Modell för en fungerande studiesituation

Transkript

1

2 Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan är hur? Anna-Lena Gard, Rådgivare, Luleå Kerstin Ekengren, Rådgivare, Gävle

3 Kontakta oss Tel Texttel eller Fax

4 skolverket skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten

5 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor.

6 Känsla

7 Vi kan konstatera att: 2005 Klientens mål och ämneskunskap hos pedagogen 5 stycken ungdomsanstalter Får tacka nej till studier Vet ej vad de tackar nej till Överrepresentation av NPF

8 Modell för en fungerande studiesituation Bristfällig kartläggning av tidigare skolgång För hög nivå Ej anpassad studiemiljö Orealistisk självbild

9 Fem utvecklingsområden Motivationsarbete för att få klienter att påbörja studier behöver riktas tydligare till dem med kort utbildning Studietiden i lärcentrum behöver bli mer resultatrik för den enskilde Alla lärare behöver vara aktiva och visa ett tydligt engagemang för de studerades lärande Lärarna behöver i undervisningen utgå från varje studerades behov och förutsättningar Kvalitetsarbetet behöver prioriteras Från skolinspektionen

10 Orienteringskurs- obligatorisk 3 förmiddagar i veckan 5 veckor kan förlängas vid behov Ingen annan verksamhet under studietiden Svenska, engelska, matematik och samhällskunskap Enkelt, tydlig och överskådligt Repetera, lära sig nytt, studieteknik, uppmuntran och idé om var han befinner sig Efter orienteringskursen kan klienten söka andra kurser

11 Få en uppfattning om klientens kunskapsnivå i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap Få indikationer på eventuella inlärnings och koncentrationssvårigheter såsom dyslexi och ADHD, detta för att kunna föreslå vidare utredning Repetera grundläggande kunskaper i ovanstående ämnen. Motivera för fortsatta studier och samtidigt stärka klientens självförtroende i studiesituationer. Ett kognitivt och stödjande förhållningsätt från kursansvariga.

12 Studiesamtal- klientens egna tankar Anpassad studiemiljö Relevant material- överskådligt Alternativa hjälpmedel

13 Utveckla Vikten av att klienterna får sin tidigare skolgång kartlagd Hitta relevant studiematerial för elever med annan språklig och kulturell bakgrund Vikten av att klienterna kan använda alternativa hjälpmedel Övergången mellan kriminalvård till samhället (studier)

14

15 Var ska jag vara? Med vem? Hur skall jag göra det? Vad skall jag göra? Vad skall jag göra sen? När ska jag göra det? Hur länge skall jag hålla på? 15

16 Inför en dag Vet klienten vad som förväntas av honom? Har han fått dagsprogrammet visuellt presenterat? Är aktiviteterna uppdelade i lämpliga delmoment? Kan klienten efter fullgjord uppgift, delmoment gå vidare? Har klienten nödvändigt material: utrustning tillgängligt? Vet klienten var och med vem som aktiviteten ska göras? Vet klienten vad som ska göras efter aktivitetens slut?

17 Distanskurs - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Introduktionskurs till att känna igen och ha förståelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ( t.ex. Autism, Asperger syndrom, och ADHD)

18 Modul 1 Eget perspektiv och föräldraperspektiv Mål: deltagarna har insikt i - hur det kan vara att leva med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - hur det kan vara att ha ett barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

19 Modul 2 Medicinska aspekter på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Mål: deltagarna har grundläggande kunskaper om innebörden av de medicinska diagnoserna kännedom om överlappning mellan neuropsykiatriska tillstånd/funktionsnedsättningar kännedom om genusperspektiv

20 Modul 3 Basutredning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Mål: deltagarna har kännedom om hur en basutredning av barn/ungdom eller utredning av vuxna går till

21 Modul 4 Kommunikation Mål: deltagarna har kunskap om aspekter på tal och språkutveckling vad händer om tal och språkutveckling inte är grundad? aspekter på kommunikation och autism

22 Modul 5 Förhållningssätt, bemötande, pedagogiska strategier insikt föder utsikt Mål: deltagarna har kunskap om förhållningssätt, pedagogiska strategier och verktyg

23 Modul 6 Pedagogiskt perspektiv organisation, grupp och individ. Mål: deltagarna har kunskap om betydelsen av sammanhang och situation som påverkar individens lärande

24 Tal och skriftspråk Talspråket kom först Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi uppstod när det skrivna språket växte fram

25 Christer Jacobsson, lektor och leg.psykolog vid institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet, har i en artikel i tidningen Dyslexi publicerat denna modell över faktorer som har betydelse för läs- och skrivsvårigheter.

26 Att läsa med flyt Att läsa handlar om avkodning och förståelse. Att avkoda betyder att man kan separera språkets byggstenar och översätta bokstäverna till rätt språkljud. För att få flyt i läsningen måste avkodningen bli automatiserad

27 Definitioner av dyslexi Det finns ingen entydig definition av dyslexi eller av läs- och skrivsvårigheter. På Svenska Dyslexiföreningens hemsida finns några vedertagna definitioner. I Sverige används ofta en definition av Høien och Lundberg.

28 Dyslexidefinition enligt Høien och Lundberg Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är av betydelse för att kunna utnyttja skriftens principer vid avkodning av språket. Störningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den dyslektiska störningen går i regel i släkten och man kan anta att en genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är att problemen ofta är bestående. Även om kan uppnå en godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning envist med.(høien och Lundberg, 1992)

29 Dyslexidefinition enligt IDA (International Dyslexia Association) Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som är neurologisk till sitt ursprung. Kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter är resultatet av en brist i språkets fonologiska komponent, och svårigheterna är ofta oväntade med tanke på individens övriga kognitiva förmåga och tillgången till effektiv skolundervisning. Sekundära konsekvenser kan innebära problem med läsförståelse, och en minskad läserfarenhet, vilket i sin tur kan hämma kunskapstillväxten och utvecklingen av ordförrådet. (2002)

30 Att skapa en bra studiesituation En tillgänglig studiemiljö Dialog om hur studier ska utformas Lärares förhållningssätt Återberätta och samtala Anteckningshjälp Bild och film Inläst och uppläst text Lättläst material Skriva på dator Studieteknik Mentor Extra tid och muntlig komplettering

31 Hur kan dessa erfarenheter användas inom vuxenutbildningen? Ser ni någon förändring i målgruppen som kommer till vuxenutbildningen? Ser ni ett behov av en orienteringskurs? Räcker era metoder till för att möta målgruppen? Gränsöverskridande vem gör vad? Har ni ytterligare andra erfarenheter?