Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Transkript

1 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

2 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild) Psykiskt mående Intellektuell förmåga

3 Self- concepts and psychological well-being assessed by Beck Youth Inventory among pupils with reading difficulties (Lindeblad & Svensson, submitted) I denna pilotstudie, av 67 elever från årskurs 4-9, pekar resultaten mot att elever med dyslexi INTE har sämre självbild än elever som inte har dyslexi Tolkningen är ett möjligt trendbrott där lärare i skolan har mer kunskap om hur man arbetar med elever som har dyslexi.

4 Vad består läsning av? The simple view of reading L = A x F Läsning = Avkodning x Förståelse

5 Läs- och skrivsvårigheter Sverige 15-20% Flertalet har goda effekter av träning Dyslexi 5-8% Flera har kvarstående problem trots träning Los Dyslexi

6 Kännetecken dyslexi Förskolan: Försenat tal/språk, svårt att rimma, ej intresserade och/eller svårt lära sig bokstäver Svårt uttrycka sig (expressiv language) Tidiga skolår: Svårt med ljud bokstavskombinationen, fonologisk medvetenhet, svårigheter med nonord, idiosynkratisk stavning

7 Kännetecken dyslexi Mellanstadiet : Långsam läshastighet, ochavkodning av nyaord Svårigheter att stava Högstadiet/gymnasiet/vuxna: Problem med läsflyt Skriver långsamt Rättstavningssvårigheter Svårt att organisera och uttrycka sig inom olika uppgifter Matematiska uppgifter The Rose report, 2009

8 It is not whether dyslexic people differ from normal readers it is whether dyslexic people differ from other poor readers Rice & Brooks, 2004

9 Dyslexi Låg avkodning Låg fonemisk och fonologisk förmåga Otillräckligt flöde Rättstavning Resistenta mot åtgärder Ärftlighet Svag läsare ÅTGÄRDER???? Svarar på åtgärder ÅTGÄRDER???? Svarar inte på åtgärderdyslexi? Kort skolgång ASB Hög frånvaro Undervisning ej tillräcklig Andra funktionsnedsättningar Nedsatt psykiskt mående

10 Utredning av dyslexi Kartläggning: Hur gammal är personen som skall utredas? Ärftlighet Bokstavskännedom (fonemisk och fonologisk medvetenhet) Ordavkodningsförmåga och fonologisk ordavkodningsförmåga Rättstavning Arbetsminne och fonologiskt minne RAN Hur svarar hen på en läs och skrivåtgärd, dvs. efter interventionen görs testen igen

11 Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Projektledare SBU Karin Stenström Publicerad 13 aug 2014 SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU Kunskapscentrum för hälso och sjukvården

12 Kunskapsluckor Forskning av hög metodologisk kvalitet! Svenska tests tillförlitlighet och adekvat referensstandard Effekt av befintliga insatser på kunskapsutveckling och livskvalitet Tillförlitligheten hos tester som ges till barnen innan de kan läsa Kostnadseffektiviteten för tester och insatser SBU Kunskapscentrum för hälso och sjukvården

13 Läsinlärningsmetoder Flertalet av barnen som börjar i skolan lär sig läsa (systematisk och strukturerad träning) Buttom up Top down Finns flera metoder Bornholmsmodellen Fonomix Att skriva sig till läsning Bravkod Rydaholmsmetoden WIP LTG Appar med med avsikt att träna läsinlärning För elever som redan har avkodningsproblem

14 Lära sig att läsa läsa för att lära Lära sig läsa Läsa för att lära 1) Hur lång tid är acceptabel mellan de två stegen 2) Vad är lägsta nivå för att vara läsande?

15 Hur länge vågar vi vänta?? Årskurs: När blir man läsare? Träning Kompensation När blir man svag läsare? Självbild Självförtroende Självkänsla Selfefficacy Idor

16 Forskning Linnéuniversitetet F skola årskurs 3 Elever som får blandade metoder fick tydligare förbättringar bl.a. beroende på ökad motivation Att införa pauser i tränandet kan vara viktigt för motivation och förbättringar Att anpassa åtgärder utifrån elevens typ av svårigheter ( Response to intervention RTI) Pågående studier Alternativa verktyg Fonomix Jämförelse av ett lästräningsprogram i ett internationellt perspektiv Studier på vuxna som vistas på olika institutioner Studier universitetsstudenter

17 Alternativt stöd för elever med läs och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott Linnéuniversitetet, Linköpings universitet och Chalmers

18 Forskningsprojekt Alternativt stöd för elever med läs och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott Förutsättningar: 1) Elever i årskurs 4, 8 och gymnasiet år 1 2) St. 1 2 på ett avkodningstest eller st.3 på minst två avkodningstest 3) F elev och K elev 4) En lärare testar, en annan lärare gör åtgärder 5) Skolan står för ipad och appar Intresserad?? Hör av er till idor.svensson@lnu.se

19 Åtgärder

20 RTI (Response To Intervention) och Alternativa Verktyg (AV) Screening av alla elever i förskola och år 1 (fonologisk medvetenhet, ordigenkänning och ordavkodning) Använda olika metoder för läslärande processen Noggrant uppföljda avseende läsoch skrivförmåga samt självbild/ Self efficacy (tron till sin egen förmåga). I några fall göra kognitiv utredning vid Lager 3/4 Lager 1 Start sen höst HT år ett Elever i riskzonen (at risk) för lässvårigheter ges extra uppmärksamhet och stöd i klassrummet AV som en del i läs lärande processen för elever at risk Lager 2 Start HT år 2 Elever som trots extra stöd, under lager 1, fortfarande har svårigheter erbjuds koncentrerad träning på gruppnivå. lager 3 Start HT år 3 Elever som fortfarande har svårigheter Intensiv en till en individanpassad (med pauser) undervisning samt anpassade AV Lager 4 Start VT år 3/HT år 4 Fokus på AV. Fortsatt träning syntax och semantik/läsförståelse/hörförståelse Förskolan årskurs 4

21 Andra faktorer som påverka är: 1) Miljön där undervisning sker inte minst i mindre grupper och enskilt. 2) Hur många elever finns i klassen. 3) Tillgång till lärare. 4) Lärarnas utbildning. 5) Skolans ekonomi 6) Klasskamrater (relationsklimat) Åtgärdsperiod 1 Lager 3 (förutsatt att lager 1 och 2 är genomförda) EXEMPEL Paus Åtgärdsperiod 2 HT år 3 Anpassa åtgärder VT år 3 Starta åtgärder (period 1) i oktober HT årskurs 3 4 ggr/vecka under 5 veckor totalt 20 pass Paus till nästa åtgärdsperiod Utvärdering och eventuell anpassning av åtgärder Starta åtgärder (period 2) i början av VT årskurs 3 4 ggr/vecka under 5 veckor totalt 20 pass Totalt 40 pass à minuter Utvärdering Vid behov lägga mer fokus på AV än träning, dvs lager 4 (skall startas direkt efter utvärdering lager 3) Använd adekvata test men få och mät ganska ofta (t ex Läskedjor, LäSt, Vilken bild är rätt, Lilla Duvan, sammanhängande text, LOGOS) Tidspunkten för insatserna kan variera från en termin tidigare till en termin senare Totalt antal och tid för ett pass kan variera Att starta med intensiva åtgärder för tidigt kan vara resursslöseri då mognadsfaktor är betydelsefull Men före år 4 eftersom texter då blir mer avancerade

22 Lager 4 Forskning visar att det oftast inte finns så mycket mer av nya interventioner att komma med vid lager 1 3. Det blir oftast more of the same AV, Intensiva övningar med lämpliga appar AV Självgående Fortsatt träna hör/läsförståelse, texters struktur, syntax Senare delen VT år 3 HT år 4 Eleven skall i samråd med läraren hitta sitt eget sätt/verktyg för att läsa och skriva

23 Kritiska moment RTI More of the same Hur hanterar man progression i interventionerna? Lager 1, följa enskilda eleven mer noggrant i klassrummet Lager 2, arbeta i grupp t ex en avkodningsgrupp, läsförståelsegrupp Lager 3, enskilda insatser, utvärdera elevens progression ofta, studera och utnyttja elevens styrkor Monitoring Vilka test och hur varierar man med test? Datorbaserade test Vid vilken nivå anses eleven ligga för lågt och behöva extra stöd och när anses eleven svarat tillräckligt på en intervention? Nått över ett visst kritiskt värde och/eller inom 1 SD från genomsnittet för att vara åldersadekvat

24 Slutsats Wait to fall INTE BRA!!!!!! När intensiva evidensbaserade åtgärder inte ger resultat inför AV. Intensiva åtgärder kan sättas in tidigare än årskurs tre om man har bakgrundsinformation som talar för specifika svårigheter med skriften t ex. ärftlighet, fonologiskt lågpresterande i förskolan.