Maria Levlin. Maria Thellenberg

Transkript

1 Maria Levlin Lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Maria Thellenberg Specialpedagog i Lycksele kommun

2 Läsintervention i åk 2 - en interventionsstudie En interventionsstudie i åk 2 med syftet att främja avkodningsförmåga och läsförståelse Finansierades med SIS-medel från SPSM Projektledare: Maria Thellenberg, specialpedagog Arbetsgrupp: Maria Levlin, leg logoped och Christina Carlsson, förstelärare, samt medverkande specialpedagoger/speciallärare och läspedagoger på alla skolor i Lycksele

3 Västerbotten Lycksele kommun

4 Motorvecka Unik samisk samling Skidgymnasium 4

5 Läsning= Avkodning x Förståelse Intensiv lästräning Läsåren /

6 Syfte - Avkodning Tidiga intensiva insatser för elever identifierade med avkodningssvårigheter i åk 1 Träningsinsats 5 tillfällen/v i 6 veckor istället för 1-2 ggr/v en hel termin. Sprida kunskap om bra läsinlärningsmetoder även i klassrummet för elever som riskerar att utveckla lässvårigheter

7 Screening (maj åk 1, N= 267) Ordkedjor (Jacobsson, 2001), DLS Bas (Järpsten, 2004) Individuell testning (aug åk 2) (85 60 elever) Bokstavskunskap, Avkodning ord och nonord (Läst, Elwér et al, 2011), Fonologisk medv (Umesol, Taube et al, 1984), Snabb benämning (Fonologiska test, Värmon, 2005), Lästid textnivå Interventionsgrupp 30 elever Kontrollgrupp 30 elever Intervention sept-okt (30min/dag i 6 v.) Individuell testning (slutet på oktober) -samma som i augusti Intervention nov-dec Individuell testning (januari åk 2) - Ny intervention 6 v under VT i åk 2 vid behov

8 Se även Höien & Lundberg (2013) s.52 / ε:rna/ stjärna solen Dual-route modellen (Coltheart et al., 1993) Sidfot 8

9 Upplägg på intensivträningen/vecka Dag 1 TRUGS Dag 2 Bravkod Dag 3 TRUGS Dag 4 Bravkod Dag 5 TRUGS Bedömning efter 3 veckor om det är möjligt att plocka in träning på textnivå i TRUGS

10 Intensivträningens innehåll Dag 1 TRUGS Inledande bravkodrörelser Bokstavsmemory med de bokstäver eleven inte kan TRUGS spel för avkodning på ordnivå (nivå anpassad till elevens förmåga) Spel i fonologisk medvetenhet: finns ljudet i ordet, ljudets position, dela upp ord i ljud vad blir s-o-l Utifrån elevens behov Dag 2 Bravkod Inledande bravkodrörelser Läs igenom bravkods bokstavslista Läs bravkods ordlista på rätt svårighetsnivå för eleven Spel i fonologisk medvetenhet

11 Protokoll

12 Fortbildning Föreläsning om avkodning och lästräning till alla klasslärare, resurslärare och specialpedagoger i åk 2. Workshop där alla fick möjlighet att bekanta sig med de material som används i interventionen. Två träffar/läsperiod för läspedagogerna. Individualiserad handledning första läsåret.

13 Avkodning ord i aug-okt-jan 60 elever/läsåren Stanine 4 Ordavkodning ( Läst) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Grupp 1 träning Grupp 2 Träning 0 Ord aug Ord okt Ord jan Grupp 1 Grupp 2

14 Avkodning nonord aug-okt-jan 60 elever/läsåren Stanine 4,5 Avkodning nonord (Läst) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Grupp 1 Träning Grupp 2 Träning 0 Nonord aug Nonord okt Nonord jan Grupp 1 Grupp 2

15 Resultatredovisning på individuell nivå 60 elever ( ) % 60 Avkodning ord/ LÄst % 14 % % 62% Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Augusti Januari Augusti 57 elever Januari: 21 elever Augusti: 3 elever Januari: 39 elever

16 Resultatredovisning på individuell nivå 60 elever ( ) % % 11% Avkodning nonord/ LÄst % 74% Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Augusti Januari Augusti 53 elever Januari: 15 elever Augusti: 7 elever Januari: 45 elever

17 Enkäter Elever Föräldrar Klasslärare/läspedagoger

18 Resultat elevenkäter Totalt 49 enkäter från läsåren (endast grupp 1) och

19 1. Hur har det känts att gå iväg och lästräna? Ringa in. Jätteroligt! Sådär Tråkigt! Antal elever

20 Tycker du att du lärt dig något? Antal elever

21 Hur bra tycker du att du kan läsa? Antal elever

22 Hur har det varit att läsa samma text flera gånger och tycker du att det behövs för att bli en duktig läsare? 22

23 Föräldrarnas enkätsvar Sammanlagt 38 enkätsvar från läsåren (endast grupp 1) och

24 Hur har ert barn upplevt träningen? Antal svar Antal Hur har ert barn upplevt träningen? Negativt Positivt

25 Har ni märkt av någon skillnad i läslust?

26 Har ni märkt av någon skillnad i antal ord som läses fel?

27 Har ni märkt av någon skillnad i attityd till läsläxan? 16 Antal Har ni märkt av någon skillnad i attityd till läsläxan? Här angav 2 föräldrar att eleven alltid hade tyckt om att läsa, Liten skillnad Stor skillnad

28 Har ni någon tanke på hur Ni/Vi skulle kunna gå vidare för att fortsätta stötta barnets läsning?

29 Läspedagogernas svar (sammanlagt 12 av 13 läspedagoger) Hur har det varit att jobba efter ett styrt schema(bokstäver, TRUGS, Bravkod osv)? 10 tyckte att det var bra och 2 tyckte att det var jättebra Uppskatta hur mycket tid som behövs till för- och efterarbete? Stor variation. I snitt minst 15 min både före och efter lektion. Skulle du som läspedagog vilja fortsätta jobba på detta sätt? Ja 12 st

30 Vad har varit bra? Klasslärare och spec/läspedagoger svarar. Strukturen och materialet. Stödet har individualiserats med hjälp av läsprotokollet och handledning och varje dags träning har byggt på föregående dags utveckling. Stödet har gått att utvärdera och man kan se effekter av arbetssättet på ett konkret sätt. Stora vinster. Det ger också ringar på vattnet i klassrummet. Intensivperioden har gett en rejäl knuff framåt för eleverna, det gör att klassrumsundervisningen fungerar bättre. Eleverna med behov identifieras snabbare. Specialpedagogen har fått tid och mandat att utföra detta jobb. I förlängningen kan köerna till läs- och skrivutredningarna förkortas. Att eleven varje dag blir glad 30 minuter ger effekt. Perioder är bra. Första prioritet är också bra. Signalerar att detta är viktigt. Många på skolan har varit intresserade av projektet och resultatet. Att det varit en vinst med varje dag behöver jag väl inte säga!! De elever som behöver extra tid för läsinlärning har ofta svårt att få detta annars.

31 Vad behöver bli bättre? Klasslärare Spec/läspedagoger svarar: Det ska finnas läspedagoger så att det inte blir en belastning för arbetslaget. Mer samarbete och tid till samtal mellan läspedagoger - spec - och klasslärare. Eleverna bör gå ifrån på svenskalektionerna annars hamnar de på efterkälken i andra ämnen. Låt de övriga eleverna också arbeta med lästräning Bra om träningen är samma tid varje dag. Den som ska göra intensivträningen kan inte ha klassansvar samtidigt. Då behövs resurs. Mer TID till pedagogerna att förbereda. Perioden före jul har missgynnat den andra gruppen eftersom de är trötta och mycket annat kommer emellan. (Julspel, Lucia, advent, konsert m.m.) Börja tidigare på hösten. Vore bra med koll tidigt i år 1 för att ta dem redan där. Känner mer och mer att jag måste förtydliga vad intensivläsning innebär i tid. Spec.funktionen snuttifieras, skapar frustration och onödig stress.

32 Slutsatser Intensiv avkodningsträning ger resultat: 62% hade en avkodning på ordnivå från stanine 4 och uppåt i januari (jfr 5 % i augusti) 74% hade en avkodning av nonord från stanine 4 och uppåt i januari (jfr 11 % i augusti) Intensiv avkodningsträning viktigt innan diagnos ställs! Kan betyda att färre elever behöver göra läs- och skrivutredningar på sikt! I enkäterna framkommer att både elever, föräldrar, läspedagoger och klasslärare tycker att arbetssättet fungerar bra! Viktigt med stöd från rektorer, fortbildning och handledning till berörda pedagoger och uppföljning/utvärdering av genomförandet!

33 Tack för att ni har lyssnat! Tack även Lycksele kommun, SPSM och Umeå universitet som gav oss möjlighet att genomföra studien! 33