Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015

Transkript

1 Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen,

2 Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015) Delaktiga i framtagandet och i revisionen av planen, har på olika sätt och i olika omfattning varit: Logoped Läs- och skrivutvecklare Special- och dyslexipedagog Nätverket för utredare Västerås skoldatatek Materialet får kopieras, men ange källa. 2

3 Innehåll Inledning 4 Ur styrdokumenten 4 Syfte 4 Val av testmaterial 5 Vägledning om dyslexi 6 Vikten av att god läs- och skrivförmåga 6 Förebyggande insatser 6 Nybörjarundervisningen 6 Stötta och kompensera 7 Lärverktyg 7 Annan form av kompensation 8 Organisation och lärmiljö 8 Ett tydligt tal 8 Kom ihåg vid all testning och bedömning 9 SBU 9 Ordlista 10 Litteraturlista 13 Förskoleklass 15 Årskurs 1 17 Årskurs 2 19 Årskurs 3 21 Årskurs 4 23 Årskurs 5 25 Årskurs 6 27 Årskurs 7 29 Årskurs 8 31 Årskurs 9 33 Idébank/åtgärdsförslag 35 Fortsatt väg för att skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling 41 3

4 Inledning Verksamhetscheferna för Lärande och Utbildning har den 8 september 2009 fattat beslut om en gemensam screeningplan för hela verksamhetsblocket. Tanken med planen är att skapa förutsättningar för alla skolor att på ett likvärdigt sätt uppmärksamma om elevernas läs- och skrivförmåga utvecklas så att de får möjlighet att nå målen i svenska eller om särskilt stöd behöver sättas in. Screeningplanen gäller samtliga skolor i Västerås stads skolverksamheter. Ur styrdokumenten Skollagen 1 kap. 4 : I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Syftet med screeningplanen Följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Underlätta samarbetet för lärare och pedagogisk ledning. I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet. Här finns också förslag på verktyg för ett diagnostiskt arbetssätt samt normerade tester. Rubrikerna Ansvar respektive Åtgärder finns med för att betona nödvändigheten av att adekvata åtgärder sätts in i ett tidigt skede och att ansvaret för dessa tydliggörs. Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöver uppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester kan också vara ett stöd vid planering av undervisningen samt utgöra ett underlag för skolans resursfördelning. Genom ett diagnostiskt arbetssätt, där elevens kunskapsnivå regelbundet utvärderas mot klart uppställda mål, ger vi goda förutsättningar för en undervisning som anpassas till elevens proximala utvecklingszon och skapar förutsättningar för en metakognitiv hållning. 4

5 I arbetet med att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter är det viktigt att ta hänsyn till de tre olika sidorna i triangeln nedan. Träning Kompensation Självförtroende Triangeln bygger på insikten om det ömsesidiga beroendet mellan faktorerna träning, självförtroende och kompensation. Eleven behöver träning för att utveckla och förbättra sin förmåga. Att den egna förmågan växer stärker självförtroendet. Kompensation på olika sätt, bland annat med alternativa lärverktyg, bidrar till att överbrygga svårigheter och kan göra att elever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att tillägna sig och redovisa sina kunskaper samt utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Med kompensation kan självförtroendet stärkas. Val av testmaterial Under rubriken Förslag till normerade tester/screening, på sidorna 15-33, återfinns testmaterialet DLS av Birgitta Järpsten, av följande skäl: LÄSK-pärmen, Materialet är normerat på ett stort antal elever och har därför stor tillförlitlighet. Testerna har hög mätsäkerhet, reliabilitet. Validiteten är god; testerna mäter det de avser att mäta. Materialet är vanligt förekommande på skolorna. Materialet finns från år 1 till och med första året på gymnasiet. Av samma skäl har vi föreslagit testmaterialet Läskedjor av Christer Jacobson. Läskedjor har också den fördelen att de går snabbt att genomföra. Testet kan genomföras från och med år 1 upp till gymnasiet. Dessutom är ytterligare några tester föreslagna. Annat material som mäter samma delfärdigheter i läsandet och skrivandet kan naturligtvis användas. Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultatet med en referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta testerna är normerade utifrån den niogradiga stanineskalan, där 4 6 är normalvärden och 7 9 är resultat över genomsnittet. Resultat 1 3 är under genomsnittet och måste uppmärksammas. 5

