Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys efter läsåret

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys efter läsåret Väskolan, F-9 Rektors namn: Emma Niklasson och Ulf Nilsson Telefonnummer: resp E-postadresser:

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet, sid 2 2. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål, sid Utvärderingsmetoder, sid Åtgärder för utveckling och förbättring, sid Skolans prioriterade mål, sid och analys av betyg och nationella prov, sid

3 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet Väskolan är en skola med drygt 500 elever i skolår F-9. Skolan är organiserad i två F-9spår med tre arbetslag per spår och 4-12 personal per arbetslag. På skolan finns också ett arbetslag som består av fyra specialpedagoger/speciallärare. Skolan leds av en rektor med ansvar för åk F-3 och en rektor med ansvar för åk 4-9. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Arbetslagsledarna och rektorer har träffats varannan vecka. Skolan har tre förstelärare och kommer att ha ytterligare en från och med hösten På skolan arbetar också elevassistenter, administrativa assistenter, fritidsledare, bibliotekarie, SYV, kurator, skolsköterska, vaktmästare, kökspersonal och lokalvårdare. Under läsåret 2014/2015 har skolans prioriterade arbete varit kring: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. (Läroplan för grundskolan, kap Normer och värden, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling) Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas (Läroplan för grundskolan, kap Kunskaper. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt) Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling dvs formativ bedömning (Läroplan för grundskolan, kap Bedömning och betyg. Med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen) Inne- och utemiljö: Skolans inom- och utomhusmiljö är fortfarande ny. Lokalerna har i huvudsak varit ändamålsenliga och väl anpassade till verksamheten. Elevantalet har ökat markant vilket innebär att vi efter fem år är trångbodda på skolan, främst bland de yngre eleverna. Inför läsåret byggdes ytterligare två klassrum i skolan för att på detta sätt ge eleverna i F-3 bättre och större lokaler och detta har fallit väl ut. Ytorna togs från hemvisterna för eleverna i åk 7-9 som därmed fick mindre studieytor. Vi befarade att eleverna skulle uppleva stora problem och har sett vissa effekter av det. Vi har fortfarande haft problem med temperatur och luftkvalité, framförallt elever i åk 7-9 tycker att luftens kvalité försämrats efter ombyggnaden. Med gjorda insatser under slutet av läsåret tror vi att både temperatur- och luftproblem kan vara åtgärdade. I flera arbetslag ser man stora negativa konsekvenser av att vi inte får vikarier när lärare är sjuka. Istället får andra lärare täcka upp och detta får konsekvenser för eleverna. 2

4 2. Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål Mål 1: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Genomfört arbete 1. Grunden för att eleverna ska känna sig trygga är att det finns vuxna där det finns elever inom hela skolans område. 2. Kamratgrupper, med elever och vuxna, förebyggande för trivsel på skolan med t.ex. aktiviteter över klassgränserna. Gruppen inventerar platser där elever kan bli utsatta som ett underlag för upprättandet av skolans likabehandlingsplan. 3. Skolans trygghetsteam arbetar med att regelbundet kartlägga klimatet i klasser i årskurs 3,5,7 och 9 (eller vid behov i klass) för att skapa ett underlag för vad ansvariga klassföreståndare själv eller tillsammans med personal ur elevhälsan ska arbeta vidare med. Trygghetsteamet arbetar också med att utreda, hantera och följa upp upptäckt mobbing på skolan. 4. Elevhälsoteamet stöttar i arbetet med åtgärder t.ex. genom enskilda samtal eller genom att arbeta med kill- och tjejgrupper. Elevhälsoteamet arbetar regelbundet med åtgärder för att på olika sätt öka tryggheten i klasserna. 5. I alla klasser gör man sociogram två gånger per läsår. 6. Trygghet och trivselenkäten har genomförts i alla klasser i åk 3-9 och har därefter diskuterats gemensamt med all personal och med eleverna i klasserna. Skolinspektionens skolenkät har genomförts för elever i åk 5 och 9 samt för vårdnadshavare. 7. I alla klasser och arbetslag har man arbetat för att skapa trygghet och respekt mellan elever-elever och elever-vuxna genom att genomföra gemensamma aktiviteter som t.ex. utflykter, spårdagar eller andra trivselaktiviteter. På skolnivå har vi genomfört flera aktiviteter som syftar till att öka samhörigheten och tryggheten på skolan. Vid dessa aktiviteter har äldre och yngre barn samarbetat t.ex. under Halloween, julpyssel, påskaktivitet och hälsovecka 8. Skolans trivselregler har arbetats om eftersom de tidigare var 4 år gamla. 9. Trygghet har också skapats med enkla medel som att man har fasta platser i klassrummet, dagens schema skrivet på tavlan eller att man som elev på andra sätt vet vad man ska göra under lektionstid. I klasserna arbetar man också med att skapa trygghet genom att eleverna har rutiner och klassregler eller arbetar med samarbetsövningar. 10. Nya rutiner för övergångar mellan F-1, 3-4, 6-7 och 9-Gy har tagits fram utifrån Skolverkets stödmaterial. 3

