Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

Transkript

1 Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

2 Innehåll Förord 3 1. Inledning 4 2. Syfte 4 3. Bakgrund 4 4. Läroplanerna 5 5. Språk- läs- och skrivundervisning i förskola och skola Förskolans arbete Läs- och skrivundervisningen i grundskolan Att följa elevernas läs- och skrivutveckling 9 6. God läsutveckling 9 7. Översikt av handlingsplanen Implementering och uppföljning av handlingsplanen 12 Grundläggande arbete i stimulerade miljö: Förskola 14 Förskoleklass 15 Fritidshem 16 Årskurs 1 17 Årskurs 2 18 Årskurs 3 19 Årskurs 4 20 Årskurs Årskurs Förteckning bilagor separat dokumentsamling 21 Referens lista 22 2

3 Förord Läskunnighet är nyckeln till att uppnå målen i skolan. Det är också en förutsättning för att kunna fungera i samhället och ta vara på sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Det är elevens rättighet att från skolan få verktyg som de kan bära med sig i sin ryggsäck hela livet. Läs- och skrivverktygen kan se olika ut beroende på elevens behov. Vi vet att alla elever vill lyckas med att nå sina mål och eftersom läs- och skrivförmågan är en viktig faktor i alla ämnen, innebär det ett viktigt arbete för oss i skolan att utveckla/undervisa eleverna i läs- och skrivförmågan. Vår tanke med handlingsplanen är att den ska vara en gemensam röd tråd i kommunen för att följa eleverna i deras läs- och skrivutveckling samt att den används i det dagliga arbetet för att alla elever ska få möjlighet att nå målen. I handlingsplanen finns det i matriserna ett antal verktyg för kartläggning samt screening i syfte att följa barnen/eleverna i sin läs- och skrivutveckling. Med figuren nedan vill vi belysa våra tankar inför detta arbete. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. Barn vill lyckas, om de inte lyckas beror det på att kraven som ställs överskrider färdigheterna. Hur kan vi använda kartläggningar på ett ödmjukt och ändamålsenigt sätt? Vad ger det mig för hypoteser och hur fångas en människans komplexa verklighet? Se kartläggningen som ett verktyg och var ödmjuk inför resultaten. Barn behöver hjälp att hitta lösningar och nycklar till sitt lärande. Vi vill sända ett stort tack till Astrid Ahl vid Umeå universitet för hennes goda respons i detta arbete. Marja Johansson och Anne-Maj Stålnacke, arbetsgrupp i framtagandet av handlingsplanen. 3

4 1. Inledning En av skolans viktigaste uppgifter är att barn lär sig läsa, förstå och använda texter. Idag är den uppgiften mer angelägen än någonsin eftersom skriftspråket får allt större betydelse i arbets- och samhällslivet. Att kunna läsa är en demokrati- och rättvisefråga. Sedan några år är samhällets mål att 80 % av kontakterna mellan medborgare och myndigheter ska ske via Internet. Vikten av att alla äger den läs- och skrivförmåga som krävs i samhället betonas från olika instanser och i olika dokument, exempelvis: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål 1 Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem 2 2. Syfte Syftet med denna handlingsplan är att: - ge alla elever möjlighet att utveckla sin individuella språk-, läs- och skrivförmåga optimalt - tidigt identifiera elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter - vara ett stöd för kommunens pedagoger i språk-, läs- och skrivundervisningen/utvecklingen - vara ett stöd för förskolorna, skolorna och barn- och utbildningsförvaltningen i arbetet med att stärka och säkerställa att alla barn/elever får stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling 3. Bakgrund Så väl internationella som nationella undersökningar har under många år visat att läsförmågan hos barn och ungdomar i Sverige försämrats. Var femte år genomförs den stora internationella undersökning PIRLS där 45 länder/regioner deltar med sina tioåringar. Mellan undersökningsåren 2001 och 2006 visade även denna undersökning att läsförmågan försämrats hos svenska barn men i relation till övriga länder så läste de ändå bättre än de flesta endast 6 länder/regioner nådde ett bättre resultat (Resultatet från 2011 års undersökning finns ännu inte tillgängligt.) Sverige tillhör också de länder där skillnaderna mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas väl är relativt små. Den försämring som undersökningen visat slår dock inte generellt bland de svenska eleverna det är andelen starka och mycket starka läsare som har minskat. Det är också färre elever som har en mycket positiv inställning till läsning och som ofta läser längre texter och böcker på fritiden för att det är roligt. Måluppfyllelsen gällande kursplanemålen i Kiruna kommuns skolor varierar mellan åren men har som helhet under den senaste femårsperioden förbättrats. Beroende på vilket mått på 1 Den nya skollagen för kunskap valfrihet och trygghet. Prop. 2009/10:165, sid Lgr 11 s.13: 4

