en grupp elever. För att få en mer detaljerad bild av enskilda elevers läs- och skrivfärdigheter krävs dock vidare utredning. Liknande och delvis samma test som använts i denna undersökning har även tidigare använts vid testning av de elever som medverkat i projektet SF-SOL inom utbildningar på andra stadiet. Detta förfaringssätt möjliggör jämförelse av resultaten mellan de två projekten. För testningen av elever i årskurs fem bedömdes testbatteriet DLS för årskurserna 4-6 vara ett användbart testmaterial. Tre av testbatteriets deltest användes i denna studie: Läshastighet (Ylva lär sig hundspråk), Ordförståelse och Rättstavning II. DLS för åk 4-6 utkom 1997, är utarbetat av Birgitta Järpsten och Karin Taube och utges av Psykologiförlaget i Sverige (Järpsten & Taube, 1997). Normerna baserar sig på ett standardiseringsmaterial insamlat år 1995 och 1996, där cirka 2000 elever deltog. 4

9 För testning av eleverna ur årskurs 7 och 9 användes delar ur LS - Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet. Ur LS-klassdiagnoser användes deltesten: Läsförståelse I och II, Ordförståelse I och II och Diktamen I och III. I LS-klassdiagnoser finns två-tre versioner av de olika deltesten med olika svårighetsgrad. Olika varianter av dessa deltest användes därför i årskurs sju och nio. LS-klassdiagnoser är utarbetat av Maj- Gun Johansson och utges av Psykologiförlaget i Sverige (Johansson, 1992). Det utkom år 1992 och är standardiserat år I standardiseringen deltog ca 2100 elever. För testning av eleverna i samtliga tre årskurser användes därtill testet Läskedjor. Läskedjor är en reviderad version av Ordkedjor, utarbetat av Christer Jacobson och utges av Psykologiförlaget i Sverige (Jacobson, 2001). Normerna baseras på cirka 2250 elevers resultat och data insamlades under år Normer finns för åk 2-9, samt för första året i gymnasiet. Sammanfattningsvis kan konstateras att testmaterialet mäter ordavkodningsförmåga, ordoch läsförståelse, samt rättstavningsförmåga. Nedan följer en mera ingående presentation av de olika deltesten enligt det område de är avsedda att testa. Avkodning Avkodningen testades med samma test i alla årskurser, testet Läskedjor. Testet Läskedjor syftar till att försöka renodla ordavkodningsaspekten och är ett användbart test för att få en snabb översikt över elevernas ordavkodningsfärdighet. Läskedjor består av tre delar; Teckenkedjor, Ordkedjor och Meningskedjor. Varje del är tidsbegränsad till 2 minuter. Eleven gör så många uppgifter han/hon hinner på denna tid. Med deltestet Teckenkedjor försöker man mäta elevens visuo-motoriska snabbhet utan att ställa krav på läsförmågan. Elevens uppgift är att särskilja sammanskrivna grupper av gemener, versaler och siffror. Resultaten från deltestet Teckenkedjor används som ett komplement vid individuell tolkning av resultaten från de två andra deltesten. Ett svagt resultat i Teckenkedjor kan tyda på att eleven har en allmänt långsam visuo-motorisk arbetstakt, vilket har lett till en svag prestation i övriga deltest trots att egentliga avkodningssvårigheter inte föreligger. Deltestet Ordkedjor består av fyra sammanskrivna ord som bildar en ordkedja. Elevens uppgift är att särskilja orden genom att dra ett sträck mellan dem. Genom detta deltest strävar man till att få en uppfattning om elevernas förmåga att avkoda enskilda ord. Eftersom testet är tidsbegränsat bidrar det även med information om avkodningshastighet. Testet ställer inga krav på någon egentlig läsförståelse. Genom deltestet Meningskedjor testas delvis elevernas ordavkodningsfärdighet, men framför allt elevernas förmåga att använda sig av semantiska och syntaktiska ledtrådar vid läsning. Dessa två faktorer är viktiga för en god läsförståelse. Deltestet består av fyra 5

10 enskilda meningar utan inbördes relation, sammanskrivna i kedjor. Uppgiften är att markera var punkterna mellan de fyra sammanskrivna meningarna borde sättas. Testet tar i sin helhet minuter att utföra inklusive instruktioner. I tecken- och ordkedjetesten ges en poäng per korrekt kedja medan varje meningskedja poängsätts per korrekt markerad mening d.v.s. maximalt fyra poäng per kedja. Ordförståelse För testning av ordförståelse hos eleverna i årskurs fem användes DLS Ordförståelse. Detta test syftar till att få en uppfattning om elevens förmåga att förstå ord och uttryck hämtade ur texter som är vanliga i årskurserna 4-6. Begreppsförståelse är en viktig del i läsförståelseprocessen. Prövningsordet ingår i en fras som avslutas med fyra svarsalternativ och eleven väljer och markerar sitt svar. Deltestet innehåller 36 uppgifter och är tidsbegränsat till 20 minuter. Testningen av eleverna i årskurs sju och nio bestod av ordförståelsetest ur LSklassdiagnoser. Ordförståelse I är ämnat för och användes vid testningen i årskurs sju. Ordförståelse II användes för testningen av eleverna i årskurs nio. Ordförståelse II är utarbetat för årskurs åtta och nio. Förfaringssättet vid användningen av Ordförståelse I och Ordförståelse II är liknande som vid DLS Ordförståelse. Testen mäter det passiva ordförrådet och är främst igenkänningstest där eleven skall välja ut rätt svar av flera alternativ. I Ordförståelse I ingår därtill uppgifter om att förklara förkortningar, räkna upp alfabetet och ordna ord i alfabetisk ordning. Ordförståelse I innehåller sammanlagt 30 uppgifter. Ordförståelse II innehåller enbart ordigenkänningsuppgifter (40 uppgifter). Testtiderna är begränsade till 30 respektive 20 minuter. Eleven får en poäng per korrekt svar. Läsförståelse I årskurs fem testades läsförståelsen med hjälp av DLS Läshastighet. Deltestet Läshastighet syftar till att få en uppfattning om elevens förmåga att läsa och förstå en text. Deltestet har en tidsbegränsning på fem minuter, så det kräver att man läser snabbt med bibehållen förståelse. I Läshastighet användes deltestet och berättelsen Ylva lär sig hundspråk. Elevens uppgift är att i vissa meningar i berättelsen välja vilket ord av tre alternativ som passar bäst in i sammanhanget. I årskurs sju och nio testades elevernas läsförståelse med LS Läsförståelse 1 och II. I både Läsförståelse I och II finns 10 texter. Till varje text finns en fleralternativfråga och sex påståenden. I fleralternativfrågan ska eleven avgöra vilken av fem rubriker som bäst passar till den text de läst. Eleven har sedan att ta ställning till om sex olika påståenden är rätta eller felaktiga i förhållande till textens innehåll. De sex påståendena prövar olika aspekter av läsförståelsen. Läsförståelse I och II har en tidsbegränsning på 35 minuter. I LS Läsförståelse I och II ges en poäng för varje rätt medan varje fel ger en minuspoäng 6

