Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Endast barn skapar mirakel när de läser. Astrid Lindgren
|
|
- Sebastian Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svar Motion Läsförståelse åk 1 Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Endast barn skapar mirakel när de läser. Astrid Lindgren Redovisning av svar på motion om hur Västerviks kommunsskolor kan arbeta för att alla elever ska lämna första klass med goda läskunskaper. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 (svenska) Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter. (Skolverket, 2017) Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 (svenska som andraspråk) Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven utifrån sina egna referensramar föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter. (Skolverket, 2017) Vad är läskunskaper - några definitioner Definitioner av olika begrepp inom läsförståelseområdet görs i Skolverkets kunskapsöversikt Att läsa och förstå Läsförståelse av vad och för vad? (Skolverket, 2016). Här kan tre begrepp vara av betydelse för arbetet i årskurs 1. Läsfärdighet att tekniskt kunna avkoda ord och att förstå det skrivna ordet. Det innebär att både ha avkodningsstrategier och läsförståelsestrategier. Läsförståelse - en förmåga att kunna tolka, hantera information, skapa och omskapa mening i olika texter. Läsförståelse i den meningen uppstår i mötet eller samspelet mellan författare och läsare. Det är alltså inte bara en kognitiv förmåga utan en affektiv förmåga där intresse, motivation, engagemang och läsattityd påverkar. 1
2 Läskompetens här har läsarens bakgrund och tidigare upplevelser betydelse. För att kunna förstå en text behöver läsaren knyta an det lästa till tidigare erfarenheter och kunskaper. Läskompetens innebär också att kritiskt kunna granska textens innehåll och förstå budskapet. Alla dessa tre begrepp är centrala för att utveckla goda läskunskaper. Bakgrund och forskning All undervisning i skolan ska utgå från vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet som beskrivs i Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap 5, och därför ges en kort sammanfattning av innehållet i forskningen kring läsutveckling och läsförståelse. Simple View of Reading Forskning kring läsutveckling och läsförståelse har bedrivits under många år såväl i Sverige som i andra länder. Inom läsforskningen är The Simple View of Reading (Gough&Tunmer,1986 se Taube, 2007) ett begrepp man utgår från. Där ses läsningen som en formel A x F = L (avkodning x språkförståelse ger läsning). Formuleringen av den formeln gör att om avkodningen och/eller språkförståelsen inte är tillräcklig, så uppstår ingen läsning med förståelse. Till detta läggs ibland även motivation till formeln A x F x M = L (Taube, 2007). Motivation enligt Taube uppstår hur eleven uppfattar sig själv som läsare och beskriver det som en jag kan -känsla d v s jag är en som kan läsa/lära mig läsa. På samma sätt som de andra två faktorerna kan motivation också spela roll för om det blir läsning eller inte. KASAM känsla av sammanhang och motivation Motivation hör tätt ihop med KASAM känsla av sammanhang och centrala begrepp är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Hugo, 2018). Begriplighet handlar om en förutsägbarhet, struktur och tydlighet i undervisningen. Hanterbarhet är en upplevelse av att kunna möta de olika situationer och utmaningar man ställs inför. Meningsfullhet är upplevelsen av att vara delaktig i det som sker. Druid Glentow (2006) konkretiserar begreppets innebörd som att förstå sin uppgift, veta vad som förväntas, få den hjälp och det stöd man behöver samt känna att det är mödan värt. Det är viktiga komponenter i såväl läsoch skrivundervisningen som i all annan undervisning. Språkutvecklande arbetssätt Språkutvecklande arbetssätt är också en viktig komponent i all undervisning. Hajer och Meestringa (2014) visar på tre viktiga inslag i sådan undervisning: sammanhang, interaktion och språklig stöttning. Det innebär att innehåll och moment i undervisningen behöver sättas in i ett sammanhang som gör att det blir begripligt för eleven. Undervisningen ska ge utrymme för mycket interaktion mellan såväl elever som mellan elever och lärare, men också omvärlden utanför klassrummet. Stöttning innebär att läraren vet var eleven befinner sig i sin utveckling och kan erbjuda en undervisning som hjälper eleven att komma vidare. 2
3 Grundläggande i den tidiga läs- och skrivundervisningen Tidigare forskning och som Tjernberg (2018) lyfter fram är olika förutsättningar för att kunna lära sig läsa. Grunden är att eleven kan skifta fokus mellan språkets innehåll och språkets form. Grundläggande förmågor att uppmärksamma i den tidiga läs- och skrivinlärningen är en god fonologisk medvetenhet d v s förstå att språket är uppbyggt av olika delar som mening, ord och ljud. att kunna koppla ihop ljud och bokstav, den alfabetiska principen. avkodning d v s att tolka bokstav till ljud och ljuda samman till ord. att utveckla gott läsflyt från att ljuda samman ord till att läsa ord som helheter och därmed öka sin läshastighet. ordförrådsutveckling läsförståelse d v s kunna förstå textens innehåll läs- och skrivstrategier. Fonologisk medvetenhet Det råder numera en konsensus om att förmågan fonologisk medvetenhet har nära samband med läsutvecklingen. Det finns också goda vetenskapliga belägg för att träning i fonologisk medvetenhet ger gynnsamma effekter på läsutvecklingen. Träningens inslag som sker under lek och med progression är fokus på ljud, hitta första ljudet i ord, hitta ord som börjar på samma ljud, finns ljudet i ord, analys - dela upp ord i ljuddelar, syntes - sätta ihop ljud till ord (syntes) (Taube m fl, 2015). Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) beskriver ett systematiskt arbetssätt med fonologisk medvetenhet och den alfabetiska principen. Forskningsresultat har visat på att detta kan gynna elevernas läsutveckling. Den fonologiska medvetenhet slutar inte att utvecklas när man lärt sig läsa utan utvecklas parallellt och för att få bästa effekt bör då träningen kombineras med att läsa och skriva (Tjernberg, 2018). Alfabetiska principen Den alfabetiska principen bygger på att koppla ljud till bokstav och tvärtom. Många forskare är överens om att bokstavskännedom d v s att känna igen bokstav, kunna bokstavens namn och kunna koppla ett ljud till bokstaven är den faktor som bäst förutsäger hur förmågan att läsa och skriva utvecklas. Forskningsresultat visar på att en systematisk träning av bokstäver och bokstavsljud ger effekt på läsförståelse. Det räcker dock inte med en sådan träning utan eleverna måste förstå avsikten med att lära sig bokstav-ljudkopplingar och behöver använda sina förmågor i sina dagliga läs- och skrivaktiviteter. (Taube m fl, 2015). Att kunna alfabetet behöver inte betyda att eleven kan den alfabetiska principen. 3
4 Avkodning och läsflyt När eleverna förstått den alfabetiska principen att koppla ljud och bokstav börjar de använda den fonologiska strategien d v s ljudning. För att få ett flyt i läsingen behöver den övergå till att läsa ord som helheter d v s ortografisk läsning (Tjernberg, 2018). När man börjar läsa orden som helheter blir läsningen mer automatiserad och läsaren behöver inte lägga så mycket energi på själva avkodning utan kan rikta uppmärksamheten mot förståelse av innehållet (Tjernberg, 2018). Läsflyt kan definieras som en förmåga att läsa med god hastighet, god ordigenkänning samt med god inlevelse och är grunden för att utveckla läsförståelse (Tjernberg, 2018). Ett sätt att uppnå flyt i läsningen är att träna med s k upprepad läsning där en text läses upprepade gånger. Det har visat sig att det stärker säkerheten och hastigheten i läsning. Att läsa texter upprepade gånger gör också att man kan bli observant på intonation d v s inlevelse i texterna. (Wolff, 2017). Ordförrådsutveckling Elevers ordförråd och deras läsförståelse har ett starkt samband (Westlund, 2017). Under 1990-talet gjordes undersökningar där barns ordförrådsutveckling studerades. Det kunde konstateras att barns ordförråd i treårsåldern visade starka samband med deras förmåga att lära sig läsa och också för deras läsförståelse (Westlund, 2016). Ordförrådet kan beskrivas i termer som bredd, djup och tillämpning. Bredd är att snabbt kunna hitta ord för företeelser och ha många synonymer. Djup beskriver mer hur ord relaterar till varandra både innehållsmässigt och formmässigt. Tillämpning är att man känner till ordets betydelse och kan använda orden. Alla dessa tre