Handlingsplan fö r grundla ggande undervisning i spra k-, la s- öch skrivutveckling.

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN (21) Handlingsplan fö r grundla ggande undervisning i spra k-, la s- öch skrivutveckling. Susann Rådström Drougge Specialpedagog Sundbybergs centrala elevhälsa 1

2 2 (21)

3 3 (21) Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Styrdokument 4 Läroplan... 4 Kursplan för svenska... 5 Kursplan för svenska som andraspråk... 5 Aktuell forskning 6 Läsning... 6 Skrivning... 7 Svårigheter... 7 Undervisning i grundskolan årskurs F-3 9 Förskoleklass... Grundskolan årskurs 1-3 Läsning Skrivning Insatser för alla elever Särskilda insatser för elever i behov Sammanfattning 13 Ordlista 14 Litteraturförteckning 16 Referenser 17 Bilaga 1 Screeningplan 17 Bilaga 2 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, förslag på anpassningar och åtgärder 19

4 4 (21) Inledning Denna plan har till syfte att erbjuda likvärdiga villkor för lärande, utifrån elevers förutsättningar samt öka och fördjupa kunskapen inom detta område hos alla pedagoger och lärare. Mot den bakgrunden är det viktigt hur man utformar grundläggande språk-, läs- och skrivundervisning för elever i Sundbybergs stads skolor och för tidig upptäckt av specifika läs- och skrivsvårigheterer kopplat till åtgärder. Monica Vesterlund Olsson Verksamhetschef Bakgrund Under nov-december 2015 gjordes en inventering av hur skolorna, åk F-3, i Sundbybergs stad arbetar med tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter och hur man arbetar förebyggande för läs- och skrivsvårigheter. Metoden som användes var kvalitativ, genom intervjuer med förutbestämda frågeställningar. De intervjuade var specialpedagoger/lärare och rektorer/bitr.rektorer på samtliga sju kommunala grundskolor. Det visade sig att det sker ett gott arbete på skolorna, men det finns behov av att utveckla samstämmigheten mellan skolorna gällande detta grundläggande arbete. Uppdraget att skriva en handlingsplan uppkom utifrån inventeringens resultat och med uttalat syfte och mål: Syftet är att främja arbetet med att öka likvärdigheten av språk-, läs- och skrivundervisning och den tidiga upptäckten av specifika läs- och skrivsvårigheter på skolorna i Sundbyberg. Målet är att eleverna utifrån sina förutsättningar ska få en likvärdig språk-, läs- och skrivundervisning byggd på forskning och evidens, för att uppnå kursplanens mål, oavsett vilken skola eleverna går i. Styrdokument Läroplan 1 Om ämnet svenska och svenska som andra språk kan man läsa: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, SKOLF 2010:37, Stockholm 2011.

5 5 (21) tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. 2 Eleverna ska genom undervisningen i svenska och svenska som andra språk, utveckla sina förmågor gällande att: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, välja och använda språkliga strategier (punkten finns endast i svenska som andraspråk) urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. 3 Kursplan 4 för svenska Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa, och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Språket och litteraturen är således ämnets centrala innehåll och en källa till kunskap om världen runt omkring oss. När eleverna använder sitt språk talar, lyssnar, läser, skriver och tänker i meningsfulla sammanhang kan de utveckla goda språkfärdigheter. Genom att använda språket lär sig eleverna att behärska situationer som ställer olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet eller formell korrekthet. 5 Kursplan 6 för svenska som andraspråk "Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Ytterst är syftet att eleverna skall uppnå förstaspråksnivå i svenska. Därmed får de förutsättningar att kunna leva och verka i det svenska samhället på samma villkor som elever med svenska som modersmål. Utbildningen i svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska skall tillägna sig en sådan språkbehärskning att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen och i 2 Ibido, valda stycken från sid 222 och Ibido, valda stycken från sid 222 och Grundskolan Kursplaner och betygskriterier, Skolverket och Fritzes, Stockholm, Ibido, valda stycken från sid Grundskolan Kursplaner och betygskriterier, Skolverket och Fritzes, Stockholm, 2000.

