Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till LOGOS certifieringskurs"

Transkript

1 Välkommen till LOGOS certifieringskurs

2 Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av begrepp och funktioner i LOGOS Bedömning av resultat Certifieringsrapport

3 Om LOGOS Logos är ett datorbaserat diagnostiskt test utarbetat av professor Torleiv Höien för Logometrica. Logos innehåller en rad deltest som kartlägger läsflyt, läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga, läsrelaterade färdigheter och rättskrivningssvårigheter. På grundval av testresultatet är det möjligt att göra en noggrann analys av lässvårigheterna.

4 Om LOGOS Logos är ett verktyg för bedömning/diagnosticering av lässvårigheter. Utifrån testresultatet ger Logos förslag på lämpliga åtgärder. Logos är lämpat för speciallärare, specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer. Logos innehåller tre uppgiftsdelar: årskurs 2, årskurs 3-5 och årskurs 6-vuxna.

5 Om LOGOS

6 Den svenska standardiseringen Ca 1320 elever i 6 årskurser, >200 i varje årskurs. Inte utvalda elever, oftast hela klasser. Minimalt bortfall

7 LOGOS bygger på insikten om att läsning består av komponenterna avkodning och förståelse Simple view of reading Gough, 1986

8 Inom läsforskningen har man numera blivit allt mer övertygad om att även läsflyt har betydelse Man tänker sig att läsflyt bör ingå som en av komponenterna i simple view of reading och då som en bro mellan komponenterna avkodning och förståelse

9 läsflyt avkodning x förståelse = läsning

10 Avkodning refererar till den rent tekniska sidan av läsningen hur man gör om bokstäver, grafem, till ljud.

11 Förståelse refererar till förmågan att få betydelse i det lästa, reflektera över det och göra slutledningar. Denna process ställer större krav på intellektuella resurser än avkodningen

12 Läsflyt handlar om antal korrekt lästa ord/minut och elevens förmåga att läsa texten med rätt prosodi

13 LOGOS omfattar en grundlig kartläggning av: avkodningsprocess läsflyt förståelse, läs-och hörförståelse

14 LOGOS kartlägger följande färdigheter: Läsfärdighet Förståelse Avkodning Läsrelaterade färdigheter Reaktionstid Diktamen

15 Uppgiftsdel 1 Standardiserat för årskurserna 3, 4 och 5. Uppgiftsdel 2 Standardiserat för årskurserna 6, 8 och Gy 1. Kan även användas för vuxna med lässvårigheter. Uppgiftsdel 3 Norsk standardisering för årskurs 2

16 Hoien och Lundberg: Ordavkodningsmodellen Hoien och Lundberg har utvecklat en ordavkodningsmodell som illustrerar olika strategier med underliggande processer för avkodning av ord. Modellen visar alla processer som ingår. Många av dessa processer kartläggs i LOGOS

17

18 Diagnostisering och ordavkodningsmodellen Genom att markera den eller de delprocesser i modellen, som sviktar, åskådliggörs hur problem i en eller flera delprocesser hindrar avkodningen och ger t.ex. fonologiska svårigheter, ortografiska svårigheter, svårigheter med benämning och fonemisk medvetenhet

19 Åk 3-5, siffrorna vid de olika processerna refererar till resp. deltest i Logos Elev: Skrivet ord VA To = 12 K = BG 6 R1 = R1 = VA: BG: P: OG: SA: FG2: FG1: FO: KTM: FS: A: visuell analys bokstavigenkänning parsingsprocess ortografisk ordigenkänning semantisk aktivering fonologisk ordåterkallelse fonologisk ordigenkänning fonologisk omkodning fonologiskt korttidsminne fonologisk syntes artikulation P FO To = 7 K = R1= 14 Snabb benämning R1= OG To = 11 K = R1= KTM 10K= 9 Fonemanalys To= K= R2= 15 K= SA To= 13 Fon.diskr. To= K= R1= Lexikon FG2 FG1 FS 8 K = R2= 16 Muntlig reaktionstid R1= A 17 Manuell reaktionstid R1= Talat ord 3 Ordid: To = K= R2 = 5Ort.läsn.: To= K= R2= 4 Fonolog.läsn: To = K= R2 = 1 Läsflyt: To = K= Tid = WCPM = 1 Läsförståelse: K= 2 Hörförståelse K= LOGOMETRICA AS

20 1. Starta OK

21 Audacity

22

23

24 Muntlig reaktionstid Nu kommer Du att få se tärningar på skärmen en i taget. På några tärningar finns det en prick. På de andra tärningarna finns det två prickar. När tärningen har en prick, ska Du säga en. När den har två prickar ska Du säga två. Säg svaret så snabbt Du kan. Innan tärningen visas kommer Du att se en liten prick på skärmen. Du ska svara så snabbt Du kan. Förstår Du vad Du ska göra? Först får Du två övningsuppgifter. Då börjar vi.

25

26

27 Läsfärdighet, läsflyt och läsförståelse Deltestet består av 5 korta texter för elever i årskurs 3-5 och 4 texter för elever i årskurs 6-vuxna I deltestet registreras: * antal rätt lästa ord. * den tid det tar att läsa texterna * antal rätt besvarade frågor

28 Läsflyt och läsförståelse M I den här uppgiften kommer det att visas korta texter på skärmen, en text åt gången. Du ska läsa alla texter högt och så noggrant som möjligt. När Du har läst färdigt en text, får Du uppläst några frågor i hörlurarna. Innan en fråga läses upp kommer Du att höra ett litet pling. Efter att alla frågorna ställts kommer Du att se en grön cirkel på skärmen. Du svarar direkt när Du vet svaret. Först får Du en övningsuppgift. Är Du beredd? Titta på skärmen. Då börjar vi.

29

30

31 Felläsningar registreras av testledaren genom tryckning på höger musknapp Datorn registrerar endast antal fel inte vilket ord som läses fel. Därför kan man göra felmarkering när som helst under läsningen. Inspelning görs för att kunna analysera felen utifrån de lingvistiska variablerna. Datorn registrerar lästiden från att läsningen påbörjas tills M-tangenten trycks ned

32 Läsflyt kännetecknas av snabb och korrekt läsning av texterna. Intonationen ska vara god. Intonationsfel markeras som felläsningar med höger mustangent Läsflytet mäts också genom antalet lästa ord/minut.

33 Förståelse- hörförståelse Deltestet består av 5 korta texter som eleverna får lyssna till. Efter varje text ställs 4 frågor. I deltestet registreras antal korrekta svar.

34

35 Hörförståelse I den här uppgiften ska du lyssna på en text som läses upp i hörlurarna. Innan texten läses upp kommer du att höra ett pling. Försök att komma ihåg vad som blir uppläst. Efter varje textstycke ska du svara på några frågor. Innan en fråga läses upp kommer du också att höra ett litet pling. Efter att frågan ställts kommer du att se en grön cirkel på skärmen. Då kan du svara på frå-gan. Först får du en övningsuppgift. Är du beredd? Då börjar vi!

36

37 Jämför resultat Hörförståelse med resultat på Läsflyt / läsförståelse Svårigheter med både läs- och hörförståelse kan tyda på generella språksvårigheter. Jämför även med deltest Begreppsförståelse

38 Svårigheter med läsförståelse men inte med hörförståelse, tyder på att det är ordavkodningssvårigheter som ger problem med läsförståelsen. God läsförståelse, men dålig hörförståelse, kan tyda på svårigheter med t.ex.. uppmärksamhet/ koncentration

39 Avkodning Elevens avkodningsförmåga prövas med tre deltest: Ordidentifiering Fonologisk läsning Ortografisk läsning

40

41 Ordidentifiering Eleven ska läsa ord med lång presentationstid. 40 ord för årskurs 3-5 och 56 för årskurs 6- vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1 R1 innebär tiden från det att stimulus presenteras tills eleven börjar ge svaret R2 mäter tiden från det att stimulus presenteras tills att hela svaret är avgivet Effektivitet = Antal rätt/r2