är viktiga för läsförståelse (Westlund, 2017). Studier har också visat att barns ordförråd hänger ihop med den sociala och kulturella bakgrund man har. Därför kan ordförrådet både till innehåll och mängd skilja stort mellan barn i samma åldersgrupp (Lundberg, 2010). Både förskolan och skolan har här ett kompensatoriskt uppdrag att utjämna skillnaderna. I förskoleåldern sker ordförrådsutvecklingen till största delen i kommunikation med andra genom vardagliga händelser i sociala sammahang. I skolåldern är mötet med texter genom läsning, gemensamt och enskilt, det som utvecklar ordförrådet mest. Läsförståelse och lässtrategier All läsning syftar till att ta till sig innehållet och skapa sig en förståelse av det. För att det ska ske beskriver Westlund (2009) att det är flera komponenter som samspelar: positiv attityd till läsning och positiva läsvanor använder vad man redan vet för att förstå det lästa kan utveckla och kritiskt granska det man läst använder flexibla strategier för att öka och styra sin förståelse av texten kan läsa olika slags texter och kan läsa med olika slags syften Westlund (2009) framhåller att det främsta syftet med undervisningen är att förstå innehållet och det finns elever som behöver ha en undervisning som hjälper dem att utveckla detta. 4
5 Därför behöver undervisningen innehålla moment där olika modeller eller strategier prövas och läraren modellerar själv. Textsamtal där innehåll och budskap diskuteras. Reflektioner hur eleverna upplever sig själva som läsare. Högläsningen har betydelse här både för att få en upplevelse tillsammans och kunna reflektera över innehållet tillsammans med andra. Att undervisa i läsförståelse handlar om att tänka kring det lästa och tänka kring sin egen läsning. För detta behöver läraren ge tillfälliga tankestöttor, det som kallas scaffolding, under själva lärandet, ge framåtsyftande återkoppling för fortsatt lärande, formativ bedömning (Westlund, 2016). Högläsning Utvecklingen till att bli läsande individer börjar i högläsningen. Små barn förstår så småningom att det skrivna berättar något. Omedvetet lär sig barnen hur språket låter och är uppbyggt. De lär sig hur berättelser byggs upp och att de följer en röd tråd genom berättelsen (Dominković m. fl, 2006 se Pihlgren 2017). Högläsningen är ett stöd för språkutveckling, för social samvaro och för gemensamma upplevelser (Wedin, 2011 se Pihlgren 2017). För att skapa detta behöver högläsningsstunden många gånger innehålla pedagogiskt genomtänkta inslag av samtal kring det lästa både. Barn som inte får uppleva en genomtänkt högläsning riskerar att få en sämre läsutveckling i skolan (Westlund, 2009). Högläsningen gör att eleverna förstår att det finns en avsändare som vill förmedla något och att texten gör något med oss som läsare. Skriva De flesta barn har tagit de första stegen i skrivutvecklingen redan innan de börjar skolan och behöver finnas med i undervisningen från början. Läsa och skriva kompletterar och förstärker varandra. Det finns olika sätt att arbeta med skrivandet där en del är att lägga bokstäver (Fridolfsson, 2016). Användningen av dator eller andra digitala verktyg där bokstavsljud och ord läses upp förstärker inlärningen av ljud kopplat till bokstav. Det är ett bra stöd i arbetet med fonologisk medvetenhet och avkodning. Studier har visat att datorbaserad träning av bokstavsljud och kopplingen till bokstäver har visat på goda resultat för utvecklingen hos elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter ger (Saine m.fl se Nordmark, 2018). Med skrivandet blir eleverna också både deltagare och medskapare där de själva är producenter. De gör att de lättare förstår syftet med läsning och skrivande, vilket gynnar deras motivation. Två huvudinriktningar av läsmetoder Under många år har det funnits två huvudinriktningar som olika läsinlärningsmaterial bygger på bottom-up -pedagogik och top-down -pedagogik (Druid Glentow, 2006). Bottom-up inriktar sig på att börja med delarna till helheten d v s från bokstav/ljud till ord, meningar och texter. Den är avkodningsinriktad och innehållet i texterna är till en början mycket begränsat. Inom denna inriktning har på senare tid flera läsinlärnings- och träningsmaterial utvecklats. Top-down är inriktad på att gå från helheten till delarna d v s från en text till ord och bokstav. Metoder som bygger på den senare är LTG Läsning på talets grund som 5
6 utvecklades på 1970-talet och senare helordsmetoder. Där är innehållet i texterna mer utvecklat. I båda inriktningarna arbetar man med avkodning och förståelse men från olika håll (Druid Glentow, 2006). Många lärare använder sig av båda inriktningarna i sin undervisning, den första för färdighetsträning i avkodning och den andra mer för gemensamt skrivande. Lärares kompetens Druid Glentow (2006) beskriver Inlärningstriangeln där elev, lärare och ämnesstoff ingår. Den ena sidan betecknar lärares kännedom om och bemötande av eleven. Den andra sidan är lärarens kunskap om ämnesstoffet. Den tredje och kanske den största utmaningen är hur ämnesstoffet ska anpassas till eleven. Tjernberg (2018) menar på samma sätt att grunden för att kunna genomföra en undervisning med syfte att utveckla elevers skriftspråkliga utveckling är att lärare besitter ämneskunskaper, kunskaper om lärprocesser och didaktisk kompetens. Lärare behöver följa elevers läsutveckling som en process och kunna dela upp läsutvecklingen i mindre segment. Läraren måste alltså förstå hela progressionen i läs- och skrivutvecklingen för att kunna hitta rätt innehåll och övningar i undervisningen. I detta måste läraren ha en god teoretisk förankring (Fridolfsson, 2016). Lärare behöver ständigt följa upp att undervisningen ger resultat och ha en god repertoar av läsinlärningsmetoder grundat i forskning. Till det kommer också att det ska finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens inom området som exempelvis speciallärare specialisering mot språk- skriv och läsutveckling när en särskild bedömning görs, se avsnittet om Åtgärdsgaranti. Nationellt bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling Bakgrund och information På uppdrag av regeringen har Skolverket utarbetat ett nationellt bedömningsstöd som är obligatoriskt att genomföra under åk 1. Materialet är tänkt att vara ett tydligt och konkret stöd för uppföljning av elevernas läs- och skrivutveckling samt kunskaper i matematik i syfte att stödja en likvärdig bedömning av elevers kunskapsutveckling i de tidiga skolåren. Bedömningsstödet ska användas vid minst två tillfällen under åk 1 varav ett tillfälle under hösten och ett tillfälle under våren. De nationella bedömningsstöden ska stödja lärarens bedömning i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd eller som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. (Skolverket, 2018b). Bedömningsstödet blev obligatoriskt att använda och huvudmannen ska enligt skolförordningen (2011:185) använda nationella bedömningsstöd i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att de nationella bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. De nationella bedömningsstöden kan bidra till att ge huvudman och rektor ökade möjligheter att planera och följa upp resursfördelningen mellan skolenheter i syfte att alla elever ska få en likvärdig utbildning av 6
7 hög kvalitet. Det kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. (Skolverket, 2018b). Liknande material finns i matematik när det gäller Taluppfattning och är också obligatoriskt att använda i åk 1 (Skolverket, 2018c) Genomförande Genomförandet av Bedömningsstödet ska ske en gång under hösten och en gång under våren. Bedömningsunderlaget är indelat i tre avstämningar A, B och C med observationspunkter för läraren att bedöma. Den första avstämning A är den nivå som minst ska uppnås i åk 1 och konkretiserar kunskapskravet för åk 1. Innehållet i avstämning A är: bokstavskännedom att kunna i stort sett alla bokstävers namn och ljud (en högst två bokstäver kan undantas och de kan vara w, x, q eller z) att urskilja ord i meningar att läsa ord och enkla meningar och använda sig av både helords- och ljudningsstrategi att pröva att läsa om och korrigera sig själv att visa förståelse vid egen högläsning genom att kommentera och återge innehållet att visa förståelse vid lärares högläsning genom att samtala om innehållet och jämföra med egna erfarenheter. Genomförandet gör läraren enskilt med varje elev genom att de utifrån materialet får benämna bokstävernas namn och ljud samt läsa enstaka ord samt en kort enkel text. Läraren noterar elevens svar och reaktioner för att sedan göra en bedömning och fylla i ett formulär. Högläsning genomförs i helkass eller mindre grupp, där eleverna samtalar om texten utefter frågor som läraren ställer. Analysarbete och uppföljning av kunskaper Efter genomförandet görs en analys dels av gruppens behov sammantaget och enskilda individers behov. Behoven kan röra sig om att eleverna behöver extra utmaningar eller extra anpassningar inom klassens ram. Detta ska sedan ligga till grund för utformningen av den fortsatta undervisningen. Det obligatoriska bedömningsstödet är nära sammankopplat med Skolverkets Nya språket lyfter (2016) som är ett mer utvecklat material kring läs- och skrivutveckling och omfattar åk 1-6. Det materialet kan användas som ett stöd för läraren att hitta nästa steg i utvecklingen för eleverna och där finns också förslag på vad undervisningen kan innehålla. Där finns också teorierna beskrivna kring läs- och skrivutveckling. Syftet med bedömningsstödet är att följa elevers kunskapsutveckling i Läs- och skrivutveckling, men då det endast är obligatoriskt att använda i åk 1 behöver varje skola göra en plan för det fortsatta arbetet med kunskapsuppföljning. 7
8 Kommande kartläggningsmaterial Förskoleklass Från 1 juli 2019 kommer det att vara obligatoriskt att genomföra ett kartläggningsmaterial Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass (Skolverket 2018a). Materialets innehåll tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, mål och centrala innehåll för förskoleklass och siktar mot kunskapskraven i åk 1 och 3. Kartläggningsmaterialet omfattar områden som Vi berättar och beskriver Vi samtalar och lyssnar Vi kommunicerar med symboler och bokstäver Vi urskiljer ord och språkljud Materialet ska användas under hösten i förskoleklass och har liknande syfte som Bedömningsstödet att tidigt identifiera vad undervisningen behöver fokusera på samt att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Genomförandet sker i grupp och läraren dokumenterar dels vad som kommer fram och hur den fortsatta undervisningen ser ut. De insatser som görs följs upp och utvärderas kontinuerligt och dokumenteras. Åtgärdsgaranti - Tidiga insatser Både kartläggningsmaterialet för förskoleklass och bedömningsstödet i åk 1är viktiga förutsättningar i den åtgärdsgaranti som kommer att gälla från 1 juli Utdrag ur Proposition 2017/18:195. Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser: Garantin innebär att elever i behov av stöd ska få adekvata stödinsatser bl.a. genom att förskollärare och lärare samråder med personal med specialpedagogisk kompetens. Om det utifrån användningen av kartläggningsmaterialet, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov finns en indikation på att en elev i förskoleklassen eller i lågstadiet inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, ska ansvarig förskollärare eller lärare göra en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling för att avgöra om eleven är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd, för att nå de kunskapskrav som ska uppnås. Om ett sådant behov finns ska det göras en planering av extra anpassningar eller en anmälan till rektorn för att utreda behovet av särskilt stöd. Om det vid användningen av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov direkt kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås behöver en särskild bedömning inte göras, utan åtgärder ska i så fall sättas in skyndsamt. Vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Den särskilda bedömningen samt planering och uppföljning av extra anpassningar ska som huvudregel genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Garantin ska anses vara uppfylld 8
