Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Rektors namn: Lise-Lotte Kjellsdotter och Ulf Nilsson Telefonnummer: resp E-postadresser:

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet 2. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål 3. Kunskaper, normer och värden och elevernas ansvar och inflytande 4. Utvärderingsmetoder 5. Åtgärder för utveckling och förbättring 6. Nya prioriterade mål 1

3 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet Väskolan är en skola med cirka 500 elever i skolår F-9. Skolan är organiserad i två F-9spår med tre arbetslag per spår och 4-12 personal per arbetslag. Skolan leds av en rektor med ansvar för F-3 och en rektor med ansvar för åk 4-9. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Arbetslagsledare och rektorer har träffats varannan vecka. På skolan arbetar också elevassistenter, administrativa assistenter, fritidsledare, fritidspedagoger, bibliotekarie, Studie- och Yrkesvägledare, kurator, skolsköterska, vaktmästare, kökspersonal och lokalvårdare. Under läsåret 2012/2013 har skolans prioriterade arbete varit kring: Eleverna ska veta vilka kunskapsmål de ska arbeta efter och vilka förmågor de ska utveckla. Eleverna ska känna sig trygga och skolan ska präglas av ett gott ömsesidigt bemötande. Elevernas kunskaper om hållbar utveckling ska öka. En stor del av skolans arbete har fortsatt att handla om att få det till en gemensam skola då skolan gjort sitt tredje år som ny skola. Alla arbetslag har fortsatt att arbetat aktivt med att skapa trygghet för eleverna i klass, arbetslag och på skolan. Som skola har vi fortsatt prioriterat att arbeta med att överbrygga kulturskillnader mellan personalgrupper för att kunna skapa en skola med gemensamma mål, regler, normer och bemötande. Vi har under läsåret gjort gemensamma aktiviteter på hela skolan och gemensamma aktiviteter för varje spår med fokus på bl.a. trygghet och trivsel och hållbar utveckling. Personalen med läraravtal har också under läsåret arbetat med mål och bedömning där fokus har varit kunskapsmål kopplat till förmågor och formativ bedömning, eleverna ska veta vilka kunskapsmål de ska arbeta efter och vilka förmågor de ska utveckla. Under året har all pedagogisk personal läst gemensam litteratur: Kimber, Birgitta (2008) Lyckas som lärare, för att gemensamt diskutera denna och utveckla sitt eget arbete och arbeta fram nya mål som gynnar skolans arbete. Utvärderingar av första årets gemensamma traditioner och aktiviteter på skolan har gjort att dessa aktiviteter reviderats något och gjorts om. Skolans inom- och utomhusmiljö är fortfarande ny. Lokalerna har i huvudsak varit ändamålsenliga och väl anpassade till verksamheten, dock har elevantalet öka markant vilket innebär att vi efter bara tre år har det trångt på skolan, främst bland de yngre eleverna på F-3 delen. Varje arbetslag disponerar en hemvist med egen ingång, klassrum, grupprum och personalarbetsplatser. 2

4 2. Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål Eleverna ska veta vilka kunskapsmål de arbetar efter och vilka förmågor de ska utveckla. : Som helhet ser pedagogerna en större medvetenhet hos eleverna kring kunskapsmålen. Eleverna diskuterar mer vad som förväntas av dem för att nå längre. Ett elevnära språk och större medvetenhet hos pedagogerna medför att eleverna kommer vidare i sin kunskapsutveckling. 85,6% i åk 3-6 och 67 % i åk 7-9 svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska väl på frågan; Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Arbetet med detta fortsätter under nästa läsår. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 3-6) (åk 7-9) : 3

5 Arbetat behöver fortsätta och tydliggöras med goda elevexempel på olika nivåer. Då förmågorna är ämnesövergripande såsom diskussion, resonemang och god analys behövs mer ämnesövergripande arbete. Skolans mål behöver även kommuniceras ännu mer med föräldrarna. Eleverna ska känna sig trygga och skolan ska präglas av ett gott ömsesidigt bemötande Eleverna är positiva till aktiviteter i spåren och hela skolan aktiviteter. Skolan arbetar med olika grupper där trygghetsteamet är en grupp som bygger broar mellan stora och små barnen så att inget barn känner sig otryggt i skolan. Kamraterna arbetar förebyggande med främjande och förebyggande aktiviteter för att förebygga mobbing och kränkande behandling. Både i klass och över klasserna. Skolan arbetar mycket aktivt med etiska samtal, konflikthantering, värderingsövningar, tankeböcker och enkäter. Vår trivselenkät visar goda resultat. 96 % i åk 3-6 och 88,4 % i åk 7-9 svarar stämmer helt och hållet eller stämmer ganska väl på frågan; Jag känner mig trygg i skolan. Det görs sociogram och kartläggningar främst i oroliga klasser (av kurator, specialpedagoger m.fl.) på begäran och men också rutinmässigt. Enligt skolans trivselenkät som omfattar skolans samtliga elever visas följande; Jag känner mig trygg i skolan (åk 3-6) 4