42 Ordidentifiering Den här uppgiften innehåller ett antal ord som du ska läsa så snabbt och noggrant som möjligt. På skärmen visas det ett ord i taget. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Om du inte känner igen ordet kan du försöka komma på vilket ord det är genom att binda samman bokstäverna, eller så kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

43

44

45 Fonologisk läsning Deltestet består av nonsensord som ska läsas, samma för båda åldersgrupperna. Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

46 Fonologisk läsning Den här uppgiften innehåller inte riktiga ord utan nonsensord, det vill säga ord som inte har någon mening. Du ska försöka läsa dessa nonsensord så snabbt och korrekt som möjligt. Det visas ett nonsensord åt gången på skärmen. Några av nonsensorden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan nonsensordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas nonsensordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

47

48 Ortografisk läsning Deltestet prövar förmågan att läsa ord med kort presentationstid, 36 ord för årskurs 3-5 och 48 ord för 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

49 Ortografisk läsning Den här uppgiften innehåller också flera ord som du ska läsa så snabbt och korrekt som möjligt. Men den här gången visas orden bara en kort stund, och därför är det mycket viktigt att du koncentrerar dig på skärmen där ordet visas. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker på vilket ord du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

50

51

52 Läsrelaterade färdigheter, årskurs deltest: Bokstavsläsning Grafem-fonem-omkodning Fonemsyntes Fonemanalys Fonologiskt korttidsminne Att skilja mellan ord och homofona nonord Visuell analys Fonologisk diskriminering Snabb benämning av kända föremål Begreppsförståelse

53 Bokstavsläsning I den här uppgiften ska du säga bokstävernas namn. Du ska inte säga ljuden, utan vad bokstäverna heter. Ser du bokstaven "b", säger du /be/. Följ noga med på skärmen. När du ser en bokstav säger du direkt vad den heter. Först får du två övningsuppgifter

54

55 Grafem-fonem omkodning I den här uppgiften får du se en bokstav eller en bokstavsgrupp på skärmen. Du ska så snabbt som möjligt säga vilket ljud som hör till den bokstaven eller bokstavsgruppen. Kom ihåg att du inte ska säga bokstavens namn, utan ljudet. Till exempel, om du ser bokstaven "b" ska du säga /b/, inte /be/. Ser du bokstäverna "kr", ska du säga /kr/, inte bokstavsnamnen /kå/ och /är/. Först får du två övningsuppgifter

56

57

58 Fonemsyntes Nu kommer du att få höra flera ljud som ska bindas ihop till ett ord. Först hör du en ljudsignal och sedan kommer bokstavsljuden. När det sista bokstavsljudet i ordet hörs, visas en grön cirkel på skärmen. Då kommer det inte fler bokstavsljud. Du ska binda samman bokstavs-ljuden till ett riktigt ord så snabbt du kan. Är du osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

59

60 Fonemanalys Nu ska du få höra några ord, ett i taget. Ibland ska du säga det sista ljudet i ordet, och ibland ska du säga alla ljuden i rätt ordningsföljd. När det sista ordet är uppläst, visas en grön cirkel på skärmen. Säg svaret så snabbt du kan. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

61

62 Fonologiskt korttidsminne I den här uppgiften får du höra några siffror och du ska sedan upprepa dem i samma ordningsföljd som de lästes upp. Du hör ett pling före varje gång. Då måste du lyssna noggrant, för siffrorna läses upp direkt efter ljudsignalen. När den sista siffran i uppgiften är uppläst kommer en grön cirkel att visas på skärmen. Då ska du säga alla siffrorna i samma ordningsföljd som de lästes upp. Är du osäker, kan du gissa. Förstår du vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter.

63

64 Att skilja mellan ord och homofona nonsensord Det visas två ord på skärmen, men bara ett av dem är rätt stavat. Du ska hitta det ord som är rättstavat. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När det rätta ordet står till vänster trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Står det rätta ordet till höger trycker du på M-tangenten. Först får du två övningsuppgifter. Innan orden visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

65

66

67 Visuell analys I den här uppgiften kommer du att se två bokstavsrader som står ovanför varandra. Ibland är de lika, och ibland är de olika. Till exempel kan första, mittersta eller sista bokstaven i en rad vara olik motsvarande bokstäver i den andra raden. Du ska jämföra de två bokstavsraderna och avgöra om de är lika eller olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När bokstavsraderna är lika, trycker du på M- tangenten. När de är olika, trycker du på Z-tangenten. Du trycker så fort du ser om bokstavsraderna är lika eller olika. Först får du två övningsuppgifter.

68

69

70 Fonologisk diskriminering I den här uppgiften får du höra två ord i hörlurarna. Du ska varje gång avgöra om orden är lika eller om de är olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. Om orden är lika, trycker du på M-tangenten. Om de är olika, trycker du på Z-tangen-ten. Innan orden presenteras, hör du en ljudsignal. Det betyder att du måste lyssna noga. Svara så snabbt du kan. Förstår du vad du ska göra? Du ska först få två övningsuppgifter.

71

72 Snabb benämning av kända föremål På skärmen kommer du nu att se ett antal bilder av vanliga föremål. Det finns bara fem olika föremål, men de visas flera gånger. Du ska säga namnet på föremålen så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla föremålen. Börja sedan uppe till vänster på skärmen. (Testledaren pekar.) Först får du en övningsuppgift.

73

74 Ordmobilisering

75

76 Begreppsförståelse I den här uppgiften kommer du att höra några ord, ett i taget. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Du ska förklara vad orden betyder. Det visas en grön cirkel på skärmen när du ska svara. Du kan använda så mycket tid du behöver. Först får du två övningsuppgifter. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

77

78 Manuell reaktionstid Nu kommer du att se en pil på skärmen. Ibland pekar pilen åt höger (visa det) och ibland pekar den åt vänster. När pilen pekar åt höger, trycker du så fort du kan på M- tangenten. När pilen pekar åt vänster, trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Innan pilen visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Först får du en övningsuppgift. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

79

80 Läsrelaterade färdigheter, årskurs 6-vuxna 7 deltest: Fonemisk medvetenhet Fonologiskt korttidsminne Arbetsminne Att skilja mellan ord och homofona nonord Snabb benämning av siffror Visuellt korttidsminne Begreppsförståelse

81

82 Fonemisk medvetenhet Nu ska du få höra flera ord upplästa, ett i taget. Du ska komma på vilket ord du får om ett visst ljud tas bort. Säg svaret så snabbt du kan när den gröna cirkeln visas på skärmen. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övnings-uppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Är du beredd? Då börjar vi!

83

84 Arbetsminne Nu kommer du att få höra några ord. Du ska säga orden i omvänd ordningsföljd. När det sista ordet har lästs upp visas en grön cirkel på skärmen. Då ska du säga alla orden i omvänd ordningsföljd. Om du är osäker, kan du gissa. Har du förstått vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Säg svaret så snabbt du kan. Är du beredd? Då börjar vi!

85

86 Snabb benämning av siffror På skärmen kommer du nu att se flera rader med siffror. Det är bara fem olika siffror, men de visas flera gånger i olika ordnings-följd. Du ska säga namnet på siffrorna så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla siffrorna. När du är färdig trycker du så fort du kan på M- tan-genten (testledaren visar vilken det är). Först får du en övningsuppgift. Innan siff-rorna visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter visas siffrorna på skärmen. Förstår du vad du ska göra? (Om inte, kan testledaren förklara utförligare.) Är du beredd? Då börjar vi!

87

88

89 Visuellt korttidsminne Nu kommer det att visas några bokstäver på skärmen. Bokstäverna står efter varandra i rad, och de syns bara en kort stund. Titta noga på skärmen. Först kommer det att visas en liten prick. Efter det visas bokstäverna. Du ska säga bokstäverna i samma ordningsföljd som de visas på skärmen. Är du inte säker på vilka bokstäver du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Är du beredd? Då börjar vi!

90

91 Reaktionstid: 3-5 = 6-vux *Muntlig reaktionstid LOGOS-bedömningen inleds med detta deltest *Manuell reaktionstid Det här deltestet avslutar

92 Resultat i LOGOS Tre rapporttyper: Standardrapport Detaljerad rapport Profil

93 Resultat ,9 0,50 2,20 99,8 99,9 45,83 79,17 3,2 1,18 2,65 99,4 84,6

94

95 Åk 3-5, siffrorna vid de olika processerna refererar till resp. deltest i Logos Elev: Skrivet ord VA To = 12 K = BG 6 R1 = R1 = VA: BG: P: OG: SA: FG2: FG1: FO: KTM: FS: A: visuell analys bokstavigenkänning parsingsprocess ortografisk ordigenkänning semantisk aktivering fonologisk ordåterkallelse fonologisk ordigenkänning fonologisk omkodning fonologiskt korttidsminne fonologisk syntes artikulation P FO To = 7 K = R1= 14 Snabb benämning R1= OG To = 11 K = R1= KTM 10K= 9 Fonemanalys To= K= R2= 15 K= SA To= 13 Fon.diskr. To= K= R1= Lexikon FG2 FG1 FS 8 K = R2= 16 Muntlig reaktionstid R1= A 17 Manuell reaktionstid R1= Talat ord 3 Ordid: To = K= R2 = 5Ort.läsn.: To= K= R2= 4 Fonolog.läsn: To = K= R2 = 1 Läsflyt: To = K= Tid = WCPM = 1 Läsförståelse: K= 2 Hörförståelse K= LOGOMETRICA AS

96 Dyslexi Forskningen visar att dyslexi kan definieras operationellt utifrån tre huvudsakliga kännetecken: Dålig ordavkodning Fonologiska svårigheter Normal hörförståelse

97 Diagnostik Diagnostik står för att givet vissa tester, mätningar och observationer avgöra ett systems tillstånd.

98 Hälso- och sjukvården ICD DSM Det primära syftet med sjukdomsklassifikationen I är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården.

99 Hälso- och sjukvården Medicinering Forskning Patientsäkerhet Statistik Dödsfall

100 Hälso- och sjukvården Vem får ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon fo rfattning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare som go r det. I praktiken kan dock all sjukvårds- och tandvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen fo r sin yrkeskompetens. (Socialstyrelsen 2004)

101 Hälso- och sjukvården ICD F81.0 Specifik lässvårighet F81.1 Specifik stavningssvårighet DSM Lässvårigheter Skrivsvårigheter

102 Dyslexi Dyslexi är en av flera olika inlärningssvårigheter. Det är en specifik språkbaserad störning med konstitutionell bakgrund som yttrar sig i svårigheter att avkoda enskilda ord. Vanligen avspeglar den en otillräcklig fonologisk bearbetningsförmåga. Dessa svårigheter i att avkoda enskilda ord avviker ofta från det som kan förväntas i relation till ålder och andra kognitiva förmågor; de är inte beroende på en allmän utvecklingsstörning eller sensorisk funktionsnedsättning. Dyslexi visar sig i olika former av språkliga svårigheter. Ofta förekommer problemen i läsning med påtagliga problem att tillägna sig färdigheter i skrivning och stavning. (IDA 1994)

103 Stöd i skolan I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogo ra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap. 4 )

104 Utredning i skolan Om det inom ramen fo r undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3kap. 8 )

105 Pysparagrafen Det kallas pysparagrafen, meningen är just att vi ska pysa de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Skollagen kap 10 21

106 Vem får sätta en diagnos?

107 Varför diagnos?

108 HSL Skolan Högskoleprovet Körkortsprovet

109 Hur utreda?

110 ALL-modellen -Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse ALL-modellen: två spår en för normal läsutveckling - på spåret - och en för utveckling som har spårat ur. Med hjälp av LOGOS och ALL-modellen kan vi se var i läsutvecklingen eleven har spårat ur.