5 11. Många arbetslag har under året prioriterat att arbeta för att eleverna ska lära känna all personal i arbetslaget genom undervisning eller genom gemensamma aktiviteter. 12. En annan del av vårt arbete med att skapa trygga elever är att vi alltid tar tidig kontakt med vårdnadshavare vid behov. Många klasser har trivselkvällar tillsammans med föräldrar då eleverna får visa sina arbeten. Det förekommer också att elever redovisar skolarbeten för yngre elever. 13. Eftersom hemvisterna för eleverna i senaredelen blev mindre i samband med ombyggnaden uppkom ett behov av att skapa aktiviteter för eleverna i elevcaféet. Framförallt flickor saknade saker att göra där. 14. Eftersom vi, i trygghet- och trivselenkäten, har kunnat se att eleverna upplever skolgården som ett område med mindre trygghet har arbete påbörjats med att skapa planerade rastaktiviteter för elever i åk F-6. Arbetet kommer att fortsätta och materiel för aktiviteterna har köpts in. Särskilda scheman har upprättats för oroliga platser. Vi har fler vuxna som har morgontillsyn och detta har föräldrar upplevt positivt. 15. Under året har all pedagogisk personal läst gemensam litteratur (Skolverkets stödmaterial Skolans och förskolans värdegrund ) för att därefter gemensamt diskutera denna 1. Alla arbetslag har en hög vuxennärvaro bland eleverna så att de alltid kan möta en vuxen om det behövs. Personalen i arbetslagen har genom att vistas mycket ute bland eleverna skapat trygghet och trivsel. Det finns dessutom ett tillsynsschema som uppdateras varje läsår. 2. Skolans kamratgrupper har träffats kontinuerligt under läsåret och aktiviteter har genomförts över klassgränserna vilket har lett till att: eleverna lärt känna varandra över klassgränserna eleverna har lärt känna all personal i arbetslaget eleverna vänder sig till olika personal i arbetslaget de yngre eleverna lättare spontant söker varandra nu Arbetslag beskriver det som att Vi upplever att eleverna går till vem som helst i arbetslaget och Vi har en lugn och avspänd stämning i hela arbetslaget, vuxna och elever 3. Kartläggningarna av klassklimatet har skett enlig vår plan och dessutom i ytterligare några klasser utifrån ett uppkommet behov. Kartläggningarna har tydliggjort saker som man behöver arbeta med i klassen, vilket också har skett. Kartläggningarna har också lett till att elevernas medvetenhet om klassklimatet har ökat. 4

6 4. Elevhälsoteamet, i olika konstellationer, har kontinuerligt träffat alla arbetslag på skolan. Elevhälsoteamet har också träffats tillsammans med rektorer varje vecka. Utifrån dessa möten har åtgärder på individ, grupp- eller organisationsnivå satts in. 5. Sociogrammen tydliggör om elever är utanför och ger ett underlag för att kunna vidta vidare åtgärder. Sociogram har inte genomförts i alla klasser. Detta kommer att ske under kommande läsår i september och februari och resultaten redovisas till kurator. 6. Trygghet- och trivselenkäten visar goda resultat för åk 3-6 och för åk 7-9. Vi kan se att eleverna i åk 7-9 tar enkäten på mycket större allvar då våra specialpedagoger genomför den. Genomförandet av enkäten kommer att ske på ett likande sätt under kommande läsår. Statistik Skolinspektionens skolenkät under våren 2015 visar att eleverna i åk 9 känner sig trygga medan eleverna i åk 5 känner sig lite mindre trygga. I åk 3 är det för få svar för att slutsatser ska kunna dras. Trygghets- och trivselenkäten Åk 3-6, Jag känner mig trygg i skolan Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 3 1,4 B ,3 C ,3 D. 4 - Stämmer helt och hållet ,1 E. Vet ej 2 0,9 Total

