Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till LOGOS certifieringskurs"

Transkript

1 Välkommen till LOGOS certifieringskurs

2 Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av begrepp och funktioner i LOGOS Bedömning av resultat Certifieringsrapport

3 Om LOGOS Logos är ett datorbaserat diagnostiskt test utarbetat av professor Torleiv Höien för Logometrica. Logos innehåller en rad deltest som kartlägger läsflyt, läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga, läsrelaterade färdigheter och rättskrivningssvårigheter. På grundval av testresultatet är det möjligt att göra en noggrann analys av lässvårigheterna.

4 Om LOGOS Logos är ett verktyg för bedömning/diagnosticering av lässvårigheter. Utifrån testresultatet ger Logos förslag på lämpliga åtgärder. Logos är lämpat för speciallärare, specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer. Logos innehåller tre uppgiftsdelar: årskurs 2, årskurs 3-5 och årskurs 6-vuxna.

5 Om LOGOS

6 Den svenska standardiseringen Ca 1320 elever i 6 årskurser, >200 i varje årskurs. Inte utvalda elever, oftast hela klasser. Minimalt bortfall

7 LOGOS bygger på insikten om att läsning består av komponenterna avkodning och förståelse Simple view of reading Gough, 1986

8 Inom läsforskningen har man numera blivit allt mer övertygad om att även läsflyt har betydelse Man tänker sig att läsflyt bör ingå som en av komponenterna i simple view of reading och då som en bro mellan komponenterna avkodning och förståelse

9 läsflyt avkodning x förståelse = läsning

10 Avkodning refererar till den rent tekniska sidan av läsningen hur man gör om bokstäver, grafem, till ljud.

11 Förståelse refererar till förmågan att få betydelse i det lästa, reflektera över det och göra slutledningar. Denna process ställer större krav på intellektuella resurser än avkodningen

12 Läsflyt handlar om antal korrekt lästa ord/minut och elevens förmåga att läsa texten med rätt prosodi

13 LOGOS omfattar en grundlig kartläggning av: avkodningsprocess läsflyt förståelse, läs-och hörförståelse

14 LOGOS kartlägger följande färdigheter: Läsfärdighet Förståelse Avkodning Läsrelaterade färdigheter Reaktionstid Diktamen

15 Uppgiftsdel 1 Standardiserat för årskurserna 3, 4 och 5. Uppgiftsdel 2 Standardiserat för årskurserna 6, 8 och Gy 1. Kan även användas för vuxna med lässvårigheter. Uppgiftsdel 3 Norsk standardisering för årskurs 2

16 Hoien och Lundberg: Ordavkodningsmodellen Hoien och Lundberg har utvecklat en ordavkodningsmodell som illustrerar olika strategier med underliggande processer för avkodning av ord. Modellen visar alla processer som ingår. Många av dessa processer kartläggs i LOGOS

17

18 Diagnostisering och ordavkodningsmodellen Genom att markera den eller de delprocesser i modellen, som sviktar, åskådliggörs hur problem i en eller flera delprocesser hindrar avkodningen och ger t.ex. fonologiska svårigheter, ortografiska svårigheter, svårigheter med benämning och fonemisk medvetenhet

19 Åk 3-5, siffrorna vid de olika processerna refererar till resp. deltest i Logos Elev: Skrivet ord VA To = 12 K = BG 6 R1 = R1 = VA: BG: P: OG: SA: FG2: FG1: FO: KTM: FS: A: visuell analys bokstavigenkänning parsingsprocess ortografisk ordigenkänning semantisk aktivering fonologisk ordåterkallelse fonologisk ordigenkänning fonologisk omkodning fonologiskt korttidsminne fonologisk syntes artikulation P FO To = 7 K = R1= 14 Snabb benämning R1= OG To = 11 K = R1= KTM 10K= 9 Fonemanalys To= K= R2= 15 K= SA To= 13 Fon.diskr. To= K= R1= Lexikon FG2 FG1 FS 8 K = R2= 16 Muntlig reaktionstid R1= A 17 Manuell reaktionstid R1= Talat ord 3 Ordid: To = K= R2 = 5Ort.läsn.: To= K= R2= 4 Fonolog.läsn: To = K= R2 = 1 Läsflyt: To = K= Tid = WCPM = 1 Läsförståelse: K= 2 Hörförståelse K= LOGOMETRICA AS

20 1. Starta OK

21 Audacity

22

23

24 Muntlig reaktionstid Nu kommer Du att få se tärningar på skärmen en i taget. På några tärningar finns det en prick. På de andra tärningarna finns det två prickar. När tärningen har en prick, ska Du säga en. När den har två prickar ska Du säga två. Säg svaret så snabbt Du kan. Innan tärningen visas kommer Du att se en liten prick på skärmen. Du ska svara så snabbt Du kan. Förstår Du vad Du ska göra? Först får Du två övningsuppgifter. Då börjar vi.

25

26

27 Läsfärdighet, läsflyt och läsförståelse Deltestet består av 5 korta texter för elever i årskurs 3-5 och 4 texter för elever i årskurs 6-vuxna I deltestet registreras: * antal rätt lästa ord. * den tid det tar att läsa texterna * antal rätt besvarade frågor

28 Läsflyt och läsförståelse M I den här uppgiften kommer det att visas korta texter på skärmen, en text åt gången. Du ska läsa alla texter högt och så noggrant som möjligt. När Du har läst färdigt en text, får Du uppläst några frågor i hörlurarna. Innan en fråga läses upp kommer Du att höra ett litet pling. Efter att alla frågorna ställts kommer Du att se en grön cirkel på skärmen. Du svarar direkt när Du vet svaret. Först får Du en övningsuppgift. Är Du beredd? Titta på skärmen. Då börjar vi.

29

30

31 Felläsningar registreras av testledaren genom tryckning på höger musknapp Datorn registrerar endast antal fel inte vilket ord som läses fel. Därför kan man göra felmarkering när som helst under läsningen. Inspelning görs för att kunna analysera felen utifrån de lingvistiska variablerna. Datorn registrerar lästiden från att läsningen påbörjas tills M-tangenten trycks ned

32 Läsflyt kännetecknas av snabb och korrekt läsning av texterna. Intonationen ska vara god. Intonationsfel markeras som felläsningar med höger mustangent Läsflytet mäts också genom antalet lästa ord/minut.

33 Förståelse- hörförståelse Deltestet består av 5 korta texter som eleverna får lyssna till. Efter varje text ställs 4 frågor. I deltestet registreras antal korrekta svar.

34

35 Hörförståelse I den här uppgiften ska du lyssna på en text som läses upp i hörlurarna. Innan texten läses upp kommer du att höra ett pling. Försök att komma ihåg vad som blir uppläst. Efter varje textstycke ska du svara på några frågor. Innan en fråga läses upp kommer du också att höra ett litet pling. Efter att frågan ställts kommer du att se en grön cirkel på skärmen. Då kan du svara på frå-gan. Först får du en övningsuppgift. Är du beredd? Då börjar vi!

36

37 Jämför resultat Hörförståelse med resultat på Läsflyt / läsförståelse Svårigheter med både läs- och hörförståelse kan tyda på generella språksvårigheter. Jämför även med deltest Begreppsförståelse

38 Svårigheter med läsförståelse men inte med hörförståelse, tyder på att det är ordavkodningssvårigheter som ger problem med läsförståelsen. God läsförståelse, men dålig hörförståelse, kan tyda på svårigheter med t.ex.. uppmärksamhet/ koncentration

39 Avkodning Elevens avkodningsförmåga prövas med tre deltest: Ordidentifiering Fonologisk läsning Ortografisk läsning

40

41 Ordidentifiering Eleven ska läsa ord med lång presentationstid. 40 ord för årskurs 3-5 och 56 för årskurs 6- vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1 R1 innebär tiden från det att stimulus presenteras tills eleven börjar ge svaret R2 mäter tiden från det att stimulus presenteras tills att hela svaret är avgivet Effektivitet = Antal rätt/r2

42 Ordidentifiering Den här uppgiften innehåller ett antal ord som du ska läsa så snabbt och noggrant som möjligt. På skärmen visas det ett ord i taget. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Om du inte känner igen ordet kan du försöka komma på vilket ord det är genom att binda samman bokstäverna, eller så kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

