Tala, lyssna, läsa, skriva

Transkript

1 Vi är blommor driv oss varsamt. Vi är jordens hopp. Låt oss växa vilda och få gå i knopp. Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd. Låt oss växa fria utan våld och död. Ge oss mod att glädjas, glädjas tusenfalt. Lita på oss ge oss värme, för där ute är så kallt. Vi är barn och vi är många, vi är jordens salt. Barbro Lindgren Tala, lyssna, läsa, skriva Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift Vi kan kommunicera via samtal, litteratur, konst, musik, teater, drama, dans och rörelse. I olika situationer kan vi använda olika sinnen, vi kan tala, lyssna, läsa, skriva, se, lukta, smaka, göra och gestalta. Comenius Cadmus Historik Ragnhild Söderberg Sörgården Anna Maria Roos På väg mot läsning Positiva indikationer hos 4-5 åringar som man läser högt för: Pekar i boken på bild och text som anknyter till det just lästa. Associerar till egna upplevelser Återberättar eller dramatiserar texten Lyssnar uppmärksamt och koncentrerat Kan svara på frågor om texten 1

2 Kan göra inferenser utifrån text och bild Högläsning är ett viktigt redskap för att utveckla dessa förmågor! M.Myrberg På väg mot läsning Positiva indikationer i förskoleklass 1. Förstår att bokstäver representerar språkljud 2. Förstår att talade ord kan segmenteras i fonem 3. Kan identifiera samma ljud i t ex Katt och Apa hör att ljudet inte finns i Hund 4. Kan hitta ord som rimmar på ett givet ord 5. Känner igen både små och stora bokstäver 6. Kan skriva många bokstäver utan hjälp 7. Skriver spontant meddelanden som riktar sig till andra barn och vuxna 8. Kan skriva sitt eget, vänners och syskons namn 9. Kan skriva några enkla ord Barn skall uppmuntras att skriva kommunikativt! M.Myrberg Läsutveckling Pseudoläsning låtsasläsning Logografisk läsning namn, känner igen bokstaven Tempo men kan inte koppla den till ljudet. Alfabetisk läsning avkodning Ortografisk läsning - läser hela ord, ord i delar, läser ordet på en gång. Avkodning Läsning = avkodning x språkförståelse x motivation Taube (2007) Identifierar språkljud och ord, förstår vad det betyder och kan uttala ordet/orden. Man rör sig mellan det skriftligt kodade meddelandet till att identifiera och förstå ordet. Avkodning är speciellt för läsning. 2

3 Ömsesidigt samspel mellan läsningens olika sidor Fonologisk medvetenhet Ordavkodning Flyt i läsningen Läsförståelse Läsintresse (Herrlin och Lundberg, 2003) Top Down Helordsmetoden Analytiska metoden Man utgår från helheten från en berättelse, meningar, ord sedan går man in i delarna Bokstäverna/fonemen(språkljuden) Utgå gärna från det barnen känner igen Frost 2001 Bottom up Phonics Syntetisk metod Ljudningsmetoden Man utgår från delarna/fonemen och sätter ihop dem till ord och meningar. Man lägger stor vikt vid färdigheten att ljuda. Kombination mellan de två synsätten Whole Language Nya Zeeland Godnattsagan Se texten - inte varandra Stora bilder fantasieggande spännande 5 år Kiwiböckerna Skönlitteratur riktiga texter Godnattsaga Samma saga många många gånger Läsa samma böcker Sitter nära Tittar på bilderna Barnen kan peka och fråga På så sätt lär sig många barn att läsa. Storböcker 3

4 LTG Läsning på Talets Grund Ulrika Leimer Blädderblock Barnens egna ord Arbetar med texten på många sätt Meningsfullt Väcka intresse Lustfyllt Beröra Gripa tag i en Ända in i själen Intresserade vuxna Böcker Föräldrar som läser för sina barn Bläddrar i böcker och pratar om bilderna Skrivande miljö Diskuterande och reflekterande miljö Många barn lär sig läsa genom att någon visar och svarar på frågor Sagor Sagoberättande, högläsning, textsamtal och reflekterande skrivning kring gemensamma läsupplevelser är viktigt för att stimulera barns läslust och för att utveckla deras läsupplevelser. Det räcker inte med att läsa, man måste också samtala, dramatisera, skriva, sjunga VIKTIGT!!! Synliggöra skriftspråket Räcker inte bara med att lyssna Få in i kroppen Bearbeta texten Samtal/drama/sjunga/rita Berättelse Vi tar till oss ett budskap bättre om det är förpackat i form av en berättelse. Det berör oss mer Viktiga personer tar barn till sig mer In i våra sinnen 4

5 Nyfikenhet Inspiration - Spökägget Ägg av papier marche Gömde saker i stora ägg Barnen gissa vad det var i Blädderblock Rita och skriva på papper Öppnade ägget Skriva igen och rita, samtal Matte Vygotskijs tes Vad en elev kan göra tillsammans med andra idag kan han/hon klara på egen hand så småningom. Scaffolding Barnboksfiguren Pippi kommer in i klassrummet Berätta allt de vet om henne - skriva på blädderblock Skriva brev till henne Läsa samtala - dramatisera Skriva om Pippi Rita Se film Symposium 2000 Barnboksfiguren kommer in i klassrummet Inbjudande miljö Läshörna: Många böcker som bjuder in till läsning Soffa - mysiga kuddar Skrivhörna: Många pennor i olika fabrikat och färger Lättillgänglighet papper Lim, tejp, häftapparat små böcker Digitala bilder Göra egna böcker som verkligen berör Ta bilder med digitalkamera Skriva text till Lustfyllt och besjälat STOLTHET 5

6 Citat ur läroplanerna Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Alla ämnen har ett gemensamt ansvar för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Läsa - vad mer? Stimulera läslusten och utveckla läsförståelse - det är viktigt att eleverna under hela skoltiden möter olika berättelser från olika tider och olika kulturer. Medvetet val laddade Inte bara läsa och berätta räcker inte SAMTALET om den gemensamma läsupplevelsen - utmana flickors och pojkars tankar och föreställningar Vad gynnar och påverkar barns framtida läsning (i hemmen)? Värdering av litteratur Viss prestationstryck Tillgång till böcker och text Funktionell användning av skrift Läsning tillsammans med barnen Ingvar Lundberg 2002 Bästa läspedagogik Struktur systematisk inlärning Noga i inledningsstadiet Aktiv vägledning Ägnar tid åt läsinlärning Upprepad övning Individuell uppföljning av varje elev varje vecka första året Läraren behärska många metoder allsidighet Mats Myrberg God miljö för läsinlärning Rikligt med lästext Balans mellan de två spåren förståelse inlärning Variation,inläst bok, högläsning, parläsning, upprepad läsning Noggrann uppföljning av varje elev Explicit undervisning Skolan ger startpaketet Vilken träningsdos är optimal för eleven? Var går gränsen där för mycket träning till och med kan motverka sitt syfte? Samtidigt gäller Ju mer eleven läser ju mer utvecklas läsförmågan 6

7 Den pedagogiska konsten är att få eleven att läsa mycket utan att det får karaktären av träning. Läsförståelse Att förstå det som läses kan sägas vara läsningens syfte. För att kunna förstå vad vi läser måste vi kunna knyta det vi läser till våra egna erfarenheter och kunskaper och vi måste kunna dra slutsatser och tolka. Ordförståelse och läsförståelse 95-97% av orden i en text bör vara kända för att man med någorlunda behållning ska kunna läsa och ta till sig innehållet i en text Läsförståelse är en aktiv konstruktiv process, där läsaren interagerar med texten 3.Läsförståelse Six thinking hats" av Edward de Bono Sex tänkande hattar i praktiken av Marie Sandell Bön till dig som skall lära mig läsa Lek med mig Berätta för mig Läs mig rim och regler Lär mig sånger Lär mig sagor Tala med mig Låt mig få mima och dramatisera Lyssna till vad jag berättar Lär mig vad skönhet och trygghet är Visa mig vad kärlek är Innan du vet ordet av, kan jag bli ett barn som läser. Anne Lise Gjerdram ur Madison (1993) 7

8 NULÄGE Fler barn kommer till skolan med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter i hemmet Fler vid skolstart som kan läsa och skriva ord och enkla meningar Inte lika mycket tid för att utveckla läsförmåga (1,6 mot 2,5 h/v i många länder) Färre elever med en positiv attityd till läsning Formell färdighetsträning dominerar Samtal om innehåll och tolkningar inte lika vanligt Arbetet med lässtrategier inte särskilt utbrett Klasslärare delegerar ofta ansvaret för elevers läsutveckling till andra i skolan, till hemmet och till eleven själv. Otillräckliga kunskaper om aktuell barn- och ungdomslitteratur Många satsningar på mindre starka läsare Svensk skola stödjer elevers grundläggande läsutveckling, men inte i tillräcklig utsträckning vidareutveckling av mer avancerade förmågor Bredda satsningarna till både starka och mindre starka läsare Läsförståelse Svenska elever fortsatt duktiga läsare Svagaste läsarna dock något sämre 2006 än 2000 Fortsatt stora skillnader mellan pojkar och flickor Dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna 8