7 Åk 7-9, Jag känner mig trygg i skolan Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 1 0,8 B C ,2 D. 4 - Stämmer helt och hållet E. Vet ej 0 0 Total Skolinspektionens skolenkät (fråga om trygghet): Väskolan Alla skolor Åk 5 7,7 8,3 Åk 9 8,8 8,0 Vårdnadshavare (åk5+9) 8,2 8,1 7. Insatserna för att skapa goda relationer mellan elev-elev samt mellan elever-vuxna har gett goda resultat. Arbetslagens utvärderingar visar att de genomförda aktiviteterna lett till ökad trygghet för eleverna i arbetslaget. Mycket få elever uppger i trygghets- och trivselenkäten att de är rädda för äldre elever. Utvärderingarna från de genomförda skolgemensamma aktiviteterna visar att eleverna uppskattar de genomförda aktiviteterna. 8. Flera arbetslag har tidigare konstaterat att det är viktigt att skolans trivselregler är framarbetade i samråd med skolans nuvarande elever. Av detta skäl arbetades nya trivselregler fram under september. Klasser har också egna klassregler och ett arbetslag beskriver att Vi vet att eleverna är på väg mot målen när de slutar att ifrågasätta arbetet i klassrummet när ordinarie lärare är sjuk samt vikariens roll. 9. De genomförda aktiviteterna visar att eleverna känner sig tryggare under lektionstid. I trygghets och trivsel enkäten ser vi att väldigt få elever saknar kamrater. 6

8 Åk 3-6, Har du några kompisar på din skola? Namn Antal % A. 4 eller fler kompisar ,7 B. 2-3 kompisar 5 2,3 C. En kompis 1 0,5 D. Inte någon 0 0 E. Vet inte 1 0,5 Total Åk 7-9, Har du några kompisar på din skola? Namn Antal % A. 4 eller fler kompisar ,6 B. 2-3 kompisar 17 13,6 C. En kompis 0 0 D. Inte någon 4 3,2 E. Vet inte 2 1,6 Total

9 10. De nya rutinerna för övergångar har tillämpats under vårterminen och många pedagoger har varit positiva över arbetet. 11. Eleverna upplever det positivt eftersom de får en relation till fler vuxna och har fler vuxna att vända sig till. 12. Skolan har vid behov följt sin rutin att tidigt ta kontakt med vårdnadshavare vid behov. Elever i åk 9 har t.ex. redovisat demokratiprojekt, kring andra världskriget, för elever i åk 6 vilket har varit uppskattat av eleverna. 13. Under hösten påbörjades ett arbete med att göra elevcaféet mer attraktivt för flickor t.ex. genom att material köptes in som var riktat mer mot flickor. Detta arbete måste utvecklas. Åk 3-6, På vilket/vilka ställen förekommer det bråk? Namn Antal % A. I korridoren 61 43,9 B. I grupprummen 20 14,4 C. I klassrummet 28 20,1 D. I idrottshallen 34 24,5 E. I omklädningsrummen 44 31,7 F. Vid toaletterna 13 9,4 G. I matsalen 28 20,1 H. I busskön/vid bussarna 41 29,5 I. På skolgården ,6 J. På fritids 35 25,2 K. Via SMS/MMS 24 17,3 L. På Buffen 2 1,4 M. Vid elevskåpen 13 9,4 N. På Internet 19 13,7 O. På väg till och från skolan 17 12,2 P. Annat ställe: 29 20,9 Total ,1 8