9 när de åtgärder som garantin omfattar har vidtagits. I detta ingår att de extra anpassningar som har planerats också har genomförts och följts upp för att säkerställa att de gett resultat. Detta beslutades och återfinns i Skollagen (SFS 2010:800) 3 kap 4 Särskild bedömning och gäller från 1 juli Åtgärdsgarantin är som namnet beskriver en garanti för tidiga insatser och åtgärder, som följs upp och utvärderas. Övergång Förskoleklass årkurs 1 Inför övergångar ska berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnen/elevernas utveckling och lärande. (Skolverket, 2018d). Arbetet och insatserna i förskoleklass följs upp under våren och vid övergången till årskurs 1 ges den informationen till mottagande lärare. Dokumentationen ska innehålla aktuell och relevant information kopplat till progressionen i barnens och elevernas utveckling, lärande och det undervisningsinnehåll de tagit del av (Skolverket, 2018d). Hur Västerviks kommuns skolor kan arbeta för att alla elever ska utveckla goda läskunskaper. Följa Skolverkets riktlinjer Västerviks kommuns skolor följer Skolverkets riktlinjer kring arbetet med Kartläggningsmaterialet i förskoleklass Hitta språket samt även Hitta matematiken (Skolverket, 2018a) och Nationellt bedömningsstöd obligatoriskt för årskurs 1(Skolverket, 2018b). På varje skola utarbetas en plan för genomförande, analysarbete och kunskapsuppföljning från förskoleklass och uppåt där Kartläggningsmaterialet och Nationellt bedömningsstöd ingår som en del, Västerviks kommun följer den från lagstadgade åtgärdsgarantin. Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti för tidiga stödinsatser (SFS 2010:800), där tidiga insatser är väsentligt. Säkerställa att resurser fördelas så att tidiga insatser är möjligt att genomföra. Västerviks kommuns skolor utarbetar en plan för övergång från förskoleklass till årkurs 1 med tydlig dokumentation där elevernas utveckling och undervisningens innehåll i förskoleklass är i fokus för att underlätta för mottagande lärare att ta vid. Säkerställa att lärarna har en god kunskap om läsutveckling och metoder samt att de kan göra medvetna val utefter elevernas utvecklingsnivå. Säkerställa att det finns god kännedom om och/eller utvecklingsmöjligheter för lärare att kunna använda sig av språkutvecklande arbetssätt. Säkerställa att det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens inom Språk- läs och skrivutveckling. 9
10 Litteratur: Druid Glentow, Birgit Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm: Natur&Kultur. Hugo, Martin Motivationsskapande undervisning och lärmiljö. Stockholm: v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4- specialpedagogik/grundskola/120_inkludering_och_delaktighet_uppmarksamhet_samspel_k ommunikation/del_04/material/flik/del_04_momenta/artiklar/sp20_1_9_04_a_01_motiva tionsskapande.docx (Hämtad ). Lundberg, Ingvar Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur&Kultur. Lundberg, Ingvar Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur&Kultur. Majer, Maaike. Meestringa, Theun Språkinriktad undervisning. En handbok. 2:a upplagan. Stockholm: Hallgren&Fallgren. Nordmark, Marie Att skriva med och utan digitala verktyg. Stockholm: (Hämtad ) Pihlgren, Ann Högläsning. Stockholm: (Hämtad ). Proposition 2017/18:195. Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser. SFS 2010:800 Skollag. Skolverket. Lärportalen. Stockholm: (Hämtad ) Skolverket Nya språket lyfter. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. Stockholm: (Hämtad ). Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad Stockholm: Skolverket. 10
11 Skolverket. 2018a. Kartäggning Förskoleklass. Stockholm: (Hämtad ). Skolverket. 2018b. Nationellt bedömningsstöd i Läs- och skrivutveckling DNR.2018:632 Stockholm: (Hämtad ). Skolverket. 2018c. Nationellt bedömningsstöd i Taluppfattning DNR. 2018:633. Stockholm: (Hämtad ). Skolverket. 2018d. (Hämtad ). Taube, Karin Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Tjernberg, Carin Processinriktad läs- och skrivundervisning en väg till inkludering? Stockholm: Liber AB. Taube, Karin. Fredriksson, Ulf. Olofsson, Åke Kunskapsöversikt över läs- och skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet. Westlund, Barbro Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur&Kultur. Westlund, Barbro Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vem? Stockholm: Skolverket. Westlund, Barbro Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur&Kultur. Wolff, Ulrika Ordavkodning och läsflyt. Stockholm: 3_03A_01_ordavkodning%20och%20l%C3%A4sflyt%20slutgiltig.doc (Hämtad ) 11
Motion om god läsförståelse och pulsträning
Grundskolechef Ewa Myhrén 0490-254626 ewa.myhren@vastervik.se 2019-02-14 Dnr 2018/608-109 Barn- och utbildningsnämnden Motion om god läsförståelse och pulsträning Sammanfattning Elin Landerdahl (M) och
Läs merLäsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Läs merHitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019
Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika material: och Hitta matematiken. Nationella
Läs merVälkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet
Välkomna! Presentation och förväntningar Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet Obligatoriskt från 1 juli 2019 Fyra aktiviteter Vi berättar och beskriver
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs
Läs merSvar från Skolverket angående Bedömningsstödet
Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet i årskurs 1 Susanne af Sandeberg, redaktör Svenska Dyslexiföreningen har fått en hel del signaler från lärare om att Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling
UTGIVET 2016 SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK I ÅRSKURS 1 3 BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling Förord SKOLVERKET ERBJUDER BEDÖMNINGSSTÖD och tar fram nationella prov i olika ämnen, årskurser och
Läs merUppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan
Regeringsbeslut I:4 2017-06-01 U2017/02561/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella
Läs merPå goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen
På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Barn- och ungdomsförvaltningen Syfte För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och
Läs merLäsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti
Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti
Läs merRemissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merVarmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:
Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord: Program 9:30-10:00 Bakgrund, syfte och utformning 10:00-10:40 Obligatoriska
Läs merRemissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59
Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59 Piteå Kommun 20161030 Betänkandet som ligger till underlag för följande kommentarer från
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september Laila Guvå och Susanne Magne Dagens program 10.00 10.45 12.00 13.00 14.30 15.00 16.45 17.00 18.30 Inledning,
Läs merNATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling
UTGIVET 2018 SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK I ÅRSKURS 1 3 NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling Förord Nationella bedömningsstöd i årskurs 1 3 består av två olika material: Nationellt
Läs merRedovisning av uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Dnr U2015/03529/S
Regeringskansliet 1 (6) Dnr 6.1.1-2015:868 Redovisning av uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Dnr U2015/03529/S Härmed redovisas uppdraget om kunskapskrav
Läs merEtt år med Bedömningsstödet i årskurs 1
Ett år med Bedömningsstödet i årskurs 1 Falköpings kommun 2016 2017 Eva Augustsson, språk-läs-och skrivutvecklare Inga Andersson, matematikutvecklare Falköpings kommun 32 512 inv. 30 förskolor 22 grundskolor
Läs merExempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand
Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Vem är jag? Lärare Speciallärare Läs- och skrivutvecklare Speciallärare i centrala elevhälsan Biträdande rektor Universitetsadjunkt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3
Läs merPå goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti
Läs merHitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola UTGIVET 2019
Hitta språket Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande
Läs merLindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3
NY Lindesbergs kommuns Språkplan från förskolan till skolår 3 Fastställd av: Peter Lundell verksamhetschef grundskola och Kristina Öhrn verksamhetschef förskola Framtagen av: Åsa Jönsson, verksamhetsutvecklare,
Läs merSpråkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun
Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut
Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merUppföljningsplan av undervisning och elevers lärande i läs- skriv och matematikutveckling årskurs F-3
Uppföljningsplan av undervisning och elevers lärande i läs- skriv och matematikutveckling årskurs F-3 Senast reviderad 2019-05-20 Utvärderas i juni 2020 Innehåll Syfte... 3 Kartläggningsstöd och bedömningsstöd...