6 (åk 7-9) Det några elever som svarar (ca 2%) att de blir utsatta för kränkningar varje dag. Skolan arbetar aktivt med att upptäcka och åtgärda händelserna. Alla händelser tas på allvar och utreds enligt likabehandlingsplanen. Nytt för nästa läsår är att det finns en plan för förebyggande kartläggningar och sociogram i samtliga klasser. Elevernas kunskaper om hållbar utveckling ska öka På skolan har man arbetet med hållbar utveckling på olika sätt som upplevelsedagar och tema och t.ex. återbruk inom ämnet slöjd. Det har resulterat i vinster i tävlingar kring återvinning. Elevernas aktiva val i vardagen har blivit synliga främst bland de yngre och mellaneleverna. Bland de äldre eleverna förväntade pedagogerna att detta var något eleverna skulle ha tagit till sig i större utsträckning. Eleverna har goda kunskaper kring hållbar utveckling men lever inte riktigt efter detta. Genom att vi vuxna ännu tydligare uppmärksammar hur vi lever med hållbar utveckling t.ex. använder bloggar och mail istället för brevutskick kan eleverna bli ännu mer medvetna om hållbar utveckling. Vi behöver utgå ifrån verkligheten, aktuella händelser och forskning i större utsträckning och göra det konkret för eleverna så de förstår vikten av att ta hand om vår miljö. 5

7 3. Kunskaper, normer och värden och elevernas ansvar och inflytande Kunskap Av de elever som gick ut år 9, hade alla elever godkända betyg i matematik, svenska och engelska och var behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Pedagogerna har bra verktyg med pedagogiska planeringar, matriser, avprickningsschema och tillsammans arbetat med mål och bedömning för att kunna bedöma eleverna kunskap och se deras förmågor. När det gäller läsning i de yngre åldrarna har vi under läsåret arbetat med Bornholmsmodellen fullt ut i förskoleklasserna. Elevernas fonologiska medvetenhet har ökat vilket leder till bättre förutsättningar för läsinlärningen. Tydlighet och struktur i materialet har gagnat alla elever. Våra specialpedagoger är nära kopplade till alla klasser och använder screening som är ett verktyg som ger pedagogerna större möjlighet att planera undervisningen utifrån vad dessa visar. Vi erbjuder intensivträning till eleverna och handledning till alla pedagoger så att alla vuxna ser hur vi kan arbeta vidare med varje elev. Utvärdering och analys av skolans arbete med särskilt stöd redovisas i bilaga. Det är viktigt att fortsätta att prioritera läsinlärning och den fonologiska medvetenheten. Vi behöver ha fortsatta diskussioner kring mål och bedömning för att kunna fortsätta hålla en bra nivå när det gäller att bedöma elevernas kunskaper och se deras förmågor. Det är också av stor vikt att vi har specialpedagoger nära kopplat till alla klasser. Screening, intensivträning och handledning av pedagoger är bra effektiva verktyg för att göra bra bedömningar av elevernas kunskaper och ger pedagogerna ett bra verktyg för att fånga elever i behov av särskilt stöd. Det behövs handledning till pedagoger i större omfattning för att kunna utveckla arbetet med att möta just elever i behov av särskilt stöd och ha goda exempel på hur vi kan individanpassa och hur vi kan möta varje enskild elev i klassen. Normer och värden Detta är dels ett prioriterat mål och hela skolan har arbetat mycket med att alla ska känna sig trygga. Pedagogerna arbetar med trygghet och trivsel dagligen och när det uppstår problem tar man tag i det med en gång. Genom trygghetsteamet som arbetar främjande och förebyggande har skolan ett bra i stöd i arbetet med normer och värden. På trivselenkäten fick eleverna frågan: Är de vuxna på din skola bra på att få de elever som gör dumma saker att sluta? 6

8 Åk 3-6 Åk 7-9 Vi kan genom hela enkäten se att eleverna trivs mycket bra på skolan. Kränkningar förekommer och som pedagoger måste vi vara ännu mer synliga och vara goda förebilder. Man behöver fortsätta diskussionerna både bland pedagogerna och bland eleverna för att ytterligare motverka kränkningar. Att göra både skolaktiviteter och klassaktiviteter stärker sammanhållningen och ger en positiv stämning. Även arbetet med att medvetandegöra eleverna i kunskapsmålen har påverkat hur man ser på varandras elevarbete. Man håller inte längre fokus på brister utan på vad som kan förbättras och utvecklas. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna på skolan har representanter med i olika råd såsom elevråd, matråd, elevtrivselgrupp, miljöråd och biblioteksråd. Dessa grupper syftar till att eleverna ska kunna vara med och ha inflytande över verksamheten och det gagnar även eleverna att ta ansvar för hela 7

9 skolan. Varje klass har också klassråd för att där kunna påverka undervisningen. På enkäten ser vi att de flesta (84,9%) svarar att de tycker att läraren på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.(stämmer helt och hållet och stämmer ganska väl) Åk 3-6 Åk 7-9 De äldre eleverna har större möjlighet att påverka viktiga beslut. Det är dock tydligt att de yngre eleverna skolas in på ett bra sätt i skolans olika råd genom att det finns elever från F-klass till årskurs 9. Förutom detta tränas varje enskild elev i eget ansvar utifrån utvecklingssamtal och deras samtal kring kunskapsmålen. Pedagogerna medvetenhet kring skolans prioriterade mål; Eleverna ska veta vilka kunskapsmål de arbetar efter och vilka förmågor de ska utveckla har gjort att varje elev har större kunskap och tar större ansvar kring det individuella lärandet. 8

10 4. Utvärderingsmetoder Under läsåret har skolan arbetat mycket med rutiner för att kvalitetsredovisningen ska bli ett levande verktyg under hela läsåret. Arbetslagsledargruppen har arbetat med att ta fram ett årshjul och hur vi kan ha avstämningsperioder. Detta kommer främst att märkas under nästa läsår. Personalen på skolan har arbetat med att ta fram underlag till redovisningen dels enskilt utifrån sina egna erfarenheter, dels genom arbetslaget och genom arbetslagsledarna för att föra samman hela skolan. Arbetslagsledargruppen har arbetat med att ta fram stödmaterial och bra analysfrågor för att underlätta arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans arbetslag, elevrådet och skolans föräldraförening kommer att lämna synpunkter på redovisningen innan den fastställs. Skolans kvalitetsredovisning finns tillgänglig hos skolans arbetslag och på skolans hemsida. Som underlag för redovisningen föreligger följande ett antal enkäter och undersökningar som utformats av respektive arbetslag/grupp eller som gjorts centralt inom BUF. 5. Åtgärder för utveckling och förbättring De prioriterade målen inom skolan har gett oss en bra överblick över dessa områden. Det som kan förbättras är ju att under hela läsåret följa upp processen och se hur långt har vi kommit. Inför nästa läsår startar vi med att göra delanalyser under läsåret för att på det viset få en ännu större tydlighet i processen. Vi behöver få en tydlig struktur i våra utvärderingar och hur vi samlar in detta så att alla på skolan kan ta del av och lära av varandras arbete. Det syns tydligt att skolan och de olika arbetslagen arbetat på flera olika sätt för att nå de prioriterade gemensamma. Detta är en styrka som vi vill utnyttja ytterligare och vi vill utveckla det kollegiala samarbetet genom erfarenhetsutbyte av arbetssätt och idéer genom att pedagoger besöker varandras lektioner på ett strukturerat sätt och ger varandra feedback. Arbetslagen har tyckt det varit bra med prioriterade mål och ser både att det behövs nya mål och fortsatt arbete med de mål vi haft. För att ena skolan i nya prioriterade mål arbetade först alla pedagoger i tvärgrupper för att reflektera och diskutera våra mål och vilka nya mål som kändes aktuella. Därefter samlades arbetslagsledargruppen tillsammans med skolan rektorer och arbetade fram ett förslag. Detta förslag fick sedan alla lämna synpunkter på för att sedan fastställas i juni månad. 6. Nya prioriterade mål Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. - Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas - Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling dvs formativ bedömning 9