6 6 (21) det svenska samhället. Till skillnad mot inlärningen av ett främmande språk sker inlärning av svenska hos elever med annat modersmål både i skolan och i elevens omgivning i övrigt. Att förstå denna omvärld och dess kultur och jämföra med egna erfarenheter är centralt för ämnet. För att ett språk skall bli väl befäst och utvecklas krävs att språket används i olika sammanhang och kring ett meningsfullt innehåll. Utmärkande för ämnet är att det både skall ge redskap för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen och hjälp att formulera och redovisa kunskaperna på det nya språket. I ämnet ingår att behandla komponenter som uttal, grammatik, ordförråd, samtalsstruktur och teststruktur samt att stödja den speciella inlärningsprocess som det innebär att tillägna sig ett andraspråk. 7 Aktuell forskning Läsning Enligt Skolinspektionen 8 kan man läsa att: Forskningen pekar tydligt på att läsförståelse och flexibilitet i förhållande till text grundläggs i tidig ålder varför denna uppgift är särskilt viktig för de tidiga årskursernas läs- och skrivundervisning. 9 Vetenskapsrådet 10 rapporterar: Språklig stimulans som förbereder barnen inför den egentliga läsundervisningen bör ingå som en fundamental del i förskoleklassens verksamhet, och under förskoleåret leda fram till aktiviteter där barnen får höra, identifiera och blanda språkljud i ord. För att få största effekt på läsinlärningen bör insatserna handla mest om ljud (fonem) och mindre om rim och ramsor, ske strax innan och under den första läsundervisningen, vara strukturerade, kopplas till användning av bokstäver och med fördel ske i små grupper. Den språkliga förberedelsen behöver inte bedrivas intensivt men bör innehålla inslag av direkt och explicit undervisning. Tidig läsundervisning bör innehålla explicit och systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar. Även betydelsebärande delar av orden (morfem) bör ingå. Sådan undervisning bör dock integreras med högläsning, andra språkliga aktiviteter och läsmotiverande strategier för att skapa ett balanserat läsprogram. I Kulturrådets 11 skriftserie kan man läsa: Barn som tidigt lär sig avkoda tenderar att ackumulera positiva upplevelser av läsning. Läsning blir en del av den egna identiteten och det blir naturligt att söka ytterligare läsupplevelser. Konsekvensen blir en uppåtgående spiral med snabba framsteg i läsförmåga och läsaktivitet. När det gäller högläsning skriver de: Den enskilt viktigaste aktiviteten för att bygga den kunskap som krävs för eventuell framgång i läsning är att läsa högt för barnen. Högläsningens goda effekter på barns språkutveckling är väl dokumenterade. Välkänt är att högläsning berikar barns ordförråd och förmåga att uttrycka sig. Högläsning är 7 Ibido, valda stycken från sid Skolinspektionen, Kortrapport , Dnr 2011: Ibido, valda stycken från sid Vetenskapsrådets rapport, Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet, Stockholm, Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området, Statens Kulturråds skriftserie 2015:3, Stockholm, 2015.

