Läs- och skrivsvaghet

Transkript

1 De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad av ord. Man lär sig förstå med ord. Man lär sig förklara med ord och orden hjälper oss att leva med varandra. Av Benkt-Erik Hedin Läs- och skrivsvaghet Läsning är en komplex process, och forskningen har identifierat en lång rad orsaker till lässvårigheter: SOCIO-KULTURELLA SVÅRIGHETER Begränsat språk BIOLOGISKA ORSAKER Annat modersmål Emotionella orsaker Pedagogiska orsaker Svårigheter att läsa enskilda ord. Svårigheterna i ordavkodningen beror ofta på bristande fonologisk medvetenhet,och leder bland annat till nedsatt flyt och förståelse vid läsning av text. Svårigheter att förstå innebörd i skrivet språk, bland annat på grund av begränsningar i syntaktiskt medvetande, arbetsminne, ordförråd eller relevant bakgrundskunskap. Allmänna svårigheter Syn Hörsel är en ihållande störning av kodningen av skriftspråket förorsakat av en svaghet i det fonologiska systemet. Neurologisk grund Genetiskt ärftligt Fonologiska brister uppfatta/särskilja ljud uppfatta snabba ljudfrekvenser få ljuden i rätt ordning Benämningssvårigheter hitta ord producera tal Korttidsminnet 1

2 Exempel Försenad talutveckling/språkligt svaga Svårt att rimma Svårt med information p g a svagt arbetsminne/sekvensminne Svårigheter att koppla ihop grafem fonem Svårigheter att skilja närliggande ljud (b/p, d/t, f/v..) Vokalljuden Svårigheter med visuellt lika bokstäver (b/d/p. h/n, m/n..) Reversaler(bil/bli) Lägger till/utelämnar ljud (stol/sol) Ändelser Konsonantanhopningar (skr, spl...) Frekventa ord Morfologiska brister (flerstaviga/långa/sammansatta ord) Gissar vid läsning Ansträngd läsning TYCKER INTE OM ATT LÄSA!!! Problem med t ex följande: Att leka med språket att uttala svårartikulerade ord ordavkodningen (läser fel) läshastigheten läsförståelsen ordförståelsen stavningen skrivningen handstilen inlärning av främmande språk multiplikationstabellen/att lära sig utantill att anteckna att hinna med självförtroendet motivationen läslusten att ta in mycket information samtliga ämnen påverkas Matteuseffekten Stanovich Matteusevangeliet 25 kap 29 vers Var och en som har han ska få i överflöd, Men den som inte har, Från honom ska också tas det han har.. Emotionella sidan Skäms Dumma Undviker saker Arbetet Låtsas Avstår vissa saker Rädd att bli avslöjad 2

3 Svag läsare = negativ läsutvecklingsspiral Svag fonologisk medvetenhet Klarar ej alfabetiska principen Omotiverad Svårt att knäcka koden Läser sakta påverkar läsförståelsen Läser sällan Minskad motivation Språkutveckling samt ordförråd påverkas Samtliga ämnen påverkas Dåligt självförtroende Två spår Eftersom läs-och skrivförmåga är något som förutsätts i alla skolämnen, blir kompensatoriskt tänkandenågot som angår alla lärare; inte bara speciallärarna och specialpedagogerna. Står det samhällskunskap på schemat, ska vi arbeta med det och inte med grundläggande läsinlärning. För att elever med läs-och skrivsvårigheter ska kunna fungera på samma funktionella nivå som sina normalläsande klasskamrater måste vi tänka i två parallella spår: ett träningsspår och ett kompensationsspår (Andersson, 2005) Förslag på kompensatoriskt stöd: Ge uppmuntran, stöd och beröm! Hjälp din elev att känna sig lyckad, omtyckt och bekräftad. God relation lärare - elev. Lyssna in vad eleven behöver hjälp /stöd med. När eleven mår bra bildas kemiska substanser i hjärnan som gör att inlärning är möjligt. Låt eleven visa sina starka sidor (konstnärliga, idrott, allmänbildning, kreativ fantasi osv) Diskutera i klassen olika sätt hur man lär sig bäst. Många dyslektiker lär sig genom att lyssna på när läraren berättar muntligt. Se till att lärobokstexter läses högt i klassen så mycket som möjligt. Lär ut studieteknik Placering i klassrummet. Svårt att skriva av anteckningar (ackomodationsproblem) Skriv tydligt och läsbart på tavlan. Smartboard Elev kan skaffa sig kunskap på annat sätt, intervju, film osv. Utsätt inte elev för att läsa högt. Ge struktur i början på dag/lektion. Anpassning vid prov. Muntliga förhör helt eller delvis. Förlängd provtid. Komplettera prov. Mindmapping Skriva på dator Ordbehandlingsprogram, talsyntes osv Inläst text,tal- och ljudböcker, MP3 fil, Daisy Mobiltelefon med kalender Enskild lästräning spec? En elev med läs-och skrivsvårigheter behöver träning självförtroende kompensation En bas av självförtroende. Kompensation för sina svårigheter. Träning i läsning och stavning. 3

4 Ett annat sätt att identifiera grupper som på sikt kommer att få problem med läsförståelse Läsförståelseförmåga är under de första åren i skolan väldigt nära knutet till avkodningsförmåga Vi vet att avancerad läsning kräver god språkförståelse Man kan därför argumentera för att har man svag språkförståelse så kommer man på sikt att få problem med läsförståelse även om det inte visar sig i de texter som används de första åren i skolan. Om man identifierar en grupp elever som har god avkodningsförmåga men svag språkförståelseförmåga så är det stor sannolikhet att eleverna har/kommer att få problem med läsförståelse på sikt. Tre tänkbara orsaker som testas vid 5-6 års ålder Fonologisk medvetenhet Snabb benämning (RAN) färger, objekt Språkliga förmåga, namngivning av 100 bilder Fonologisk medvetenhet Att förebygga läs och skrivsvårigheter Väcka intresse Se möjligheter Inspiration Få igång den egna motorn = Jag kan Självförtroendet Besjälade böcker Bemötandet Förhållningssätt Bra resultat i Finland Vad vet vi som kan stöda påståendet? 1. Andelen elever som får specialundervisning är större i Finland än i jämförelseländerna. 2. Finland satsat mer än de flesta länder på tidig intervention: identifiering och specialundervisning i de första årskurserna med tyngdpunkt på förebyggande av läs- och skrivsvårigheter. 3. Finland satsar mer specialundervisningsresurs än de övriga länderna på elever med eller i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. 4. Satsningen sker naturligt på eleverna med de största svårigheterna, eleverna som hör till den svagaste femtedelen. 4

5 Repetition: Vad är dyslexi? - är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. - Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. -Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. - Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. - Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Vilken träningsdos är optimal för eleven? Var går gränsen där för mycket träning till och med kan motverka sitt syfte? Samtidigt gäller Ju mer eleven läser ju mer utvecklas läsförmågan - Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder." Den pedagogiska konsten är att få eleven att läsa mycket utan att det får karaktären av träning. BÖN Ge mitt barn läslust Det ber jag om med brinnande hjärta. För jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till äventyrslandet, där det kan hämta den skönaste av alla fröjder. Astrid Lindgren 5