10 Åk 7-9, På vilket/vilka ställen förekommer det bråk? Namn Antal % A. I elevcaféterian/uppehållsrummet 34 49,3 B. I grupprummen 19 27,5 C. I idrottshallen 21 30,4 D. I klassrummen under lektionstid 19 27,5 E. I klassrummen under rast 11 15,9 F. I korridoren G. I matsalen 12 17,4 H. I omklädningsrummen 25 36,2 I. På skolbussen 5 7,2 J. På Internet 21 30,4 K. På skolgården 24 34,8 L. På väg till och från skolan 5 7,2 M. Via SMS/MMS 15 21,7 N. Vid elevskåpen 22 31,9 O. Vid skolbussarna 11 15,9 P. Vid toaletterna 8 11,6 Q. Annat ställe 6 8,7 Total ,9 14. Arbetet med gemensam litteratur har lett till en ökad samsyn i värdergrundsfrågorna bland personalen. Analys: Många insatser sker inom området men eftersom det fortfarande finns elever som inte känner sig trygga kommer vi att behålla målet som ett prioriterat område. en från Trygghet- och trivselenkäten, sociogram och kartläggningar används vid planering av verksamheten på alla nivåer t.ex. genom planering av tillsyn, insatser från lärare/arbetslag, elevhälsa eller trygghetsteam. Vi ser att de gemensamma aktiviteterna skapar en lugnare och tryggare skolmiljö vilket Trygghet- och trivselenkäten visar. 9

11 Mål 2: Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Genomfört arbete 1. Under läsåret har skolan prioriterat att all pedagogisk personal arbetar med språkutvecklande arbetssätt under ledning av skolans förstelärare. I åk F-6 har man arbetat med En läsande klass och i åk 7-9 med boken Språk i alla ämnen. 2. Arbetet med screening och intensivträning har utvecklats under läsåret. Ordet intensivträning har bytts ut mot stöttning 3. Alla arbetslag har på olika sätt arbetat med elevernas språkliga förmåga genom t.ex. språklekar, arbete med språkbruket, läsning, högläsning för elever, samtal kring läst litteratur och skrivande i olika former. Inför nya arbetsområden går man igenom nya begrepp med eleverna. Arbete med ord och begrepp inom olika ämnesområden har skett i alla arbetslag och särskilt relativt elever som läser enligt kursplanen för SvA. Skolan avsätter resurser för undervisning i SvA och för studiehandledning på modersmålet. Elever som läser enligt kursplanen för SvA testas regelbundet. 4. Under året har ett intensivt arbete med extra anpassningar skett efter förändringar i regelverket där mängden åtgärdsprogram minskade och ersattes med extra anpassningar. Alla arbetslag har fått genomgångar av vad som gäller och hur man ska arbeta och därefter har vidare arbete skett utifrån skolverkets stödmaterial under ledning av skolans specialpedagoger. Skolan har skaffat ca 60 Ipads som ett alternativt verktyg till elever i behov av det som en extra anpassning. Elever, pedagoger och förälder har fått instruktioner i hur Ipaden ska användas av specialpedagog. 1. Den mest positiva utvecklingen har skett i F-3, framförallt utifrån att man varit en intakt grupp under hela läsåret relativt åk 4-6. Det var positivt att utgå ifrån litteratur åk 7-9 och man utifrån detta har fått bra kollegiala diskussioner. Alla (F-9) har blivit väl förtrogna med olika lässtrategier. 2. Screeningen har bildat ett bra underlag för att se vilka elever som behöver intensivträning/stöttning och ytterligare stöd. Specialpedagoger som arbetat med intensivträning/stöttning ser att elever som deltagit lyckas bra. 3. Vi märker att arbetet med den språkliga förmågan har utvecklat elevernas språk. Eleverna använder fler korrekta eller ämnesspecifika begrepp. Vi ser också att man som lärare upplever att eleverna reflekterar mer över det de läser. I senaredelen har man gjort en enkät dels i början av året och dels i slutet av året för att undersöka om elevernas språkliga förmåga ökar. Man ser inga stora skillnader. Tester som DLS och Fonolek har visat goda resultat i F-3. 10

12 Analys 4. Ett antal elever har fått extra anpassningar istället för åtgärdsprogram. Vi kan redan nu se att de elever som fått Ipad gör språkliga framsteg. I ett antal klasser har det förts diskussioner om elevers olika anpassningar. Dessa diskussioner har lett till att elever accepterar varandras olikheter. 1. Eftersom lärarna i F-3 varit mest intakt som grupp, i vårt språkutvecklande arbete, har den största utvecklingen skett där (enligt ansvariga samtalsledare). Deltagande lärare menar i utvärderingen att arbete utifrån gemensam litteratur har varit ett bra sätt att arbeta. 2. en av screeningen är inte tillräckligt spridda till alla undervisande lärare. 3. Begreppsordlistor ökar elevernas förståelse för ordens innebörd. Lärarna i senaredelen menar att eleverna har svårast med att läsa mellan raderna. Eftersom man ser goda resultat då eleverna i F-3 testas kan vi konstatera att de gjorda insatserna gett resultat. 4. Arbetet med extra anpassningar handlar om att skapa rätt förutsättningar för eleverna från början. Redan från början måste det också föras diskussioner om varför olika elever har olika förutsättningar. Arbetet med extra anpassningar behöver fortsätta så att det blir naturligt för alla lärare att anpassa utifrån elevernas behov. I detta arbete är våra specialpedagoger viktiga. Åtgärder 1. Under nästa läsår kommer samtliga pedagoger att ingå i skolverkssatsningen Läslyftet. Då kommer vi att dela in personal i andra grupper. 2. sprids till alla undervisande lärare så att de kan beakta elevernas behov vid planering av undervisningen. 3. Fortsatt arbete med begreppsordlistor. Att prioritera att ställa frågor som kräver att eleverna läser mellan raderna. 4. Fortsatt arbete med extra anpassningar. Uppföljning i samband men terminsstart och vid medarbetarsamtal. Föreläsning för all personal. 11

13 Mål 3: Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling d.v.s. formativ bedömning Genomfört arbete 1. I undervisningen presenteras mål för lektion eller arbetsområde på olika sätt utifrån elevernas ålder och där begrepp från Lgr 11 har konkretiserats till ett elevnära språk. 2. Arbetet med att skriva och kommunicera pedagogiska planeringar och matriser har utvecklats så att elevmatriserna är kopplade till de olika kunskapsstegen. 3. Arbete har skett med att samla elevarbeten för att kunna tydliggöra och diskutera bedömningen av elevernas arbete. 4. I många klasser arbetar man med elevledda utvecklingssamtal. 5. Under året har vi också prioriterat att avsätta tid för att kunna sambedöma ämnesproven i åk 3,6 och Många elever uppger att de mer och mer förstår sina egna mål, vad de kan resp. inte kan och hur de behöver arbeta vidare för att nå målen. 2. Det finns många exempel på hur elevernas delaktighet leder till att de utvecklat kunskap om vilka förmågor som ska bedömas t.ex. genom elevledda utvecklingssamtal, självskattning med kamratrespons eller träningsuppgifter med slutuppgifter som bedöms. Elever i senaredelen har intervjuats om hur de vill få den formativa bedömningen kommunicerad och menar att enkla matriser eller svårare med kommentarer gör att man vet hur långt man kommit. Vid intervjuerna svarar eleverna att de vet hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling. När elever kommer och efterfrågar sin bedömning eller sitt betyg tolkar vi det som att eleverna är mer och mer medvetna om att och hur de bedöms och vikten av att ha förståelse för det. I klasser ber eleverna om särskilda mitterminssamtal. Ett problem är dock, vilket flera arbetslag beskriver, att det är svårt att prioritera tid för att både ge enskild muntlig och skriftlig formativ bedömning. 3. Information om den formativa bedömningen kommuniceras bättre och bättre till elever och föräldrar t.ex. genom Edwise eller via IUP-pärmar. Ett arbetslag beskriver att de ser resultat genom att eleverna kan se skillnad på olika elevarbeten och bedöma dem rätt enligt våra bedömningar i matrisen 12

14 Skolan har många idéer om hur Edwise skulle kunna stärka det formativa arbete men trots diskussioner med Edwiseansvarig under hela föregående läsår lyckas man inte anpassa systemet till skolans och målsmäns behov. Analys 4. De elevledda utvecklingssamtalen gör eleverna mer och mer medvetna om sina egna mål. 5. Arbete med sambedömning har inte skett i tillräcklig omfattning varför skolan inför kommande läsår har prioriterat att skapa ytterligare tid för detta. Elevernas medvetenhet om sina egna förmågor ökar efter hand och detta leder till att eleverna ställer krav på skolan vilket är bra. Det är beklagligt att arbetet stoppas av ett system (Edwise). De elevledda utvecklingssamtalen har fungerat bra och lett till att elevernas medvetenhet om sina egna mål ökat. Det finns ett fortsatt behov av sambedömning av nationella prov för att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning. Det formativa arbetet kommer att fortsätta utvecklas i F-3 då lärarna vill vidarutveckla arbetet utifrån elevernas nivå. 3. Utvärderingsmetoder Under läsåret har skolan arbetat med det framtagna årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet med fyra avstämningsperioder per år. Arbetslagen har tagit fram underlag till del- och helhetsanalyser. Som underlag för redovisningen föreligger ett antal enkäter och undersökningar som utformats av respektive arbetslag eller som gjorts centralt inom BUF samt intervjuer med elever i vissa arbetslag. I nästan alla klasser har trivselenkäter och sociogram gjorts. I många klasser har särskilda kartläggningar gjorts med syfte att genomlysa klassklimatet. Utvärdering av vårt arbete med lässtrategier har skett med enkäter. Intervjuer med elever och enkäter till personal om stöttning/screening. Skolans arbetslag, elevrådet och skolans föräldraförening kommer att lämna synpunkter på redovisningen. Skolans helhetsanalys finns tillgänglig hos skolans arbetslag och på skolans hemsida. 4.Åtgärder för utveckling Mål 1 Insatserna för att skapa goda relationer mellan elever-vuxna och hem ger goda resultat vilket innebär att detta arbeta ska fortsätta på samma sätt som tidigare. 13