7 7 (21) också ett sätt att tidigt väcka intresse för böcker och läsning. Högläsning kan också vara en introduktion till hur en berättelse fungerar. Till den goda högläsningen hör att läsa med inlevelse, att använda blicken och kroppen vid läsningen, samt att involvera barnen genom att ställa frågor. Enligt en meta-analys över sådan (om högläsning)forskning har dialogisk högläsning störst inverkan på språkutvecklingen för grupper med yngre barn. 12 Forskning har påvisat att elever utan svårigheter, tillgodogör sig läsundervisning oavsett metod, medan däremot 13 Det finns vetenskapligt underlag för att strukturerad träning av fonem-grafem-koppling har positiv effekt på att förbättra ordavkodning avseende korrekthet och snabbhet, stavning, läsförståelse samt fonologisk medvetenhet jämfört med ordinarie undervisning. Det är därför viktigt med insatser i skolundervisningen, där strukturerad träning av fonem-grafem-koppling ingår, i synnerhet för barn med dyslexi. Det kan påpekas att även om det inte finns vetenskapligt underlag för att träning av enbart fonologisk medvetenhet har effekt, så ingår fonemisk medvetenhetsträning vanligen som en del i den strukturerade fonem-/grafem träningen. Sådan undervisning kallas även Phonics, bottom- up eller systematisk ljudnings undervisning. Skrivning Vetenskapsrådet 14 rapporterar: Lärare kan med fördel arbeta med olika metoder för skrivundervisningen. De allra flesta metoder som undersökts leder till att elevernas skrivande förbättras. Särskilt positivt verkar sådan undervisning vara där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter. Fridolfsson 15 skriver: Att skriva handlar om att kommunicera sina tankar, åsikter eller berättelser med andra personer (eller ibland med sig själv) och därför måste texten också vara läsbar annars går den funktionella och kommunikativa sidan förlorad. På så vis utgör stavning, handstil och meningsbyggnad väsentliga delar av skrivandet. Längre fram står: Samtidigt är skrivandet ett sätt att fördjupa sig kunskapsmässigt. Då man sätter ord och tankar på pränt vidgar man sin medvetenhet om sitt eget tänkande och sin förståelse det är ju svårt att formulera sig inom ett område som man inte är så förtrolig med. Genom skrivandet gör man sitt tänkande synligt. Det som gör skrivandet så pass mödosamt är att vi samlar material, analyserar, sorterar, strukturerar och formulerar oss ungefär samtidigt. Svårigheter Detta skriver Vetenskapsrådet 16 om svårigheter: Elevernas läs- och skrivutveckling bör noga följas och åtgärder vidtas när en elev råkar i svårigheter. Unga elever i risk för svårigheter bör ges explicit och systematisk undervisning avseende fonologisk medvetenhet och bokstav-ljud- 12 Ibido, valda stycken från sid Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering, Vetenskapsrådets rapport, Forskning och skola i samverkan osv. 15 Grunderna i läs- och skrivinlärning, Inger Fridolfsson, Studentlitteratur, Lund, Vetenskapsrådets rapport,

8 8 (21) kopplingar. En-till-en-intervention kan leda till förbättrade läsresultat för många elever som annars riskerar att få lässvårigheter och misslyckas i skolan. Här följer diagnoskriterier av Lundbergs 17 för specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner som är av betydelse för att kunna utnyttja skriftens principer vid avkodning av språket. Störningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram om genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är att problemen ofta är bestående. Även om man kan uppnå en godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning envist med. Jacobsons 18 modell över läs- och skrivsvårigheter visar skillnaden på allmänna läsoch skrivsvårigheter där många faktorer kan påverka förmågorna och dyslexi där de fonologiska svårigheterna är avgörande, men gränsen är inte skarp och tydlig. Modellen ovan beskriver tydligt det område som Åsberg Johnells 19 forskning innehåller. Komorbiditet vid specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och NPF, 17 Läsningens psykologi och pedagogik, Ingvar Lundberg, Natur och Kultur, Stockholm, Christer Jacobson, Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter?, Artikel ur Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, nr 4/ Jakob Åsberg Johnels, docent/lektor/forskare vid Gillbergcentrum, talade på ABF- huset, Stockholm, Läs- och skrivsvårigheter kommer sällan ensamma, Svenska Dyslexiföreningens arrangemang,

9 9 (21) sett ur ett dyslexiperspektiv. Diagnoserna inom NPF påverkar tillsammans varandra och det är vanligt förekommande att en person med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan ha andra svårigheter som uppfyller kriterierna för ytterligare diagnos. Tidiga insatser är viktiga! Åsberg Johnells påtalade: Det vi vet är att alla svarar på samma träning av Phonics när det gäller avkodningen. För att underlätta för individen vid diagnostisering inom NPF, togs ESSENCE fram -13 vid Gillbergscenter. Med det materialet tittar man på en individ som ska utredas, med alla glasögonen samtidigt. Svensson 20 talade om att avkodning=att ta till sig text och att skriva=att förmedla text. Hans forskning om att ha tillgång till de kompenserande apparnas möjligheter har visat på: en ökad motivation för skolarbetet att eleverna upplevde att lärandeaktiviteter blev lättare att de blev bättre på skoluppgifterna att läsningen förbättrades, utan att elever specifikt tränat avkodningen. Sarkadi 21 redovisade de risker det utgör för elever, att avsluta grundskolan utan att nå godkänt kraven. Riskerna är i fallande skala är: statiskt ekonomiskt stöd, kriminalitet, tonårsförälder, narkotikaberoende, alkoholism och suicidrisk. Undervisning i grundskolan årskurs F-3 Undervisning i åk 1-3 sker bl.a. genom att följa Bedömningsstödet 22 i läs- och skrivutveckling, som utgår från Nya Språket Lyfter 23. Lärare i åk 1 följer alla elever from enligt anvisningar från Bedömningsstödet. Syftet är att följa upp elevernas kunskaper och underlätta för lärares bedömning om elev är i behov av 20 Idor Svensson, psykolog/forskare vid Linnéuniversitetet, talade på ABF-huset, Stockholm, FDBs arrangemang om DysseAppen, Anna Sarkadi, läkare/docent/forskare, Uppsala Universitet, talade på ABF-huset, Stockholm, FDBs arrangemang om DysseAppen, Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Skolverket, Stockholm, Nya Språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6, Skolverket, Stockholm, 2012.