11 Bilaga Utvärdering av arbetet med särskilt stöd 1. Handledning i grupp för assistenter (utgår från enkäter med deltagare i handledningsgrupp) Styrkan är att känna igen sig och få bekräftelse av andra i samma situation. Träffa samma yrkeskategori i olika stadier eftersom det är ett ensamarbete. Tiden, gruppkonstellationen och arbetssättet fungerade bra. Det har varit bra pedagogiska diskussioner som gjort att samsynen ökat på yrkesrollen. Nackdelar har varit att alla gruppmedlemmar kan inte vara med på alla träffar. Genom att stärka assistenternas yrkesroll ökar trygghet och trivsel för eleverna. Grupphandledning är ett viktigt arbete framförallt för att stärka denna yrkeskategori som är ensamma i sin roll som assistenter och möter elever i behov av särskilt stöd. Utvecklingsbehov; Handledning till assistenter behöver fortgå i samma omfattning. Vi behöver utöka handledningstillfälle även för andra pedagoger. 2. Intensivträning (utgår från utvärderingar med elever och pedagoger) F-3 Lärare Det lärarna kunde se var en större säkerhet hos eleven och därmed bättre självförtroende. Kontinuitet i läsningen varje dag samt ett ökat läsintresse och läsglädje. En tydlig plan för upplägget av intensivträningen har varit en trygghet för lärarna. Bra för alla elever då en grupp får intensivträning som stärker både kunskapsutveckling och självförtroende. Nackdelar; Eleverna missar annan undervisning. Kan bli schematekniska problem. Intensivträningen i matematik och svenska låg samtidigt i åk 3 vilket gjorde att intensivgruppen missade annan undervisning. En del elever hade dessutom behövt båda ämnena. 4-6 Lärare Bra med extra stöd till eleverna och möjlighet för dem att befästa kunskaper. De elever som inte deltar i intensivträningen får en större möjlighet att gå vidare utifrån sin kunskapsutveckling. Lärarna tror på intensivträning som arbetsmetod. 10

12 Nackdelar: Har inte blivit så intensivt som det var tänkt utifrån upplägget. Det är viktigt att schematekniskt planera när intensivträningen ska ligga för att det inte ska kollidera med NP och påverka de ämnen som är fasta i schemat som till exempel slöjd och idrott. Det har inte gått att mäta elevernas utveckling före och efter intensivträningen. Det behöver finnas pedagogiska planeringar för intensivträningsperioderna. Datorprogram kan användas i klassrummet. En del elever upplever sig exkluderade. 7-9 Lärare Bra att eleverna får vara i en mindre grupp där eleverna blir sedda och detta skapar trygghet och kontinuitet. Bra att repetera samma ämnesinnehåll på intensiven som i klassrummet. Nackdelar: Eleverna missar andra lektioner och det blir jobbigt att ta igen övrig undervisning. Det är inte bra med annat ämnesinnehåll än det som resterande klassen arbetar med. Det är svårt att få in intensivträningen i schemat, eftersom det kan påverka elevernas möjligheter att utveckla kunskapskraven i andra ämnen. Det behöver vara tydligt vilka elever som får erbjudandet om att vara med på intensivträning. Elever F-9: De flesta eleverna tycker att det är mycket positivt med intensivträningen och att kunskapsutvecklingen går framåt. Nackdelar: De äldre eleverna upplever en stress över att de missar ämnesinnehåll på övriga lektioner. En del elever känner sig exkluderade. Om man arbetar med intensivträning utifrån ett inkluderande tankesätt så gagnar det elevens kunskapsutveckling både i intensivgruppen och resterande elever i klassen. För att få ett inkluderande tankesätt så krävs det bra samarbete mellan intensivträningen och klassläraren. Det är viktigt att man arbetar inom samma arbetsområde både i klassen och på intensivträningen. Därför bör man endast arbeta med ett ämne i taget i intensivträningen. I den mindre gruppen finns större möjlighet för eleverna att bli sedda och de vågar ställa frågor och de kan också visa vad de kan. Det är viktigt att intensivträningen fungerar schematekniskt och detta måste anpassas till vilket stadie vi har intensivträning i. Framförhållningen och tydligheten i upplägget är avgörande för att kunna genomföra en bra intensivträning. För att eleverna ska kunna arbeta med de alternativa verktygen i klassrummen så kan intensivträningen vara ett tillfälle för eleven att bli trygg med dessa verktyg och program. Det går inte att mäta elevernas resultat efter en begränsad tidsperiod. Dialogen mellan undervisande lärare och specialpedagog kring elevens utveckling är viktig både innan och efter en intensivträning, Intensivupplägget bör variera på de olika stadierna. I F-3 bör det satsas på ett större antal intensivträningsperioder för att tidigt göra 11