43

44

45 Fonologisk läsning Deltestet består av nonsensord som ska läsas, samma för båda åldersgrupperna. Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

46 Fonologisk läsning Den här uppgiften innehåller inte riktiga ord utan nonsensord, det vill säga ord som inte har någon mening. Du ska försöka läsa dessa nonsensord så snabbt och korrekt som möjligt. Det visas ett nonsensord åt gången på skärmen. Några av nonsensorden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan nonsensordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas nonsensordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

47

48 Ortografisk läsning Deltestet prövar förmågan att läsa ord med kort presentationstid, 36 ord för årskurs 3-5 och 48 ord för 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

49 Ortografisk läsning Den här uppgiften innehåller också flera ord som du ska läsa så snabbt och korrekt som möjligt. Men den här gången visas orden bara en kort stund, och därför är det mycket viktigt att du koncentrerar dig på skärmen där ordet visas. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker på vilket ord du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

50

51

52 Läsrelaterade färdigheter, årskurs deltest: Bokstavsläsning Grafem-fonem-omkodning Fonemsyntes Fonemanalys Fonologiskt korttidsminne Att skilja mellan ord och homofona nonord Visuell analys Fonologisk diskriminering Snabb benämning av kända föremål Begreppsförståelse

53 Bokstavsläsning I den här uppgiften ska du säga bokstävernas namn. Du ska inte säga ljuden, utan vad bokstäverna heter. Ser du bokstaven "b", säger du /be/. Följ noga med på skärmen. När du ser en bokstav säger du direkt vad den heter. Först får du två övningsuppgifter

54

55 Grafem-fonem omkodning I den här uppgiften får du se en bokstav eller en bokstavsgrupp på skärmen. Du ska så snabbt som möjligt säga vilket ljud som hör till den bokstaven eller bokstavsgruppen. Kom ihåg att du inte ska säga bokstavens namn, utan ljudet. Till exempel, om du ser bokstaven "b" ska du säga /b/, inte /be/. Ser du bokstäverna "kr", ska du säga /kr/, inte bokstavsnamnen /kå/ och /är/. Först får du två övningsuppgifter

56

57

58 Fonemsyntes Nu kommer du att få höra flera ljud som ska bindas ihop till ett ord. Först hör du en ljudsignal och sedan kommer bokstavsljuden. När det sista bokstavsljudet i ordet hörs, visas en grön cirkel på skärmen. Då kommer det inte fler bokstavsljud. Du ska binda samman bokstavs-ljuden till ett riktigt ord så snabbt du kan. Är du osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

59

60 Fonemanalys Nu ska du få höra några ord, ett i taget. Ibland ska du säga det sista ljudet i ordet, och ibland ska du säga alla ljuden i rätt ordningsföljd. När det sista ordet är uppläst, visas en grön cirkel på skärmen. Säg svaret så snabbt du kan. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

61

62 Fonologiskt korttidsminne I den här uppgiften får du höra några siffror och du ska sedan upprepa dem i samma ordningsföljd som de lästes upp. Du hör ett pling före varje gång. Då måste du lyssna noggrant, för siffrorna läses upp direkt efter ljudsignalen. När den sista siffran i uppgiften är uppläst kommer en grön cirkel att visas på skärmen. Då ska du säga alla siffrorna i samma ordningsföljd som de lästes upp. Är du osäker, kan du gissa. Förstår du vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter.

63

64 Att skilja mellan ord och homofona nonsensord Det visas två ord på skärmen, men bara ett av dem är rätt stavat. Du ska hitta det ord som är rättstavat. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När det rätta ordet står till vänster trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Står det rätta ordet till höger trycker du på M-tangenten. Först får du två övningsuppgifter. Innan orden visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

65

66

67 Visuell analys I den här uppgiften kommer du att se två bokstavsrader som står ovanför varandra. Ibland är de lika, och ibland är de olika. Till exempel kan första, mittersta eller sista bokstaven i en rad vara olik motsvarande bokstäver i den andra raden. Du ska jämföra de två bokstavsraderna och avgöra om de är lika eller olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När bokstavsraderna är lika, trycker du på M- tangenten. När de är olika, trycker du på Z-tangenten. Du trycker så fort du ser om bokstavsraderna är lika eller olika. Först får du två övningsuppgifter.

68

69

70 Fonologisk diskriminering I den här uppgiften får du höra två ord i hörlurarna. Du ska varje gång avgöra om orden är lika eller om de är olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. Om orden är lika, trycker du på M-tangenten. Om de är olika, trycker du på Z-tangen-ten. Innan orden presenteras, hör du en ljudsignal. Det betyder att du måste lyssna noga. Svara så snabbt du kan. Förstår du vad du ska göra? Du ska först få två övningsuppgifter.

71

72 Snabb benämning av kända föremål På skärmen kommer du nu att se ett antal bilder av vanliga föremål. Det finns bara fem olika föremål, men de visas flera gånger. Du ska säga namnet på föremålen så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla föremålen. Börja sedan uppe till vänster på skärmen. (Testledaren pekar.) Först får du en övningsuppgift.

73

74 Ordmobilisering

75

76 Begreppsförståelse I den här uppgiften kommer du att höra några ord, ett i taget. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Du ska förklara vad orden betyder. Det visas en grön cirkel på skärmen när du ska svara. Du kan använda så mycket tid du behöver. Först får du två övningsuppgifter. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

77

78 Manuell reaktionstid Nu kommer du att se en pil på skärmen. Ibland pekar pilen åt höger (visa det) och ibland pekar den åt vänster. När pilen pekar åt höger, trycker du så fort du kan på M- tangenten. När pilen pekar åt vänster, trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Innan pilen visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Först får du en övningsuppgift. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

79

80 Läsrelaterade färdigheter, årskurs 6-vuxna 7 deltest: Fonemisk medvetenhet Fonologiskt korttidsminne Arbetsminne Att skilja mellan ord och homofona nonord Snabb benämning av siffror Visuellt korttidsminne Begreppsförståelse

81

82 Fonemisk medvetenhet Nu ska du få höra flera ord upplästa, ett i taget. Du ska komma på vilket ord du får om ett visst ljud tas bort. Säg svaret så snabbt du kan när den gröna cirkeln visas på skärmen. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övnings-uppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Är du beredd? Då börjar vi!

83

84 Arbetsminne Nu kommer du att få höra några ord. Du ska säga orden i omvänd ordningsföljd. När det sista ordet har lästs upp visas en grön cirkel på skärmen. Då ska du säga alla orden i omvänd ordningsföljd. Om du är osäker, kan du gissa. Har du förstått vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Säg svaret så snabbt du kan. Är du beredd? Då börjar vi!

85

86 Snabb benämning av siffror På skärmen kommer du nu att se flera rader med siffror. Det är bara fem olika siffror, men de visas flera gånger i olika ordnings-följd. Du ska säga namnet på siffrorna så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla siffrorna. När du är färdig trycker du så fort du kan på M- tan-genten (testledaren visar vilken det är). Först får du en övningsuppgift. Innan siff-rorna visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter visas siffrorna på skärmen. Förstår du vad du ska göra? (Om inte, kan testledaren förklara utförligare.) Är du beredd? Då börjar vi!

87

88

89 Visuellt korttidsminne Nu kommer det att visas några bokstäver på skärmen. Bokstäverna står efter varandra i rad, och de syns bara en kort stund. Titta noga på skärmen. Först kommer det att visas en liten prick. Efter det visas bokstäverna. Du ska säga bokstäverna i samma ordningsföljd som de visas på skärmen. Är du inte säker på vilka bokstäver du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Är du beredd? Då börjar vi!

90

91 Reaktionstid: 3-5 = 6-vux *Muntlig reaktionstid LOGOS-bedömningen inleds med detta deltest *Manuell reaktionstid Det här deltestet avslutar

92 Resultat i LOGOS Tre rapporttyper: Standardrapport Detaljerad rapport Profil

93 Resultat ,9 0,50 2,20 99,8 99,9 45,83 79,17 3,2 1,18 2,65 99,4 84,6

94

95 Åk 3-5, siffrorna vid de olika processerna refererar till resp. deltest i Logos Elev: Skrivet ord VA To = 12 K = BG 6 R1 = R1 = VA: BG: P: OG: SA: FG2: FG1: FO: KTM: FS: A: visuell analys bokstavigenkänning parsingsprocess ortografisk ordigenkänning semantisk aktivering fonologisk ordåterkallelse fonologisk ordigenkänning fonologisk omkodning fonologiskt korttidsminne fonologisk syntes artikulation P FO To = 7 K = R1= 14 Snabb benämning R1= OG To = 11 K = R1= KTM 10K= 9 Fonemanalys To= K= R2= 15 K= SA To= 13 Fon.diskr. To= K= R1= Lexikon FG2 FG1 FS 8 K = R2= 16 Muntlig reaktionstid R1= A 17 Manuell reaktionstid R1= Talat ord 3 Ordid: To = K= R2 = 5Ort.läsn.: To= K= R2= 4 Fonolog.läsn: To = K= R2 = 1 Läsflyt: To = K= Tid = WCPM = 1 Läsförståelse: K= 2 Hörförståelse K= LOGOMETRICA AS

96 Dyslexi Forskningen visar att dyslexi kan definieras operationellt utifrån tre huvudsakliga kännetecken: Dålig ordavkodning Fonologiska svårigheter Normal hörförståelse

97 Diagnostik Diagnostik står för att givet vissa tester, mätningar och observationer avgöra ett systems tillstånd.

98 Hälso- och sjukvården ICD DSM Det primära syftet med sjukdomsklassifikationen I är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården.

99 Hälso- och sjukvården Medicinering Forskning Patientsäkerhet Statistik Dödsfall

100 Hälso- och sjukvården Vem får ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon fo rfattning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare som go r det. I praktiken kan dock all sjukvårds- och tandvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen fo r sin yrkeskompetens. (Socialstyrelsen 2004)

101 Hälso- och sjukvården ICD F81.0 Specifik lässvårighet F81.1 Specifik stavningssvårighet DSM Lässvårigheter Skrivsvårigheter

102 Dyslexi Dyslexi är en av flera olika inlärningssvårigheter. Det är en specifik språkbaserad störning med konstitutionell bakgrund som yttrar sig i svårigheter att avkoda enskilda ord. Vanligen avspeglar den en otillräcklig fonologisk bearbetningsförmåga. Dessa svårigheter i att avkoda enskilda ord avviker ofta från det som kan förväntas i relation till ålder och andra kognitiva förmågor; de är inte beroende på en allmän utvecklingsstörning eller sensorisk funktionsnedsättning. Dyslexi visar sig i olika former av språkliga svårigheter. Ofta förekommer problemen i läsning med påtagliga problem att tillägna sig färdigheter i skrivning och stavning. (IDA 1994)

103 Stöd i skolan I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogo ra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap. 4 )

104 Utredning i skolan Om det inom ramen fo r undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3kap. 8 )

105 Pysparagrafen Det kallas pysparagrafen, meningen är just att vi ska pysa de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Skollagen kap 10 21

106 Vem får sätta en diagnos?

107 Varför diagnos?

108 HSL Skolan Högskoleprovet Körkortsprovet

109 Hur utreda?

110 ALL-modellen -Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse ALL-modellen: två spår en för normal läsutveckling - på spåret - och en för utveckling som har spårat ur. Med hjälp av LOGOS och ALL-modellen kan vi se var i läsutvecklingen eleven har spårat ur.

111 Läsutveckling För att kunna säga något om vad som är bristande läsförmåga, måste man ha kunskap om vad som är förväntad, normal, läsutveckling

112 Logografisk avkodning Logografisk läsning är en tidig strategi, där varje enskilt ord behandlas som ett självständigt stimulus, en logo, där ordet känns igen p.g.a. visuella särdrag eller kontextuella hållpunkter. Barnet har inte knäckt läskoden. Av spåret Barnet har inget intresse för bokstäver och läsning. Känner igen högfrekventa ord/logotyper i sin närmiljö

113 Fonologisk avkodning Barnet intar nu en analytisk hållning till ord, där orden avkodas genom att läsaren gör om varje enskilt grafem till motsvarande fonem för att till slut dra samman fonemen till ett ljudpaket ett ord. Läsaren har nu knäckt den alfabetiska koden. Förutom kunskap om grafem-fonemomkodning kräver uppgiften fonemisk medvetenhet och förmåga till fonologisk syntes. Av spåret Icke-alfabetisk läsning. Tämligen dålig förmåga till ordigenkänning och liten eller ingen förståelse

114 Kontrollerad ortografisk avkodning Barnet omkodar inte längre grafem för grafem, utan känner igen större element i ordet som stavelser, ändelser och morfem. Läsaren har ortografisk kunskap och är ortografiskt medveten. Av spåret Alfabetisk läsning. Läser sent, ljudande och med dålig förståelse.