10 10 (21) extra anpassningar eller har kommit längre i kunskapsutvecklingen och i behov av ytterligare stimulans. Gibbons 24 skriver om den sociokulturella teorin, som ser all mänsklig utveckling som en social företeelse och inte som en individuell företeelse. Hon nämner även zonen för närmaste utveckling, den proximala zonen som Vygotskij myntade. Det är den kognitiva klyftan, avståndet mellan det barn kan göra utan hjälp och det barn kan göra tillsammans med en mer erfaren person. I ett samarbete med fokus på en målinriktad aktivitet, tillsammans med någon eller med stöd, kan elev aktivt delta i en mental process och komma längre än de kan på egen hand. Eleven lär sig hur man ska tänka, inte vad man ska tänka och den förmågan kan sedan användas i olika sammanhang. Lundberg och Herrlin 25 beskriver fem grundläggande dimensioner gällande läsutvecklingen: 1. Fonologisk medvetenhet, att eleven med bokstäver (grafem) som representerar språkljud (fonem), kan bygga upp alla slags ord. 2. Ordavkodning, att eleven kan identifiera det skrivna ordet. Automatiserats när eleven läser ord obehindrat, tagna ur sitt sammanhang. 3. Flyt i läsningen, att eleven kan läsa sammanhängande text och få fram rätt satsoch språkmelodi (prosodi) när man läser högt. Elever som läser flytande kan identifiera ord och förstå innehållet samtidigt. 4. Läsförståelse, att eleven har förståelse för en text på grund av de ord som står där. 5. Läsintresse, att eleven får uppleva att läsandet öppnar en värld av fantasi, spänning, kunskap, äventyr och glädje. Förskoleklass Språklekar genomförs i förskoleklass, 20 min/dag. Aktiviteterna ger eleverna goda förutsättningar som underlättar och förebygger läsinlärningen. Detta sker lämpligen med hjälp av t.ex. Bornholmsmodellen 26. Övningarna utvecklar fonologisk medvetenhet, vilket är av avgörande betydelse för läsinlärningen. Bokstavskännedom bör tränas med hjälp av alla sinnen. För stimulering av språkoch begreppsbildning är högläsning i förskoleklass med aktivt samspel ett dagligt inslag. 24 Gibbons, Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, Stockholm, Sid Lundberg och Herrlin, God läsutveckling, Natur och Kultur, Stockholm, Sid Lundberg, Bornholmsmodellen Vägen till läsning Språklekar i förskoleklass, Natur och Kultur, Stockholm, 2008.