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merBättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)
Utlåtande 2017:161 RIV (Dnr 106-12/2016) Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merNyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017
Nyheter om matematik från Skolverket oktober 2017 Innehåll Några korta nyheter Nytt material för förskoleklass Revideringar i styrdokument Korta nyheter Rapport Nära examen. Inventering av synpunkter på
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSkolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar
Regeringsbeslut I:4 2015-06-17 U2015/03529/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 Regeringens
Läs merFramgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en
Läs merRiktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merKommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Läs merBarn och Familj Språkutveckling
Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och
Läs merLärarhandledning Aktivitet 3. Vi kommunicerar med symboler och bokstäver
Innehåll.... 2 Elevexempel... 4 Analys och uppföljning.... 5 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 3.... 6 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET, SPECIALSKOLA. SKOLVERKET
Läs merRemissvar på SOU 2016:59 På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-11-11 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Remissvar på SOU 2016:59 På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Dnr: UN 16/098
Läs merObservationspunkter, lärarmatris
Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord
Läs merSpråkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift
Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se
Läs merPlan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen
2012 05 30 Plan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen Syfte: Att samtliga elever får utveckla sin möjlighet att bli goda läsare. Utdrag ur kursplanerna i svenska
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs mer5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3
5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3 Många fler barn kommer numera till skolan rustade med goda förkunskaper om läsande och skrivande jämfört med tidigare, en del har knäckt läskoden och några är
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merVad händer framöver? Aktuellt från Skolverket. Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman
Vad händer framöver? Aktuellt från Skolverket Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) Webb Nyhetsbrev Nationell konferens
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling
Obligatoriskt i grundsärskolan Stöd för bedömning i årskurs 1 I GRUNDSÄRSKOLAN BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling Förord SKOLVERKET ERBJUDER BEDÖMNINGSSTÖD i olika ämnen, årskurser och skolformer
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merLäsförståelse
Läsförståelse 2014-01-16 Återkoppling: Läsförståelse Utdrag ur M Reichenberg och S Samuelsson Rättstavningstest Fri skrivning PP läsförståelse X-mind Inläsningstjänst Hemuppgift: Gör läsförståelsetest,
Läs merBehöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
Läs merYttrande över remiss av betänkandet På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2016-11-16 Barn- och ungdomsnämnden 97 Yttrande över remiss av betänkandet På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Dnr BUN 2016/0859 Handlingar
Läs merPROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET
PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING 2018 2019 FÖRSKOLAN - GYMNASIET Planen antagen av skolledningen april 2018 HAGFORS KOMMUN UTVÄRDERING AV PLANEN LÄSÅRET 2016-2017
Läs merObservationspunkter, klassöversikt
Observationspunkter, klassöversikt läsa A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord som helheter (logografisk läsning) A:3 Eleven bidrar med egna erfarenheter
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merDiskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merKursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010
Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan
Läs merBeslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Läs merPM 2016:214 RIV (Dnr: /2016)
PM 2016:214 RIV (Dnr: 110-1541/2016) På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 3 januari 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merRegional nätverksträff 151123
Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merLokal studieplan för svenska.
Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt
Läs merBedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola
Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst
Läs merLärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 3 Analys och uppföljning.... 4 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 2.... 5 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET I FÖRSKOLEKLASS, 2019.
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
Stiftelsen Orionskolan Org.nr. 834001-7915 efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Orionskolan belägen i Gotland kommun 2(8) Uppföljning av tillsyn i Orionskolan genomförde tillsyn
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut
Beslut Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se 2018-02-02 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut
Beslut Ljusnarsbergs kommun kommun@ljusnarsberg.se 2018-04-13 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merPROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET
PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING 2019 2020 FÖRSKOLAN - GYMNASIET Planen antagen av skolledningen augusti 2019 HAGFORS KOMMUN UTVÄRDERING AV PLANEN LÄSÅRET 2018-2019
Läs merHandlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression
Läs merArbetsområden för Freja och Frigg
Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Läsinlärning och bokstavsarbete Kunskapskrav Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merLäslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare
Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare Varför Läslyft? Regeringsuppdrag Vad är Läslyftet? Utgångspunkter Genomförande -
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merDet nya i Läroplan för förskolan
Det nya i Läroplan för förskolan Som träder i kraft 1 juli 2019 Malin Malmström Bakgrund - Förskolesatsningen Skolinspektionen har mellan 2015-2017 granskat ett stort antal förskolor och deras ledning,
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs mer