SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG
|
|
- Roland Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper. I PIAAC, som är en internationell undersökning av vuxnas färdigheter motsvarande PISAundersökningen, ligger Sverige bland de tre främsta. Men bland de vuxenstuderande med låg utbildning och/eller annat modersmål ses fortfarande problem med bristande ordförråd och låg läskapacitet oberoende av bakgrund och modersmål. Dessa färdigheter är grundläggande för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och kurslitteraturen på önskvärt sätt. Språket är också av stor betydelse i arbetslivet då kommunikationen med vårdtagarna blir bristfällig med många missförstånd. Dokumentation är en viktig och betydelsefull del inom vård- och omsorgsarbetet och som ställer stora krav på språkkunskaperna. För att öka elevernas möjlighet att lyckas ville vi se vilka förkunskaper, i svenska, de sökande hade. Vägen till vuxenutbildningen har många gånger kantats av misslyckanden och inte sällan av en bristfällig skolgång och vi vill förhindra ett nytt misslyckande. Bättre språkkunskaper leder till en högre måluppfyllelse och en stärkt individ med ett ökat självförtroende. Vilket i sin tur ger ökade möjligheter att delta i vårt demokratiska samhälle och för att höja vårdens kvalitet behöver man kunna kommunicera på ett nyanserat sätt. Vi bestämde oss för att införa ett svensktest, på prov, som de sökande skulle göra innan de blev antagna till utbildningen. Ett test som alla sökande skulle göra oberoende av tidigare betyg eller modersmål. Vi har sett att om man inte använder sitt språk i tal och skrift kan språkkunskaperna försämras. Formella språkkrav Skolverket I Skolverkets läroplan för vård- och omsorgsprogrammets examensmål betonas vikten av att ha en utvecklad kommunikationsförmåga. Det står att det behövs en utvecklad förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation. Genom detta minskas risken för att det ska uppstå oklarheter då information ska förmedlas. Reflektion och inlärning stimuleras av ett nyanserat språk. I Skolverkets examensmål för vård- och omsorgsprogrammet står följande: 1
2 Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, för att det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. Ett rikt nyanserat språk är dessutom ett redskap för reflektion och lärande. Även det faktum att lagar och författningar reglerar yrket gör att det krävs goda kunskaper i svenska språket. Socialstyrelsens krav om grundläggande kunskaper I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 211:12(S) Allmänna råd) Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, under kommunikation beskrivs vikten av att kunna anpassa språket efter situation, individ och förmåga att kunna omsätta sina kunskaper praktiskt. Det står även att man ska kunna kommunicera med närstående och personer ur olika yrkesgrupper, med andra ord kunna använda språket både när det gäller att förstå och tala, men även kunna läsa och skriva svenska. Detta förutom att man måste ha tillgodogjort sig undervisning och litteratur. Europarådets språkskala I enlighet med normer och riktlinjer i Vård- och omsorgscollege ska elevernas språkkunskaper ligga på Europarådets språkskala nivå B 2. Där betonas att andraspråkliga bör kunna fungera i de flesta situationer i arbetet inom vården och att de ska kunna använda språket självständigt. Det innebär att man ska förstå, läsa och kommunicera relativt lätt även om ordförrådet behöver utökas. Vår syn på språkets betydelse För att klara av att tillgodogöra sig litteratur och undervisning bör man ha en viss nivå på språket. Flera av eleverna klarar sig i samhället verbalt men när det kommer till studier och litteratur räcker inte kunskapen till. Det tysta språket är en viktig del inom vården och kan ej kontrolleras. Därför anser vi att ordförrådet samt det skriftliga och verbala språket är av betydelse för att inga missförstånd ska uppstå. På skolan finns en lärare som arbetar med LOSS (läs- och skrivsvårigheter) som varit delaktig under arbete och planering. Även i LOSS har det märkts att bristerna ofta ligger i ett bristfälligt språk snarare än i generell läs- och skrivsvårighetsproblematik. Läs- och skrivsvårigheter bedöms som ett funktionshinder likaså anser vi att ett bristfälligt språk kan vara ett funktionshinder. Då flertalet av våra sökande har annat modersmål eller har misslyckats under sina tidigare skolår anser vi att det är av stor betydelse att man inte lurar eleverna att än en gång misslyckas eller att de tror att de kan klara mer än de kan. Vi har sett att även om man är född i Sverige och har gått i svensk skola betyder inte detta att man har ett utvecklat språk eftersom man ofta använder hemspråket på fritiden och i hemmet. Inte heller om man har 2
3 svenskt ursprung och godkända betyg i både svenska A och B betyder det att man har de språkligkunskaperna och förutsättningarna som behövs. Detta gör att studierna avbryts och, då det är vuxna vi arbetar med, eleverna får en skuld hos CSN. En skuld som ska betalas tillbaka omgående. Språktest Upplägg och utformning När testet sammanställdes lades lixen (läsbarhetsindex) på en låg nivå. Tanken med detta var att få en lägsta ingångsnivå på kurserna. Lixen ligger på under 30 medan lärobokstexterna ligger på mellan 40 och 50. De låga lixen skulle ge så många som möjligt, med grundläggande kunskaper, att prestera ett bra resultat. Deltest 1 I vårt dagliga möte med eleverna märker vi att ordförståelse är ett mycket stort problem. Har man ett bristande ordförråd blir både läsförståelse och läshastighet drabbad. Detta gör att studierna blir lidande ur två perspektiv. Det ena är att man inte förstår vad man läser och det andra är att man måste lägga orealistiskt mycket tid på studierna. Studier som redan är komprimerade. Med detta som utgångspunkt bestämde vi att ett av deltesten skulle vara ordförståelse. Vårdlärarna samlade ord som de märkt var frekventa när det gäller förståelse. Dessa ord var inte specifika för vård och omsorg utan allmänt förekommande i samhället. Orden sammanställdes av LOSS med tre svarsalternativ. För att de sökande inte skulle stressas vid testtillfället lades en väl tilltagen tidsram. För att alla skulle ha möjlighet till resultat lades testet på Lix 27 vilket motsvarar mycket lästläst litteratur och barnböcker. Deltest 2 Läskapacitet är viktig vid vuxenstudier inom vård- och omsorgsutbildningarna då litteraturen är på gymnasiell nivå och en förutsättning för att klara studierna är att man kan tillgodogöra sig innehållet. Deltest två blev därför ett läsförståelse- och läshastighetstest. Likaledes fick vårdlärarna här komma med förslag på ord och uttryck som de märkt kunde var problem. Dessa ord och uttryck var precis som till ordförståelsetestet inte specifika för vård och omsorg utan allmänt förekommande i samhället. Ord och utryck vävdes in i en löpande text. Läsförståelsen mättes genom att det i texten fanns parenteser med tre alternativ där ett av orden passade in i texten den sökande läste. Detta ord skulle eleven markera. Läshastigheten mättes med tidtagarur, där tiden noterades och sedan räknades antal ord per minut ut. För att alla skulle ha en möjlighet till resultat lades testet på Lix 30 vilket motsvarar lättläst, skönlitteratur och populärtidningar. 3
4 Deltest 3 Förmågan att kunna skriva en enkel text är grundläggande vid dokumentation. Därför blev det tredje deltestet en skrivuppgift som var upplagd som ett personligt brev med olika kriterier som skulle finnas med. Även här var tiden väl tilltagen. Genomförande En central del av arbetet inom vård och omsorg går ut på att kunna följa instruktioner både skriftligt och muntligt. Därför blev en viktig del av testet att man skulle kunna följa instruktioner. Ordförståelsetestet och lästestet fick ett försättsblad med en kortfattad, enkel instruktion som de sökande fick läsa igenom innan testen startades. På det personliga brevet stod instruktionen direkt på testpappret. Testledarna gav inga övriga instruktioner utan en del av uppgiften bestod av att kunna tillgodogöra sig den skriftliga instruktionen. Ramarna för testet var mycket strikta för att alla skulle ha samma möjlighet, men tiderna för deltesten var väl tilltagna. För att det skulle bli korrekt stod det i kallelsen att för att få skriva måste man kunna styrka sin identitet. Sammanställning och bedömning När bedömningsmaterialet sattes samman beräknades för ordförståelsetestet en miniminivå på 60%. Denna nivå kan ses som låg med tanke på det låga lixtalet, men just därför lades den nivån för att ingen skulle behöva misslyckas om man hade förkunskaper och förutsättningar. Samma grundtanke och bedömningsgrund togs till lästestet. Här hade såväl antalet ord per minut som antal rätta parenteser betydelse för det totala resultatet. Vid bedömningen av skrivuppgiften lades stor vikt vid om man fått med alla kriterier, men även textens läsbarhet togs med i bedömningen. Av de icke antagna låg resultaten på en mycket låg nivå och där togs i första hand hänsyn till läskapaciteten, förhållandet mellan läsförståelse och läshastighet vid bedömningen. Detta tar tid att träna upp med läsprogram och är svårt att göra under tiden man studerar då studierna är både tid- och resurskrävande. Testklass Testet färdigställdes till antagningen inför höstperioden 2013 och totalt 47 sökande testades i juni och augusti. Av dessa antogs 31 som därmed blev vår testklass. Av dessa kom 26 till skolstart. Vid studieperiodens slut hade 6 elever avbrutit sina studier och en hade begärt uppehåll. I testklassen hade 18 betyg i svenska på gymnasienivå, 7 hade grundläggande nivå och en hade folkskolebetyg. 4
5 Jämförelseklass I vår jämförelseklass som startade vårperioden 2013 och som ej är testade antogs 22 elever. Av dessa kom 21 till skolstart och vid studieperiodens slut hade 3 avbrutit sina studier. I jämförelseklassen hade 10 elever betyg på gymnasienivå i svenska eller svenska som andra språk. 7 elever hade betyg på grundläggande nivå i svenska eller svenska som andraspråk. En elev började med ett D-betyg från SFI och två elever var ej färdiga med gruvnivån, men deras svensklärare bedömde att de skulle klara kursen. Av eleverna gick 2 elever tillbaka till gruvsvenskan för att språket inte räckte till för studier på gymnasienivå. Uppföljning I samband med att antagningsbesluten skickades till de sökande fick de även en tid för uppföljning hos LOSS. Tanken var att de som antagits till utbildningen skulle kunna få studietips för sina studier samt att de som inte antagits skulle få tips för att kunna förbättra sina resultat. Under arbetets gång Arbete med testets färdigställande tog lång tid. Det var inte bara sammanställandet av lärarnas förslag utan även korrekturläsning och redigering som tog tid. Men vi ansåg det vara viktigt att lärarna var delaktiga. Tydligt facit, handledning och bedömningsmallar arbetades också fram, för att inga missförstånd skulle uppstå. På kallelsen till testet stod det att man skulle ta med sig legitimation. Trots detta hade några missat detta och fick inte skriva. Dessa sökande erbjöds ny skrivtid. Några sökande opponerade sig mot detta och menade att lärarna visste vem de var. Regeln med legitimation stod fast. Vid testtillfällena fanns alltid två testledare på plats. Både för att det behövdes vid tidtagningen av lästestet men också för att om något inträffade kunde man stötta varandra och att inte ord skulle stå mot ord i diskussion med den sökande. Detta var resurskrävande men det kändes ändå betydelsefullt att vara två och är likaledes av betydelse ur rättsäkerhetssynpunkt både för sökanden och för testledarna. Testtiden var väl tilltagen och på ordkunskapsprovet märktes detta då samtliga sökande blev färdiga i god tid före den utsatta tiden. Lästestet hann inte alla med men då berodde det på att man hade en svag läskapacitet. Testledarna rättade testen, men sammanställningen gjordes av LOSS- läraren. Resultatet delades in i fyra grupper. Första gruppen var färdig att antas direkt. Grupp två låg något lågt på antingen läskapacitet eller ordkunskap, men bedömdes klara kursen. Grupp tre behövde träna sina färdigheter för att kunna söka vid annat tillfäller. Grupp fyra ansågs ligga så långt från kraven att studier på den nivå som utbildningen ligger inte ansågs realistiska. 5
6 När de sökande fick sitt antagningsbesked stod där när man kunde få sina testresultat. Tanken var att eleverna skulle få sina resultat och samtidigt få tips på hur man skulle kunna träna under sommaren för att nå en högre nivå på läskapacitet och ordkunskap. Trots detta kom endast ett fåtal för att få sina resultat. En del kom flera veckor efteråt för att fråga hur det gått. De hade inte läst hela antagningsbeskedet och därför missat den svartmarkerade raden med tid för uppföljning. Några av dem som kom försökte argumentera sig till att bli antagna trots låga resultat. Även vid uppföljningen var god tid avsatt och regeln med legitimation gällde. Avlutande kommentar Vårdlärarlaget var på Arbetsams slutkonferens i Stockholm. Arbetsam är ett EFS-projekt som vårdlärare i samarbete med svenska som andraspråkslärare i Lidingö stad drivit. På denna konferens fick lärarna bekräftelse på att vi är på rätt väg. Arbetsam bygger sin verksamhet på ett utarbetat skattningsmaterial för språket. Lidingö stad har redan tidigare visat sitt intresse för svenska språkets betydelse i vården och tidigare drivit EFS-projekt, Språksam. Kerstin Sjösvärd från Arbetsam är inbjuden för att föreläsa och inspirera och då fler än vårdlaget. Vår tanke är att implementera projektet i SFI för mer samarbete i framtiden för en bättre kvalitet och större trygghet för vårdtagarna. Målet är att hjälpa inte stjälpa och att gemensamt hitta redskap för en bra vård. Det kan ses som kontroversiellt att testa samtliga elever, oberoende av modersmål och skolbakgrund. Då vi genom åren sett att betyg eller år i Sverige inte är samma sak som att kunna använda språket på ett sådant sätt som behövs, och för att inte skulle bli någon känna sig särbehandlad valde vi att alla skulle testas. Med SOSFS 2011:12(S) och Europeiska språkskalan som grund känner vi att genom testet kan vi anta elever som är anställningsbara. Antagningen av sökande som saknar förutsättningar är att ge dem falska förespeglingar om resultat. Detta känns som en viktig aspekt när man tänker på att våra elever ska ha ett ansvarsfullt arbete med ansvar för människors hälsa och liv. Att vid testtillfällena ha två testledare på plats är resurskrävande men vi ansåg att det var av betydelse ur flera synvinklar. För det första var det bra vid tidtagningen så ingen som räckte upp handen skulle missas, för det andra var det en trygghet för lärarna vid diskussioner eller oklarheter och för det tredje var det likaledes en rättsäkerhet både för de som testades och för lärarna som var testledare. Samma tanke hade vi när lärarna rättade och LOSS- läraren kontrollerade och sammanställde resultaten. Att slippa detta ansvar kan kännas skönt för lärarna om det skulle uppstå oklarheter om bedömningen. Det blir då LOSS- lärarens uppgift att prata med den sökande. 6
7 Det tysta språket är en viktig del inom vården och som ej kan kontrolleras. Därför är ordförråd, skriftligt och verbalt språk viktigt för att inga missförstånd ska uppstå. Framtagandet av provet tog mycket längre tid än vi tänkt. Men trots detta tycker vi att det var viktigt att vårdlärarna fick komma med sina förslag till provet och vara med och godkänna den slutgiltiga produkten. Själva testtillfället upptog två lärares tid men vi ansåg att det var bra att kunna stötta varandra vid frågor. Det underlättade också när det skulle tas tid på lästestet. Principen men att vara två vid testtillfället kan anses resurskrävande men ger lärarna en trygghet också då de flesta sökande är nya bekantskaper. Vi märkte redan vid första testtillfället att det fanns elever som det blev diskussioner med och då stöttade lärarna varandra. Rättningen gjorde lärarna direkt efter avslutat test och sedan sammanställdes resultaten av en tredje person. Enligt lärarna som arbetar i klassen där eleverna är testade märks en tydlig skillnad mot tidigare klasser. Skillnaderna ligger i att eleverna har bättre förståelse för instruktioner och uppgifter. Eleverna vågar och kan diskutera vilket i sin tur stimulerar inlärningen. De har högre läshastighet och hinner med det de bör vilket i sin tur gör att det finns möjlighet att uppnå kursmålen. Enligt lärarna ligger grundläggande språkkunskaper och ordförråd som ett säkerhetstänk så inte viktig information och meddelande missförstås eller feltolkas och med riskerar människors hälsa och liv. Loss- läraren som arbetar med elever som behöver stöd eller hjälp, med vårdkurser, har märkt en klar skillnad i behovet av stöd. 7 elever från den otestade klassen har eller har haft kontakt för läs- och skrivtest och stöd, medan det från den testade klassen har inte någon behövt hjälp. Vi känner att vi är på rätt väg och planerar att även vid nästa antagning genomföra en test. Ytterligare ett test att färdigställas för att inte samma test ska användas två gånger i följd. Landskrona Lotta Bengtsson Gymnasielärare vård & omsorgsutbildning Birgitta Nilsson Lärare läs- och skrivsvårigheter (LOSS) 7
Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät
Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät Det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, hädanefter KP 1, genomfördes för första gången år 2011. Eftersom mycket få elever
Läs merLära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd
Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen 130422 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merRedovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning
Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs mer2014-11-11. Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege
Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege 1 Innehåll Definition av validering... 3 Bakgrund struktur... 3 Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege... 4 Bilagor Bilaga 1. Europeisk
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merStå upp, stå ut, stå kvar
Stå upp, stå ut, stå kvar Fredrik Ahlén Upplägg: 1. Elever i svårigheter i ett större perspektiv. 2. Rast & fika 3. Klassrummet. Hur kan man stödja och förebygga problem för svaga elever? 4. Frågor, diskussion
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Berghems förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson User: jukis001,
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merStödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merSvenska och svenska som andraspråk
Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad
Läs merAntagningsordning. Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan
Beslutat av: Högskolestyrelsen Datum: 2008-02-15 Antagningsordning Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08 402 22
Läs merLäroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt
1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merLikabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011
Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....
Läs merSTUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX
STUDIE- HANDLEDNING Inför ansökan till Komvux KOMVUX 2016-2017 KOMVUX Kontaktuppgifter till Lärare KOMVUX Studiehandledning 2016/17 Välkommen att studera på Komvux! På Komvux erbjuder vi många olika typer
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING SVENSKA FÖR INVANDRARE SKOLENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning Ledning av den
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merK V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merÖ V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11
2012-07-18 Högsta domstolen Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 Klagande Vellinge kommun, 212000-1033, 235 81 Vellinge Ombud: Advokat Christer
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merUtvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merStudiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Läs merDemokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merSammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund
Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs mermot diskriminering och kränkande behandling
Furubergsskolan Furubergsskolans B-spår med förskoleklass och fritidshem på Boken och Linden läsåret 2011/2012 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Alla är lika olika Upprättad
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas
Läs merLOKAL ARBETSPLAN för år 201 1
LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merBeskrivning och manual
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Projektledare Maj Berg och Marie Hertin, projekt ArbetSam, samt Ingrid Skeppstedt,
Läs merUtvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015
Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010
Vuxenutbildning - Våren svar, % Normer och värden 1. Jag känner mig trygg i min skola/utbildning. 0 1 2,,0,, 2. Jag behandlas bra av mina studiekamrater. 1 21 1 1,,. Lärarna bemöter mig på ett positivt
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merLOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION
LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Reviderad 2007-09-25 Reviderad 2008-08-26 Reviderad 2010-09-01 Reviderad 2010-11-11 Dnr 51-2005-1482
Läs merTentornas svårighetsgrad
2013-06-03 U T V Ä R D E R I N G A V S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 1 0 / 1 3 UNDERLAG Sammanställningen bygger på de enkäter som skickats ut i maj 2013 (54 st). Här redovisas endast ett
Läs merKvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merBilder från fotofinnaren.se
Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merRemiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Skolverket 2014 05 12 Att. Eva Blomdahl Dnr: 2014-006 106 20 Stockholm Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Riksförbundet FUB, För barn,
Läs merLokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merKursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016
Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merPressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merVästerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merHelsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehållsförteckning s plan mot diskriminering och kränkande behandling... 2 Ansvariga för planen... 2 Vuxenutbildningsområdets vision:... 2 Attityder,
Läs merSkriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merKvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merMölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016
Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs merSTUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD
STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2014 Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. I Sverige
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux
Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs mer