11 11 (21) Läsning Läsning är både avkodning och förståelse 27. Avkodning är läsningens tekniska sida. Denna process omfattas av ljudning, bokstavering och stavelseläsning, som tar mycket kraft från läsaren. Enligt forskningen ska undervisning av avkodning ske med hjälp av Phonics, systematisk ljudningsundervisning, som tränar grafem- och fonemkopplingen. Denna undervisning kan göras med hjälp av t.ex. Vallmomodellen 28. Eleverna tränar fonemsyntes och fonemsegmentering, förståelsen av dessa moment är avgörande för att avkodningen ska lossna. Man tränar till att börja med att höra vad som finns först eller sist i ord. Lärare planerar tillfällen för repetition, tills att alla elever avkodar. Den goda läsaren har en ortografisk, automatisk läsning, men växlar strategi till ljudning vid nya och svåra ord. Att ha flyt i läsningen gör att läsaren kan uppmärksamma och tänka på innehållet, tolka och förstå texten. Högläsning av narrativ- och faktatext, planeras med fördel tillsammans med träning av språklig medvetenhet. Lärare ger eleverna strategier för hur man tar sig an en ny bok eller text, talar om innehåll och ställer metakognitiva frågor som stimulerar till att tänka runt textens innehåll. Detta ger en god grund för läsförståelse och läraren blir en aktiv modell för elevernas lärande. Att jobba med högläsning och muntlig läsförståelse ger goda effekter även i högre årskurser. Ordförrådet växer vid läsning och ett stort ordförråd hjälper läsare att förstå text. Undervisning 29 om ords betydelsebärande delar, morfem, har tydlig och positiv effekt på ordläsning och stavning, speciellt tillsammans med annan undervisning. Skrivning Skrivningen hänger ömsesidigt ihop med läsningen och båda är beroende av fonemisk medvetenhet och bokstavskännedom. Precis som i läsning är elevens förståelse för fonemsyntes och fonemsegmentering avgörande för skrivutvecklingen. Vissa elever lär sig avkoda genom att skriva, andra genom att läsa. Att skriva är att kommunicera med andra, eleverna behöver erfara den funktionen. Det har visat sig 30 att undervisningsmetoder om t.ex. skrivstrategier ger bättre effekt, än metoder med datoranvändning. Datoranvändning som komplement med läs- och skrivundervisning ger relativt positiva effekter. Skrivande har en positiv effekt på läsning och lärande i andra ämnen. Mest effektivt är undervisning där elever lär sig att planera, revidera och redigera sina texter. Detta 27 Dyslexi Från teori till praktik, Torleiv Hoien & Ingvar Lundberg, Natur & Kultur, Stockholm, Vallmomodellen Balanserad läs- och skrivinlärning, Inger Fridolfsson, Studentlitteratur, Lund, Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever, Vetenskapsrådets rapporter Kunskapsöversikt om läs- och skrivsvårigheter för yngre elever, Vetenskapsrådets rapporter 2013.

12 12 (21) arbetar/tränar eleverna tillsammans med andra, för att senare kunna använda strategierna självständigt. Alternativa lärverktyg Det är bra i undervisningen att så tidigt som möjligt planera för användande av digitala verktyg. Undervisningen kombineras med tidig implementering av digitala lärverktyg, som skrivning av texter på dator/ipad med fonemljud och uppläsning av text. I årskurs 3-4 ökar textmassan, vilket gör att användandet av alternativa lärverktyg möjliggör fortsatt inlärning och motivation för lärande. Det kan vara helt avgörande för de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att kunna kompensera för sin svårighet. Det skapar förutsättningar för delaktighet och för att alla elever ska ha möjlighet att nå kunskapskraven. Insatser för alla elever Samtliga elever bedöms utifrån Bedömningsstödet 31 i svenska och matematik från årskurs 1, from Nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Dessa är obligatoriska för alla elever i Sverige och ges ut av Skolverket. Som ett komplement till dessa obligatoriska bedömningar och lärares kunskap om elevernas lärande, har Sundbybergs stad en övergripande screeningplan som gäller för samtliga elever i grundskolan. Testning av elever sker årskursvis. Det administreras av specialpedagog eller speciallärare på skolan. Bilaga1. (håller på att utformas i specialpedagoggruppen, kommer senare) Särskilda insatser för elever i behov av extra anpassningar och stöd För att erbjuda likvärdiga villkor för lärande, utifrån elevens förutsättningar gör lärare avstämningar med hjälp av observationer och test. Idag vet man att tidiga strukturerade och systematiska insatser ger effekt på läs- och skrivsvårigheter och det finns ingen anledning att vänta på elevs mognadsprocess. Skickliga lärare ser och är medvetna om hur elevernas lärande och kunskapsinhämtning går framåt och kan anpassa undervisningen utifrån det. Förslag på anpassningar och åtgärder, se bilaga 2. Lärare samarbetar med speciallärare eller specialpedagog på skolan angående elever i behov av särskilt stöd. De tillsammans gör en kartläggning där elevens starka och svaga sidor på skol-, grupp och individnivå framkommer. Efter analys tas beslut om särskilt stöd. Detta dokumenteras i ett åtgärdsprogram som följs upp och utvärderas. Speciallärare/pedagog som undervisar elev utöver ordinarie undervisning, arbetar med intensiva insatser under begränsade perioder. Att testa effekt före och efter en period, gör eleverna medvetna om sitt lärande och kan vara motiverande. Vid t.ex. 31 Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning, Skolverket, Stockholm, 2016.

13 13 (21) tidiga lässvårigheter görs en kartläggning på de olika delarna som ingår i avkodningen, därefter utformas åtgärderna i form av träning och kompensation. Centrala elevhälsan innehar ett övergripande ansvar för att skapa förutsättningar för skolorna och för elever i behov av stöd. Där arbetar skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer, skolkuratorer och där finns även en specialpedagog med inriktning mot tal och språk och en specialpedagog med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dessa två ansvarar för Skoldatateket, som lånar ut alternativa lärverktyg som pedagoger kan prova i sina klasser för elever i behov av stöd, t.ex. tids- och ljudhjälpmedel, ipads med olika appar, olika sittkuddar, skärmar osv. Specialpedagogerna genomför fortbildning för pedagoger i Språklig sårbarhet och håller kurser/konsultationer om lärverktyg. Sammanfattning Denna handlingsplan belyser skolans absolut viktigaste och mest grundläggande uppdrag, att alla elever ska kunna läsa= ta till sig text och skriva= kunna förmedla text. Vi vet idag vad som ger bäst effekt för utveckling av dessa förmågor, dialogisk högläsning och språklig stimulans som förbereder för den systematiska och strukturerade läsinlärningen av bokstav-ljud kopplingen. Detta är en förutsättning för lärande i alla ämnen och för individens fortsatta liv som en demokratisk medborgare. Utifrån detta är Handlingsplanen för grundläggande undervisning i språk-, läs- och skrivundervisning utformad.

14 14 (21) Ordlista Bottom-up undervisning, Phonics undervisning, systematisk ljudningsmetod och syntetisk metod, fonologisk läsning, olika namn på samma sak. Exekutiva funktioner - är vår dirigent som bland annat hjälper till att förstå intryck, att skapa en tidslinje för aktiviteter och att förändra beteende utifrån omständigheter. Exempel på exekutiva funktioner är: motivation, initiativ, organisation, planering, uppmärksamhet, impulskontroll, tidsuppfattning osv. Explicit undervisning tydligt, synliggörande och förklarande undervisning. Fonem den minsta språkliga byggstenen som har betydelseskiljande funktion i form av ljud. Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om ordens uppbyggnad i form av fonem, tex förmågan att identifiera det första eller sista fonemet i ett ord. Fonologisk medvetenhet förmåga att lyssna på hur orden låter, kan urskilja ljuden och vilken ordning de kommer i. Grafem bokstav eller bokstavsgrupp. Grafem och fonemkoppling bokstav och ljud kopplas ihop. Komorbiditet samtidig förekomst av olika funktionsnedsättningar hos samma individ. Läsflyt man läser med anpassad läshastighet och betoning. Meta-analys analys av flera tex forskningsrapporter. Metakognition medvetenhet av det egna tänkandet och lärandet. Morfem språkets minsta betydelsebärande enhet. Kallas även orddelar. Morfologisk medvetenhet känna igen meningsbärande delar i ord. Normering statistiskt behandlade testresultat av tillräckligt stort antal deltagare, ger någon form av standardpoäng. NPF- Neuro Psykiatriska Funktionshinder som ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, MD (Mathematic Disorder) Dyskalkyli/Räknesvårigheter, DCD (Developmental Coordination Disorder) Dyspraxi/Motoriska svårigheter, SSD (Specific Speech Disorder) och SLI (Specifik Language Impairment) Tal- och språksvårigheter Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, Svenska Dyslexiföreningen, Stockholm, 2014.

15 15 (21) Ortografisk läsning man läser orden automatiskt. Phonics Bottom up, ljudningsmetoden och syntetetisk metod. Prosodi språkets melodi eller satsmelodi. Screening test av större grupp, för att urskilja mindre grupp för mer omfattande kartläggning. Segmentering dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar. Språklig förmåga förstå språkets innehåll och använda det och göra sig förstådd. Språklig medvetenhet uppmärksamma språkets form och kunna bortse från innehållet, kallas även lingvistisk medvetenhet. Standardiserade test test utprovat i stor grupp, resultaten omvandlas till standarspoäng i en standardskala t.ex. stanineskalan som har en skala på 9. Syntax sätta ihop ord i mening. Syntes sätta ihop ljud eller ljuddelar till ord.