115 Automatiserad ortografisk avkodning Avkodningen sker nu snabbt och säkert och med få eller inga felläsningar. På det här stadiet i läsutvecklingen läser eleven såväl kända som okända ord snabbt och säkert Av spåret Läsningen präglas av korrekt avkodning, men dålig prosodi och sviktande läsförståelse

116 Läsflyt -- en av de nya nivåerna i modellen. Utmärkande för läsare på den här nivån är att de inte bara har kunskap om ordavkodningen utan även syntaktisk och semantisk kunskap. Flytet och intonationen i läsningen är bra. Av spåret Läsningen utmärks av att prosodin inte är optimal, något sviktande läsförståelse kombinerat med något osäker avkodning.

117 Läsförståelse Läsning på den här nivån kallas strategisk läsning och innebär förmåga att använda olika förståelsestrategier Av spåret Om eleven spårar ur här kommer läsningen att vara präglad av god avkodning, god prosodi men inte optimal läsförståelse.

118 Fonologiska brister visar sig bl.a. i svårigheter med att läsa nonsensord. Forskningen har visat, att läsning av nonsensord är ett känsligare test än ordavkodning vid diagnostisering av dyslexi. Detta visar sig bl.a. i att kompenserade dyslektiker, dvs. dyslektiker som övervunnit avkodningssvårigheterna, fortfarande har stora svårigheter med att läsa nonsensord.

119 Operationell definition Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 och 5 Svårt att läsa nonsensord under 15:e percentilen på deltest 4 Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2 Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan lässvårigheterna bero på dyslexi

120 Kvalitativ analys Lingvistiska variabler: Ordlängd Frekvens Komplexitet

121 I den internationella forskningen brukar andelen dyslektiker uppges vara mellan 5-10 procent, Resultaten från de nordiska LOGOS- standardiseringarna stämmer väl med dessa uppgifter.

122 De fonologiska svårigheter som kännetecknar dyslexi, ger inte bara utslag i dålig nonsensordläsning, utan även..

123 Odistinkt /otydligt uttal Dålig intonation Svårigheter att uttala fonologiskt komplicerade ord deltest 1 Svårigheter att lära sig bokstäver, deltest 6 uppgiftsdel 3-5 Svårigheter med grafem-fonem-omkodning, deltest 7 Svårigheter med fonemsyntes deltest 8 Svårigheter med fonemanalys deltest 9

124 Svårigheter med fonologiskt korttidsminne deltest 10 Svårigheter med fonologisk diskriminering deltest 13 Svårigheter med snabb benämning av kända föremåldeltest 14 Åldersadekvat begreppsförståelse deltest 15

125 Även om många symptom också återfinns hos dåliga läsare så har dyslektikerna långt fler symptom. De får även lägre poäng på de fonologiska deltesten.

126 Finns det olika former av dyslexi? Fonologisk dyslexi Ortografisk dyslexi Double-deficit dyslexi

127 Fonologisk dyslexi 1. Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 2. Svårt att läsa nonsensord- under15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

128 Ortografisk dyslexi 1. Dålig ortografisk läsning under 15:e percentilen på deltest 5 2. Normal fonologisk avkodningsförmåga över 30:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

129 Double-deficit dyslexi 1. Svårigheter att snabbt benämna välkända föremål eller siffror, under 15:e percentilen på deltest 14 (3-5), deltest 11 (6-vuxna) 2. Dålig fonologisk ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse, över 30:e percentilen på deltest 2

130 Certifieringsrapporten skicka den helst som mail Förslag utformning/innehåll i befintlig mall Certifieringsapport i Wordformat, elevrapport i txt-format, indikator- schema och försättsblad ska bifogas Rapporten ska skickas in inom 3-5 månader

131 Tack för idag!

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit

Läs mer

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

För dig som är intygsgivare

För dig som är intygsgivare INFORMATION OM HÖGSKOLEPROVET } FÖR DIG SOM ÄR INTYGSGIVARE Allt om högskolestudier på studera.nu För dig som är intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg Sambanden mellan stavning och läsförståelse i årskurs sju Henrik Husberg Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008 ABSTRAKT Författare Årtal

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Denna rapport har inriktats på att

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter hos vuxna - riktlinjer för utredning Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Logopedenheten 2 12 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck Jan Hultbäck 2013-01-28 2016-01-28 Dyslexi/läs-

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Pedagogisk kartläggning

Pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 Elevens namn: TIDIG ALFABETISK LÄSNING STEG 1 UPPGIFT DATUM 0/1/2 KOMMENTARER ORDAVKODNING Kan läsa sitt namn Känner igen de flesta bokstäver Läser logotyper/skyltar

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Forskningsbakgrund till Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd och hjälp för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan

Forskningsbakgrund till Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd och hjälp för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan UMEÅ KOMMUN Forskningsbakgrund till Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd och hjälp för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan Jessica Kristoffersson 2015-05-08 Hög lärarkompetens

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014-09-23 ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014 Innehållsförteckning: Elevhälsoplan - presentation Elevhälsoarbete arbetsgång, protokoll för EVK Lathund inför upprättande av åtgärdsprogram Handlingsplan

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola

Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola 1 (17) Leksands kommun Box 331 793 27 LEKSAND Åkerö skola Gamla Siljansnäsvägen 15 793 33 LEKSAND Kvalitetsgranskning i Leksands kommun och Åkerö skola Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Provia ett testverktyg för Lexia. Handbok. Martti Mårtens & Olle Gunnilstam Stiftelsen Stora Sköndal 2012. www.lexia.nu

Provia ett testverktyg för Lexia. Handbok. Martti Mårtens & Olle Gunnilstam Stiftelsen Stora Sköndal 2012. www.lexia.nu Provia ett testverktyg för Lexia Handbok Martti Mårtens & Olle Gunnilstam Stiftelsen Stora Sköndal 2012 www.lexia.nu 2 3 LÄS DETTA FÖRST Innan du använder Provia, se till att testpersonerna är informerade

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Innehåll. Oenighet om geners betydelse 82 Arv och miljö? 84 Könsskillnader kopplat till könsroller 86

Innehåll. Oenighet om geners betydelse 82 Arv och miljö? 84 Könsskillnader kopplat till könsroller 86 Innehåll ATT LÄSA ELLER INTE DET BERÖR OSS ALLA 7 Från husförhör till kunskapserövring 9 LÄSNING ETT KODAT ÄVENTYR 15 Nybörjarläsarens väg genom kodad orddjungel 16 Att förstå det vi läser 21 Rolig övning

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass.

Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass. Språket i fokus, Läs- skriv och språkutveckling ur ett bedömningsperspektiv F-6 Kursuppgift Monica Hellsten Fonologisk multisensorisk träning i förskoleklass. 1 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning.sid.

Läs mer

Läs- och skrivdiagnostik. Produktkatalog

Läs- och skrivdiagnostik. Produktkatalog Läs- och skrivdiagnostik Produktkatalog 2013 Välkommen till Hogrefe och 2013 års katalog för läs- och skrivdiagnostik Förra årets katalog innehöll uppskattade intervjuer med flera av våra författare. Stefan

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Inför genomförandet av ThomasGIA

Inför genomförandet av ThomasGIA Inför genomförandet av ThomasGIA Innehåll Deltest 1: Slutlednings Deltest 2: Perceptuell snabbhet Deltest 3: Numerisk snabbhet Deltest 4: Ordförståelse Deltest 5: Spatial Introduktion ThomasGIA är ett

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Dyslexi och IT Av professor Richard Olson University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström

Dyslexi och IT Av professor Richard Olson University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström Dyslexi och IT Av professor Richard Olson University of Colorado, Boulder, USA Översättning: Merete Herrström I en anknytande artikel på denna hemsida, Dyslexi och biologi, framlägger jag bevis från forskning

Läs mer

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Referenslista Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB: Studentlitteratur.