5 måluppfyllelse man väljer att titta på så ligger kommunens resultat ibland under riksgenomsnittet och ibland över. För 2011 var andelen elever som nådde målen i alla ämnen i år 9 ca 3 procentenheter högre för Kiruna än för riket som helhet medan andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans nationella program och det genomsnittliga meritvärdet för samma grupp låg på samma nivå som för riket i övrigt. Om man tittar på resultaten på de nationella proven i svenska för år 9 så har Kiruna kommun även här förbättrat sina resultat under de senaste fem åren men har hela tiden fram till 2011 haft ett sämre resultat än riket som helhet. Även om måluppfyllelsen i sin helhet förbättrats de senaste åren så är den fortfarande långt ifrån hundraprocentig. Våren 2012 var det ca 11 % av eleverna i Kiruna kommuns skolor som gick ut år 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program och 17,5 % hade inte nått målen för grundskolan i alla ämnen. Den i särklass vanligaste orsaken till att eleverna inte når målen, enligt skolornas analyser i kvalitetsredovisningarna de senaste åren, är bristande läsförståelse. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare beslutat att från läsåret 2007/08 följa upp elevernas läsutveckling genom att resultaten för några gemensamma diagnoser skulle redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar. Syftet var att tidigt hitta de elever som behöver extra stöd och hjälp i sin läsutveckling samt att öka måluppfyllelsen på skolorna. Förslag till kompletteringar av diagnoser har även skett för år 6-9. Dessa diagnoser har utgjort ett verktyg för skolorna att hitta elever med låga resultat. Att det funnits gemensamma diagnoser för att följa upp elevernas läsutveckling innebär däremot inte att det har funnits någon gemensam strategi och struktur i kommunen för att arbeta förebyggande, kartlägga/utreda samt på olika sätt med skilda insatser stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Denna handlingsplan kan bidra till att få till stånd en sådan gemensam strategi för elever i grundskolan. För elever som studerar enligt särskolans kursplaner anpassas undervisning och material utifrån elevens utvecklingsnivå. I Dyslexi en kunskapsöversikt 3 skrivs om vikten av förebyggande insatser i förskolan och att dessa kan sättas in på hela barngruppen, oavsett riskbedömning. Flera studier har visat att fonologiska övningar i förskolan under lång tid och genomförda på ett systematiskt sätt ger alla barn ett mjukare möte med skriftspråket. Enligt forskaren Mats Myrberg bör alla barn få lämna skolår 1 med fungerande läsförmåga, d.v.s. att de knäckt läskoden. För att nå dit är det nödvändigt att hitta ett bra och förebyggande arbetssätt för elever som kan behöva stöd i sin läsutveckling. Tidiga insatser är värdefulla av flera skäl - dels har eleven inte hunnit fastna i verkningslösa läs- och skrivstrategier, dels kan en negativ självbild förebyggas. 4. Läroplanerna I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98, tydliggörs att fokus ligger på att utveckla den pedagogiska verksamheten i riktning mot de mål som är uppsatta för barns kommunikativa och språkliga utveckling. Detta ställer krav på förskolan att ge varje barn en språkstimulerande miljö, där de lär av varandra med engagerade vuxna. Förskolans arbete med att utveckla 3 Dyslexi en kunskapsöversikt sid. 97 5

6 barns språk är viktigt för den framtida läs- och skrivutvecklingen. Förskolläraren har i den reviderade läroplanen för förskolan fått ett tydligare ansvar för det pedagogiska arbetet. I läroplan för grundskolan, Lgr 11, står det att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Fokus i läroplanen är att eleverna ska utveckla strategier i sitt eget lärande, det ställer också krav på lärarna att undervisa i dessa strategier. Det är lärarens professionella ansvar att skolan utvecklas kvalitativt, i Lgr 11 kan man läsa: Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga 4 Vidare, när det gäller ämnet svenska, kan man konstatera att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig, kommunicera i tal och skrift, läsa samt analysera skönlitteratur och andra texter för olika ändamål. De ska ges förutsättningar att kunna anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer, språkliga normer samt söka information från olika källor och värdera dessa. Utifrån förändringarna i de nationella styrdokumenten, de erfarenheter och resultat skolorna fått i samband med diagnoserna, är det aktuellt att se över förskolans och skolans rutiner för att följa barnens och elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling. Detta är ett led i att kvalitetssäkra undervisningen. I Lpfö 98 rev.2010 (s.14) kan man läsa: Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. I Lgr 11 (s.11) kan man läsa: "Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället" I förskolan har de flesta av personalen deltagit i studiecirkeln "Pedagogisk dokumentation" under de senaste åren och i förskoleklass till åk 3 i grundskolan har de flesta förskollärarna och lärarna under läsåret 2009/10 deltagit i minst en utbildning i matematik eller läsning, skrivning och språkutveckling inom satsningen "Läsa, skriva, räkna". Även under läsåret 2010/11 har det erbjudits fortbildning i svenska och matematik för alla lärare i f-3. 4 Lgr 11 s.9 6

7 5. Språk-, läs- och skrivundervisningen i förskola och skola Medan förskolan historiskt inriktat sig på lek samt barnens sociala och emotionella utveckling har skolan fokuserat på lärande, kunskaper och färdigheter. Förskolan och särskilt förskoleklassen har dock fått mer ansvar för lärande samt att arbeta förebyggande för att underlätta barnens övergång till skolan. Lärandet ska fungera som en röd tråd från förskola och förskoleklass upp genom grundskolan. Vikten av ett systematiskt, strukturellt och välplanerat arbetssätt betonas i konsensusrapporten 5 för att åstadkomma en kontinuitet i elevernas lärande och möjlighet för skolan att följa elevernas läsoch skrivutveckling. Ett sådant arbetssätt innefattar att screening görs kontinuerligt med samtliga elever. Därutöver fordras, med de elever som visar låga resultat vid en screening, en noggrannare kartläggning av elevens språk-, läs- och skrivförmåga. Detta i syfte att ge eleven det specialpedagogiska stöd eleven är i behov av. En pedagogisk läs- och skrivutredning bör ske när man konstaterat att den goda pedagogiken inte lett till den förväntade läs- och skrivutvecklingen. Enligt samlad forskning 6 ligger fokus på strukturerad pedagogik för 7-9 åringar, för att säkerställa att eleverna möter läs- och skrivutmaningar på sin språkliga nivå. Det är viktigt med intensivstöd till de elever som släpar efter. Forskarna menar att fonologiskt träning för åringar med läsoch skrivsvårigheter inte ger god effekt. Då bör man hitta andra strategier för att utveckla läsflyt och få fullgod läsförståelse. Digital kompetens för alla är viktigt med tanke på vad forskningen skriver om detta. Läroplanen för grundskolan skriver om att "strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och utveckling". Höien och Lundberg (2006) skriver att flera sinnesmodaliteter bör utnyttjas. Därför är tangentbordsträning med fingersättningsövningar grundläggande av flera skäl. Om den "fonologiska vägen " är svag, dvs. om det är svårt att säkert koppla fonem och grafem, kan detta samband stärkas genom ljudåterkoppling till talsyntesen. Att börja använda datorn som skriv- och läsredskap bör göras tidigt (Rönnåsen och Ekstedt, 2006). Wallach, (2007), skriver om datorns möjligheter: "Att behärska datorns möjligheter att skapa struktur i skrivuppgifter kan vara en nyckel till inlärning i olika skolämnen." Sämfors (2009) skriver om vikten av att lärare och elev har grundläggande datorkunskap, ju mer desto enklare att komma igång och nå resultat Förskolans arbete Aktuell forskning visar att språkutveckling ska stimuleras tidigt. Det finns starka samband mellan språkavvikelser i förskoleåldern och läs- och skrivsvårigheter i skolan. 5 Dyslexi- en kunskapsöversikt, (2007) vetenskapsrådet 6 Ibid 7 Spsm (2011) Från bokstäver till förståelse rapport samling om läs och skrivprocessen 7

8 För att barn och elever ska få en gynnsam läs- och skrivutveckling är det viktigt att grunden i språket utvecklas tidigt. Ett rikt ordförråd, en god språkförståelse och språklig medvetenhet är viktiga grunder för att barn ska bli läs- och skrivberedda. Det är också viktigt att barn blir medvetna om varför man ska läsa och skriva. Förskolan har därför ett stort ansvar för barns tidiga språkutveckling eftersom språket utvecklas mest mellan 1,5 och 4,5 års ålder. Enligt Barbro Bruce, legitimerad logoped och universitetslektor i utbildningsvetenskap och specialpedagogik, kan språk och tänkande inte särskiljas och därför stimuleras barnets tankeprocess av språket 8. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitets -utveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkiga världen 9 I förskoleåldern är det viktigt att barnet omges av språkstimulerande miljöer, såväl på förskolan som i hemmet. Därför ska förskolans språkutvecklande arbetssätt ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. För att tidigt fånga upp riskbarnen är samarbetet mellan förskola och skola viktigt. Det finns då större möjligheter för förskolan att arbeta mer förebyggande och därmed medverka till att misslyckanden senare hindras. Högläsning för barnen/eleverna är viktigt för ordförrådet genom att de då kan möta ord som de inte möter i vanliga samtal. Viktigt är då också att samtala med barnen och eleverna om det man läst, samt förklara ord. På det viset bygger barnet/eleven sitt ordförråd och därigenom också läsförståelsen. Under högläsningen får de också höra en annorlunda meningsbyggnad än den som används i talspråk. Läslusten utvecklas också när barnen får lyssna till berättelser. Mycket viktigt är förmågan att lyssna till språkljud. 5.2 Läs- och skrivundervisningen i grundskolan Naucler och Magnusson (2003) menar att sexåringars förmåga att tolka tal, ordförråd och deras förmåga att bilda meningar (syntaktisk förmåga) visar starka samband med senare läsförståelse. 10 Ljudanalysövningar kan påbörjas i förskolan och förskoleklassen för att sedan bedrivas intensivt under åk 1. Bokstavsljudsäkerhet, dvs. att förknippa rätt bokstav med rätt fonem, är grunden till en väl fungerande avkodning och detta bör stimuleras i förskoleklass. Läsforskaren Mats Myrberg anser att barn som knäcker läskoden tidigt och fortsätter en positiv utveckling i stimulerande miljö hamnar i en positiv cirkel beträffande läsförmåga. Läsforskaren Stanovich (2000) har myntat uttrycket Matteuseffekten och översatt till barnens läsutveckling så 8 Bruce Barbro (2007), Konsten att samtala - både problem och behandlingsform 9 Skolverket (2010), Lpfö 98, reviderad Westlund Barbro (2009) Att undervisa i läsförståelse, (S.134) 8

9 innebär det att barn som knäcker läskoden och fortsätter att utveckla sin läsning hamnar i en positiv cirkel och stimulerande lärmiljö, medan de barn som kommer på efterkälken redan i starten kan få det så kämpigt att de undviker läsningen vilket leder till mindre träning och en dålig läsutveckling. Dessa barn riskerar att hamna i en negativ cirkel. Ty den som har han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. (Matt.13:12) 11 I konsensusrapporterna framhålls lärarens viktiga roll i elevens läsutveckling, det handlar om hög kompetens i teori och praktik men också om lärarens engagemang i elevens läsprocess. I Lgr 11 tydliggörs att lärarens roll till stor del handlar om att vägleda eleverna och lägga upp undervisningen så att eleverna får chans att träna på de färdigheter och förmågor som de behöver utveckla samt att eleverna själva ska bli medvetna om det egna lärandet. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. 12 I Lgr 11 sid. 9 framgår tydligt vikten av att utveckla strategier när det gäller textarbeten i läsa, skriva och samtala. Viktigast i det arbetet är att förstå och tolka texter. Att arbeta med bilder och andra hjälpmedel lyfts också fram i delen Tala, lyssna och samtala. Att arbeta med olika genrer framhålls i delen berättande texter och sakprosa. Betydelsen av att arbeta med ord och begrepp lyfts genomgående fram i skolans samtliga stadier. Samtal i klassen om texter bidrar till att utveckla elevernas läsförståelsestrategier. Tidigare utvärderades läsförståelsen mer än den undervisades i. Barbro Westlund, som är lärarutbildare och forskare i läsförståelse, skriver om vikten av att undervisa i lässtrategier och elevers utveckling av läsförståelse och det vill vi belysa med ett citat: "Enbart tyst läsning utvecklar emellertid inte den läsförståelse som behövs för elever i talets kunskaps- och informationssamhälle Mer målmedveten planering av läslektionerna, kopplad till ämneskunskap behövs för att dessa läskompetenser ska utvecklas". 13 Tidigare har man förutsatt att det är svenskläraren som ansvarar för läsförståelseundervisning. De nationella styrdokumenten samt forskare i olika länder, talar nu tydligt om att det är svenskläraren som i samverkan med andra lärare ska undervisa i läsförståelse. "Ska eleverna få en god förståelse i de naturvetenskapliga ämnena så måste ämnesundervisning integreras med undervisning i språkutveckling samt läsning och skrivning" Dyslexi- en kunskapsöversikt, (2007) vetenskapsrådet 12 Lgr 11 s Westlund Barbro (2009) Att undervisa i läsförståelse,(s.330) 14 Westlund Barbro (2009) Att undervisa i läsförståelse,(s. 53) 9

10 5.3 Att följa elevernas läs- och skrivutveckling En kontinuerlig uppmärksamhet på elevernas läs- och skrivutveckling genom hela grundskolan är av vikt för att ingen tid ska gå till spillo. Vid sidan av screening och kartläggning kommer lärarens kompetens in i detta arbete. En lärare med ingående kunskaper om elevers språk-, läs- och skrivutveckling kan arbeta förebyggande i undervisningssituationen och avgöra när en enskild elev är i behov av stödinsatser. Det handlar om en bra start i elevernas tidiga läsinlärning men också att följa elevernas fortsatta läsutveckling. 6. God läsutveckling Viktigt är att lärandet är motiverande för eleven. God läsutveckling innebär ett aktivt förhållningssätt till språket i fem dimensioner. Dessa består av fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse. Det senaste dvs. läsintresse kan vara en av de mer svårlösta beståndsdelarna i processen. Elever, som knäcker koden men inte fortsätter att läsa för att de inte hittar meningsfull litteratur, kan få läs- och skrivsvårigheter på grund av för lite träning. Det är tyvärr alltför ofta förekommande, speciellt bland pojkar. Eftersom det visar sig att ett ökande antal elever får svårigheter med läsning och/eller skrivning behöver skolan både utveckla lärmiljön och fungerande stödåtgärder. För att få fullgod läsförståelse är det viktigt att arbeta medvetet med ord och begreppsförståelse från förskolan och genom hela grundskolan. "Om mer än 20% av orden i ett avsnitt är okända, förstår man inte mycket av det lästa" 15 Ett talspråksordförråd om kanske 5000 ord (5-6 åringar) är fullt tillräckligt för att bemästra vardagliga samtalssituationer. För att kunna läsa i nivå med uppnåendemålen i svenska efter år 9 i grundskolan behövs sannolikt minst 10 gånger större ordförråd. 16 Figuren på nästa sida 17 visar vilka läskompetenser som krävs idag för att uppnå den goda läsförståelsen enligt aktuell läsforskning. Tidigare har skolan arbetat med de grundläggande läsfärdigheterna (vänster hand), nu visar forskning att det måste samordnas med kognitiva (se bilaga 10) processer (höger hand). 15 Höien/Lundberg (2004) Dyslexi från teori till praktik 16 Dyslexi, en kunskapsöversikt (2007) 17 Westlund Barbro (2009), Studiehandledning till att undervisa i läsförståelse, s. 7 10

11 7. Översikt av handlingsplanen Disponering av handlingsplanen utgår från följande rubriker: Grundläggande arbete i stimulerande miljö, Screening/kartläggning, Vem samt Undanröja hinder/åtgärder. Dessa rubriker löper som en röd tråd från förskolan och igenom hela grundskolan. Alla delar är lika viktiga, men arbetet utifrån handlingsplanen ska alltid starta med det grundläggande arbetet för att sedan i kartläggning/screeningsdelen följas upp så att man inför det fortsatta arbetet kan se hur långt barnen/eleverna hunnit i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Det grundläggande arbetet bidrar till att färre barn/elever hamnar i den högra spalten undanröja hinder för utveckling/åtgärder som syftar till att stötta de barn/elever som inte svarat tillfredsställande utifrån sin ålder och det arbete som pedagogerna bedrivit med barnen/eleverna så långt. För att kunna bygga broar mellan forskare och verksamma pedagoger är det viktigt att använda centrala begrepp som förekommer inom forskningen på området. Det är också viktigt att vi använder dessa inom professionen för att kunna diskutera pedagoger emellan. Av den anledningen används dessa begrepp i handlingsplanen. Då vi i förskolan och skolan till vardags av tradition kanske inte använt dessa begrepp och metaspråk och många förskollärare och lärare heller inte har utbildat sig inom språkområdet finns i bilaga 10 en förteckning över centrala begrepp som används. 11

12 Grundläggande arbete i stimulerande miljö: - Läsa och skriva - Lyssna och samtala - Språkbruk - Barn/elever med annat modersmål Rubriker och innehåll i denna del är i huvudsak tagna ur Läroplanerna, specifika delar som är grundläggande i barnets/elevens språk-, läs- och skrivutveckling har sammanställts för att underlätta för pedagogerna. För förskolan har innehållet hämtats från avsnitt 2.2 i Lpfö 98, Utveckling och lärande, och strukturerats under samma rubriker som för grundskolan. Detta för att tydliggöra hur arbetet i förskolan och grundskolan hänger ihop. Kartläggning/screening: När det gäller kartläggning är det viktigt att sträva efter en helhetssyn vad gäller motivation, ålder, mognad, skolförhållanden o.s.v. Ett angeläget syfte med en kartläggning är att kartlägga såväl starka sidor samt de förmågor som behöver utvecklas. 18 Vissa kartläggningar/screeningar är obligatoriska för alla kommunens skolor och är i handlingsplanen markerade med fet stil. Syftet med obligatorisk kartläggning/screening är dels att över tid kunna följa upp handlingsplanens effekt i verksamheterna och kommunen men framför allt att säkerställa att alla barn och elever, oavsett vilken förskola eller skola de går i, får det stöd de har rätt till. När de kartläggningar/screeningar som är obligatoriska genomförs är det av största vikt att analysera resultaten, gärna. Syftet med kartläggning/screeningar är att: - Hitta elever som finns i riskzonen - Läraren kan följa elevens utveckling/underlag för pedagogiska insatser - Eleven ser sin egen utveckling - Underlag för samtal med föräldrarna Vem: Denna rubrik anger vem/vilka som ska utföra/analysera kartläggningarna/screeningarna. Undanröja hinder/åtgärder: Under denna rubrik finns förslag på åtgärder som görs en. Där är det viktigt att det blir en gemensam förståelse kring eleven och samsyn av kartläggnings/screeningsarbetet som skapar ett bra förebyggande arbete med barnet/eleven. 8. Implementering och uppföljning av handlingsplanen Förskolechef och rektor är ansvarig för implementering och uppföljning av handlingsplanen i den egna verksamheten men som stöd kommer en del gemensamma insatser inledningsvis att planeras och organiseras centralt av Elevhälsan och BUF. Specialpedagogerna kommer också att ha en central roll i implementeringsarbetet. 18 Stefan Samuelsson m.fl. (2010) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket 12

13 Uppföljning av språk-, läs-, och skrivutvecklingsarbetet utifrån handlingsplanen kommer att ske lokalt i verksamheterna bl a i samband med de obligatoriska kartläggningarna och screeningarna för grundskolan. Uppföljning och redovisning av resultaten och analyserna utgör en del av det systematiska kvalitetsarbetet och ska ligga till grund för förbättringsarbetet både lokalt i verksamheterna och för förvaltningen. Kiruna kommuns handlingsplan för språk-, läs-, och skrivutveckling ska vara ett levande dokument som årligen följs upp och revideras vid behov. Handlingsplanen har utarbetats och färdigställts av nedanstående arbetsgrupp med bl a Ann-Christin Tornberg, tidigare specialpedagog vid elevhälsan. Med tillstånd har Skellefteå kommuns handlingsplan för språk-, läs-, och skrivutveckling använts som underlag för arbetet. Astrid Ahl Fil.Dr. Umeå universitet har varit handledare och gett respons i arbetet utifrån den senaste forskningen. Marja Johansson Specialpedagog Kompetenser inom grava läs- och skrivsvårigheter Högalidskolan Anne-Maj Stålnacke Specialpedagog Kompetenser inom tal- språk och kommunikation Elevhälsan Innan fastställandet av Kiruna kommuns handlingsplan för språk-, läs-, och skrivutveckling har en remissomgång genomförts där grupper av pedagoger från alla verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen deltagit. 13

14 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Förskolan Läsa och skriva: - Att barnen får möta olika sorts texter t.ex. sagor, faktatexter, rim och ramsor samt dikter. - I lekens form visa hur tal och skriftspråk hör ihop - Att nyttja barnens egna intressen för att göra dem medvetna om symboler, texter och logotyper i närmiljön - Att arbeta med språklekar i syfte att stimulera barns språkliga och fonologiska medvetenhet (se bil.10) ex. Före Bornholmsmodellen - språklekar i förskolan Kartläggning Screening Genom pedagogisk dokumentation följa barnets språkutveckling Vem Pedagogerna på avdelningen. Undanröja hinder / åtgärder Vid frågor vad beträffar barns språkutveckling lyftes detta på förskolans miniteam. I utvecklingssamtal med vårdnadshavare samarbeta kring åtgärder som främjar barnets utveckling Att lyssna och samtala: - I sagoberättandet samtala om innehållet och bilderna, för att utveckla textrörlighet (se bil.10) - Att lyssna och tolka olika ljud i omgivningen för att senare kunna urskilja olika språkljud. - Att berätta, lyssna på andra, återberätta och skapa berättelser med andra, utvecklar meningsbyggnad och fullständiga meningar, syntax (se bil.10). - Att barnen får använda olika uttrycksformer. Språkbruk: - Att nyttja de dagliga rutinsituationerna för att utveckla barnens ordförråd. - Att arbeta med synonymer för att utveckla ordförståelse och ordförråd samt semantik (se bil.10). - Att höja språknivån genom att medvetet använda nya ord - Att arbeta med morfologi (se bil.10). Vid behov tillgång till AKK,(se bil.9) Föräldrar till de barn som har annat modersmål än svenska uppmuntras och ges kunskaper om vikten av att använda sitt modersmål för att de ska få känslospråk Se länk: us.se Barn med annat modersmål: - Utvecklar det svenska språket i olika sammanhang, genom konkret material, bildstöd och förförståelse. Allt detta arbete görs medvetet med den vuxne i lekens form. 14

15 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Förskoleklass Läsa och skriva: - Muntliga övningar i fonemisk medvetenhet(se bil.10) är särskilt viktigt. - Att barnen får möta många olika sorters texter. - Lässtrategier för att förstå och tolka text - Samtala om varför och när man behöver kunna läsa och skriva. - Att arbeta medvetet och strukturerat med språklekar i syfte att utveckla språklig medvetenhet, med Bornholmsmodellen - Rätt pennfattning uppmuntras. Att lyssna och samtala: - Att arbeta med lyssnade strategier. - Att arbeta med strategier för att berätta och återberätta med röd tråd. - Att arbeta med strategier i att utveckla barns språkliga och kommunikativa förmåga. - Att samtala om bokstäver för att förstå skillnaden mellan bokstav, siffra och ord. Språkbruk: - Att arbeta med barns ordförråd genom arbete med ord, synonymer och begrepp. - Att arbeta med textrörlighet (se bil.10). Elever med annat modersmål: - Att arbeta med kunskap i det svenska språket i olika sammanhang, genom konkret material, bildstöd och förförståelse. Digitala lärverktyg: förslag att lekskriva med dator för att eleverna ska bekanta sig med verktyget samt prova olika program Kartläggning Screening Screening: (välj en av dessa båda) -Hur låter orden? eller -Kartläggning ur nya Bornholmsmodellen Görs på hösten (sep.) Uppföljning rekommenderas på våren Det är viktigt att följa barnet i deras tal- och språkutveckling i arbetet för att göra barnen lässkrivberedda Kartläggning: -Godläsutveckling (se bil.1) Viktigt för att det ska vara en röd tråd från förskoleklass till år 4. Föräldrasamtal med frågor om barns tal- och språkutveckling syn och hörsel. Vem Förskolläraren i samarbete Allt detta arbete görs medvetet med den vuxne i lekens form. Undanröja hinder/åtgärder Vid frågor beträffande barns tal- och språkutveckling kontakta specialpedagog. Barn med låga resultat uppmärksammas och en görs en handlingsplan. Vidare kartläggningar kan vid behov göras av specialpedagog De pedagoger som har elever med annat modersmål än svenska kan få kunskaper via dialog mellan SvA lärare och klasslärare. Vid behov kopplas specialpedagog in. 15

16 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Fritidshem Kartläggning Vem Undanröja hinder / åtgärder - Erbjuda en språkstimulerande miljö i samspel med andra, i sådana situationer där språk och handling har en funktion. - Möten av varierande slag i åldersblandade grupper. - Nyttja vardagens olika talutrymmen. - Stimulera och utveckla språket i konkreta situationer i vardagen, där det händer någonting som behöver kommenteras och uttryckas och där orden får sin betydelse genom sammanhanget. - Muntlig träning genom att uppmuntra barnen att samtala, berätta, redogöra, värdera, jämföra, diskutera utifrån barnets nivå. - Skapa intresse för inlärning genom att utgå från barnens intressen. - Som pedagog visa intresse och uppmuntra till kommunikation och samspel. Föräldra- och barnsamtal om barnets språkutveckling och språkhantering och där man medvetandegör språkets makt och användningsområden Helhetstänkande utifrån barnens hela dag. Samarbete med klasslärare och specialpedagog. Fritidspedagog / personal på fritids Vid behov tillgång till AKK (se bil.9) Information och dialog mellan hem, arbetslag, skolafritidshemförskolklassförskola, där det framgår vilket språkstöd det enskilda barnet har behov av. Helhetstänkande utifrån barnens hela dag. Samarbete med klasslärare och specialpedagog 16

17 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Årskurs 1 Läsa och skriva - Att fortsätta arbetet med den språkliga medvetenheten, med särskild tonvikt vid fonologisk medvetenhet för de elever som behöver. Med Bornholmsmodellen - Att arbeta medvetet med elevens förståelse om varför man ska lära sig läsa och skriva Att arbeta med alfabetet och alfabetets ordning och koppling grafem-fonem (se bil.10). - Daglig skrivning för hand eller på dator, uppmuntra rätt pennfattning. - Bearbeta olika slags texter genom olika strategier för läsförståelse, läsflyt. - Upprepad läsning för att få automatik (se bil.10). Tala, lyssna och samtala: - Att medvetet arbeta med olika strategier i läsning och högläsning. - Att medvetet arbeta med språkliga strategier hur man berättar en berättelse, hålla en röd tråd. - Få en förståelse över innehållet både auditivt och visuellt genom att arbeta med lyssnande strategier ex. ge frågan i förväg. - Få orden och begrepp förklarade i förväg. - Resonera utifrån texten och/eller utifrån elevernas egna erfarenheter Kartläggning Screening I det dagliga arbetet med eleven analysera dennes skrivoch läsutveckling. Det är viktigt att fortsätta följa barnen i deras tal- och språkutveckling i arbetet för att göra barnen läsoch skrivberedda Kartläggning: -God läsutveckling (se bil.1) Screening: Fonolek ht-åk1 och slutet av åk 1 Vem Lärare Lärare i samarbete Undanröja hinder/ åtgärder Vid frågor beträffande barns språk, läsoch skrivutveckling kontakta specialpedagog. Situationen för elever som har låga resultat i fonolek d.v.s. 1-3 analyseras och åtgärder bestäms. Vidare kartläggningar kan göras av specialpedagog Språkbruk: - Att medvetet arbeta med ord, begrepp, dess betydelse för att kunna uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. - Att arbeta medvetet för att utveckla språkliga strategier för att minnas och lära - Att arbeta med morfologi (se bil.10). Digitala lärverktyg: Tangentbordsträning startas samt initiera lärverktyg inom IT (se bil. 8 där förslag ges). 19 Lundberg och Herrlin (2009), God läsutveckling s

18 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Årskurs 2 Läsa och skriva - Fortsatt arbete med det som startats i åk- 1 med tyngdpunkt på Fonologisk och språklig medvetenhet (se bil.10) - Fortsatt arbete med elevens medvetenhet i sin läs- och skrivutveckling. - Utveckla strategier i läsförståelse (se bil.2-3) och läsflyt i arbete med textrörlighet (se bil.10). - Upprepad läsning för att få automatik samt flyt i läsandet. - Starta arbetet med enkla former för elevernas textbearbetning. - Att arbeta med språkets struktur vid skrivning av text. - Att utöka strategier för skrivandet (se bil. 4), samt skapande av text där ord och bild samspelar Kartläggning Screening I det dagliga arbetet med eleven analysera dennes skrivoch läsutveckling. Det är viktigt att fortsätta följa barnen i deras tal- och språkutveckling Kartläggning: -God läsutveckling (se bil.1) Vem Lärare ev. med special pedagog. Undanröja hinder / åtgärder Elever som visar låga resultat (Stanine värden 1-3) - analys sker och åtgärder planeras. Tala, lyssna och samtala - Fortsatt arbete med det som startats i åk1 - Systematiska samtal om böcker för att öka läsförståelse - Utöka läsflyt hos eleven genom att fortsätta arbeta med strategier i läsning. Språkbruk - Fortsätta arbetet som påbörjats i åk 1 - Att utöka elevens ordförråd, utvecklas främst genom läsning, och samtal. - Att medvetengöra eleven om skillnaden mellan tal- och skriftspråk. - Att medvetet arbeta med intonation (se bil.10) vid läsning. Digitala lärverktyg: Fortsatt tangentbordsträning samt initiera lärverktyg inom IT. (se bil. 8 där förslag ges) Screening: Ht: DLS delar som ingår: - Samma ljud - Ordförståelse Vt: DLS delar som ingår: - Rättstavning -Läsförståelse Lärare i samarbete Vidare kartläggningar kan göras av specialpedagog. Elever som inte kommit igång med sin läsning, ska ges möjlighet till alternativ läsning ex. högläsning, läsa med öronen m.m. för att (se bil.8) bl.a. tillägna sig nya ord. 18

19 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Årskurs 3 Läsa och skriva: - Fortsätta arbetet enligt åk 2 - Utveckla den röda tråden i en berättelse - Vidareutveckla strategier i läsförståelse och läsflyt (se bil.2-3) - Utveckla strategier för att ta ut det väsentliga ur en text (se bil.2-3) - Utveckla textbearbetning genom att reflektera över det skrivna. (se bil. 4) - Utveckla meningsbyggnad för att få struktur på språket. - Arbeta med stavningsregler i vanliga ord. - Fortsätta arbetet med koppling grafem-fonem (se bil.10) - Fortsatt arbete med språklig medvetenhet ex. morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk medvetenhet (se bil.10) - Fortsatt träning i ljudenlig stavning samt påbörja träning i ljudstridig stavning, (se bil.5) Tala, lyssna och samtala: - Daglig högläsning av läraren med boksamtal och parsamtal. - Samtal om böcker och texter samt bearbetning av dessa, för att öka läsförståelsen och bli en aktiv och reflekterande läsare. - Utveckla strategier att lyssna, ex. pararbete där det ingår att lyssna på varandra samt återberätta. - Utveckla strategier i att presentera med stöd av bilder och andra hjälpmedel. - Undervisa, medvetandegöra eleverna vad gäller olika genrer ex. lyrik, dramatik, sagor, myter. Språkbruk: - Arbete med att utöka ord och begreppsförrådet genom undervisning i ord/ begreppsförståelse (gäller alla ämnen). - Undervisa i språkliga strategier för att minnas och lära ex. mindmap eller tänka högt - Thinking aloud. (se bil.3) - Medvetandegöra eleverna vad gäller skillnad tal/skriftspråk. Kartläggning Screening I det dagliga arbetet med eleven analysera dennes skrivoch läsutveckling. Det är viktigt att fortsätta följa barnen i deras tal- och språkutveckling Kartläggning: -God läsutveckling(se bil.1) Screening: Ht: Läskedjor/ bokstavs och ordkedjor. Vt: Nationella prov. (se bil 7) Vem Lärare ev. Lärare i samarbete Undanröja hinder /åtgärder Elever som visar låga resultat (Stanine värden 1-3) - analys sker och åtgärder planeras. Vidare kartläggningar bör göras av specialpedagog. Ex. Duvan, UMESOL (viktigt inför NP för ev. anpassning) Digitala lärverktyg: Fortsatt enligt åk 1 och 2 samt initiera att läsa med öronen som alternativ. (se bil. 8 där förslag ges) 19

20 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Årskurs 4 Kartläggning Screening Vem Undanröja hinder/ åtgärder. Fortsatt arbete enligt åk.3 förutom övergång från fonologisk träning till morfologisk träning, ex Rotfrukt Läsa och skriva: - Intensivträning med fokus på läsning och skrivning samt strategier. - Fortsätta lästräning genom att läsa på olika sätt. - Undervisa i strategier i vad gäller läsning för att få läsflyt och läsförståelse. - Arbeta med stavningsregler i dubbelteckning och ljudstridiga ord genom bl.a. morfologisk träning - Påbörja arbeta med textuppbyggnad genom strukturella övningar. - Arbeta med att medvetandegöra eleverna om inferenser (se bil.10). - Regelbunden skrivning av olika texter för hand eller dator för att utveckla skrivprocessen, (se bil.4) Tala, lyssna och samtala - Påbörja argumentation kring böcker och texters innehåll samt i olika samtalssituationer. - Arbeta med strategier för muntliga presentationer ex. med stödord och bilder. Språkbruk: - Fortsatt arbete med hur och när ord och begrepp används i olika situationer - Påbörja arbetet med att medvetengöra eleverna i skillnader i språkanvändning beroende på vem mottagaren är. Det är viktigt att fortsätta följa barnet i dennes tal- och språkutveckling Kartläggning: -God läsutveckling (se bil.1) Screening: Menings och teckenkedjor Morfologisk diktamensprov från Rotfrukt eller Morfolek DLS delar som ingår: - ordförståelse (görs på ht). - stavning - läsförståelse - läsflyt Lärare ev. Lärare i samarbete Elever som visar låga resultat (Stanine värden 1-3) - analys sker och åtgärder planeras. Pedagogisk läsoch skrivutredning görs av specialpedagog/ speciellärare med kunskaper i grava läs och skrivsvårigheter när eleven inte gör förväntade framsteg (åk 4 eller 5). (se bil.11) Digitala lärverktyg: Fortsatt enligt åk 3. Initiera de lärverktyg som är på kommunlicens. (se bil. 8) 20

21 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Årskurs 5-6 Fortsatt arbete enligt åk 4 Läsa och skriva: - Undervisa i meningsbyggnad för att utöka flytet i läsning och skrivning. - Dagligt läsande och skrivande för att utveckla berättarglädje, läsintresse, läsflyt, läsförståelse och ordavkodning. - Utveckla läs- och skrivstrategier för att förstå och tolka texter. (se bil.2, 3 och 4) - Utveckla strategier för att redigera texter för hand eller dator kring hur en text är uppbyggd. (se bil.4) Tala, lyssna och samtala: - Utveckla strategier för att kritiskt granska det skrivna och lästa. - Fortsatt arbete med presentationer i olika former, speciellt digitala medier. Språkbruk: - Fortsätta att utveckla strategier för att minnas och lära. - Fortsatt arbete med ord/ begreppsförråd för att bl.a uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Digitala lärverktyg: Fortsatt enligt åk 4 med de kommunlicenser som finns. (se bil. 8) Kartläggning Screening Åk 5 Hösten Screening: DLS - läsförståelse - läshastighet - ordförståelse - stavning Åk 6 Våren NP Anpassningar bör göras för de elever som behöver det utifrån tidigare kartläggningar och behov - se skolverkets hemsida. (se bil 7) Vem Lärare ev. Lärare ev. Undanröja hinder / åtgärder Elever som visar låga resultat (Stanine värden 1-3) - analys sker och åtgärder planeras. Specialpedagog kartlägger elever som befaras ha läsoch skrivsvårigheter med hjälp av Duvan. Pedagogisk läsoch skrivutredning görs av specialpedagog/ speciellärare med kunskaper i grava läs och skrivsvårigheter när eleven inte gör förväntade framsteg (åk 4 eller 5). (se bil.11) 21

22 Grundläggande arbete i stimulerande miljö Årskurs 7-9 Kartläggning Screening Vem Undanröja hinder / åtgärder Fortsatt arbete från årskurs 6 Läsa och skriva: - Undervisa i läsförståelsestrategier genom att utveckla lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter.(se bil.2-3) - Arbeta med att utöka ord och begreppsform. - Utveckla strategier för att skriva olika typer av texter. (se bil.4) - Fortsatt träning i stavningsregler och meningsbyggnad. (se bil 5) Åk 7 Hösten Screening: DLS - läsförståelse - läshastighet - ordförståelse - stavning Lärare ev. Elever som visar låga resultat (Stanine värden 1-3) - analys sker och åtgärder planeras. Tala, lyssna och samtala: - Att utveckla strategier för att kunna leda samtal - Att utveckla strategier för muntlig presentation med stöd av digitala verktyg Språkbruk: - Fortsatt utveckling av språkliga strategier för att minnas och lära Digitala lärverktyg: Fortsatt arbete med de kommunlicenser som finns. (se bil. 8) Åk 9 Våren NP Anpassningar bör göras för de elever som behöver det utifrån tidigare kartläggningar och behov - se skolverkets hemsida. (se bil.7) Lärare ev. 22

23 Förteckning bilagor (separat dokumentsamling) 1. Läsutvecklingsschema - utdragsexempel 2. Forskningsbaserade modeller som främjar läsförståelse 3. Läsförståelsestrategier 4. Skrivprocessen 5. Ljudstridig stavning 6. Textanalys 7. Stöd, Anpassning, Träning 8. Digitala lärverktyg 9. Alternativ Kompletterade Kommunikation - AKK 10. Centrala begrepp 11. Pedagogisk läs- och skrivutredning 12. Nya riktlinjer för Screening/kartläggning från höstterminen

24 Referenslista Litteratur som nämns i handlingsplanen Bruce Barbro (2007), Konsten att samtala - både problem och behandlingsform Den nya skollagen för kunskap valfrihet och trygghet. Prop. 2009/10:165, Dyslexifonden (2010) Satsa på framtiden Heister Trygg. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Hjälpmedelsinstitutet. Herrlin Katarina (2009), Läs med flyt- ett målmedvetet arbetssätt för att utveckla läsförståelse. Druid Glentow. Birgit (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter - Metodisk handbok. Stock-holm. Natur och Kultur. Herrström. Merete (2004) Rotfrukt. morfologisk arbetsbok för lärare på mellannivå. Ordfabriken. Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar, (1990) Läsning och lässvårigheter: Stockholm. Høien, Torleiv. & Lundberg, Ingvar. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur. Jacobsson, Christer (2006). Läskedjor, manual. Stockholm: Psykologiförlaget Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina. (2003). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar för förskoleklass. Stockholm. Natur och Kultur. Myrberg, M (2007) Dyslexi En kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie. Myrberg, M & Lange, A. (2006) Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Nationella prov Nationella diagnoser Rapport 251, Stockholm: Skolverket. Reichenberg Monica (2008) Vägar till läsförståelse- texten, läsaren och samtalet. Reichenberg & Lundberg (2011) Läsförståelse genom strukturerade textsamtal för elever som behöver särskilt stöd. Samuelsson m.fl. (2010) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket Skolverket (2008) Nya Språket lyfter. Diagnosmateral i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-5. Lärarhandledning. 24

25 Skolverket(2003). Barns läskompetens i Sverige och världen. PIRLS Stockholm. Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan Huvudrapport - svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Skolverket (2007). PIRLS Läsförmågan hos elever i årskurs 4 - i Sverige och världen. Rapport 305. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2010), Lpfö 98, reviderad Skolverket (2011) Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011) Från bokstäver till förståelse rapport samling om läs och skrivprocessen Westlund Barbro (2009) Att undervisa i läsförståelse- lässtrategier och studieteknik Övriga referenser Johansson.Maj-Gun. MG-programmet. Lindö.Rigmor, (2005) Den meningsfulla språkväven. Lund. Studentlitteratur Lundberg, Ingvar, 1984: Språk och läsning. Malmö. Lundberg, Ingvar (2008) God skrivutveckling, kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur. Stanovich, Keith.E., (2000). Progress in Understanding reading. New York: The Guilford Press. Svensson.Agneta. Festina Lente- Skynda långsamt, ett träningsprogram, Svensk Tradition Skolverket (2002) Obligatoriska särskolan - grundsärskolan och träningsskolan. Skrivprocessen Wittingmetoden 25