111 Läsutveckling För att kunna säga något om vad som är bristande läsförmåga, måste man ha kunskap om vad som är förväntad, normal, läsutveckling

112 Logografisk avkodning Logografisk läsning är en tidig strategi, där varje enskilt ord behandlas som ett självständigt stimulus, en logo, där ordet känns igen p.g.a. visuella särdrag eller kontextuella hållpunkter. Barnet har inte knäckt läskoden. Av spåret Barnet har inget intresse för bokstäver och läsning. Känner igen högfrekventa ord/logotyper i sin närmiljö

113 Fonologisk avkodning Barnet intar nu en analytisk hållning till ord, där orden avkodas genom att läsaren gör om varje enskilt grafem till motsvarande fonem för att till slut dra samman fonemen till ett ljudpaket ett ord. Läsaren har nu knäckt den alfabetiska koden. Förutom kunskap om grafem-fonemomkodning kräver uppgiften fonemisk medvetenhet och förmåga till fonologisk syntes. Av spåret Icke-alfabetisk läsning. Tämligen dålig förmåga till ordigenkänning och liten eller ingen förståelse

114 Kontrollerad ortografisk avkodning Barnet omkodar inte längre grafem för grafem, utan känner igen större element i ordet som stavelser, ändelser och morfem. Läsaren har ortografisk kunskap och är ortografiskt medveten. Av spåret Alfabetisk läsning. Läser sent, ljudande och med dålig förståelse.

115 Automatiserad ortografisk avkodning Avkodningen sker nu snabbt och säkert och med få eller inga felläsningar. På det här stadiet i läsutvecklingen läser eleven såväl kända som okända ord snabbt och säkert Av spåret Läsningen präglas av korrekt avkodning, men dålig prosodi och sviktande läsförståelse

116 Läsflyt -- en av de nya nivåerna i modellen. Utmärkande för läsare på den här nivån är att de inte bara har kunskap om ordavkodningen utan även syntaktisk och semantisk kunskap. Flytet och intonationen i läsningen är bra. Av spåret Läsningen utmärks av att prosodin inte är optimal, något sviktande läsförståelse kombinerat med något osäker avkodning.

117 Läsförståelse Läsning på den här nivån kallas strategisk läsning och innebär förmåga att använda olika förståelsestrategier Av spåret Om eleven spårar ur här kommer läsningen att vara präglad av god avkodning, god prosodi men inte optimal läsförståelse.

118 Fonologiska brister visar sig bl.a. i svårigheter med att läsa nonsensord. Forskningen har visat, att läsning av nonsensord är ett känsligare test än ordavkodning vid diagnostisering av dyslexi. Detta visar sig bl.a. i att kompenserade dyslektiker, dvs. dyslektiker som övervunnit avkodningssvårigheterna, fortfarande har stora svårigheter med att läsa nonsensord.

119 Operationell definition Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 och 5 Svårt att läsa nonsensord under 15:e percentilen på deltest 4 Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2 Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan lässvårigheterna bero på dyslexi

120 Kvalitativ analys Lingvistiska variabler: Ordlängd Frekvens Komplexitet

121 I den internationella forskningen brukar andelen dyslektiker uppges vara mellan 5-10 procent, Resultaten från de nordiska LOGOS- standardiseringarna stämmer väl med dessa uppgifter.

122 De fonologiska svårigheter som kännetecknar dyslexi, ger inte bara utslag i dålig nonsensordläsning, utan även..

123 Odistinkt /otydligt uttal Dålig intonation Svårigheter att uttala fonologiskt komplicerade ord deltest 1 Svårigheter att lära sig bokstäver, deltest 6 uppgiftsdel 3-5 Svårigheter med grafem-fonem-omkodning, deltest 7 Svårigheter med fonemsyntes deltest 8 Svårigheter med fonemanalys deltest 9

124 Svårigheter med fonologiskt korttidsminne deltest 10 Svårigheter med fonologisk diskriminering deltest 13 Svårigheter med snabb benämning av kända föremåldeltest 14 Åldersadekvat begreppsförståelse deltest 15

125 Även om många symptom också återfinns hos dåliga läsare så har dyslektikerna långt fler symptom. De får även lägre poäng på de fonologiska deltesten.