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lokal. Handlingsplan. för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd på Sandsjöfors skola 2013/2014. Solweig Frejdh 2013-09-12

Lokal. Handlingsplan. för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd på Sandsjöfors skola 2013/2014. Solweig Frejdh 2013-09-12 Lokal Handlingsplan för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd på Sandsjöfors skola 2013/2014 Solweig Frejdh 2013-09-12 Innehållsförteckning Lokal... 1 Handlingsplan... 1 Syfte och Mål... 3 för

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Läsutveckling i nybörjarläsning

Läsutveckling i nybörjarläsning 1 Läsutveckling i nybörjarläsning I artikeln ges en kort bakgrund till min vetenskapliga hemvist och det polariserade synsätt på specialundervisningens utformning som påverkat lärares inställning till

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

Normering av tre test av fonologisk bearbetningsförmåga hos elever i årskurs 8

Normering av tre test av fonologisk bearbetningsförmåga hos elever i årskurs 8 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Normering av tre test av fonologisk bearbetningsförmåga hos elever

Läs mer

Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation

Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation Joanna Holm Upplevelser av intensivt träningsprogram för att befrämja läsförståelse och läsmotivation - en kvalitativ studie med lässvaga ungdomar Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen

Läs mer

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov Familjeenkät Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni jer ert Instruktioner: Denna enkät ska fyllas i av den familjemedlem s oftast har kontakt

Läs mer

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet 1 (6) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Marie Holmqvist, bibliotekschef Ert datum Er beteckning Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet Ärendebeskrivning och bakgrund I april 2012 togs i Kultur

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen

Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Dyslexi och strukturerad undervisning i engelsk läsning och stavning - ett lyckat exempel från vuxenutbildningen Malin Holmberg Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20

Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter 2014-03-20 Återkoppling: minnestestordförståelsetest Fika Fallbeskrivningar-åtgärder Repetition dyslexi-åtgärder Hemuppgift: Utredning klara till den 8/4 Titta på

Läs mer

HELSINGBORGSMODELLEN för tidig läs- och skrivutveckling

HELSINGBORGSMODELLEN för tidig läs- och skrivutveckling HELSINGBORGSMODELLEN för tidig läs- och skrivutveckling Margaret Berglund och Anita Jönsson Helsingborgsmodellen för tidig läs- och skrivutveckling Margaret Berglund och Anita Jönsson Helsingborgs läs-

Läs mer

Spel-Ett ett spel med vett?

Spel-Ett ett spel med vett? Emmelin Isaksson Spel-Ett ett spel med vett? En studie om speciallärares uppfattning om dataspelet Spel-Ett Kandidatavhandling i specialpedagogik Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008 ABSTRAKT

Läs mer

Enkätundersökning riktad till föräldrar och lärare om dyslexiutredningar utförda vid logopedmottagningen i Umeå.

Enkätundersökning riktad till föräldrar och lärare om dyslexiutredningar utförda vid logopedmottagningen i Umeå. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 10 Enkätundersökning riktad till föräldrar och lärare om dyslexiutredningar utförda vid logopedmottagningen i Umeå. Karin Forsberg

Läs mer

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2012-2013

Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2012-2013 Processbeskrivning och handlingsplan för läs- och skrivutveckling 2012-2013 Planen antagen av skolledningen 2012-08-16 UTVÄRDERING AV PLANEN 2010-2011 Utifrån utvärderingar har planen för läsåret reviderats.

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Rydaholmsmetoden - Förtjänster och kritiska punkter

Rydaholmsmetoden - Förtjänster och kritiska punkter Examensarbete Rydaholmsmetoden - Förtjänster och kritiska punkter Författare: Anders Persson, Monica Aldrin Handledare: Christer Jacobson Termin: VT-11 Kurskod: PP2174 2 (58) ABSTRAKT SPECIALLÄRARPROGRAMMET

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Läsningen rätt med Spel-Ett?

Läsningen rätt med Spel-Ett? Daniela Weurlander Läsningen rätt med Spel-Ett? En fallstudie av en 12-årig pojke med diagnosen utvecklingsstörning. Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer