LÄSK-pärmen,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄSK-pärmen, www.fdb.nu"

Transkript

1 LÄSK-pärmen,

2 Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011 och 2012) Lena Gustafsson, läs och skrivmentor Barbro Persson, läs och skrivmentor Lena Ragnerstam, läs och skrivmentor Kerstin Swahn Andersson, läs och skrivmentor Lisbeth Törnqvist, läs och skrivmentor Kerstin Hyrefelt, special- och dyslexipedagog Susanna Andersson, Västerås skoldatatek Materialet får kopieras, men endast i sin helhet. Screeningplan (37)

3 Inledning 4 Ur styrdokumenten 4 Syfte 4 Val av testmaterial 5 Lärverktyg 6 Annan form av kompensation 6 Organisation och lärmiljö 6 Ett tydligt tal 7 Ordlista 8 Litteraturlista 11 Förskoleklass 13 Årskurs 1 15 Årskurs 2 17 Årskurs 3 19 Årskurs 4 21 Årskurs 5 23 Årskurs 6 25 Årskurs 7 27 Årskurs 8 29 Årskurs 9 31 Idébank/åtgärdsförslag 33 Fortsatt väg för att skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling 37 Screeningplan (37)

4 Verksamhetscheferna för Lärande och Utbildning har den 8 september 2009 fattat beslut om en gemensam screeningplan för hela verksamhetsblocket. Tanken med planen är att skapa förutsättningar för alla skolor att på ett likvärdigt sätt uppmärksamma om elevernas läs- och skrivförmåga utvecklas så att de får möjlighet att nå målen i svenska eller om särskilt stöd behöver sättas in. Screeningplanen gäller samtliga skolor i Västerås stads skolverksamheter. Ur styrdokumenten Skollagen 1 kap. 4 : I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Syftet med screeningplanen Följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Underlätta samarbetet för lärare och pedagogisk ledning. I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet. Här finns också förslag på verktyg för ett diagnostiskt arbetssätt samt normerade tester. Rubrikerna Ansvar respektive Åtgärder finns med för att betona nödvändigheten av att adekvata åtgärder sätts in i ett tidigt skede och att ansvaret för dessa tydliggörs. Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöver uppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester kan också vara ett stöd vid planering av undervisningen samt utgöra ett underlag för skolans resursfördelning. Genom ett diagnostiskt arbetssätt, där elevens kunskapsnivå regelbundet utvärderas mot klart uppställda mål, skapar vi goda förutsättningar för en undervisning som anpassas till elevens proximala utvecklingszon. Screeningplan (37)

5 I arbetet med att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter är det viktigt att ta hänsyn till de tre olika sidorna i triangeln nedan. Triangeln bygger på insikten om det ömsesidiga beroendet mellan faktorerna träning, självförtroende och kompensation. Eleven behöver träning för att utveckla och förbättra sin förmåga. Att den egna förmågan växer stärker självförtroendet. Kompensation på olika sätt, bland annat med alternativa lärverktyg, bidrar till att överbrygga svårigheter och kan göra att elever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att tillägna sig och redovisa sina kunskaper samt utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Med kompensation kan självförtroendet stärkas. Val av testmaterial LÄSK-pärmen, Under rubriken Förslag till normerade tester/screening, på sidorna 13-31, återfinns testmaterialet DLS av Birgitta Järpsten, av följande skäl: Materialet är normerat på ett stort antal elever och har därför stor tillförlitlighet. Testerna har hög mätsäkerhet, reliabilitet. Validiteten är god; testerna mäter det de avser att mäta. Materialet är vanligt förekommande på skolorna. Materialet finns från år 1 till och med första året på gymnasiet. Av samma skäl har vi föreslagit testmaterialet Läskedjor av Christer Jacobson. Läskedjor har också den fördelen att de går snabbt att genomföra. Testet kan genomföras från och med år 1 upp till gymnasiet. Annat material som mäter samma delfärdigheter i läsandet och skrivandet kan naturligtvis användas. Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultatet med en referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta testerna är normerade utifrån den niogradiga stanineskalan, där 4 6 är normalvärden och 7 9 är resultat över genomsnittet. Resultat 1 3 är under genomsnittet och måste uppmärksammas. Screeningplan (37)

6 Lärverktyg Ju yngre eleven är, desto mer fokus bör man lägga på övning. Vid sidan av övning kan eleven ha behov av kompensation. För äldre elever med kvarstående svårigheter blir olika lärverktyg alltmer nödvändiga parallellt med övning. När man planerar vilka lärverktyg som är lämpliga för en elev eller på en skola kan man fundera utifrån olika kategorier: Lärverktyg för att läsa texter, till exempel nedladdning av böcker, Daisyspelare, talsyntes och läspenna. Lärverktyg för att skriva och anteckna, till exempel interaktiv skrivtavla, AlphaSmart appen Dragon Dictation eller Pulse SmartPen. Lärverktyg för att stava och formulera sig, till exempel Stava Rex, digitala ordlistor och ordprediktionsprogram. Lärverktyg för att minnas och strukturera, till exempel fickminne. Lärverktyg för koncentration, till exempel röstförstärkning. Lärverktyg för engelska, till exempel SpellRight och talsyntesens engelska röst. Exempel: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. En elev med stavningssvårigheter behöver kompenseras för detta. Stava Rex, SpellRight och Claro Read är program som Västerås grundskolor har licens för. Dessa lärverktyg kan användas av alla med stavningssvårigheter, inte endast av dem med dyslexi, även om programmen är utformade just för dem. Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Tekniska hjälpmedel är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. Annan form av kompensation När man planerar kompensatoriska insatser för en elev bör man lära ut studieteknik för att hjälpa eleven att utnyttja olika typer av inre kompensation, till exempel elevens egna strategier för att lära och minnas. Att resonera med eleven om metakognitiva frågor och väcka hans/hennes medvetenhet om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kan vara helt avgörande för att lyckas. Organisation och lärmiljö En annan betydelsefull fråga handlar om organisation och lärmiljö: Vilka anpassningar behöver göras i klassen? Hur är dagen tidsmässigt disponerad gällande olika ämnen och raster? Hur ser lokalerna ut med tanke på ljud, ljus, färger, ventilation? Är möbleringen optimal för lärande? Hur många personer möter eleven? Är det lugn och ro så att ett lärande kan ske? Screeningplan (37)

7 Ett tydligt tal Det talade ordet ligger till grund för det skrivna och forskning har visat att barn med tal- och språkavvikelser i större utsträckning riskerar att få problem med sin läs- och skrivinlärning. Det är dock inte alla typer av svårigheter som ställer till bekymmer. Vissa uttalsavvikelser hos barn kan bero på att en del språkljud tar lite längre tid att lära sig att uttala. De är helt enkelt rent artikulatoriskt svårare än andra, till exempel kan r-ljudet ställa till problem en bra bit upp i skolåldern. Likaså kan det vara svårt att producera ett klart s-ljud, precis som det kan ta lite extra tid att lära sig de bakre språkljuden k och g. Enstaka uttalsfel kan alltså dröja sig kvar hos ett barn som i övrigt är språkligt välutvecklat. Ofta spontanförbättras dessa uttalssvårigheter och barnet får heller inte problem i sin läs- och skrivinlärning. En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan däremot olika former av strukturella förenklingsprocesser i talet vara. Dessa kan bland annat ta sig uttryck i form av metateser, omkastningar av de enskilda ljuden i ett ord, vilket skulle kunna få till följd att ordet kapitel felaktigt uttalas pakitel, legitimation blir legimitation och så vidare. Metateser är vanliga hos barn i 3-årsåldern men försvinner så småningom hos de flesta. De elever som har kvar sina svårigheter döljer dem dock ofta genom att hitta ersättningsord, så kan till exempel ordet fik användas istället för ordet konditori. Men skrapar vi lite på ytan finns avvikelserna där. Förenklat kan vi säga att hoppar bokstäverna i munnen har de en tendens att även hoppa på papperet. Eleven har helt enkelt inte det nödvändiga talstödet när han/hon skriver vilket resulterar i utelämningar, omkastningar och andra felskrivningar precis som läsningen blir orytmisk och osäker. Screeningplan (37)

8 Fonem Språkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud. Fonemen betyder inte något i sig själva. Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem (ljud). Man uppfattar exempelvis skillnaden mellan vara och fara. Fonologisk läsning Man avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de enskilda ljuden, fonemen. Fonologisk medvetenhet Man är medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken ordning de kommer. Man förstår t.ex. principen för rim och att ordet tåg är kortare än ordet nyckelpiga, trots att tåget är långt. Grafem Betydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk (ljudenlig) stavning står det ett grafem, (tecken eller bokstav) för varje ljud. Vid ljudstridig stavning har ett fonem ofta flera grafem, t.ex. sj-ljud eller tj-ljud. Grafemet x har däremot två fonem, ks. Logografisk läsning Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt som när man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna. Läsflyt Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och förståelse. När man har gott läsflyt läser man med passande läshastighet och betoning så att det blir förståelse i det lästa. Metakognition Medvetenhet och ansvar för det egna tänkandet och lärandet. Morfem Språkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar. Svenska språket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av orddelar, morfem, t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser) och suffix (ändelser). Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt för att uppnå god avkodning, gott läsflyt, god läsförståelse och säker stavning. Morfologisk medvetenhet Att kunna känna igen meningsbärande delar i ett ord. Man inser exempelvis att orden lastbil och billast betyder olika saker. Normering Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen. Screeningplan (37)

9 Ortografi Stavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är fonologiskmorfologiskt. Den morfologiska principen är starkare än den fonologiska när dessa system krockar med varandra. Denna släktskapsprincip visar sig exempelvis i ordet havsörn. Ortografisk-morfologisk läsning Man avkodar med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet, som vid fonologisk läsning, utan avkodar direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Får ej förväxlas med logografisk läsning! Prefix Prosodi Screening Förstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-. Satsmelodi. Avser intonation, rytm, accent och dynamik. Ljudenhetens prosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå. Översiktlig prövning av en större grupp, t.ex. en hel klass eller en hel årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning. Segmentering Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ko består av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och avvisade består av morfemen av, visa och de. Semantisk medvetenhet Man är medveten om ords betydelser och om betydelsenyanser. Man förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak, t.ex. pojke kille, och homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser, t.ex. fara, klippa och fil. Språklig förmåga Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd. Språklig medvetenhet Kallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt eller lingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara har en innehållssida, utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna. Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp för fonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk medvetenhet (se ovan), syntaktisk medvetenhet, vilket avser språkets grammatik och meningsbyggnad och kan innebära att man förstår skillnaden mellan Katten lapar och Lapar katten?, semantisk medvetenhet (se ovan) samt pragmatisk medvetenhet, vilket har att göra med interaktion. Screeningplan (37)

10 Standardiserade test Test som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala, t.ex. stanineskalan. Stanine Suffix Syntax Syntes En statistiskt normalfördelat niogradig skala. Ordet kommer från de engelska orden standard nine. Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. -ande, -ing eller -de. Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller satslära. Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o + l blir sol, sked + ar blir skedar. Vid frågor angående screeningplanen, kontakta: Lena Gustafsson lena.holmberg-gustafsson@skola.vasteras.se Barbro Persson barbro.persson@skola.vasteras.se Lena Ragnerstam lena.ragnerstam@skola.vasteras.se Kerstin Swahn Andersson kerstin.swahn-andersson@skola.vasteras.se Kerstin Hyrefelt kerstin.hyrefelt.gillfors@vasteras.se Susanna Andersson, susanna2.andersson@vasteras.se Screeningplan (37)

11 Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmsmodellen Ing-Read AB Häggström, I. (2008) Hur låter orden Ing-Read AB Jacobson, C. (2001) Läskedjor Stockholm: Psykologiförlaget. Johansson, M.-J. (2009) LäsEttan Natur och Kultur Järpsten, B. (2007) DLS Bas för skolår 1 och 2 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 2 och 3 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2010) DLS för klasserna 4-6 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Hogrefe Psykologiförbundet Lundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass Natur och Kultur Lundberg, I., Herrlin, K. (2006) God läsutveckling Natur och Kultur Lundberg, I. (2008) God skrivutveckling Natur och Kultur LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter (2007) FDB, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter (2012) Svenska Dyslexiföreningen Nationella prov Skolverket Nya Språket Lyfter! (2009) Skolverket Sterner, G., Lundberg, I. (2010) Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan Natur och Kultur Witting, M. (2010) Wittingmetoden en metod för läs- och skrivinlärning Verti AB Witting, M. (2010) Vägledning i det praktiska metodarbetet Verti AB Witting, M. (1998) Före läs- och skrivinlärningen Verti AB Witting, M. (2009) Wittingmetodens terminologi Verti AB Örtendal, M. (2008) Läsinlärning i 7 steg Liber Screeningplan (37)

12 Screeningplan (37)

13 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) Förskoleklass Intresse, lyssna/läsa böcker Tydligt tal Ordförråd Beskriva, återberätta Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg God Läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin Nya Språket lyfter Skolverket Kartläggning ur Bornholmsmaterialet Ingvar Lundberg Hur låter orden? Ingrid Häggström Fonolek Ingegärd Hemmingsson september och maj september Lekskrivande Fonologisk medvetenhet Umeåmodellen Margit Tornéus Bokstavskunskap Wittingmetoden Maja Witting Screeningplan (37)

14 Screeningplan (37)

15 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 1 Intresse, lyssna/läsa böcker Tydligt tal God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Läskedjor (ordkedjor) Christer Jacobson våren Ordförråd Beskriva, återberätta Nya Språket lyfter Skolverket Fonologisk medvetenhet Umeåmodellen Margit Tornéus Bokstavskunskap/täta bokstavskontroller Ordavkodning Wittingmetoden Maja Witting DLS bas, läsförståelse Birgitta Järpsten april Läsförståelse Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Ljudenlig stavning Skapande skrivning Screeningplan (37)

16 Screeningplan (37)

17 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 2 Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS bas, läsning Birgitta Järpsten DLS läsförståelse Birgitta Järpsten september februari Stavning Läsa/skriva i olika genrer Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal DLS rättstavning Birgitta Järpsten februari Screeningplan (37)

18 Screeningplan (37)

19 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 3 Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Läskedjor Christer Jacobson DLS rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober februari vårterminen Screeningplan (37)

20 Screeningplan (37)

21 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 4 Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Ordavkodning Nya Språket lyfter Skolverket Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS läshastighet (Draken) DLS ordförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober oktober oktober Screeningplan (37)

22 Screeningplan (37)

23 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 5 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Ordavkodning Ordförråd Nya Språket lyfter Skolverket Läskedjor Christer Jacobson våren Beskriva, återberätta Läsflyt Umeåmodellen Margit Tornéus DLS läsförståelse Birgitta Järpsten oktober Läsförståelse Stavning Wittingmetoden Maja Witting DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober Läsa/skriva i olika genrer Screeningplan (37)

24 Screeningplan (37)

25 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 6 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Ordförråd Beskriva, återberätta Ordavkodning Läsflyt Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten DLS Läshastighet (Isbjörnen) oktober oktober Läsförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober Stavning Nationella prov* Läsa/skriva i olika genrer Screeningplan (37)

26 Screeningplan (37)

27 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 7 Intresse, lyssna/läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus Ordförråd Beskriva, återberätta Ordavkodning Wittingmetoden Maja Witting Läskedjor Christer Jacobson våren Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer DLS läshastighet Birgitta Järpsten DLS läsförståelse Birgitta Järpsten DLS rättstavning Birgitta Järpsten februari septemberoktober septemberoktober Screeningplan (37)

28 Screeningplan (37)

29 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 8 Intresse, lyssna/ läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus Ordförråd Beskriva, återberätta Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten septemberoktober Ordavkodning Läsflyt DLS Läsförståelse Birgitta Järpsten februari Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer DLS rättstavning Birgitta Järpsten september - oktober Screeningplan (37)

30 Screeningplan (37)

31 Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 9 Intresse, lyssna/ läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus DLS Rättstavning Birgitta Järpsten september Ordförråd Beskriva, återberätta Wittingmetoden Maja Witting Nationella prov* januari - februari Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer * Nationella prov är ej normerade Screeningplan (37)

32 Screeningplan (37)

33 Observera att denna sammanställning på intet sätt är fullständig. Syftet är att ge exempel på hur man både kan öva och kompensera för olika problem i läs- och skrivprocessen. För att stärka den allmänna språkutvecklingen: Läs och berätta i klassen. Bildstöd vid berättande av händelseförlopp Ge ordförklaringar vid genomgångar. Hjälp eleven att göra tankekartor. Aktivera bakgrundskunskap. För att öva fonologisk medvetenhet: Lyssnarövningar. Öva att känna igen vardagsljud. Därefter öva att känna igen språkljud, ex.vis med datorprogrammet Lystring. Övningar finns även i Bornholmsmaterialet, Wittingmetodens förberedelsearbete och i Fonologiska övningar av Gustafson & Samuelsson m.m. Rim, sång och ramsor. Språklekar i skolan av A. Frylmark. Vokaler. Betoning. Morfologi (stam, prefix, suffix, böjningsändelser) Konsonantkluster För att öva ordavkodning: Läslistor, se t ex God Läsutveckling av Lundberg & Herrlin. Nonordsläsning Ortografisk läsning Screeningplan (37)

34 Screeningplan (37)

35 För att öva läsflyt: Repeterad läsning, upprepad läsning. Läslistor. Exempelvis Körläsning, parläsning, ekoläsning Öva morfologi, t ex enl materialet Rotfrukt av M Herrström. Rydaholmsmetoden eller Bravkod Bok och Daisy. Lyssna till text samtidigt som man följer med i boken. Flash-card-träning, För att kompensera för dålig ordavkodning och dåligt läsflyt: Ljudstöd vid läsning: Inläst litteratur, både för skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Daisyspelare och/eller mp3-spelare. Bok och Daisy Talsyntes på dator, Claro Read Pro. För att öva förståelse: Övningar ur B. Westerlunds Att undervisa i läsförståelse. Inferensträning ur Träna läsförståelse av L. Franzén. Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet av M. Reichenberg. Vad är lättläst? av I. Lundberg och M. Reichenberg Aktivera bakgrundskunskapen. Ordkunskap (Kan bl.a. övas med korsord). Läs/lyssna till skönlitteratur. För att öva stavning: Öva stavning på ett strukturerat sätt, t ex enligt Pilens eller Wittingmetodens arbetsgång. För att kompensera för bristfällig stavning och skrivning: Stavningsprogrammet Stava Rex på dator. (SpellRight för engelska) Talsyntes på dator, t.ex. Claro Read. Screeningplan (37)

36 Screeningplan (37)

37 Vid prov och redovisning Ge längre tid vid skriftliga prov. Ge muntliga prov. Prova alternativa redovisningssätt, t ex utställning, tankekarta, föredrag, dramatisering, inspelning, film. - Individuell kartläggning När man på ett strukturerat sätt, under lång tid, provat olika åtgärder efter screeningen utan önskvärd effekt, blir det dags för fördjupad individuell kartläggning på skolan. Denna kan göras av skolans speciallärare, specialpedagog, svensklärare, klasslärare eller annan lärare med intresse och erfarenhet av området. Till att börja med rekommenderas då att man gör: Samtliga DLS-tester för aktuell årskurs. Läskedjor LäsEttan i de yngre årskurserna. Lilla Duvan för årskurserna 3-8. Duvan för årskurs 9. LäSt Om stöd och hjälp önskas i arbetet med den individuella kartläggningen hänvisas till läs- och skrivmentorerna och till special- och dyslexipedagogen samt till seminariet Från screening och kartläggning till upptäckt och åtgärd, vilken annonseras fortlöpande på Saba. Screeningplan (37)

Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015

Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling 2015 Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling

Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Screeningplan 2016 Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs och skrivutveckling Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Västerås 2009 (Reviderad 2010,

Läs mer

Screeningplan. Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling.

Screeningplan. Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling. BARN och GRUNDSKOLAN Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling. Särskilt stöd Extra anpassningar Ledning, stöd och stimulans

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015. Handlingsplan

Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015. Handlingsplan Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015 Handlingsplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god språk-, läs- och skrivutveckling för elever i grundskolan inklusive

Läs mer

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2016 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Sektor Barn och Utbildning 2018/2019 Innehåll Sidan 1. Inledning 2 2. Syfte

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden. Inledning LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter, i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har en jobbig

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Handlingsplan dyslexi Viksängsskolan

Handlingsplan dyslexi Viksängsskolan VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 1(5) Handlingsplan dyslexi VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 2(5) Innehållsförteckning 1.Screening... 3 1.1 Screening år 6... 3 1.2 Screening år 7... 3 1.3 Ytterligare diagnostisering...

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Lokal handlingsplan Läsa och skriva Att ge stöd till en positiv läs- och skrivutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att tidigt

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 R E V I D E R A D A U G U S T I 2 0 17 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM Innehållsförteckning 2 1. Förebyggande

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Kartläggningsplan för Södertälje

Kartläggningsplan för Södertälje Kartläggningsplan för Södertälje 1 Material för pedagogisk kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga i Södertälje skolor, inkl. kommungemensamma obligatoriska diagnosmaterial År Material Tid Ansvarig

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3

5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3 5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3 Många fler barn kommer numera till skolan rustade med goda förkunskaper om läsande och skrivande jämfört med tidigare, en del har knäckt läskoden och några är

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

IT och specialpedagogik/skoldatatek

IT och specialpedagogik/skoldatatek IT och specialpedagogik/skoldatatek en beskrivning av ett projekt i Östra regionen Stefan Bonn, Dan Alberyd, Tord Söderqvist Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos

Läs mer

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det? Bakgrund Språkets betydelse för lärandet Språket utgör grunden för allt skolarbete och möjligheten att hantera en text är avgörande för hur att klara sig i samhället. Språklig kompetens är av avgörande

Läs mer

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet i årskurs 1 Susanne af Sandeberg, redaktör Svenska Dyslexiföreningen har fått en hel del signaler från lärare om att Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Handlingsplan fö r grundla ggande undervisning i spra k-, la s- öch skrivutveckling.

Handlingsplan fö r grundla ggande undervisning i spra k-, la s- öch skrivutveckling. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016 1 (21) Handlingsplan fö r grundla ggande undervisning i spra k-, la s- öch skrivutveckling. Susann Rådström Drougge Specialpedagog Sundbybergs centrala elevhälsa

Läs mer

Språket. Vilhelmina kommun. Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga upptäcka - möta

Språket. Vilhelmina kommun. Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga upptäcka - möta Språket Vilhelmina kommun Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga upptäcka - möta språk-, läs- och skrivsvårigheter Beslutad 2009-08-20 Reviderad september 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 3 Inledning

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola Kiruna kommun 2012-10-22 Barn och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola Innehåll Förord 3 1. Inledning 4 2. Syfte 4 3. Bakgrund 4 4. Läroplanerna

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns

Läs mer

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-01-24 9 Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS 2016-439 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika material: och Hitta matematiken. Nationella

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!! 2 3 . 4 5 Rektor Nina Lidfors 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Skolverket: En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner

Läs mer

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson Flerspråkighet och dyslexi IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson Inledning Lite drygt 20% av grundskolans elever har idag ett annat modersmål

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Nätverk 1 28 september 2018

Nätverk 1 28 september 2018 Nätverk 1 28 september 2018 Inventering/behovsanalys om språkundervisning Skolverkets kartläggningsmaterial i förskoleklass, Hitta språket Till nästa gång Sammanställning från era svar på frågorna: Vad

Läs mer

Rektor med vetande 15 mars 2017

Rektor med vetande 15 mars 2017 Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD) Utlåtande 2017:161 RIV (Dnr 106-12/2016) Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Återkoppling: minnestestordförståelsetest Fika Fallbeskrivningar-åtgärder Repetition dyslexi-åtgärder Hemuppgift: Utredning klara till den 8/4 Titta på

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Hur gör lärarna och vad säger litteraturen kring arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jakob Lindell, Karina Larsson & Emelie Bergman

Hur gör lärarna och vad säger litteraturen kring arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jakob Lindell, Karina Larsson & Emelie Bergman Hur gör lärarna och vad säger litteraturen kring arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jakob Lindell, Karina Larsson & Emelie Bergman Akademin för utbildning, kultur Handledare: Kamran

Läs mer

Plan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen

Plan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen 2012 05 30 Plan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen Syfte: Att samtliga elever får utveckla sin möjlighet att bli goda läsare. Utdrag ur kursplanerna i svenska

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Olika verktyg för elever i behov av särskilt stöd

Olika verktyg för elever i behov av särskilt stöd Olika verktyg för elever i behov av särskilt stöd Yvonne Petersson Speciallärare/IT-pedagog 2016-11-01 1 Uppvidinge skoldatatek O Förskolan Gymnasiet O Utbildning för pedagoger och elever O AV-media Kronoberg

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET

PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING 2018 2019 FÖRSKOLAN - GYMNASIET Planen antagen av skolledningen april 2018 HAGFORS KOMMUN UTVÄRDERING AV PLANEN LÄSÅRET 2016-2017

Läs mer