13 insatser och ge eleverna möjlighet att utveckla sina färdigheter inom svenska och matematik. I åk 4-6 bör eleverna få både intensivträning i mindre grupp och i klass. När det sker i klass arbetar specialpedagogen tillsammans med klassläraren under en intensivträningsperiod. Detta görs bland annat för att öka känslan av att vara inkluderad och för att anpassa lärmiljön utefter elevens särskilda behov. I 7-9 bör intensivträningen enbart bestå av att specialpedagogen arbetar tillsammans med undervisande lärare mot hela gruppen. Schematekniskt måste hänsyn tas till NP under vårterminen i åk 3,6 och 9 och planeringen måste göras i god tid tillsammans med undervisande lärare för att skapa goda möjligheter att genomföra intensivperioden på ett bra och effektivt sätt. Planeringar utifrån de pedagogiska planeringarna, diskussion och utvärdering bör göras tillsammans med undervisande lärare under alla intensivträningsperioder. 3. Specialpedagogiska diskussioner (utvärderingar från A-lag) Det är viktigt att få ta del av nya rön inom skolan. Ett bra arbetssätt att ha diskussioner som hela skolan samlas kring. Nackdelar: Specialpedagogiska diskussioner behöver vara återkommande och gå mer på djupet i varje ämne. De specialpedagogiska diskussionerna ska ha en röd tråd och vara planerade inom ett läsår. Det är viktigt att det finns tid för gemensamma diskussioner och återkoppling i A-lagen. Att läsa gemensam litteratur som gagnar hela skolan bör vara ett pågående arbete. Det är då viktigt att det finns gott om böcker att tillgå. De specialpedagogiska diskussionerna måste vara kopplade till skolans mål och ha en röd tråd över läsåret, gärna med nyheter från pedagogisk litteratur och föreläsningar av inbjudna gäster. De specialpedagogiska diskussionerna ska alltid följas av diskussioner i A-laget. 4. Screening (specialpedagogernas reflektioner) Pedagogerna får en återkommande överblick av alla elever i gruppen. Det blir ett verktyg för läraren i planeringen av undervisningen. Ett av underlagen i eventuella pedagogiska utredningar och vidare kartläggningar. 12

14 Nackdelar: Att utföra screening inom svenska, matematik och engelska innebär tidsåtgång. Det bör vara välplanerat för att fungera optimalt. Det är ett bra och tydligt verktyg för en F-9-skola för att det synliggör elevens styrkor och eftersom det är återkommande blir det lätt att följa elevens färdighets- och kunskapsutveckling. Efter rättning och analys blir det tydligt vilka åtgärder som bör sätts in på organisation- grupp- och individnivå. Screeningen bör bli en naturlig del av undervisningen. Planen för utförandet bör vara tydlig och välkänd av alla pedagoger. Det bör finnas en välstrukturerad plan både för genomförandet av tester och återkoppling till berörd pedagog. Specialpedagogerna bör fortsätta att öka sin samsyn, analys av resultat och åtgärder på organisation, grupp- och individnivå. Genom att förankra och utveckla ett tydligare screeningarbetet inom en F-9 skola kan alla arbeta främjande och förebyggande. Det blir då ett naturligt inslag i undervisningen. Screeningresultaten synliggör gruppens goda och mindre goda förmågor och kunskaper. Genom en analys av resultaten har skolan möjlighet att arbeta vidare inom områden med lägre resultat. Det är också ett sätt att utvärdera skolans mål och insatser över tid. 5. Bornholmsmodellen (Utvärdering tillsammans med förskollärare och genomförande av Fonolek) et tyder på att Bornholmsmodellen har gett goda resultat på elevernas fonologiska medvetenhet jämfört med tidigare år. Det är ett strukturerat material. Enligt lärarna har de flesta eleverna tyckt om att arbeta med språklekarna. Språklekarna fortsätter i 8 veckor i åk 1. Nackdelar: Några elever har upplevt språklekarna som enformiga. Det tog lång tid för pedagogerna att sätta sig in i materialet samt att det tog tid från andra aktiviteter. Elevernas fonologiska medvetenhet har ökat vilket leder till bättre förutsättningar för läsinlärningen. Eftersom det var första året som förskollärarna genomförde arbetsmetoden så har det tagit tid att sätta sig in i materialet. Tydlighet och struktur i materialet har gagnat alla elever.förskollärarna bör få ytterligare litteratur, kunskap och handledning kring Bornholmsmodellen. Vi bör inkludera pedagogerna i åk 1i utvärdering av Bornholmsmodellen. 13