16 16 (21) Litteraturförteckning Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Skolverket, Stockholm, Bli en läsare Läsinlärning i 7 steg, Maj J Örtendal, Bokverkstan Förlag, Stockholm, Bornholmsmodellen Vägen till läsning Språklekar i förskoleklass, Lundberg, Natur och Kultur, Stockholm, BRAVKOD Lästräningsmaterial, Bodil Jönsson, Studentlitteratur, Lund, Dyslexi hos barn och ungdomar. Tester och insatser. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering, Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet, Vetenskapsrådets rapport, Stockholm, God läsutveckling, Kartläggning och övningar, Lundberg och Herrlin, Natur och Kultur, Stockholm, Grunderna i läs- och skrivundervisning, Inger Fridolfsson, Studentlitteratur, Lund, Grundskolan Kursplaner och betygskriterier, Skolverket och Fritzes, Stockholm, Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever, Vetenskapsrådets rapport, Stockholm, Läsningens psykologi och pedagogik, Ingvar Lundberg, Natur och Kultur, Stockholm, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, SKOLF 2010:37, Stockholm Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området, Statens Kulturråds skriftserie 2015:3, Stockholm, Nya Språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6, Skolverket, Stockholm, Rotfrukt, Merete Herrström, OrdAf, Härnösand, Skolinspektionen, Kortrapport , Dnr 2011:6488. Språklekar i skolan, Astrid Frylmark, OrdAf, Härnösand, Stärk språket, stärk lärandet, Gibbons, Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, Stockholm, TIL Tidig Intensiv Läsning, Monica Dahlin, Natur och Kultur, Stockholm, 2006.

17 17 (21) WIP Wolff intensivprogram, Ulrika Wolff, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Vanliga frågor och svar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, Svenska Dyslexiföreningen, Stockholm, Vi bygger ord, Elisabeth Arnback, Stiftelsen HADAR, Malmö, Referenser Anna Sarkadi, läkare/docent/forskare, Uppsala Universitet, talade på ABF-huset, Stockholm, FDBs arrangemang om DysseAppen, Idor Svensson, psykolog/lektor/docent/forskare vid Linnéuniversitetet, talade på ABF-huset, Stockholm, FDBs arrangemang om DysseAppen, Jakob Åsberg Johnels, docent/lektor/forskare vid Gillbergcentrum, talade på ABFhuset, Stockholm, Läs- och skrivsvårigheter kommer sällan ensamma, Svenska Dyslexiföreningens arrangemang, Webbsidor Hitta läsningen, DVD,

18 18 (21) Bilaga 1 Screeningplan för grundskolan LUS genomförs som tidigare. Årskurs Screening och material Tidpunkt F-klass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Hur låter orden? Bedömning av fonologisk medvetenhet, Häggström & Lundberg, Ing-Read förlag, Linköping, 2008 Läskedjor, Bokstavskedjor och Ordkedjor, Christer Jacobsson, Hogrefe Pyskologiförlaget, Stockholm, 2014 Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Skolverket, Stockholm, 2016 Läskedjor, Bokstavskedjor och Ordkedjor, Christer Jacobsson, Hogrefe Pyskologiförlaget, Stockholm, 2014 Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Skolverket, Stockholm, 2016 Nationella Prov, Skolverket, Stockholm Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Skolverket, Stockholm, 2016 Sept och maj April Avstämning enligt lärarhandledning April Avstämning enligt lärarhandledning Genomförande enligt handledning Årskurs 4 Årskurs 5 LäSt, Läsförståelse och Rättstavning, Elwér, Fridolfsson, Samuelsson & Wiklund, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, 2016 LäSt, Läsförståelse och Rättstavning, Elwér, Fridolfsson, Samuelsson & Wiklund, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, 2016 April April Årskurs 6 Nationella Prov Genomförande enligt handledning Årskurs 7 Läskedjor, Christer Jacobsson, Hogrefe Pyskologiförlaget, Stockholm, Välj ett av dessa likvärdiga test: Rättstavning LS, Maj-Gun Johansson, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Rättstavning DLS, Birgitta Järpsten, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Oktober Ht Årskurs 8 Välj utifrån dessa likvärdiga test: Läsförståelse LS, Maj-Gun Johansson, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Ordförståelse LS, Maj-Gun Johansson, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Läsförståelse DLS, Birgitta Järpsten, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Ordförståelse DLS, Birgitta Järpsten, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, Ht Årskurs 9 Nationella Prov Enligt handledning

19 19 (21) Bilaga 2 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, förslag på anpassningar och åtgärder Information ta in och använda Få anteckningar i förväg hands-out vid genomgång, kopiera från smartboard. Kopiera anteckningar från klasskamrat. Fotografera anteckningar från tavlan. Antecknings app: exempelvis Notalbility Använda ämnesordlista. Använda dubbla läromedel, hemma och i skolan, få anteckna i och stryka över vid behov. Läsa, avkodning och förståelse, ta till sig innehåll i text. Skilja på att träna avkodning och ta till sig innehåll i text. Läslinjal, färgad bakgrund vid behov. (stoppa text i en plastficka med lämplig färg) Inlästa läromedel. Använd Inläsningstjänst Ljudböcker. Skaffa Legimus-konto via skolbibliotek som ger möjlighet till egen nedladdning av ljudböcker till skönlitteratur. Talsyntes. I kommunen finns Claro Read Appar för uppläsning, aktivera plattans egen uppläsningsfunktion via inställningar/hjälpmedel/tal. Andra språk Översättningsapp Say Hi och/eller Google Translate Scanna in text för att möjliggöra uppläsning. Scannermus till dator. Till ipad appen Scan-to-text eller Prizmo Skrivning, att kunna förmedla sig med text. Skriva på dator eller ipad. En del appar har ordprediktion. Läsa in text för att sedan redigera texten. Använd tal-till-text via plattan. Finns även i Google docs via dator Rättstavningsprogram. Stava Rex finns som kommunlicens, finns som gratis tillägg i GoogleDocs. Appförslag: Oribi Writer eller Skolstil. Synonymlexikon. Tankekartor/bilder. App: Popplet. Vid prov: längre tid, muntligt prov, komplettera det skriftliga muntligt. Sitta enskilt.

20 20 (21) Övningar för att utveckla förmågorna En till enundervisning för att träna avkodning med tex TIL 33 Tidig Intensiv Läsning, WIP 34 Wittingmetoden 35, BRAVKOD 36, Rydaholmsmetoden 37, Bli en läsare-läsinlärning i sju steg 38 osv. Repeterad läsning för läsflyt. Tidtagning vid högläsning av text, antal fel noteras. Upprepas efter träning av samma text, förslagsvis i samarbete med hemmet under en period. Språklekar i skolan 39, utvecklar elevernas språkliga förmåga och medvetenhet. Morfologisk träning t.ex. Rotfrukt 40, Vi bygger ord 41. DVD: Hitta läsningen övningar för utveckling avläsförmågan, att kunna skicka hem och inspirera föräldrar med. Appar lämpliga för träning av avkodning osv. Fråga Skoldatateket. Exekutivt stöd Studieteknik. Tidshjälpmedel: äggklocka, Time-Timer, tidstock, timglas, kalender med påminnelse i telefon osv. Minnes-app Forgetful Vid behov Läxhjälp och lovskola. Korta pauser för att vila hjärnan. Hjälp vid planering, individuellt schema, bildstöd. Regelbundna coachande samtal om skolarbetet med ansvarig lärare. Alternativa sätt vid redovisning som tankekarta, filminspelning, ljudinspelning osv. för att verkligen få visa sina förmågor/kunskaper utan att hindras av svårigheterna. Skoldatateket kontaktas för råd och stöd. 33 TIL Tidig Intensiv Läsning, Monica Dahlin, Natur och Kultur, Stockholm, WIP Wolff intensivprogram, Ulrika Wolff, Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm, wittingforeningen.se 36 BRAVKOD Lästräningsmaterial, Bodil Jönsson, Studentlitteratur, Lund, Bli en läsare Läsinlärning i 7 steg, Maj J Örtendal, Bokverkstan Förlag, Stockholm, Språklekar i skolan, Astrid Frylmark, OrdAf, Härnösand, Rotfrukt, Merete Herrström, OrdAf, Härnösand, Vi bygger ord, Elisabeth Arnback, Stiftelsen HADAR, Malmö, Hitta läsningen, DVD,

21 21 (21)