15 Personalen i arbetslagen vistas bland eleverna och utvecklar tillsynsschemat utifrån utvärderingar. Revidering av trivselregler kommer åter att ske under kommande läsår. Kamratgruppen ser till att alla klasser blir inbjudna av andra klasser och att detta blir en rutin på skolan. Rutiner för såväl arbetslag, klasser, hemvister och kapprum mm skapas, i de fall det inte finns, med syfte att skapa ytterligare trygghet. Skolans rutiner för övergångar ska utvärderas i september. Arbete med elevernas inflytande kommer att initieras under hösten Anställning av två fasta lärarvikarer kommer att ske Fortsatt arbete för att göra skolans elevcafé attraktivt för både pojkar och flickor. Rastgrupp arbetar med planerade rastaktiviteter. Planering sker för att kurator (m fl) ska ha killgrupper och tjejgrupper som en del av vår plan för elevhälsan. Mål 2 All pedagogisk personal deltar i Läslyftet under läsåret under ledning av skolans förstelärare. Insatser för att stärka arbetet med extra anpassningar på individ, grupp och organisationsnivå. Mål 3 Vi behöver fortsätta med att samla in eleverbeten för att kunna tydliggöra elevernas kunskapsnivå och koppla dessa till elevnära kunskapsmatriser Vi behöver fortsätta att hitta modeller för hur vi ska arbeta för att eleverna ska bli medvetna om hur de bedöms formativt. Rutiner för sambedömning och samrättning av nationella prov har tagits fram och kommer att tillämpas under kommande läsår. Alla elever har sina utvecklingssamtal i början av höst- resp vårterminen. 14

16 5. Skolans prioriterade mål Vi vill vara långsiktiga i vårt arbete och av detta skäl kommer vi att arbeta efter nedanstående mål under de tre kommande läsåren. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling d.v.s. formativ bedömning 6. och analys av betyg och nationella prov 6.1 Analys av nationella prov Åk 3: en av de nationella proven var som förväntat. Lärarna hade redan från början ringat in de elever som behövde stöd och med stöttning av specialpedagogerna, var det någon elev som presterade bättre i matematik än förväntat. Det är inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Skillnader mellan klasserna syns när det gäller svenska då en klass har presterat bättre med faktatexten och den andra klassen inom skönlitteraturtexten. Analys Planeringen och stöttningen tillsammans med specialpedagogen har varit mycket positiv och gett eleverna större förutsättningar för att lyckas. Det har också varit positivt att lärarna tillsammans har rättat och bedömt elevernas nationella prov. Det har skapat en likvärdigbedömning enligt lärarna. Åtgärder Inför kommande nationella prov ska eleverna redan i åk 1 få stöttning i svenska och matematik. Det är det förebyggande arbetet som är viktigt där eleverna ges rätt förutsättningar för att nå målen med hjälp av olika verktyg ex hjälpmedel, extra anpassningar mm. Åk 6: Matematik: Bättre resultat än vad vi förväntat oss. Eleverna skrev högre betyg på NP relativt sina betyg efter ht Analys Elevernas resultat på problemlösning har blivit bättre och vi tror att det beror på att undervisningen har ändrats i och med mattelyftet. Vi arbetar mer med problemlösning i grupp och på djupet. Vi arbetar också mer med begrepp och resonemang. Om man jämför betygen och resultaten på NP ser vi inga större skillnader och vi kan inte heller se några skillnader mellan pojkar och flickor. Åtgärder Lärarna diskuterar över arbetslagsgränserna men vi behöver fortsätta diskutera hur vi tolkar betygskriterier i ett 6-9 perspektiv. Vi arbetar mer med problemlösning i grupp och på djupet och detta arbete fortsätter i åk

17 Svenska: Det har varit vikarie i 6a under en stor del av våren och detta påverkade resultaten på den muntliga delen av de nationella proven. Detta gör att betygen generellt ligger lite högre än resultaten på NP. I 6a är det lägre betyg i sv än matte eftersom vi har satsat extra på matten då resultaten tidigare var sämre där. I 6b ser man inte detta. Inga synbara skillnader mellan pojkar och flickor. Analys I åk 6 kan vi inte se några resultat av att vi arbetar med läsfixarna än men förhoppningsvis kommer vi att göra det med kommande klasserna i och med att hela skolan kommer att arbeta med läslyftet fom ht Åtgärder Det är viktigt att fortsätta med läsfixarna i 7-9. Nästa år kommer vi att satsa på sv i och med läslyftet samtidigt som vårt arbete i matematik fortsätter Engelska: Elevernas resultat på de nationella proven stämmer väl överens med deras betyg. Inga synbara skillnader mellan pojkar och flickor. Åk 9: Matematik: en på NP stämmer väl överens med både jul- och slutbetyg i 9a. I 9b stämmer det inte lika väl och det är fler A i betyg än det är på NP. Det var dessutom fler elever som inte klarade NP men som får E i betyg. Inga synbara skillnader mellan pojkar och flickor. Analys Läraren som ansvarar för 9b var sjuk och hennes förklaring är att eleverna struntat i NP. Åtgärder Det är viktigt att fortsätta arbeta med begrepp, resonemang och problemlösning för att fortsätta med de goda resultaten. No (fysik): : Överlag stämmer betyg och resultaten ganska väl överens för 9a. So (samhällskunskap): : Överlag stämmer slutbetyg med resultat på NP för båda klasserna men något högre betyg i slutbetyg jämfört med julbetygen. Ingen större skillnad mellan pojkar och flickor i betygen eller NP. Analys Några elever som inte mått bra i slutet av läsåret har inte samma resultat på NP som i slutbetyget. Lite högre nu jämfört med julbetyget bla på grund av resultat på NP. Åtgärder Mer tid behöver avsättas under kommande läsår för sambedömning. 16

18 Svenska: (9a) och (9b) Några elever har presterat bättre på NP än de gjort i andra uppgifter men betygen ser ut ungefär som i julas. Någon har presterat sämre men NP är ej det enda som avgör betyg. I stort sett stämmer NP med slutbetyget. Generellt ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. Åtgärder Mer tid behöver avsättas under kommande läsår för sambedömning. Engelska et på NP stämmer ganska väl överens med betygen för 9a medan i 9b har ganska många elever har fått lägre betyg än det sammanvägda betyget i NP Analys Eftersom det i betygssättningen handlar om olika förmågor och detta blir inte synligt i det sammanlagda resultatet i NP kan provresultatet skilja sig på betyget. Inga stora skillnader mellan flickor och pojkar. Trots att tid avsatts för sambedömning finns olika syn på hur uppsatser ska bedömas. Åtgärder Mer tid behöver avsättas under kommande läsår för sambedömning. Viktigt att ha betygsdiskussioner i åk 6-9 (gäller samtliga ämnen)för att ytterligare få en likvärdig bedömning. I utvärderingar av NP lyfta upp nackdelar som den sammanlagda bedömningen i NP har eftersom detta inte stämmer överens med betygssystemet. Detta gör berörda lärare direkt till Skolverket. För samtliga årskurser och ämnen gäller fom nästa läsår nya rutiner för arbetet med de nationella proven med syfte att möjliggöra sambedömning i ytterligare omfattning. 6.2 Betygsresultat åk 9 Betygsmedelvärdet efter vt 2015 i åk 9 är 229,5. 98 % av eleverna är behöriga till gymnasiet (en elev saknar behörighet). Flickorna ligger generellt sätt högre betygsmässigt än pojkarna (238p rel. 219p) Ämnesmässigt ligger då också flickorna, förstås, något poäng högre betygsmässigt. 17

19 18