126 Finns det olika former av dyslexi? Fonologisk dyslexi Ortografisk dyslexi Double-deficit dyslexi

127 Fonologisk dyslexi 1. Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 2. Svårt att läsa nonsensord- under15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

128 Ortografisk dyslexi 1. Dålig ortografisk läsning under 15:e percentilen på deltest 5 2. Normal fonologisk avkodningsförmåga över 30:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

129 Double-deficit dyslexi 1. Svårigheter att snabbt benämna välkända föremål eller siffror, under 15:e percentilen på deltest 14 (3-5), deltest 11 (6-vuxna) 2. Dålig fonologisk ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse, över 30:e percentilen på deltest 2

130 Certifieringsrapporten skicka den helst som mail Förslag utformning/innehåll i befintlig mall Certifieringsapport i Wordformat, elevrapport i txt-format, indikator- schema och försättsblad ska bifogas Rapporten ska skickas in inom 3-5 månader

131 Tack för idag!

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Wendick-modellens signum

Wendick-modellens signum Wendick-modellen Wendick-modellen Wendick-modellens signum Strukturerade material (wendick.se) Ren layout Tydliga mönster Små utvecklingssteg Tydlig och långsam progression Betonar vikten av baskunskaper/färdigheter

Läs mer

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities b.holmgren@sumab.se 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se erik@pedagogiskpsykologi.se 070-2363200 Säfflemodellen för utveckling av

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2016-01-11 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Kurs läs och skriv Avkodningstest Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

LGS temagrupp Barn och Unga

LGS temagrupp Barn och Unga Delregional överenskommelse angående barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs och skrivsvårigheter/dyslexi LGS temagrupp Barn och Unga torsdag den 17 april 2014 Vi samverkar i LGS området

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Utredningen skulle vara vägledande för behandlingen

Utredningen skulle vara vägledande för behandlingen Utredningen skulle vara vägledande för behandlingen Innehållet detta utredningsmaterial måste vara så uppbyggt att det kan vara vägledande för dem som måste vidta åtgärder för att anpassa undervisning

Läs mer

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 1 I uppföljningen åk/årskurs 3 i maj 2010 deltog närmare 300 elever från skolor runt om i landet. Det är cirka 100 färre elever än vid uppföljningen

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Dyslexi hos barn och ungdomar

Dyslexi hos barn och ungdomar Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

De olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.)

De olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.) och testverktyget Med Provia får du på ett snabbt och enkelt sätt en bild av hur elevens språkliga kompetensprofil ser ut. Om det behövs kommer övningar att skapas i Lexia. Lexia kan användas vid dyslexi,

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Den sena dyslexidiagnosen

Den sena dyslexidiagnosen STUDENTARBETEN I SPRÅKDIDAKTIK Den sena dyslexidiagnosen En kvalitativ studie av hur fem dyslektiker upplever och har upplevt sina läs- och skrivsvårigheter samt hur de har upplevt att de blivit bemötta

Läs mer

Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen.

Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen. Lässcreening Info om en undersökningsmetod Lässcreening B Adler, 2003 MANUAL Björn Adler, 2000 Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Examensarbete Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Författare:Ulla Saldner Birgitta Sixtensson Handledare: Linda Fälth Termin: VT12 Kurskod: PP2174 2 ABSTRACT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Engelsk

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Examensarbete Speciallärarprogrammet Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Författare: Marie Sjöblad Barbro Tedenstad Handledare: Linda Fälth Termin: VT11 Kurskod: PP2174 2 ABSTRAKT SPECIALLÄRARPROGRAMMET

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Dnr 44-2016:11153 Jensen education college AB Org.nr. 556635-8759 anna.wigerjensen@jenseneducation.se mats.rosen@jenseneducation.se Rektorn vid JENSEN gymnasium Jönköping peter.sandin@jenseneducation.se

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling

BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling UTGIVET 2016 SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK I ÅRSKURS 1 3 BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling Förord SKOLVERKET ERBJUDER BEDÖMNINGSSTÖD och tar fram nationella prov i olika ämnen, årskurser och

Läs mer

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter i KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Felicia Aronius EXAMINATOR:

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer