Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015"

Transkript

1 Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen,

2 Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015) Delaktiga i framtagandet och i revisionen av planen, har på olika sätt och i olika omfattning varit: Logoped Läs- och skrivutvecklare Special- och dyslexipedagog Nätverket för utredare Västerås skoldatatek Materialet får kopieras, men ange källa. 2

3 Innehåll Inledning 4 Ur styrdokumenten 4 Syfte 4 Val av testmaterial 5 Vägledning om dyslexi 6 Vikten av att god läs- och skrivförmåga 6 Förebyggande insatser 6 Nybörjarundervisningen 6 Stötta och kompensera 7 Lärverktyg 7 Annan form av kompensation 8 Organisation och lärmiljö 8 Ett tydligt tal 8 Kom ihåg vid all testning och bedömning 9 SBU 9 Ordlista 10 Litteraturlista 13 Förskoleklass 15 Årskurs 1 17 Årskurs 2 19 Årskurs 3 21 Årskurs 4 23 Årskurs 5 25 Årskurs 6 27 Årskurs 7 29 Årskurs 8 31 Årskurs 9 33 Idébank/åtgärdsförslag 35 Fortsatt väg för att skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling 41 3

4 Inledning Verksamhetscheferna för Lärande och Utbildning har den 8 september 2009 fattat beslut om en gemensam screeningplan för hela verksamhetsblocket. Tanken med planen är att skapa förutsättningar för alla skolor att på ett likvärdigt sätt uppmärksamma om elevernas läs- och skrivförmåga utvecklas så att de får möjlighet att nå målen i svenska eller om särskilt stöd behöver sättas in. Screeningplanen gäller samtliga skolor i Västerås stads skolverksamheter. Ur styrdokumenten Skollagen 1 kap. 4 : I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Syftet med screeningplanen Följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Underlätta samarbetet för lärare och pedagogisk ledning. I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet. Här finns också förslag på verktyg för ett diagnostiskt arbetssätt samt normerade tester. Rubrikerna Ansvar respektive Åtgärder finns med för att betona nödvändigheten av att adekvata åtgärder sätts in i ett tidigt skede och att ansvaret för dessa tydliggörs. Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöver uppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester kan också vara ett stöd vid planering av undervisningen samt utgöra ett underlag för skolans resursfördelning. Genom ett diagnostiskt arbetssätt, där elevens kunskapsnivå regelbundet utvärderas mot klart uppställda mål, ger vi goda förutsättningar för en undervisning som anpassas till elevens proximala utvecklingszon och skapar förutsättningar för en metakognitiv hållning. 4

5 I arbetet med att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter är det viktigt att ta hänsyn till de tre olika sidorna i triangeln nedan. Träning Kompensation Självförtroende Triangeln bygger på insikten om det ömsesidiga beroendet mellan faktorerna träning, självförtroende och kompensation. Eleven behöver träning för att utveckla och förbättra sin förmåga. Att den egna förmågan växer stärker självförtroendet. Kompensation på olika sätt, bland annat med alternativa lärverktyg, bidrar till att överbrygga svårigheter och kan göra att elever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att tillägna sig och redovisa sina kunskaper samt utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Med kompensation kan självförtroendet stärkas. Val av testmaterial Under rubriken Förslag till normerade tester/screening, på sidorna 15-33, återfinns testmaterialet DLS av Birgitta Järpsten, av följande skäl: LÄSK-pärmen, Materialet är normerat på ett stort antal elever och har därför stor tillförlitlighet. Testerna har hög mätsäkerhet, reliabilitet. Validiteten är god; testerna mäter det de avser att mäta. Materialet är vanligt förekommande på skolorna. Materialet finns från år 1 till och med första året på gymnasiet. Av samma skäl har vi föreslagit testmaterialet Läskedjor av Christer Jacobson. Läskedjor har också den fördelen att de går snabbt att genomföra. Testet kan genomföras från och med år 1 upp till gymnasiet. Dessutom är ytterligare några tester föreslagna. Annat material som mäter samma delfärdigheter i läsandet och skrivandet kan naturligtvis användas. Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultatet med en referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta testerna är normerade utifrån den niogradiga stanineskalan, där 4 6 är normalvärden och 7 9 är resultat över genomsnittet. Resultat 1 3 är under genomsnittet och måste uppmärksammas. 5

6 Vägledning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Vikten av att alla elever utvecklar en god läs- och skrivförmåga Cirka 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande läs- och skrivförmåga. Förebyggande insatser Förebyggande insatser är en förutsättning för att främja en god läs- och skrivutveckling hos alla elever och för att elever med dyslexi ska utveckla så få besvär som möjligt av sin funktionsnedsättning. Ett stort antal studier har visat att den språkliga miljön under förskoleåren har stor betydelse för utvecklingen av läs- och skrivförmågan. För att kunna ge alla förutsättningar för en god läsutveckling behöver man känna till hur läsprocessen går till i ett alfabetiskt språk 1. Svenska språket har en fonematisk-morfologisk uppbyggnad, vilket kräver att man har automatiserat ljud tecken-kopplingen samt därefter är medveten om svenska ords släktskap, den så kallade morfologiska uppbyggnaden. Personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har ofta svårt att få grepp om språkets ljudsystem. De har svårt att koppla talets språkljud till tecken, vilket är den bärande grundprincipen i ett alfabetiskt system. De kan ha svårt att laborera med språkets byggstenar, som att höra vad som händer om man tar bort eller lägger till ljud till ord. De har brister i den fonologiska medvetenheten. Inom läsforskningen är man överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad och betona kopplingen mellan språkljudet och det tecken som symboliserar respektive språkljud. Ett arbetssätt för att göra förskolebarn språkligt medvetna innan man påbörjar läsundervisningen är Bornholmsmodellen 2, som är framtagen efter grundlig, vederhäftig och väl ansedd forskning. Detta arbetssätt rekommenderas därför för arbete med 4-, 5- och 6-åringar. Vid behov kan man repetera i första klass. Notera progressionen i de tre böckerna i fotnot 2. Nybörjarundervisningen Oavsett hur skolan och den enskilde läraren därefter lägger upp läsinlärningen för nybörjarna, är lärarens kunnande och kompetens en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Forskare inom både pedagogik, psykologi, logopedi och lingvistik rekommenderar någon form av ljudmetod vid läsinlärningen. Högläsning är en oerhört betydelsefull faktor i språkutvecklingen. Därför är det viktigt att förskolebarn och skolelever får lyssna till högläsning i både förskola, skola och hem. Detta ger känsla för och kunskap om strukturer i skriftspråket. Ordförrådet utökas. 1 De flesta västerländska språk är alfabetiska, d v s är uppbyggda med fonem (språkljud) som motsvaras av ett grafem (bokstav). Det finns andra språksystem, t ex syllabiska som utgår från stavelsen såsom japanskan, eller logografisk-morfemiska språk som utgår från bilder som representerar en betydelsebärande del av ordet såsom mandarin. 2 Sterner & Lundberg (2010) Före Bornholmsmodellen - språklekar i förskolan Häggström & Lundberg (1994) Språklekar efter Bornholmsmodellen Lundberg (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass 6

7 Stötta och kompensera elever som hindras av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Låt inte svårigheter med skriftspråket hindra eleven att utvecklas fullt ut i skolans alla ämnen. Eleven kan behöva hjälp att använda alternativa lärverktyg/assisterande teknik, som ska användas både vid inlärning i skola och hemma samt vid redovisning och prov. Skriv in dessa hjälpmedel i elevens åtgärdsprogram. Erbjud alternativa redovisningsformer, ljudstöd, muntliga prov eller förlängd tid. Muntliga genomgångar med ord- och begreppsförklaringar gynnar elevens utveckling. Tala tydligt och inte för fort. Åhörarkopior och sammanfattningar av lektionen med tydlig och läsvänlig utskrift hjälper eleven. Times New Roman 14 punkter brukar rekommenderas. Små bokstäver, gemener, bör användas. Gör undervisningen multisensorisk och ge eleven möjlighet att använda alla sinnen, gärna med laborativt material där så är möjligt. Utveckla det metakognitiva tänkandet hos eleven. Uppmuntra och beröm ansträngningar som görs, så att eleven utvecklar en positiv tilltro till den egna förmågan. Ha höga förväntningar på eleven. Lärverktyg Ju yngre eleven är, desto mer fokus bör man lägga på övning. Vid sidan av övning kan eleven ha behov av kompensation. För äldre elever med kvarstående svårigheter blir olika lärverktyg alltmer nödvändiga parallellt med övning. Övning Kompensation Årskurs 1 Årskurs 9 När man planerar vilka lärverktyg som är lämpliga för en elev eller på en skola kan man fundera utifrån olika kategorier: Lärverktyg för att läsa texter, till exempel inlästa böcker och talsyntes. Lärverktyg för att skriva och anteckna, till exempel interaktiv skrivtavla, AlphaSmart och olika appar. Lärverktyg för att stava och formulera sig, till exempel Stava Rex, digitala ordlistor och ordprediktionsprogram. Lärverktyg för att minnas och strukturera, till exempel fickminne, som ofta finns i smarta telefoner. Lärverktyg för koncentration, till exempel röstförstärkning. Lärverktyg för engelska, till exempel SpellRight och talsyntesens engelska röst. 7

8 Exempel: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. En elev med stavningssvårigheter behöver kompenseras för detta. Stava Rex, SpellRight och Claro Read Pro respektive Claro Read Plus är program som Västerås grundskolor har licens för. Dessa lärverktyg kan användas av alla med stavningssvårigheter, inte endast av dem med dyslexi, även om programmen är utformade just för dem. Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Däremot bidrar en grundlig kartläggning eller en utredning till att finna adekvat övning och kompensation för varje elev. Västerås skoldatatek ger råd och stöd för att finna adekvata lärverktyg. Alternativa verktyg är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. Annan form av kompensation När man planerar kompensatoriska insatser för en elev bör man lära ut studieteknik för att hjälpa eleven att utnyttja olika typer av inre kompensation, till exempel elevens egna strategier för att lära och minnas. Att resonera med eleven om metakognitiva frågor och väcka hans/hennes medvetenhet om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kan vara helt avgörande för att lyckas. Organisation och lärmiljö Ett tydligt tal Vilka anpassningar behöver göras i klassen? Hur är dagen tidsmässigt disponerad gällande olika ämnen och raster? Hur ser lokalerna ut med tanke på ljud, ljus, färger, ventilation? Är möbleringen optimal för lärande? Hur många personer möter eleven? Är det lugn och ro så att ett lärande kan ske? Det talade ordet ligger till grund för det skrivna och forskning har visat att barn med tal- och språkavvikelser i större utsträckning riskerar att få problem med sin läs- och skrivinlärning. Det är dock inte alla typer av svårigheter som ställer till bekymmer. Vissa uttalsavvikelser hos barn kan bero på att en del språkljud tar lite längre tid att lära sig att uttala. De är helt enkelt rent artikulatoriskt svårare än andra, till exempel kan r-ljudet ställa till problem en bra bit upp i skolåldern. Likaså kan det vara svårt att producera ett klart s-ljud, precis som det kan ta lite extra tid att lära sig de bakre språkljuden k och g. Enstaka uttalsfel kan alltså dröja sig kvar hos ett barn som i övrigt är språkligt välutvecklat. Ofta spontanförbättras dessa uttalssvårigheter och barnet får heller inte problem i sin läs- och skrivinlärning. En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan däremot olika former av strukturella förenklingsprocesser i talet vara. Dessa kan bland annat ta sig uttryck i form av metateser, omkastningar av de enskilda ljuden i ett ord, vilket skulle kunna få till följd att ordet kapitel 8

9 felaktigt uttalas pakitel, legitimation blir legimitation och så vidare. Metateser är vanliga hos barn i 3-årsåldern men försvinner så småningom hos de flesta. De elever som har kvar sina svårigheter döljer dem dock ofta genom att hitta ersättningsord, så kan till exempel ordet fik användas istället för ordet konditori. Men skrapar vi lite på ytan finns avvikelserna där. Förenklat kan vi säga att hoppar bokstäverna i munnen har de en tendens att även hoppa på papperet. Eleven har helt enkelt inte det nödvändiga talstödet när han/hon skriver vilket resulterar i utelämningar, omkastningar och andra felskrivningar precis som läsningen blir orytmisk och osäker. Kom ihåg vid all testning och bedömning Läs alltid hela manualen eller handledningen före testningen. Följ instruktionen exakt och läs innantill! Använd tidtagarur vid tidtagning. Vid grupptestning måste eleverna placeras åtskilt. Resultaten måste analyseras, för att finna goda åtgärder både för gruppen och för den enskilde eleven. Ge tid för reflektion! Svenska Dyslexiföreningen ger följande svar på vilka metoder som är att föredra: Systematisk övning i hur språkljud och bokstäver hänger samman har visat sig fungera bra för elever som har svårt att stava och avkoda ord. Så kallad multisensorisk träning träning med flera sinnen engagerade där man ser, säger, läser och till och med känner på ord, verkar särskilt effektivt. Intensivträning tycks ge särskilt goda resultat. Att gå om en klass eller att göra mer av samma sak som man fick i klassrummet hjälper inte. SBU Insatser för barn och ungdomar med dyslexi har granskats av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). I SBU:s rapport har det vetenskapliga underlaget rörande nyttan av olika insatser sammanställts och utvärderats. Rapporten, som utkom i augusti 2014, visar att Det finns vetenskapligt underlag för att strukturerad träning av fonem grafem-koppling har positiv effekt på att förbättra ordavkodning avseende korrekthet och snabbhet, stavning, läsförståelse samt fonologisk medvetenhet jämfört med ordinarie undervisning. Det är därför viktigt med insatser i skolundervisningen, där strukturerad träning av fonem grafemkoppling ingår, i synnerhet för barn med dyslexi. (SBU-rapporten s. 170) 9

10 Ordlista Fonem Språkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud. Fonemen betyder inte något i sig själva. Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem (ljud). Man uppfattar exempelvis skillnaden mellan vara och fara. Fonologisk läsning Man avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de enskilda ljuden, fonemen. Fonologisk medvetenhet Man är medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken ordning de kommer. Man förstår t.ex. principen för rim och att ordet tåg är kortare än ordet nyckelpiga, trots att tåget är långt. Grafem Betydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk (ljudenlig) stavning står det ett grafem, (tecken eller bokstav) för varje ljud. Vid ljudstridig stavning har ett fonem ofta flera grafem, t.ex. sj-ljud eller tj-ljud. Grafemet x har däremot två fonem, ks. Logografisk läsning Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt som när man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna. Läsflyt Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och förståelse. När man har gott läsflyt läser man med passande läshastighet och betoning så att det blir förståelse i det lästa. Metakognition Medvetenhet, uppsikt och ansvar för det egna tänkandet och lärandet. Morfem Språkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar. Svenska språket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av orddelar, morfem, t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser) och suffix (ändelser). Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt för att uppnå god avkodning, gott läsflyt, god läsförståelse och säker stavning. Morfologisk medvetenhet Att kunna känna igen meningsbärande delar i ett ord. Man inser exempelvis att orden lastbil och billast betyder olika saker. Normering Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen. 10

11 Ortografi Stavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är fonologiskmorfologiskt. Den morfologiska principen är starkare än den fonologiska när dessa system krockar med varandra. Denna släktskapsprincip visar sig exempelvis i ordet havsörn. Ortografisk-morfologisk läsning Man avkodar med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet, som vid fonologisk läsning, utan avkodar direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Får ej förväxlas med logografisk läsning! Prefix Prosodi Screening Förstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-. Satsmelodi. Avser intonation, rytm, accent och dynamik. Ljudenhetens prosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå. Översiktlig prövning av en större grupp, t.ex. en hel klass eller en hel årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning. Segmentering Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ko består av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och avvisade består av morfemen av, visa och de. Semantisk medvetenhet Man är medveten om ords betydelser och om betydelsenyanser. Man förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak, t.ex. pojke kille, och homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser, t.ex. fara, klippa och fil. Språklig förmåga Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd. Språklig medvetenhet Kallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt eller lingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara har en innehållssida, utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna. Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp för fonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk medvetenhet (se ovan), syntaktisk medvetenhet, vilket avser språkets grammatik och meningsbyggnad och kan innebära att man förstår skillnaden mellan Katten lapar och Lapar katten?, semantisk medvetenhet (se ovan) samt pragmatisk medvetenhet, vilket har att göra med interaktion. 11

12 Standardiserade test Test som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala, t.ex. stanineskalan. Stanine Suffix Syntax Syntes En statistiskt normalfördelat niogradig skala. Ordet kommer från de engelska orden standard nine. Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. -ande, -ing eller -de. Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller satslära. Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o + l blir sol, sked + ar blir skedar. Vid frågor angående screeningplanen, kontakta: Karin Glenne, Kerstin Hyrefelt Ylva Sjöberg, 12

13 Litteratur Druid Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter Natur och Kultur Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser (2014) Statens beredning för medicinsk utvärdering Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2009) LäSt - Test I Läsning och Stavning. Hogrefe Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (2014) Specialpedagogiska skolmyndligheten Fridolfsson, I. (2015) Grunderna i läs- och skrivinlärning Studentlitteratur Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmsmodellen Ing-Read AB Häggström, I. (2008) Hur låter orden Ing-Read AB Høien, T. & Lundberg, I. (2012) Dyslexi Från teori till praktik Natur och Kultur Jacobson, C. (2001) Läskedjor Stockholm: Psykologiförlaget. Johansson, M.-J. (2009) LäsEttan Natur och Kultur Järpsten, B. (2007) DLS Bas för skolår 1 och 2 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B., Taube, K. (2013) DLS för skolår 2 och 3 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2010) DLS för klasserna 4-6 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Hogrefe Psykologiförbundet Lundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass Natur och Kultur Lundberg, I. & Herrlin, K. (2006) God läsutveckling Natur och Kultur Lundberg, I. (2008) God skrivutveckling Natur och Kultur LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter (2007) FDB, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter (2012) Svenska Dyslexiföreningen Nationella prov Skolverket Nya Språket Lyfter! (2009) Skolverket Sterner, G. & Lundberg, I. (2010) Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan Natur och Kultur Torneus, M (2002) På tal om språk. Språklig medvetenhet hos barn Liber Witting, M. (2010) Wittingmetoden en metod för läs- och skrivinlärning Verti AB Witting, M. (2010) Vägledning i det praktiska metodarbetet Verti AB Witting, M. (1998) Före läs- och skrivinlärningen Verti AB Witting, M. (2009) Wittingmetodens terminologi Verti AB Wolff, U. (2013) Mini DUVAN Test av fonologisk medvetenhet hos förskolebarn Hogrefe Psykologiförlaget Wolff, U. (2010) Lilla Duvan Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 Hogrefe Psykologiförlaget Wolf, U. (2006) Duvan Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna Hogrefe Psykologiförlaget Örtendal, M. (2014) Bli en läsare - Läsinlärning i 7 steg Bokverksta n 13

14 14

15 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) Förskoleklass Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg God Läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin Kartläggning ur Bornholmsmaterialet Ingvar Lundberg Hur låter orden? Ingrid Häggström september och maj Tydligt tal Ordförråd Umeåmodellen Margit Tornéus Fonolek Ingegärd Hemmingsson september Beskriva, återberätta Upptäckarskriva Fonologisk medvetenhet Wittingmetoden Maja Witting MiniDuvan Ulrika Wolff När barnen är mellan 5 år, 10 mån. och 6 år, 8 mån. Språkljudsmedvetenhet 15

16 16

17 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 1 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Läskedjor (ordkedjor) Christer Jacobson april Tydligt tal Ordförråd Nya Språket lyfter Skolverket Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Fonologisk medvetenhet Ljud tecken-sambandet Bokstavskunskap Wittingmetoden Maja Witting DLS bas, läsning Birgitta Järpsten april Ordavkodning Läsförståelse Ljudenlig stavning Skapande skrivning Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (tillsammans med modersmålslärare) SPSM 17

18 18

19 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 2 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Umeåmodellen Margit Tornéus DLS bas, läsning Birgitta Järpsten DLS Samma ljud Birgitta Järpsten DLS ordförståelse Birgitta Järpsten DLS rättstavning Birgitta Järpsten september februari februari februari Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Wittingmetoden Maja Witting Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (tillsammans med modersmålslärare) SPSM Läsa/skriva i olika genrer 19

20 20

21 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 3 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Umeåmodellen Margit Tornéus Läskedjor Christer Jacobson DLS Bokstavsordning Birgitta Järpsten DLS Skriva meningar Birgitta Järpsten DLS Hitta meningar Birgitta Järpsten oktober oktober oktober oktober Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Wittingmetoden Maja Witting Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal DLS rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober vårterminen Stavning Läsa/skriva i olika genrer 21

22 22

23 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 4 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket DLS läshastighet (Draken) DLS ordförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober oktober oktober Ordavkodning Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Läsflyt Läsförståelse Wittingmetoden Maja Witting Stavning Läsa/skriva i olika genrer 23

24 24

25 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 5 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Högläsning och textsamtal Ordavkodning Ordförråd Nya Språket lyfter Skolverket Umeåmodellen Margit Tornéus Läskedjor Christer Jacobson DLS läsförståelse Birgitta Järpsten oktober (april) oktober Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Wittingmetoden Maja Witting DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober Stavning Läsa/skriva i olika genrer 25

26 26

27 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 6 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten DLS Läshastighet (Isbjörnen) oktober oktober Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober Stavning Läsa/skriva i olika genrer 27

28 28

29 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärd Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 7 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Läskedjor Christer Jacobson DLS läshastighet Birgitta Järpsten DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober (april) septemberoktober septemberoktober Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer 29

30 30

31 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 8 Intresse, lyssna/ läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus Läskedjor oktober Textsamtal Ordförråd Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten septemberoktober Beskriva, återberätta Ordavkodning DLS läsförståelse Birgitta Järpsten februari Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer DLS rättstavning Birgitta Järpsten september - oktober 31

32 32

33 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 9 Intresse, lyssna/ läsa böcker Textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Läskedjor DLS Rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober september januari - februari Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer * Nationella prov är ej normerade 33

34 34

35 Idébank/Åtgärdsförslag Observera att denna sammanställning på intet sätt är fullständig. Syftet är att ge exempel på hur man både kan öva och kompensera för olika problem i läs- och skrivprocessen. Sortera svårigheterna och försök finna anpassade åtgärder. För att stärka den allmänna språkutvecklingen: Läs och berätta i klassen. Stimulera läslusten. Använd biblioteken. Bildstöd vid berättande av händelseförlopp Ge ordförklaringar vid genomgångar. Arbeta med begreppsutvecklingen i alla ämnen. Visa ordens morfologiska uppbyggnad. Hjälp eleven att göra tankekartor. Aktivera bakgrundskunskap. Eleverna behöver utveckla realbegrepp, för att knyta dem till verbalbegrepp de möter. Kodknäckarnas material Hitta språket! För att öva fonologisk medvetenhet: Lyssnarövningar. Öva att känna igen vardagsljud. Därefter öva att känna igen språkljud, ex.vis med datorprogrammet Lystring. Övningar finns även i Bornholmsmaterialet, Wittingmetodens förberedelsearbete och i Fonologiska övningar av Gustafson & Samuelsson m.m. Rim, sång och ramsor. Språklekar i skolan av A. Frylmark. Vokaler. Betoning. Morfologi (stam, prefix, suffix, böjningsändelser), t ex materialet Rotfrukt. Konsonantkluster God läsutveckling och God läsutveckling i praktiken, NoK Kodknäckarnas dvd Hitta läsningen! 35

36 36

37 För grunderna i läsinlärning Arbete enligt Bågen från Alfamax Arbete enligt Wittingmetoden Arbete enligt Fonomixmetoden Bli en läsare med läsinlärning i 7 steg av Örtendal, Bokverkstan. WIP Wolff intensivprogram, Hogrefe. För att öva ordavkodning: Läslistor, se t ex God Läsutveckling av Lundberg & Herrlin. Nonordsläsning Ortografisk läsning För att öva läsflyt: Öva morfologi, t ex enl materialet Rotfrukt av M Herrström. Stärker förmågan som ger förutsättningar att förbättra läsflytet. Repeterad läsning, upprepad läsning. Läslistor. Exempelvis Körläsning, parläsning, ekoläsning Rydaholmsmetoden eller Bravkod Bok och Daisy. Lyssna till text samtidigt som man följer med i boken. Flash-card-träning, För att kompensera för dålig ordavkodning och dåligt läsflyt: Ljudstöd vid läsning: Inläst litteratur, både för skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Bok och Daisy Talsyntes på dator, Claro Read Pro (pc), Claro Read Plus (mac). 37

38 38

39 För att öva förståelse: Övningar ur Reichenberg & Lundberg Läsförståelse genom strukturerade textsamtal eller ur Westlunds Att undervisa i läsförståelse. Inferensträning ur Träna läsförståelse av L. Franzén. Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet av M. Reichenberg. På, mellan och bortom raderna av Frey-SkØtt. Aktivera bakgrundskunskapen. Ordkunskap (Kan bl.a. övas med korsord). Läs/lyssna till skönlitteratur. För att öva stavning: Öva stavning på ett strukturerat sätt. Väl beprövad arbetsgång finns i Pilens material, Wittingmetoden eller Druid Glentows handbok Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Engelska Help start, Bokverkstan För att kompensera för bristfällig stavning och skrivning: Stavningsprogrammet Stava Rex på dator. (SpellRight för engelska) Talsyntes på dator, t.ex. Claro Read Pro/Claro Read Plus. Vid prov och redovisning Ge längre tid vid skriftliga prov. Ge muntliga prov och ljudstöd. Prova alternativa redovisningssätt, t ex utställning, tankekarta, föredrag, dramatisering, inspelning, film. 39

40 40

41 Fortsatt väg för att skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling Individuell kartläggning När man på ett strukturerat sätt, under lång tid, provat olika åtgärder efter screeningen utan önskvärd effekt, blir det dags för fördjupad individuell kartläggning på skolan. Denna kan göras av skolans speciallärare, specialpedagog, svensklärare, klasslärare eller annan lärare med intresse och erfarenhet av området. Till att börja med rekommenderas då att man gör: Samtliga DLS-tester för aktuell årskurs. Läskedjor MiniDuvan för F-klass. LäsEttan i de yngre årskurserna. Lilla Duvan för årskurserna 3-8. Duvan för årskurs 9. H4 och H5 för årskurs 1 6. LäSt för årskurserna 1 6. Om stöd och hjälp önskas i arbetet med den individuella kartläggningen hänvisas till logoped, special- och dyslexipedagog samt till seminariet Från screening och kartläggning till upptäckt och åtgärd. Utredning Om inga framsteg märks vare sig efter screening och de åtgärder man sätter in, eller efter den individuella kartläggningen och de åtgärder som då sätts in, ansöks om läs- och skrivutredning. Ansökningsblankett, som finns på Insidan, sänds till Kerstin Hyrefelt. 41

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

LÄSK-pärmen, www.fdb.nu

LÄSK-pärmen, www.fdb.nu LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011 och 2012) Lena Gustafsson, läs och skrivmentor Barbro Persson, läs och skrivmentor Lena Ragnerstam, läs och skrivmentor Kerstin Swahn Andersson,

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Pedagogisk Basutredning

Pedagogisk Basutredning Pedagogisk Basutredning Servicematerial Grundskola Januari 2009 2 Information för Pedagogisk Basutredning Syftet med den pedagogiska basutredningen är att ge en fördjupad bild av barnets/ elevens styrkor/resurser

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

LÄSK-pärmen FDB, 2014

LÄSK-pärmen FDB, 2014 LÄSK-pärmen FDB, 2014 Materialet är skyddat av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det är således endast tillåtet att utan särskilt medgivande från rättighetsinnehavaren

Läs mer

Språkutvecklingsplan. För förskola, grundskola och gymnasium i Vetlanda kommun 2012-02-06. Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Språkutvecklingsplan. För förskola, grundskola och gymnasium i Vetlanda kommun 2012-02-06. Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Språkutvecklingsplan För förskola, grundskola och gymnasium i Vetlanda kommun 2012-02-06 Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen I nnehållsförteckning Varför en språkutvecklingsplan?... 2 Språket

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1 Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1 Aktivitets ID: 38771 Tid: 21 september - 4 december 2015 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014 Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2013-2014 Planen antagen av skolledningen 2013-10-01 UTVÄRDERING AV PLANEN 2012-2013 Utifrån utvärderingar har planen för läsåret reviderats.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

En värld av möjligheter. Studiehäfte

En värld av möjligheter. Studiehäfte En värld av möjligheter Studiehäfte Detta studiehäfte har tagits fram av LÄSK-projektet ( LÄSK = läs och skriv) med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Studiehäftet är avsett att användas i studiecirklar

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor inom grundläggande utbildningen i Nyland Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

VALLENTUNA DOKUMENTET

VALLENTUNA DOKUMENTET VALLENTUNA DOKUMENTET En förslagsbank för kommunens skolor i arbetet kring elever med läs- och skrivsvårigheter Läsförståelse Stavning Avkodning Fri skrivning Artikulation Läs- och skrivförmåga Intresse/

Läs mer

Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015. Handlingsplan

Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015. Handlingsplan Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015 Handlingsplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god språk-, läs- och skrivutveckling för elever i grundskolan inklusive

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering READING AND WRITING DIFFICULTIES/ DYSLEXIA - identification, measures,

Läs mer

svenska som andraspsråk

svenska som andraspsråk Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Språket. Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter. Strömstad kommun Resurscentrum

Språket. Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter. Strömstad kommun Resurscentrum Språket Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter Strömstad kommun Resurscentrum Syfte med handlingsplanen är i korthet att: Skapa gemensamma rutiner i Strömstad Kommun

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Studieteknik tips, idéer och strategier. Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens mariasundberg82@gmail.com

Studieteknik tips, idéer och strategier. Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens mariasundberg82@gmail.com Studieteknik tips, idéer och strategier Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens mariasundberg82@gmail.com Vem är jag och vilka är ni? Vad kvällen ska handla om Olika inlärningsstilar Se över

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av anpassningar och/eller särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av anpassningar och/eller särskilt stöd ÄNGDALA SKOLOR AB Handlingsplan för elever i behov av anpassningar och/eller särskilt stöd Ängdala skolors handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd för förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet.

Läs mer

Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning

Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning Analytiska och syntetiska metoder vid läsinlärning Arbetssättet vid läsinlärningen på Manhattan New School Josefine Bergenland Sanna Lindholm LAU 370 HT 2009 Handledare: Biörn Hasselgren Examinator: Lars-Erik

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Läs- och skrivinlärning med hjälp av Umeå-modellen

Läs- och skrivinlärning med hjälp av Umeå-modellen Akademin för utbildning kultur och kommunikation EXAMENSARBETE Kurskod UÖÄ008 15 hp Termin HT År 2011 Läs- och skrivinlärning med hjälp av Umeå-modellen För- och nackdelar Learning to read and write using

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, 3 högskolepoäng Språkstimulans Tentamen ges för: Förskollärarstudenter i Borås och Varberg, ht 15, 11FK31 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 12

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Skattkärrsskolan. Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder

Skattkärrsskolan. Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Att skapa inre bilder Skattkärrsskolan På Skattkärrsskolan har vi bl.a. utifrån alla internationella mätningar bestämt att prioritera och utveckla vår läs- och skrivundervisning, för att på så sätt utveckla läs- och skrivförmågorna

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Läs- och skrivinlärning i särskolan

Läs- och skrivinlärning i särskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Läs- och skrivinlärning i särskolan Reading and Writing Skills in Special Schools Helena Wittboldt Specialpedagogisk

Läs mer

Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning

Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 16 Projektledare: Marie Olsson, Carina Wieslander Projektbeteckning Version Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i svenska och SO särskild satsning Besök Postadress

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Softogram Learning Center - SLC

Softogram Learning Center - SLC Fungerar på PC/Mac/Linux Chromebook ipad/iphone Android Softogram Learning Center - SLC Sveriges B R E D A S T E webbtjänst för pedagogiska dataprogram Sida 1 Softogram Learning Center - en webbtjänst

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Handlingsplan för språkarbetet på Nygårdsskolan

Handlingsplan för språkarbetet på Nygårdsskolan Linköpings kommunala friskolor Handlingsplan för språkarbetet på Nygårdsskolan Läsåret 2009-2010 1 DIKT... 4 HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅKARBETE... 5 1. TILLÄMPNING OCH REVIDERING... 5 2. VÅRA STYRDOKUMENT...

Läs mer

Metodpluralism inom läs- och skrivlärande En uppsats om tidig läs- och skrivundervisning

Metodpluralism inom läs- och skrivlärande En uppsats om tidig läs- och skrivundervisning Metodpluralism inom läs- och skrivlärande En uppsats om tidig läs- och skrivundervisning Emma Gramnes & Emma Lundberg Examens arbete LAU370 Handledare: Mats d Hermansson Rapportnummer: HT07-1190-02 Abstract

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Dyslexi fyra lärares upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi i gymnasieskolan

Dyslexi fyra lärares upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi i gymnasieskolan AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för utbildningsvetenskap Dyslexi fyra lärares upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi i gymnasieskolan Sara Malmling 2014 Examensarbete, Grundnivå

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Lärares erfarenheter av språkmaterialet PILEN

Lärares erfarenheter av språkmaterialet PILEN Lärares erfarenheter av språkmaterialet PILEN Rose-Marie Ingeland Päivi Kukkonen Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för Individ, omvärld och lärande Examensarbete 15hp Specialpedagogik 61-90hp Specialpedegogprogrammet

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter

Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter Varför är språk och läsning så viktigt? Språkets och läsningens betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20 % av alla elever riskerar

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi INFORMATION TILL PERSONAL INOM VUXENUTBILDNING Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

PILEN ETT FENOMEN en etnografisk studie av fenomenet PILEN

PILEN ETT FENOMEN en etnografisk studie av fenomenet PILEN Linköpings universitet Specialpedagogprogrammet Åsa Amrén PILEN ETT FENOMEN en etnografisk studie av fenomenet PILEN Examensarbete 10 poäng Handledare: Ulla-Britt Persson LIU-LÄR-L-EX 07/01--SE Institutionen

Läs mer

Känns lite konstigt att jag var dålig först och nu är det bra. Elever i år 3 ger en inblick i deras lässituation och upplevda svårigheter.

Känns lite konstigt att jag var dålig först och nu är det bra. Elever i år 3 ger en inblick i deras lässituation och upplevda svårigheter. LÄRARPROGRAMMET Känns lite konstigt att jag var dålig först och nu är det bra. Elever i år 3 ger en inblick i deras lässituation och upplevda svårigheter. Lina Schröck Examensarbete 15 hp Vårterminen 2008

Läs mer

Rydaholmsmetoden. En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt. Jan Gustafsson

Rydaholmsmetoden. En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt. Jan Gustafsson Rydaholmsmetoden En läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt Jan Gustafsson D - uppsats: 15 hp Kurs: PDA 252 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt 2009 Handledare: Anders Hill Examinator: Inger Berndtsson

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Handlingsplan för speciallärargruppen

Handlingsplan för speciallärargruppen Handlingsplan för speciallärargruppen Läsåret 2015-2016 Speciallärargruppens uppdrag Speciallärargruppen ska, med olika insatser, skapa goda lärandesituationer för att elever i behov av särskilt stöd,

Läs mer

Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten

Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten Lärarutbildningen för förskola och förskoleklass Examensarbete GO1173, 15 hp Bokstavskunskap i förskoleklass En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten Institutionen

Läs mer