6 Vägledning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Vikten av att alla elever utvecklar en god läs- och skrivförmåga Cirka 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande läs- och skrivförmåga. Förebyggande insatser Förebyggande insatser är en förutsättning för att främja en god läs- och skrivutveckling hos alla elever och för att elever med dyslexi ska utveckla så få besvär som möjligt av sin funktionsnedsättning. Ett stort antal studier har visat att den språkliga miljön under förskoleåren har stor betydelse för utvecklingen av läs- och skrivförmågan. För att kunna ge alla förutsättningar för en god läsutveckling behöver man känna till hur läsprocessen går till i ett alfabetiskt språk 1. Svenska språket har en fonematisk-morfologisk uppbyggnad, vilket kräver att man har automatiserat ljud tecken-kopplingen samt därefter är medveten om svenska ords släktskap, den så kallade morfologiska uppbyggnaden. Personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har ofta svårt att få grepp om språkets ljudsystem. De har svårt att koppla talets språkljud till tecken, vilket är den bärande grundprincipen i ett alfabetiskt system. De kan ha svårt att laborera med språkets byggstenar, som att höra vad som händer om man tar bort eller lägger till ljud till ord. De har brister i den fonologiska medvetenheten. Inom läsforskningen är man överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad och betona kopplingen mellan språkljudet och det tecken som symboliserar respektive språkljud. Ett arbetssätt för att göra förskolebarn språkligt medvetna innan man påbörjar läsundervisningen är Bornholmsmodellen 2, som är framtagen efter grundlig, vederhäftig och väl ansedd forskning. Detta arbetssätt rekommenderas därför för arbete med 4-, 5- och 6-åringar. Vid behov kan man repetera i första klass. Notera progressionen i de tre böckerna i fotnot 2. Nybörjarundervisningen Oavsett hur skolan och den enskilde läraren därefter lägger upp läsinlärningen för nybörjarna, är lärarens kunnande och kompetens en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Forskare inom både pedagogik, psykologi, logopedi och lingvistik rekommenderar någon form av ljudmetod vid läsinlärningen. Högläsning är en oerhört betydelsefull faktor i språkutvecklingen. Därför är det viktigt att förskolebarn och skolelever får lyssna till högläsning i både förskola, skola och hem. Detta ger känsla för och kunskap om strukturer i skriftspråket. Ordförrådet utökas. 1 De flesta västerländska språk är alfabetiska, d v s är uppbyggda med fonem (språkljud) som motsvaras av ett grafem (bokstav). Det finns andra språksystem, t ex syllabiska som utgår från stavelsen såsom japanskan, eller logografisk-morfemiska språk som utgår från bilder som representerar en betydelsebärande del av ordet såsom mandarin. 2 Sterner & Lundberg (2010) Före Bornholmsmodellen - språklekar i förskolan Häggström & Lundberg (1994) Språklekar efter Bornholmsmodellen Lundberg (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass 6

7 Stötta och kompensera elever som hindras av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Låt inte svårigheter med skriftspråket hindra eleven att utvecklas fullt ut i skolans alla ämnen. Eleven kan behöva hjälp att använda alternativa lärverktyg/assisterande teknik, som ska användas både vid inlärning i skola och hemma samt vid redovisning och prov. Skriv in dessa hjälpmedel i elevens åtgärdsprogram. Erbjud alternativa redovisningsformer, ljudstöd, muntliga prov eller förlängd tid. Muntliga genomgångar med ord- och begreppsförklaringar gynnar elevens utveckling. Tala tydligt och inte för fort. Åhörarkopior och sammanfattningar av lektionen med tydlig och läsvänlig utskrift hjälper eleven. Times New Roman 14 punkter brukar rekommenderas. Små bokstäver, gemener, bör användas. Gör undervisningen multisensorisk och ge eleven möjlighet att använda alla sinnen, gärna med laborativt material där så är möjligt. Utveckla det metakognitiva tänkandet hos eleven. Uppmuntra och beröm ansträngningar som görs, så att eleven utvecklar en positiv tilltro till den egna förmågan. Ha höga förväntningar på eleven. Lärverktyg Ju yngre eleven är, desto mer fokus bör man lägga på övning. Vid sidan av övning kan eleven ha behov av kompensation. För äldre elever med kvarstående svårigheter blir olika lärverktyg alltmer nödvändiga parallellt med övning. Övning Kompensation Årskurs 1 Årskurs 9 När man planerar vilka lärverktyg som är lämpliga för en elev eller på en skola kan man fundera utifrån olika kategorier: Lärverktyg för att läsa texter, till exempel inlästa böcker och talsyntes. Lärverktyg för att skriva och anteckna, till exempel interaktiv skrivtavla, AlphaSmart och olika appar. Lärverktyg för att stava och formulera sig, till exempel Stava Rex, digitala ordlistor och ordprediktionsprogram. Lärverktyg för att minnas och strukturera, till exempel fickminne, som ofta finns i smarta telefoner. Lärverktyg för koncentration, till exempel röstförstärkning. Lärverktyg för engelska, till exempel SpellRight och talsyntesens engelska röst. 7

8 Exempel: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. En elev med stavningssvårigheter behöver kompenseras för detta. Stava Rex, SpellRight och Claro Read Pro respektive Claro Read Plus är program som Västerås grundskolor har licens för. Dessa lärverktyg kan användas av alla med stavningssvårigheter, inte endast av dem med dyslexi, även om programmen är utformade just för dem. Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Däremot bidrar en grundlig kartläggning eller en utredning till att finna adekvat övning och kompensation för varje elev. Västerås skoldatatek ger råd och stöd för att finna adekvata lärverktyg. Alternativa verktyg är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. Annan form av kompensation När man planerar kompensatoriska insatser för en elev bör man lära ut studieteknik för att hjälpa eleven att utnyttja olika typer av inre kompensation, till exempel elevens egna strategier för att lära och minnas. Att resonera med eleven om metakognitiva frågor och väcka hans/hennes medvetenhet om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kan vara helt avgörande för att lyckas. Organisation och lärmiljö Ett tydligt tal Vilka anpassningar behöver göras i klassen? Hur är dagen tidsmässigt disponerad gällande olika ämnen och raster? Hur ser lokalerna ut med tanke på ljud, ljus, färger, ventilation? Är möbleringen optimal för lärande? Hur många personer möter eleven? Är det lugn och ro så att ett lärande kan ske? Det talade ordet ligger till grund för det skrivna och forskning har visat att barn med tal- och språkavvikelser i större utsträckning riskerar att få problem med sin läs- och skrivinlärning. Det är dock inte alla typer av svårigheter som ställer till bekymmer. Vissa uttalsavvikelser hos barn kan bero på att en del språkljud tar lite längre tid att lära sig att uttala. De är helt enkelt rent artikulatoriskt svårare än andra, till exempel kan r-ljudet ställa till problem en bra bit upp i skolåldern. Likaså kan det vara svårt att producera ett klart s-ljud, precis som det kan ta lite extra tid att lära sig de bakre språkljuden k och g. Enstaka uttalsfel kan alltså dröja sig kvar hos ett barn som i övrigt är språkligt välutvecklat. Ofta spontanförbättras dessa uttalssvårigheter och barnet får heller inte problem i sin läs- och skrivinlärning. En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan däremot olika former av strukturella förenklingsprocesser i talet vara. Dessa kan bland annat ta sig uttryck i form av metateser, omkastningar av de enskilda ljuden i ett ord, vilket skulle kunna få till följd att ordet kapitel 8

9 felaktigt uttalas pakitel, legitimation blir legimitation och så vidare. Metateser är vanliga hos barn i 3-årsåldern men försvinner så småningom hos de flesta. De elever som har kvar sina svårigheter döljer dem dock ofta genom att hitta ersättningsord, så kan till exempel ordet fik användas istället för ordet konditori. Men skrapar vi lite på ytan finns avvikelserna där. Förenklat kan vi säga att hoppar bokstäverna i munnen har de en tendens att även hoppa på papperet. Eleven har helt enkelt inte det nödvändiga talstödet när han/hon skriver vilket resulterar i utelämningar, omkastningar och andra felskrivningar precis som läsningen blir orytmisk och osäker. Kom ihåg vid all testning och bedömning Läs alltid hela manualen eller handledningen före testningen. Följ instruktionen exakt och läs innantill! Använd tidtagarur vid tidtagning. Vid grupptestning måste eleverna placeras åtskilt. Resultaten måste analyseras, för att finna goda åtgärder både för gruppen och för den enskilde eleven. Ge tid för reflektion! Svenska Dyslexiföreningen ger följande svar på vilka metoder som är att föredra: Systematisk övning i hur språkljud och bokstäver hänger samman har visat sig fungera bra för elever som har svårt att stava och avkoda ord. Så kallad multisensorisk träning träning med flera sinnen engagerade där man ser, säger, läser och till och med känner på ord, verkar särskilt effektivt. Intensivträning tycks ge särskilt goda resultat. Att gå om en klass eller att göra mer av samma sak som man fick i klassrummet hjälper inte. SBU Insatser för barn och ungdomar med dyslexi har granskats av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). I SBU:s rapport har det vetenskapliga underlaget rörande nyttan av olika insatser sammanställts och utvärderats. Rapporten, som utkom i augusti 2014, visar att Det finns vetenskapligt underlag för att strukturerad träning av fonem grafem-koppling har positiv effekt på att förbättra ordavkodning avseende korrekthet och snabbhet, stavning, läsförståelse samt fonologisk medvetenhet jämfört med ordinarie undervisning. Det är därför viktigt med insatser i skolundervisningen, där strukturerad träning av fonem grafemkoppling ingår, i synnerhet för barn med dyslexi. (SBU-rapporten s. 170) 9

10 Ordlista Fonem Språkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud. Fonemen betyder inte något i sig själva. Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem (ljud). Man uppfattar exempelvis skillnaden mellan vara och fara. Fonologisk läsning Man avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de enskilda ljuden, fonemen. Fonologisk medvetenhet Man är medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken ordning de kommer. Man förstår t.ex. principen för rim och att ordet tåg är kortare än ordet nyckelpiga, trots att tåget är långt. Grafem Betydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk (ljudenlig) stavning står det ett grafem, (tecken eller bokstav) för varje ljud. Vid ljudstridig stavning har ett fonem ofta flera grafem, t.ex. sj-ljud eller tj-ljud. Grafemet x har däremot två fonem, ks. Logografisk läsning Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt som när man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna. Läsflyt Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och förståelse. När man har gott läsflyt läser man med passande läshastighet och betoning så att det blir förståelse i det lästa. Metakognition Medvetenhet, uppsikt och ansvar för det egna tänkandet och lärandet. Morfem Språkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar. Svenska språket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av orddelar, morfem, t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser) och suffix (ändelser). Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt för att uppnå god avkodning, gott läsflyt, god läsförståelse och säker stavning. Morfologisk medvetenhet Att kunna känna igen meningsbärande delar i ett ord. Man inser exempelvis att orden lastbil och billast betyder olika saker. Normering Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen. 10

11 Ortografi Stavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är fonologiskmorfologiskt. Den morfologiska principen är starkare än den fonologiska när dessa system krockar med varandra. Denna släktskapsprincip visar sig exempelvis i ordet havsörn. Ortografisk-morfologisk läsning Man avkodar med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet, som vid fonologisk läsning, utan avkodar direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Får ej förväxlas med logografisk läsning! Prefix Prosodi Screening Förstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-. Satsmelodi. Avser intonation, rytm, accent och dynamik. Ljudenhetens prosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå. Översiktlig prövning av en större grupp, t.ex. en hel klass eller en hel årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning. Segmentering Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ko består av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och avvisade består av morfemen av, visa och de. Semantisk medvetenhet Man är medveten om ords betydelser och om betydelsenyanser. Man förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak, t.ex. pojke kille, och homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser, t.ex. fara, klippa och fil. Språklig förmåga Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd. Språklig medvetenhet Kallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt eller lingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara har en innehållssida, utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna. Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp för fonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk medvetenhet (se ovan), syntaktisk medvetenhet, vilket avser språkets grammatik och meningsbyggnad och kan innebära att man förstår skillnaden mellan Katten lapar och Lapar katten?, semantisk medvetenhet (se ovan) samt pragmatisk medvetenhet, vilket har att göra med interaktion. 11

12 Standardiserade test Test som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala, t.ex. stanineskalan. Stanine Suffix Syntax Syntes En statistiskt normalfördelat niogradig skala. Ordet kommer från de engelska orden standard nine. Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. -ande, -ing eller -de. Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller satslära. Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o + l blir sol, sked + ar blir skedar. Vid frågor angående screeningplanen, kontakta: Karin Glenne, karin.glenne@vasteras.se Kerstin Hyrefelt kerstin.hyrefelt.gillfors@vasteras.se Ylva Sjöberg, ylva.sjoberg@vasteras.se 12

13 Litteratur Druid Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter Natur och Kultur Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser (2014) Statens beredning för medicinsk utvärdering Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2009) LäSt - Test I Läsning och Stavning. Hogrefe Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (2014) Specialpedagogiska skolmyndligheten Fridolfsson, I. (2015) Grunderna i läs- och skrivinlärning Studentlitteratur Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmsmodellen Ing-Read AB Häggström, I. (2008) Hur låter orden Ing-Read AB Høien, T. & Lundberg, I. (2012) Dyslexi Från teori till praktik Natur och Kultur Jacobson, C. (2001) Läskedjor Stockholm: Psykologiförlaget. Johansson, M.-J. (2009) LäsEttan Natur och Kultur Järpsten, B. (2007) DLS Bas för skolår 1 och 2 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B., Taube, K. (2013) DLS för skolår 2 och 3 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2010) DLS för klasserna 4-6 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Hogrefe Psykologiförbundet Lundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass Natur och Kultur Lundberg, I. & Herrlin, K. (2006) God läsutveckling Natur och Kultur Lundberg, I. (2008) God skrivutveckling Natur och Kultur LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter (2007) FDB, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter (2012) Svenska Dyslexiföreningen Nationella prov Skolverket Nya Språket Lyfter! (2009) Skolverket Sterner, G. & Lundberg, I. (2010) Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan Natur och Kultur Torneus, M (2002) På tal om språk. Språklig medvetenhet hos barn Liber Witting, M. (2010) Wittingmetoden en metod för läs- och skrivinlärning Verti AB Witting, M. (2010) Vägledning i det praktiska metodarbetet Verti AB Witting, M. (1998) Före läs- och skrivinlärningen Verti AB Witting, M. (2009) Wittingmetodens terminologi Verti AB Wolff, U. (2013) Mini DUVAN Test av fonologisk medvetenhet hos förskolebarn Hogrefe Psykologiförlaget Wolff, U. (2010) Lilla Duvan Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 Hogrefe Psykologiförlaget Wolf, U. (2006) Duvan Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna Hogrefe Psykologiförlaget Örtendal, M. (2014) Bli en läsare - Läsinlärning i 7 steg Bokverksta n 13

14 14

15 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) Förskoleklass Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg God Läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin Kartläggning ur Bornholmsmaterialet Ingvar Lundberg Hur låter orden? Ingrid Häggström september och maj Tydligt tal Ordförråd Umeåmodellen Margit Tornéus Fonolek Ingegärd Hemmingsson september Beskriva, återberätta Upptäckarskriva Fonologisk medvetenhet Wittingmetoden Maja Witting MiniDuvan Ulrika Wolff När barnen är mellan 5 år, 10 mån. och 6 år, 8 mån. Språkljudsmedvetenhet 15

16 16

17 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 1 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Läskedjor (ordkedjor) Christer Jacobson april Tydligt tal Ordförråd Nya Språket lyfter Skolverket Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Fonologisk medvetenhet Ljud tecken-sambandet Bokstavskunskap Wittingmetoden Maja Witting DLS bas, läsning Birgitta Järpsten april Ordavkodning Läsförståelse Ljudenlig stavning Skapande skrivning Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (tillsammans med modersmålslärare) SPSM 17

18 18

19 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 2 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Umeåmodellen Margit Tornéus DLS bas, läsning Birgitta Järpsten DLS Samma ljud Birgitta Järpsten DLS ordförståelse Birgitta Järpsten DLS rättstavning Birgitta Järpsten september februari februari februari Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Wittingmetoden Maja Witting Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning (tillsammans med modersmålslärare) SPSM Läsa/skriva i olika genrer 19

20 20

21 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 3 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Umeåmodellen Margit Tornéus Läskedjor Christer Jacobson DLS Bokstavsordning Birgitta Järpsten DLS Skriva meningar Birgitta Järpsten DLS Hitta meningar Birgitta Järpsten oktober oktober oktober oktober Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Wittingmetoden Maja Witting Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal DLS rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober vårterminen Stavning Läsa/skriva i olika genrer 21

22 22

23 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 4 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket DLS läshastighet (Draken) DLS ordförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober oktober oktober Ordavkodning Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Läsflyt Läsförståelse Wittingmetoden Maja Witting Stavning Läsa/skriva i olika genrer 23

24 24

25 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 5 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Högläsning och textsamtal Ordavkodning Ordförråd Nya Språket lyfter Skolverket Umeåmodellen Margit Tornéus Läskedjor Christer Jacobson DLS läsförståelse Birgitta Järpsten oktober (april) oktober Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Wittingmetoden Maja Witting DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober Stavning Läsa/skriva i olika genrer 25

26 26

27 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 6 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten DLS Läshastighet (Isbjörnen) oktober oktober Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober Stavning Läsa/skriva i olika genrer 27

28 28

29 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärd Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 7 Intresse, lyssna/läsa böcker Högläsning och textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Läskedjor Christer Jacobson DLS läshastighet Birgitta Järpsten DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober (april) septemberoktober septemberoktober Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer 29

30 30

31 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 8 Intresse, lyssna/ läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus Läskedjor oktober Textsamtal Ordförråd Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten septemberoktober Beskriva, återberätta Ordavkodning DLS läsförståelse Birgitta Järpsten februari Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer DLS rättstavning Birgitta Järpsten september - oktober 31

32 32

33 Årskurs Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Förslag till normerade tester/screening Tidpunkt Ansvar Åtgärder Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 9 Intresse, lyssna/ läsa böcker Textsamtal Ordförråd Beskriva, återberätta Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Läskedjor DLS Rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober september januari - februari Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer * Nationella prov är ej normerade 33

34 34

35 Idébank/Åtgärdsförslag Observera att denna sammanställning på intet sätt är fullständig. Syftet är att ge exempel på hur man både kan öva och kompensera för olika problem i läs- och skrivprocessen. Sortera svårigheterna och försök finna anpassade åtgärder. För att stärka den allmänna språkutvecklingen: Läs och berätta i klassen. Stimulera läslusten. Använd biblioteken. Bildstöd vid berättande av händelseförlopp Ge ordförklaringar vid genomgångar. Arbeta med begreppsutvecklingen i alla ämnen. Visa ordens morfologiska uppbyggnad. Hjälp eleven att göra tankekartor. Aktivera bakgrundskunskap. Eleverna behöver utveckla realbegrepp, för att knyta dem till verbalbegrepp de möter. Kodknäckarnas material Hitta språket! För att öva fonologisk medvetenhet: Lyssnarövningar. Öva att känna igen vardagsljud. Därefter öva att känna igen språkljud, ex.vis med datorprogrammet Lystring. Övningar finns även i Bornholmsmaterialet, Wittingmetodens förberedelsearbete och i Fonologiska övningar av Gustafson & Samuelsson m.m. Rim, sång och ramsor. Språklekar i skolan av A. Frylmark. Vokaler. Betoning. Morfologi (stam, prefix, suffix, böjningsändelser), t ex materialet Rotfrukt. Konsonantkluster God läsutveckling och God läsutveckling i praktiken, NoK Kodknäckarnas dvd Hitta läsningen! 35

36 36

37 För grunderna i läsinlärning Arbete enligt Bågen från Alfamax Arbete enligt Wittingmetoden Arbete enligt Fonomixmetoden Bli en läsare med läsinlärning i 7 steg av Örtendal, Bokverkstan. WIP Wolff intensivprogram, Hogrefe. För att öva ordavkodning: Läslistor, se t ex God Läsutveckling av Lundberg & Herrlin. Nonordsläsning Ortografisk läsning För att öva läsflyt: Öva morfologi, t ex enl materialet Rotfrukt av M Herrström. Stärker förmågan som ger förutsättningar att förbättra läsflytet. Repeterad läsning, upprepad läsning. Läslistor. Exempelvis Körläsning, parläsning, ekoläsning Rydaholmsmetoden eller Bravkod Bok och Daisy. Lyssna till text samtidigt som man följer med i boken. Flash-card-träning, För att kompensera för dålig ordavkodning och dåligt läsflyt: Ljudstöd vid läsning: Inläst litteratur, både för skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Bok och Daisy Talsyntes på dator, Claro Read Pro (pc), Claro Read Plus (mac). 37

38 38

39 För att öva förståelse: Övningar ur Reichenberg & Lundberg Läsförståelse genom strukturerade textsamtal eller ur Westlunds Att undervisa i läsförståelse. Inferensträning ur Träna läsförståelse av L. Franzén. Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet av M. Reichenberg. På, mellan och bortom raderna av Frey-SkØtt. Aktivera bakgrundskunskapen. Ordkunskap (Kan bl.a. övas med korsord). Läs/lyssna till skönlitteratur. För att öva stavning: Öva stavning på ett strukturerat sätt. Väl beprövad arbetsgång finns i Pilens material, Wittingmetoden eller Druid Glentows handbok Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Engelska Help start, Bokverkstan För att kompensera för bristfällig stavning och skrivning: Stavningsprogrammet Stava Rex på dator. (SpellRight för engelska) Talsyntes på dator, t.ex. Claro Read Pro/Claro Read Plus. Vid prov och redovisning Ge längre tid vid skriftliga prov. Ge muntliga prov och ljudstöd. Prova alternativa redovisningssätt, t ex utställning, tankekarta, föredrag, dramatisering, inspelning, film. 39

40 40

41 Fortsatt väg för att skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling Individuell kartläggning När man på ett strukturerat sätt, under lång tid, provat olika åtgärder efter screeningen utan önskvärd effekt, blir det dags för fördjupad individuell kartläggning på skolan. Denna kan göras av skolans speciallärare, specialpedagog, svensklärare, klasslärare eller annan lärare med intresse och erfarenhet av området. Till att börja med rekommenderas då att man gör: Samtliga DLS-tester för aktuell årskurs. Läskedjor MiniDuvan för F-klass. LäsEttan i de yngre årskurserna. Lilla Duvan för årskurserna 3-8. Duvan för årskurs 9. H4 och H5 för årskurs 1 6. LäSt för årskurserna 1 6. Om stöd och hjälp önskas i arbetet med den individuella kartläggningen hänvisas till logoped, special- och dyslexipedagog samt till seminariet Från screening och kartläggning till upptäckt och åtgärd. Utredning Om inga framsteg märks vare sig efter screening och de åtgärder man sätter in, eller efter den individuella kartläggningen och de åtgärder som då sätts in, ansöks om läs- och skrivutredning. Ansökningsblankett, som finns på Insidan, sänds till Kerstin Hyrefelt. 41