11 Rättstavning Diktamen syftar till att få en uppfattning om elevens stavningsförmåga vid skrivning av vanliga ord. Bristande rättstavning går ofta parallellt med lässvårigheter och ger indikationer på om läs- och skrivsvårigheter föreligger. I årskurs fem användes DLS Rättstavning II, i årskurs sju LS-Diktamen I och i årskurs nio LS-Diktamen III. Samtliga, använda rättstavningstest utförs på samma sätt: Testledaren läser upp en mening och eleven skriver endast ett ord per mening. I båda LS-Diktamen skall 50 ord skrivas medan ordens antal i DLS Rättstavning II är 36. Rättstavningstesten tar cirka minuter i anspråk. I samtliga test får eleven en poäng per korrekt skrivet ord. Eftersom alla använda test är ämnade för testningar av stora grupper underlättas rättning och poängsättning. Råpoängen i varje deltest omräknas i staninepoäng. Stanineskalan är en normalfördelad skala graderad mellan ett och nio med medelvärdet fem. I figur 1 presenteras hur normalfördelningen procentuellt fördelar sig över de nio skalstegen. Figur 1. Procentuell fördelning i stanineskalan. Staninevärdena kan tolkas på följande sätt: 1-2 Mycket svaga resultat, tyder på att svårigheter finns beträffande denna typ av uppgift. 3 Något under medelnivå, lindriga svårigheter 4-6 Medelnivå 7-9 God eller mycket god nivå På basen av staninevärdena används följande indelning: Staninevärde 1-3 = svaga resultat Staninevärde 4-6 = resultat på medelnivå Staninevärde 7-9 = goda resultat Staninevärdena gör det möjligt att jämföra resultaten i läs- och skrivuppgifterna mellan olika åldrar och således är materialet jämförbart även med resultaten i SF-SOL projektet. 7

12 Förutom läs- och skrivtesten ombads eleverna att fylla i ett frågeformulär (bilga 1). Frågeformuläret innehöll en del frågor om elevernas bakgrund t.ex. ålder och språkanvändning men även frågor om läsning och skrivning så som läs- och skrivvanor, inställning till läsning och skrivning och uppskattning av den egna läs- och skrivfärdigheten. Sådan information är viktig för att få en mera ingående bild av elevernas läsning och skrivning. I denna rapport presenteras läs- och skrivfärdigheten i relation till årskurs, kön och språkanvändning. Vidare beskrivs läs- och skrivvanorna på fritiden enligt följande: Frekvens för läsning av böcker, tidningar, Internettexter och e-post, frekvens för skrivning av textmeddelanden på mobiltelefon, e-post, brev och dikter och noveller. Sambandet mellan läs- och skrivvanor och läs- och skrivfärdighet analyseras. 3.3 Undersökningens design Undersökningen administrerades av Vasa Specialpedagogiska Center/ÅA. Centret införskaffade testmaterialet och skickat ut detta till skolorna där special-, modersmålslärare och/eller andra lärare deltagit i det praktiska genomförandet av undersökningen och lett grupptestningarna. Ett kort informationsbrev delades ut åt de berörda elevernas föräldrar. Föräldrarna hade möjlighet att neka sitt barns deltagande i undersökningen, genom att returnera en talong till skolan. Grupptestningarna utfördes på tre lektioner för åk 7 och 9, och två lektioner för åk 5. Testningsproceduren var då följande: Lektion 1 Läskedjor (10-15 min) Diktamen (20-25 min) Lektion 2 Ordförståelse (20-30 min) Läshastighet för åk 5 (10 min) Frågeformulär om läs- och skrivvanor, inklusive bakgrundsinformation (10-15 min) Lektion 3 Läsförståelse för åk 7 och 9 (35-40 min) Kartläggningen utfördes i januari-mars Vasa Specialpedagogiska Center har därefter rättat, analyserat och sammanställt resultaten. Skolorna får respons över testresultaten i numerisk form för större grupper. 3.4 Analys av insamlad data All insamlad data omkodades till numerisk form och matades in i en datamatris. De statistiska analyserna gjordes med programmet SPSS för Windows. Resultatens 8

13 procentuella fördelning över stanineskalans olika värden är av särskilt intresse för att utröna hur stor del av eleverna som presterade svaga/goda resultat. Samband mellan variabler analyseras med hjälp av korstabeller och Chi² test. Testresultaten beskrivs även med hjälp av medelvärde (m) och standardavvikelse (s). Envägs variansanalys (ANOVA) används för att analysera om skillnaden mellan medelvärdena är statistiskt signifikanta. F- och P- värden anges. I kapitel 4.2 presenteras resultat i de genomförda testerna i förhållande till elevernas språkanvändning. Då endast användningen av finska och svenska har kunnat beaktas i denna studie har elva elever exkluderats i de statistiska beräkningar som berör just kapitel 4.2 eftersom dessa elever uppgett att deras starkaste språk är något annat än finska eller svenska. I kapitel 4.3 presenteras frekvensen för läs- och skrivvanorna och sambandet med läs- och skrivfärdighet. I analysen av medelvärden har skalan 0-5 använts (0= aldrig, 1= sällan, 2= 1 gång/månad, 3= 1 gång per vecka, 4= 3-4 gånger per vecka, 5= varje dag). I korstabeller har de sex värdena sammanförts till tre värden:1= sällan eller aldrig, 2=1-4 gånger per månad, 3= så gott som varje dag. 4. Resultat I detta kapitel presenteras resultaten från kartläggningen av läs- och skrivfärdigheten hos elever inom grundskolutbildningen i Nyland. Tre årskurser deltog i undersökningen; årskurs 5, årskurs 7 och årskurs 9. Resultaten i olika test som mäter ordavkodning, ordförståelse, läsförståelse och rättstavning beskrivs för hela undersökningsgruppen och årskursvis. Resultaten presenteras vidare utgående från kön, språkanvändning och läs- och skrivvanor. 4.1 Läs- och skrivfärdighet Ordavkodning Testet Läskedjor är ett användbart grupptest när man vill ha en snabb översikt av elevernas ordavkodningsfärdighet, det vill säga förmåga att känna igen ord. Läskedjor består av tre delar: Teckenkedjor, Ordkedjor och Meningskedjor. I denna rapport presenteras elevernas resultat i Ordkedjor och Meningskedjor. Resultaten i Teckenkedjor presenteras däremot inte. Teckenkedjor är ett test genom vilket man försöker uppskatta elevens visuo-motoriska snabbhet. Uppgiften ställer inga krav på läsförmågan, men resultatet är värdefullt vid en individuell bedömning av förmåga till ord- och meningsavkodning. 9

14 Ordkedjor är ett test genom vilket man försöker bedöma elevens färdighet att avkoda enskilda ord. I testsituationen stöter eleven på ordkedjor, det vill säga fyra hopskrivna ord, till exempel hemmatsnödag, årtolvjackahus. Eleven ska dra streck där mellanrummen mellan orden borde vara. Uppgiften ställer relativt låga krav på läsförståelse. Hela undersökningsgruppens resultat i deltestet Ordkedjor åskådliggörs i figur 2 och fördelningen i de olika årskurserna i figur 3. Ordkedjor (n=1243) 25 % 20 % procent 15 % 10 % 5 % Alla elever Normalfördelning 0 % staninevärde Figur 2. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordkedjor. Resultaten från deltestet Ordkedjor uppvisar en svag positiv förskjutning i jämförelse med de rikssvenska normerna. Den nyländska grundskolgruppen hade ett något lägre medelvärde (m=4.78, s=1.80) än det rikssvenska normvärdet 5. Ordkedjor procent 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % staninevärde Åk 5 (n=271) Åk 7 (n=500) Åk 9 (n=472) Normalfördelning Figur 3. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordkedjor. 10

15 En jämförelse av årskursvisa medelvärden visar att eleverna i årskurserna 5 och 7 underskred det rikssvenska normvärdet medan eleverna i årskurs 9 i medeltal uppnådde normvärdena (tabell 1). Skillnaden mellan årskurserna är statistiskt signifikant (P=.000). Tabell 1. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Ordkedjor. Årskurs Medelvärde Standardavvikelse Totalt F= , P=.000 En analys av fördelningen av staninevärdena visar att 23 % av alla elever hade staninevärdena 1-3. Utgående från normalfördelningen i testet är detta den förväntade andelen elever med svaga resultat. I årskurserna 5 och 7 hade en något större andel av eleverna svaga resultat (24 % respektive 25 %), medan andelen i årskurs 9 var lägre (21 %). Den största andelen elever (14 %) med mycket stora avkodningssvårigheter (stanine 1-2) återfanns i årskurs 7. Den förväntade andelen var 11 %. Andelen mycket svaga avkodare i årskurs 5 motsvarade den förväntade andelen medan den i årskurs 9 var något lägre, 8 %. Goda resultat, dvs. stanine 7 9, uppnåddes i årskurs 9 av 22 % och i årskurserna 5 och 7 av 11 % respektive 18 %. Igen av de deltagande årskurserna uppnådde den förväntade andelen på 23 % goda resultat. Könsskillnader kan noteras (bilaga 2). Medelvärdet för flickorna (m=5.22, s=1.72) översteg det förväntade medelvärdet 5, medan pojkarnas medelvärde (m=4.32, s=1.76) låg under det förväntade. Skillnaden är statistiskt signifikant (F= , P=.000). Väl 30 % av pojkarna mot knappt 16 % av flickorna hade svaga resultat (stanine 1-3). På motsvarande sätt uppnådde endast en liten andel pojkar (12 %) men en förväntad andel flickor (24 %) goda resultat (stanine 7-9). Meningskedjor är ett test, som utöver direkt ordavkodning, också mäter elevens färdighet att använda sig av semantiska och syntaktiska ledtrådar vid läsning. Uppgifterna i testet består av fyra enskilda meningar utan inbördes relation, sammanskrivna i längre kedjor. Eleven ska markera var punkterna mellan de fyra meningarna ska sättas. Hela undersökningsgruppens resultat åskådliggörs i figur 4 och den årskursvisa fördelningen i figur 5. 11

16 Meningskedjor (n=1243) procent 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % Alla elever Normalfördelning 0 % staninevärde Figur 4. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Meningskedjor. Resultaten från deltestet Meningskedjor uppvisade en svag negativ förskjutning jämfört med den rikssvenska normalfördelningen och alltså rätt goda resultat. Andelen elever med svaga resultat (stanine 1 3) var mindre än den förväntade andelen på 23 % i samtliga årskurser. I årskurs 5 hade 22 % av eleverna svaga staninevärden och i årskurserna 7 och 9 var andelen 18 respektive 20 %. Goda resultat uppnåddes av den förväntade andelen elever i årskurserna 5 och 7. I årskurs 9 uppnådde endast 18 % av eleverna de höga staninevärdena. Meningskedjor procent 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % staninevärde Åk 5 (n=271) Åk 7 (n=500) Åk 9 (n=472) Normalfördelning Figur 5. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Meningskedjor. Medelvärdet (m=5.09, s=1.75) översteg det förväntade medelvärdet 5 och var också högre än medelvärdet i Ordkedjetestet. Även medelvärdena för de enskilda årskurserna var något högre än de förväntade värdena (tabell 2). Skillnaden mellan årskurserna är inte signifikant. 12

17 Tabell 2. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Meningskedjor. Årskurs Medelvärde Standardavvikelse Totalt F= 0.875, P=.417 Tydliga könsskillnader konstaterades (bilaga 2). Flickorna presterade signifikant bättre än pojkarna (P=.000) och hade medelvärdet 5.45 (s=1.68). Pojkarnas medelvärde var 4.67 (s=1.74). Andelen pojkar som presterade svaga resultat (27 %) var mer än dubbelt större än andelen flickor (13 %). Det motsatta förhållandet rådde för goda resultat Ordförståelse Ordförståelsen testades med olika ordförståelsetest i olika årskurser. Syftet var att mäta elevens passiva ordförråd och tydliggöra eventuella svårigheter att förstå ord och text. Hela undersökningsgruppens resultat i deltestet Ordförståelse presenteras i figur 6 och de årskursvisa resultaten i figur 7. Ordförståelse (n=1237) procent 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % staninevärde Alla elever Normalfördelning Figur 6. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordförståelse. Hela gruppen liksom de enskilda årskurserna hade en positiv snedfördelning i ordförståelsetestet. Hela 38 % av eleverna i årskurs 5 hade svaga resultat, dvs. stanine 1-3. Detta överskrider markant den förväntade andelen svaga resultat på 23 %. I årskurs 7 och 9 fick 32 % av eleverna svaga staninevärden. Samtliga årskurser hade alltså en större andel elever med svaga resultat än normgruppen. 13

18 En granskning av de mycket svaga prestationerna, dvs. stanine 1-2, visar att de största problemen fanns i årskurs 9. Hela 21 %, en femtedel av eleverna, hade alltså en mycket begränsad ordförståelse. Detta avspeglas också i det låga medelvärdet (4.13). Goda resultat (stanine 7-9) uppnåddes endast av 6-10 % av eleverna i de olika årskurserna (förväntad andel 23 %). Av eleverna i årskurs 7 var det endast 6 % som uppnådde de högsta staninevärdena. Sammantaget kan man konstatera att den nyländska elevgruppen hade betydligt färre elever med goda ordkunskaper jämfört med den rikssvenska normgruppen. Ordförståelse procent 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % staninevärde Åk 5 (n=271) Åk 7 (n=503) Åk 9 (n=463) Normalfördelning Figur 7. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Ordförståelse. Översikten av årskursvisa medelvärden och standardavvikelser (tabell 3) visar att eleverna i samtliga årskurser i medeltal presterade lägre än vad man utgående från de rikssvenska normerna kunde förvänta sig. Skillnaden mellan årskurserna var inte statistiskt signifikant. Tabell 3. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Ordförståelse. Årskurs Medelvärde Standardavvikelse Totalt F= 0.205, P=

19 Liksom i ordavkodningen noterades också könsskillnader i ordförståelsen (bilaga 2). Pojkarna presterade i medeltal (m=4.01, s=1.71) svagare än flickorna (m=4.37, s=2.29) och skillnaden är statistiskt signifikant (F= 9.992, P=.002). En granskning av könsskillnaden visar att den var tydlig gällande de svaga resultaten men inte gällande de goda resultaten. Hela 38 % av pojkarna mot 29 % av flickorna hade svaga resultat medan 8 % av pojkarna och 9 % av flickorna hade goda resultat. Sammantaget kan man konstatera att den nyländska undersökningsgruppen presterade betydligt sämre i ordförståelsetesten än den rikssvenska normgruppen. De nyländska elevernas tvåspråkiga bakgrund kan eventuellt vara en orsak till den noterade differensen. Skillnaden mellan finlandssvenskt och rikssvenskt språkbruk har sannolikt också betydelse. Elevernas läs- och skrivfärdigheter i förhållande till språkanvändning presenteras i kapitel Läsförståelse För att undersöka elevernas läsförståelse användes olika test i olika årskurser. I årskurs 5 utfördes deltestet Läshastighet, där eleven skulle läsa en text och med jämna mellanrum välja ett ord som passar in i meningen bland tre alternativ. Eleven måste läsa snabbt med bibehållen förståelse. I årskurs 7 och 9 fick eleverna läsa tio texter och efter varje text besvara två frågor. Eleven måste behärska översiktsläsning, ha förmåga att läsa mellan raderna och kunna tolka textens grammatikaliska och innehållsmässiga signaler. De poäng som eleven fick i testen är omvandlade till staninepoäng. Hela undersökningsgruppens resultat i deltestet Läsförståelse presenteras i figur 8 och den årskursvisa fördelningen i figur 9. Läsförståelse (n=1250) 25 % 20 % procent 15 % 10 % 5 % Alla elever Normalfördelning 0 % staninevärde Figur 8. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Läsförståelse. 15

20 Resultaten från deltestet Läsförståelse visar att en större andel elever än förväntat hade staninevärde 1 3, det vill säga svaga resultat och färre än väntat uppnådde höga resultat (staninevärde 7 9). I årskurs 5 fick 17 % av eleverna svaga resultat. Endast 6 % av eleverna erhöll de lägsta staninevärdena 1 2. Undersökningsgruppen i årskurs 5 hade därmed en lägre andel elever med svaga resultat än normgruppen. I årskurs 7 presterade 29 % av eleverna svaga resultat. Mycket svaga resultat, det vill säga stanine 1 2, hade 17 % av eleverna. Detta överskred den förväntade andelen mycket svaga resultat på 11 %. I årskurs 9 erhöll 36 % av eleverna staninevärdena 1 3, vilket klart överskred normgruppens andel på 23 %. Av eleverna i årskurs 9 fick 22 % staninevärdena 1 eller 2. Även här överskreds den förväntade andelen på 11 %. Av ovanstående siffror att döma fanns de flesta elever med grava läsförståelseproblem i årskurs 9, men även i årskurs 7 var andelen elever med svag läsförståelse hög. En analys av de goda resultaten, det vill säga stanine 7 9, visar en tydlig skillnad mellan undersökningsgruppens elever och den rikssvenska normgruppen där 23 % av eleverna uppnådde de goda resultaten. I årskurs 5 nådde 21 % av undersökningsgruppens elever upp till staninevärde 7-9. I årskurs 7 uppnåddes dessa värden av endast 15 % och i årskurs 9 av knappt 13 % av eleverna. Den nyländska undersökningsgruppen hade alltså en klart mindre andel elever som är duktiga på att förstå vad de läser, än den rikssvenska normgruppen. Läsförståelse procent 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % staninevärde Åk 5 (n=270) Åk 7 (n=508) Åk 9 (n=472) Normalfördelning Figur 9. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Läsförståelse. Eleverna i årskurs 5 hade ett medelvärde som översteg det förväntade värdet stanine 5 (tabell 4). I de övriga årskurserna nådde medelvärdena inte upp till det förväntade värdet och medelvärdet i årskurs 9 var betydligt lägre (4.29) än i årskurs 7 (4.63). Skillnaden mellan årskurserna är signifikant (P=.000) och tyder på att läsförståelsen skulle försvagas med årskurserna, vilket kräver ytterligare analys och förklaring. Gällande det goda 16

21 resultatet i årskurs 5 bör noteras att eleverna i årskurs 5 utförde ett annat läsförståelsetest än eleverna i årskurs 7 och 9. Testen är sannolikt inte jämförbara. Tabell 4. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Läsförståelse. Årskurs Medelvärde Standardavvikelse Totalt F= , P=.000 Könsskillnaderna följer det tidigare noterade mönstret (bilaga 2). Flickornas medelvärde (m= 4.93, s= 1.89) svar signifikant högre (F= , P=.000) än pojkarnas värde (m= 4. 29, s= 1.95). En större andel pojkar (34 %) än flickor (25 %) hade svaga resultat. På motsvarande sätt hade en större andel flickor (19 %) än pojkar (11 %) goda resultat. Varken flickorna eller pojkarna nådde upp till normgruppens resultat Rättstavning Elevernas rättstavning testades med diktamensuppgifter. Diktamensorden valdes enligt årskurs. De poäng som erhölls i testen är omvandlade till staninepoäng. Hela undersökningsgruppens resultat i deltestet Diktamen presenteras i figur 10 och den årskursvisa fördelningen i figur 11. Diktamen (n=1261) 25 % 20 % procent 15 % 10 % 5 % Alla elever Normalfördelning 0 % staninevärde Figur 10. Fördelning av elevernas resultat i deltestet Diktamen. 17

22 Profilen för undersökningsgruppens resultat motsvarar normalfördelningskurvans profil. I årskurserna 5 och7 var andelen elever med svaga resultat låg (8 respektive 20 %) medan andelen i årskurs 9 uppgick till 27 % och alltså översteg den förväntade andelen på 23 %. Ingen i årskurs 5 hade det lägsta staninevärdet 1. Årskurs 5 som hade den minsta andelen elever med svaga resultat hade den största andelen elever, 31 %, med goda resultat (stanine 7-9). I årskurserna 7 och 9 var andelen elever med goda resultat ca 20 %. De båda högre årskurserna uppnådde därmed inte normgruppens nivå i diktamenstestet. Diktamen 30 % procent 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % Åk 5 (n=270) Åk 7 (n=500) Åk 9 (n=491) Normalfördelning 0 % staninevärde Figur 11. Årskursvis fördelning av elevernas resultat i deltestet Diktamen. Den nyländska elevgruppens medelvärde (m=5.06, s=1.81) var på samma nivå som normgruppens medelvärde, stanine 5. Detta betyder att de nyländska eleverna i genomsnitt hade en rättstavningsfärdighet som motsvarar den rikssvenska normgruppens färdighet. En årskursvis jämförelse (tabell 5) visar att medelvärdet för årskurs 5 översteg det förväntade värdet stanine 5, medan årskurs 7 hade ett betydligt lägre medelvärde som dock var på samma nivå som det förväntade värdet. Eleverna i årskurs 9 hade det lägsta medelvärdet, vilket också klart understeg det förväntade värdet. Skillnaden mellan årskurserna är statistiskt signifikant (P=.000). Tabell 5. Resultat från de olika årskurserna (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys) i deltestet Diktamen. Årskurs Medelvärde Standardavvikelse Totalt F= 28.02, P=

23 Könsskillnaderna var markanta i rättskrivningsprovet och ännu större än i de ovan beskrivna läs- och skrivfärdighetstesten (bilaga 2). Nästan 30 % av pojkarna mot 12 % av flickorna var svaga i rättstavning. För goda prestationer var förhållandet det motsatta; 17 % av pojkarna mot 27 % av flickorna hade goda färdigheter i rättstavning. Medelvärdet för pojkarna är 4.63 (s= 1.84) och för flickorna 5.43 (s= 1.72). Skillnaden är statistiskt signifikant (P=.000). 4.2 Läs- och skrivfärdighet i förhållande till språkanvändning Läs- och skrivfärdigheten analyseras i detta kapitel i relation till språkanvändningen. I den undersökta regionen, Nyland i Finland, används svenska och/eller finska samt i mindre utsträckning andra språk. I skolor med svenska som undervisningsspråk har de flesta eleverna svenskspråkig bakgrund och talar mest svenska i hemmiljön och i kamratkretsen. En rätt stor andel använder dock både svenska och finska i hemmiljön och med kamraterna. Bland eleverna kan man också identifiera en grupp som använder mera finska än svenska hemma och i kamratkretsen. Språkanvändningen antas ha betydelse för utvecklingen av läs- och skrivfärdigheten och sambandet med prestationerna i de olika testen analyseras och presenteras därför i denna rapport. Eleverna tilldelades ett frågeformulär där de bland annat skulle ange vilket språk de talade med mamma, pappa, syskon och kamrater. På basen av elevernas språkanvändning delades undersökningsgruppen in i tre grupper. I frågeformuläret ingick även frågor om vilket språk eleven tyckte sig vara bäst på och om eleven ansåg sig vara en- eller tvåspråkig. Ett medelvärde gällande språkanvändning beräknades för samtliga elever. Varje elev fick ett språkindex på skalan 1 5, där 5 innebär att eleven talar finska med mamma, pappa, syskon och kamrater och 1 innebär en helsvensk språkanvändning. Medelvärdet för språkindexet är 3, vilket utgjort utgångspunkten vid indelningen i olika språkanvändningsgrupper. Utgående från språkindexet delades eleverna (n=1219) in i följande grupper: Språkindex : mestadels svensk språkanvändning (n=679, 56 %). Språkindex : tvåspråkig språkanvändning (n=389, 32 %). Språkindex 3.5 5: mera finsk språkanvändning (n=151, 12 %). I tabell 6 presenteras de tre språkanvändningsgruppernas resultatfördelning i läs- och skrivtesten. Staninevärdena har delats upp i svaga resultat (stanine 1 3), resultat på medelnivå (stanine 4 6) och goda resultat (stanine 7 9). 19

24 Tabell 6. Språkanvändningsgruppernas resultatfördelning i läs- och skrivtesten. Stanine 1 3 Stanine 4 6 Stanine 7 9 Svensk Tvåspråkig Finsk Svensk Tvåspråkig Finsk Svensk Tvåspråkig Finsk % % % % % % % % % Ordk Meningsk Ordförst Läsförst Dikt Skillnaden mellan språkanvändningsgrupperna är tydlig. En större andel elever som använde mestadels svenska hade goda resultat (stanine 7-9) i samtliga läs- och skrivfärdighetstest jämfört med den grupp elever som använde båda språken. Denna grupp var i sin tur större än gruppen som använde mera finska. Motsvarande men omvänd rangordning noteras i granskningen av svaga resultat (stanine 1-3). Medelvärden, standardavvikelser och resultat från envägs variansanalys presenteras i tabell 7. Skillnaden i läs- och skrivfärdighet mellan språkanvändningsgrupperna är statistiskt signifikant i alla deltest (P=.000). En jämförelse med den rikssvenska normeringen visar att den tvåspråkiga elevgruppen och den mera finsktalande gruppen hade medelvärden som underskred normerna i samtliga test. Även gruppen som mestadels använde svenska hade låga medelvärden jämfört med normvärdena i Ordförståelse och Läsförståelse. I dessa test finner man också de svagaste resultaten i den tvåspråkiga och den mera finsktalande gruppen. Rätt få elever i den mera finsktalande elevgruppen nådde upp till staninevärde 7 9 i något av testen. Ingen av dem nådde upp till staninevärde 9 i deltesten Ordkedjor, Meningskedjor och Diktamen. I Ordförståelse hade en elev staninevärde 9 och ingen elev hade stanine 8. I Läsförståelsen uppnådde endast en elev det högsta staninevärdet 9. Tabell 7. Resultat från de olika språkanvändningsgrupperna i samtliga läs- och skrivtest (medelvärde, standardavvikelse, F och P värden från envägsvariansanalys). Läs-/skrivtest Svensk n= 679 Tvåspråkig n= 389 Finsk n= 151 Totalt n= 1219 Anova m s m s m s m s F P Ordkedjor Meningskedjor Ordförståelse Läsförståelse Diktamen

25 Sammantaget kan man konstatera att den svenskspråkiga elevgruppen presterade bättre i läs- och skrivtesten än de två övriga språkgrupperna. Detta framkommer både när man jämför fördelningen av elevernas staninevärden och när man jämför gruppernas medelvärden. Den tvåspråkiga elevgruppen presterade i sin tur bättre i läs- och skrivtesten än den mera finsktalande elevgruppen. Den svenskspråkiga gruppen underskred de rikssvenska normvärdena i ord- och läsförståelse och de övriga språkgrupperna underskred normerna i samtliga test. 4.3 Läsvanor Läsvanorna har enligt tidigare studier betydelse för läs- och skrivutvecklingen. I denna studie kartlades vad och hur mycket eleverna läser och skriver på fritiden. Eleverna fick ett frågeformulär (bilaga 1) där de bland annat skulle svara på frågan vad och hur ofta de läser på sin fritid. Specifikt gällde frågorna böcker, tidningar, Internettexter och e-post. Bokläsningen bedöms i denna studie vara den av de undersökta aktiviteterna som har störst betydelse för läsfärdigheten. Läsning av tidningar och Internettexter innefattar texter som kan vara av mycket olika natur vilket innebär att sambandet med utvecklingen av läsförmågan sannolikt är svårt att identifiera Läsning av böcker Omkring en tredjedel av eleverna (35 %) uppgav att de aldrig eller sällan läser böcker på sin fritid (tabell 8). Resultatet väcker frågor och bör leda till vidare analys och åtgärdsförslag, eftersom bokläsning utvecklar såväl språk som läs- och skrivfärdighet. En nästan lika stor andel (34 %) uppgav dock att de läser böcker så gott som varje dag. Hur ofta eleverna läste böcker på sin fritid varierade kraftigt mellan årskurserna. Majoriteten av eleverna i årskurs 5 läste böcker så gott som varje dag. I årskurs 7 var andelen betydligt lägre och i årskurs 9 läste endast 23 % av eleverna böcker nästan dagligen. En motsvarande ökning ser man bland elever som sällan eller aldrig läste böcker på fritiden. I årskurs 5 läste 16 % av eleverna sällan eller aldrig böcker, medan närmare hälften av eleverna i årskurs 9 uppgav att de sällan eller aldrig läste böcker. Trenden är tydlig och skillnaden mellan årskurserna signifikant (P=.000). Yngre elever läser betydligt mer än äldre. Tabell 8. Jämförelse mellan årskurserna gällande bokläsningsfrekvens. Årskurs Bokläsningsfrekvens åk 5 (n=262) åk 7 (n=499) åk 9 (n=460) Totalt % % % n % Läser sällan eller aldrig böcker Läser böcker 1-4 gånger per månad Läser böcker så gott som varje dag Chi² = , P=

26 Signifikanta könsskillnader kunde också konstateras (Chi²= , P=.000) (bilaga 3), Nästan hälften av pojkarna, 49 %, och 22 % av flickorna uppgav att de sällan eller aldrig läste böcker på fritiden. Situationen var den motsatta för frekventa bokläsare. Av flickorna uppgav 44 % att de läste böcker så gott som varje dag medan andelen dagliga läsare bland pojkarna var 22 %. I föregående kapitel konstaterades att pojkarna genomgående hade svagare färdigheter i de olika läs- och skrivtesten. En bidragande orsak kan vara mindre lästräning och läserfarenhet eftersom många pojkar uppgav att de sällan läser böcker. Läsvanorna antas alltså ha samband med läs- och skrivfärdigheten. För att förenkla analyserna och samtidigt göra dem mera koncentrerade och tillförlitliga skapades ett läsfärdighetsindex utgående från de två centrala komponenterna för läsfärdighet, dvs. avkodning och läsförståelse. Läsfärdighetsindexet (läsindex) följer stanine skalan räknades ut enligt följande: Läsindex = Ordkedjor (stanine) + Läsförståelse (stanine) 2 Utgående från indexet indelades eleverna i tre grupper: Elever med svag läsfärdighet. Läsindex 1-3 (n=203 eller 17 %) Elever med medelmåttig läsfärdighet. Läsindex 4-6 (n=785 eller 66 %) Elever med god läsfärdighet. Läsindex 7-9 (n=199 eller 17 %) Majoriteten av eleverna hade en medelmåttig läsfärdighet. God läsfärdighet hade 17 %, och lika stor andel hade en svag läsfärdighet. Den första analysen (tabell 9) utgår från att läsvanorna har betydelse för läsfärdigheten och visar på ett tydligt samband (P=.000). Av eleverna som dagligen läste böcker på sin fritid hade 25 % god läsfärdighet medan endast 7 % hade god läsfärdighet bland dem som sällan eller aldrig läste böcker. Motsatt förhållande rådde för elever med svag läsfärdighet. Tabell 9. Läsfärdighet i relation till bokläsningsfrekvens. Bokläsningsfrekvens aldrig eller sällan 1 4 gånger/månad nästan varje dag Läsfärdighet/index n=386 n=363 n=398 % % % Svag läsfärdighet Medelmåttig läsfärdighet God läsfärdighet Chi²= , P=

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor

Läs mer

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Södra Finlands Skriv- och Läsprojekt (SF-SOL) Ulla Lahtinen, Annette Renvaktar, Mikaela Asplund & Jenny Hjerpe Nästan all inlärning i skolan bygger på läsning

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,

Läs mer

Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga?

Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga? Kandidatuppsats Upprepad lästräning med svenska som andraspråkselever Ett verktyg för att förbättra elevernas ordavkodningsförmåga? Författare: Anna Edenvik Handledare: Per Lagerholm Examinator: Emanuel

Läs mer

Urvalsprovet för utbildningen i pedagogik 2.6.2009

Urvalsprovet för utbildningen i pedagogik 2.6.2009 URVALSPROVET FÖR UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK (ALLMÄN PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK) 2009 Läs dessa anvisningar omsorgsfullt innan du börjar besvara frågorna och uppgifterna. Kontrollera att det finns sammanlagt

Läs mer

Inlärningsproblem och psykisk hälsa

Inlärningsproblem och psykisk hälsa 1 Inlärningsproblem och psykisk hälsa Ingvar Lundberg & Christos Kolovos Huvudfåran i forskningen om inlärningssvårigheter i skolan handlar om ett sökande efter orsaker. På senare tid har särskilt den

Läs mer

Diagnostisering av dyslexi - i teorin och i praktiken

Diagnostisering av dyslexi - i teorin och i praktiken Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Charlotte Eriksson Diagnostisering av dyslexi - i teorin och i praktiken Examensarbete 10 poäng LIU-ITLG-EX--01/04 --SE Handledare: Stefan Gustafson,

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015

Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

INFÖR ANSÖKAN OM MUNTLIGT PROV ELLER FÖRLÄNGD PROVTID VID KUNSKAPSPROV HUR UNDERLÄTTAR VI PÅ TRAFIKVERKET FÖR DIG MED LÄSSVÅRIGHETER?

INFÖR ANSÖKAN OM MUNTLIGT PROV ELLER FÖRLÄNGD PROVTID VID KUNSKAPSPROV HUR UNDERLÄTTAR VI PÅ TRAFIKVERKET FÖR DIG MED LÄSSVÅRIGHETER? INFÖR ANSÖKAN OM MUNTLIGT PROV ELLER FÖRLÄNGD PROVTID VID KUNSKAPSPROV RIKTLINJER TILL DIG SOM ÄR INTYGSGIVARE Syftet med intyget är att det ska ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett

Läs mer

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering READING AND WRITING DIFFICULTIES/ DYSLEXIA - identification, measures,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

På gång i Skolfinland 2014

På gång i Skolfinland 2014 På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken

Läs mer

VALLENTUNA DOKUMENTET

VALLENTUNA DOKUMENTET VALLENTUNA DOKUMENTET En förslagsbank för kommunens skolor i arbetet kring elever med läs- och skrivsvårigheter Läsförståelse Stavning Avkodning Fri skrivning Artikulation Läs- och skrivförmåga Intresse/

Läs mer

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet

Läs mer

SKOLFAM Gävle 2010-2013

SKOLFAM Gävle 2010-2013 SKOLFAM Gävle 2010-2013 Samarbete mellan Socialtjänst och B& U Gävle kommun. Psykolog Cecilia Wändell cecilia.wandell@gavle.se Specialpedagog Kerstin Sandberg kerstin.sandberg@gavle.se www.skolfam.se UTBILDNING

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper.

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Modellklass. Sammanställning av resultat och erfarenheter

Modellklass. Sammanställning av resultat och erfarenheter Modellklass 2010-2012 2012 Sammanställning av resultat och erfarenheter Helsingborg/Landskrona augusti 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. MODELLKLASS... 3 2.1 SYFTE... 4 2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Pedagogisk Basutredning

Pedagogisk Basutredning Pedagogisk Basutredning Servicematerial Grundskola Januari 2009 2 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens styrkor/resurser

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar

Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar En komparativ studie i tre förskoleklasser Emi Werner Åström Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande Examensarbete

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Att hitta rätt polis!

Att hitta rätt polis! RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Rapport kring uppföljningen av Skolfam

Rapport kring uppföljningen av Skolfam SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Remes Jenni Datum 2016-03-30 Diarienummer SCN-2016-0118 Socialnämnden Rapport kring uppföljningen av Skolfam Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Läsförståelse och hörförståelse

Läsförståelse och hörförståelse Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie

Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie Christer Jacobson Egon Nordman Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

SPRÅKLIG MÅNGFALD I SKOLAN

SPRÅKLIG MÅNGFALD I SKOLAN Gun Oker-Blom, Erik Geber och Heidi Backman SPRÅKLIG MÅNGFALD I SKOLAN språkbakgrund och muntlig språkkompetens i de svenska lågstadieskolorna i Finland Utbildningsstyrelsen 2001 Duplikat 2/2001 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Kartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016

Kartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016 Kartläggningsplan 1 (9) 2015-08-17 Kartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016 Förskoleklass till årskurs 9 Kartläggningsplanen ska ingå i skolans årshjul:

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Assessios webb-baserade testsystem

Assessios webb-baserade testsystem Assessios webb-baserade testsystem www.assessio.com/webtest Användaranvisning för Predicting Job Performace PJP för Organisations- och Testadministratörer 1 Inledning I testsystemet finns fyra olika roller

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM, NORDISKA SPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KANDIDATKURS, VT 2014

LUNDS UNIVERSITET SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM, NORDISKA SPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KANDIDATKURS, VT 2014 LUNDS UNIVERSITET SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM, NORDISKA SPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK, KANDIDATKURS, VT 2014 Förförståelsens betydelse för ett lyckat resultat En undersökning av elevers resultat i läsförståelsedelen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rydaholmsmetoden. En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt. Jan Gustafsson

Rydaholmsmetoden. En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt. Jan Gustafsson Rydaholmsmetoden En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt Jan Gustafsson D - uppsats: 15 hp Kurs: PDA 252 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt 2009 Handledare: Anders Hill Examinator: Inger Berndtsson

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Exempelsamling

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Exempelsamling Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Exempelsamling Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland 1 Maria Bäck Opinioner och trender i Svenskfinland SLS, Helsingfors 2.6.2008 Konsekvenser av högt socialt

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

En värld av möjligheter. Studiehäfte

En värld av möjligheter. Studiehäfte En värld av möjligheter Studiehäfte Detta studiehäfte har tagits fram av LÄSK-projektet ( LÄSK = läs och skriv) med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Studiehäftet är avsett att användas i studiecirklar

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) 0 Utvärderingsrapport 2013 Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utbildningsresultat... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap...

Läs mer

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet

Läs mer

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer