Plan för verksamheten 2014/2015 Wallerska skolan

Transkript

1 Plan för verksamheten 2014/2015 Wallerska skolan

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och förutsättningar 2. Normer och värden/ det goda mötet 3. Kunskaper, betyg och bedömning 4. Barn i behov av stöd 5. Samverkan förskoleklass, fritidshem och skola 6. Utveckling och lärande förskoleklass och fritidshem 2

3 1. Inledning och förutsättningar Vår elev och kunskapssyn skall präglas av viljan att utgå från individens behov. Trygghet, ansvar, respekt för varandra och en god självkänsla, är viktiga ledord i vår verksamhet. Skolledningen består av rektor och biträdande rektor som tillsammans med tre arbetslagsledare utgör skolans ledningsgrupp. Personalen är organiserad i arbetslag som har ansvar för att skapa en sammanhållen pedagogisk verksamhet för barnen med utgångspunkt utifrån styrdokumenten för verksamheten. Läsåret 2014/2015 är ca 37 personer anställda på Wallerska skolan. De är fördelade på yrkeskategorierna förskollärare, fritidspedagog, lärare, specialpedagog, elevassistent, skolsköterska, kurator, vaktmästare, administrativassistent, biträdande rektor och rektor. Skolan har ca 295 elever, varav 47 går i förskoleklass. Ca 160 barn är inskrivna på skolans tre fritidshem. Av skolans totala antal elever var ca 40 % berättigade till modersmålsundervisning under föregående läsår. Huvuddelen av skolans elever kommer från skolans upptagningsområde, Nya Hjärsta och Irisgatan. Skolan har också ett stort antal elever som valt skolan som bor i Varberga eller Vivalla. 3

4 1. Normer och värden/det goda mötet Mål 1. Ingen på vår skola är utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering. 2. Skolans Trygghetsplan är väl förankrad bland eleverna och används som ett verktyg i skolans värdegrundsarbete. 3. Eleverna på skolan arbetar med värdegrundsfrågor såväl under skol- som fritidstid. 4. Skolan skall kännetecknas av att goda möten alltid sker mellan personal, elever och föräldrar. Processen: På skolan har vi ett förhållningssätt som främjar tryggheten för barnen både i skolan och i fritidshemmen. I värdegrundsarbetet arbetas det med jämställdhet, mångfald, demokrati och attityder. Vi skapar goda relationer genom att visa hänsyn och ömsesidig respekt för allas olikheter. Goda relationer skapas också genom att de vuxna är goda förebilder och ger barnen verktyg för att hantera olika konfliktsituationer. Detta gör vi bl.a. genom att kontinuerligt arbeta med livskunskap som ska vara uppstrukturerat. Livskunskap innebär att vi arbetar förebyggande mot trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Livskunskapen ska utgå från gruppen och anpassas därefter. Ett bra tillfälle att ta vara på elevernas synpunkter och tankar kring gruppens behov är klassråden. Skolans policy består av sex byggstenar; trygghet, ansvar, respekt, empati, självkänsla och självförtroende. I all undervisning ska dessa implementeras. Genom trivselenkäten som görs en gång per termin med eleverna får vi reda på hur eleverna mår. Eleverna får därmed en chans till inflytande i sin arbetsmiljö. Vi hänvisar till frågorna i trygghetsplanen. Resultatet utvärderas och åtgärder vidtas vid behov. Vi har även elevråd på skolan där det finns en representant från varje klass och årskurs. Nytt för i år är att även förskoleklassen har två representanter. I detta forum får eleverna inflytande och chans att påverka. Två pedagoger har ansvar för elevrådet. För att öka elevernas trygghet är det alla pedagogers uppgift att ta sig tid med eleverna för att samtala om deras situation i skolan. Detta för att eleverna ska uppleva att de vuxna i skolan engagerar sig i deras situation. Vi vill även träna lågstadiebarnens förmåga att bry sig om varandra genom att vara veckans rastkompis. Trygghetsteamet på skolan träffas en gång i veckan, om ett mobbingärende kommer till deras kännedom arbetas det med detta ärende direkt efter skolans mobbingplan. Där samtalas även om läget på skolan utifrån rapporter som lämnas in från klasslärarna minst var tredje vecka. På fritidshemmen arbetar pedagogerna med olika samarbetsövningar där barnen får träna på att lösa olika problem tillsammans. Det är också en viktig del av fritidspedagogernas arbete att vara ett stöd på fritids och hjälpa barnen att lösa de konflikter som uppstår när det gäller kamratrelationer. Personalen för diskussioner om pedagogiska frågor på sina veckomöten. Målbeskrivningar för varje fritidshem har utarbetats. Trygghetsplanen för skolan nyupprättas hösten 2014 efter personalens utvärdering av främjande och förebyggande åtgärder. Trygghetsplanen ska vara väl förankrad bland eleverna. Arbetslagsledarna och delar av trygghetsteamet kommer att under hösten utbildas i det Goda mötet för att sedan fungera som samtalsledare i personalgruppen. 4

5 Ansvariga: Trygghetsteam, pedagoger samt skolledningen Mentorer/klasslärare ansvarar för att information lämnas till Trygghetsteamet och rektor. All personal arbetar mot målen. Utvärdering och analys: Dokumentation sker löpande av pedagoger när gäller olika typer av kränkningar. Skolan följer kommunens direktiv gällande hanteringen av olika kränkningar. Varje mentor/klasslärare förväntas också skicka in rapporter till trygghetsteamet om hur situationen i klassen är regelbundet. En utvärdering av värdegrundsarbetet genomförs vid läsårets slut av elever och pedagoger. Denna utvärdering ligger till grund för den nyupprättade trygghetsplanen det följande läsåret. Resultatet kommunens brukarenkät används i analysarbetet. 3. Kunskaper, betyg och bedömning 1. Alla elever skall i slutet av skolår 1 kunna läsa. 2. De samlade betygsresultaten för skolår 6 är markant högre än föregående läsår. 3. De pedagogiska planeringarna är lätta att förstå för elever och vårdnadshavare. 1. Det förekommer redan språkutvecklande arbete av god kvalitet i förskoleklassen och i årskurs ett, men det finns fortfarande utmaningar. Flera elever än tidigare, även med svenska som modersmål, har svårt med det vardagliga språket och därmed ett sämre utgångsläge när det gäller att vara förberedd för läsinlärning. Vi behöver fundera kring hur vi kan fånga upp dessa barn tidigare och sedan hitta effektiva arbetssätt för att stärka deras språkliga förmåga. För att tydligare se de individuella behoven behöver vi vidareutveckla det första språkliga diagnosarbetet i förskoleklassen på höstterminen, till exempel genom att använda LUS-schemat. Vi behöver också använda metoder som beskrivs bland annat i boken Stärk språket, stärk lärandet samt arbeta med boksamtal, lässtrategier med mera för att tidigt hjälpa eleverna att ta till sig och förstå texter. 2. Det är viktigt att med effektiva metoder i tid kartlägga elevers behov av extra stöd. Dessutom måste vi hitta bra arbetssätt i klassrummet där så många elever som möjligt får chans att utveckla sina kunskaper maximalt efter sina förutsättningar. Vi arbetar utifrån en flexibel fördelning av resurser för att tillgodose så många elevers behov som möjligt. Vi måste ha en röd tråd i arbetet mellan stadierna för att få en kontinuitet för eleverna och pedagogerna. Alla pedagoger måste vara insatta i vad som krävs i olika skeden för att kunna samverka och bygga på i samma ritning. Vi behöver avsätta tid regelbundet för samtal och planering över stadierna. För att få så likvärdig bedömning som möjligt av elevernas förmågor måste vi i ännu större utsträckning ta tid till sambedömning på skolan och tillsammans med andra lärare i Örebro. Detta bör ske både i samband med nationella prov samt övrig bedömning. 5

6 Vi kommer att samarbeta med utvecklingspedagoger i Örebro kommuns kvalitetsutvecklargrupp. Samarbetet kommer att ske till största delen under vårterminen. En målsättning är att skapa ett pedagogiskt årshjul för att strukturera och förenkla planeringen av det gemensamma pedagogiska arbetet. 3. De pedagogiska planeringarna är nu väletablerade redskap i det pedagogiska arbetet. De behöver dock utvecklas och bli tydliga för eleverna så att planeringarna blir redskap för dem då de ska bli medvetna om vilka kunskapskrav som skall uppfyllas i de olika arbetsområdena. Alla pedagogiska planeringar skall skrivas med tydligt elevfokus. Vi använder tid på pedagogiska konferenser till att utbyta erfarenheter kring hur vi har arbetat med dessa planeringar för att lära av varandra och därmed få en högre kvalité. Ansvariga: 1. Pedagoger i arbetslag F-1 och speciallärare. 2. Skolledning och berörda lärare. 3. Undervisande lärare. Utvärdering och analys: 1. Regelbunden uppföljning kommer att göras av de diagnoser som utförs i klasserna. Till detta behöver avsättas mer planeringstid för lärarna i förskoleklass. Utifrån resultaten behöver vi också organisera arbetet på ett flexibelt sätt så att vi bättre kan möta individuella behov hos eleverna. 2. Utvärdera resursfördelningen regelbundet (t ex efter en fyra-femveckorsperiod) för att resurserna ska hamna rätt. I slutet av läsåret gör vi en gemensam utvärdering för att eventuellt förändra systemet. Vi behöver också regelbundet utvärdera och vidareutveckla våra samarbetsformer över stadierna för att skapa en skola som arbetar åt samma håll. Resultatet av sambedömningsarbetet utvärderas vid slutet av varje läsår. Vi behöver hela tiden utveckla detta för att få större likvärdighet. 3. Vi utvärderar i slutet av läsåret hur arbetet med de pedagogiska planeringarna gått. Vi ser hur många tillfällen som använts till att samtala om detta och granskar hur de pedagogiska planeringarna är utformade. 6

7 4. Barn i behov av stöd Mål 1. Arbetsformer och metoder är utvecklade så att samtliga elever ges rätt utmaningar och rätt stöd. 2. Skolans stöd är flexibelt och insatserna utvärderas kontinuerligt. 3. Aktuella åtgärdsprogram finns och är viktiga redskap i arbetet med att nå elevernas individuella mål. Processen: För att identifiera elever i behov av stöd och avgöra vilka insatser som ska ges har skolan en elevhälsogrupp. I denna grupp ingår rektor, biträdande rektor, specialpedagog och resurslärare. De träffas varannan vecka för att samtala om elevernas utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Skolsköterska och kurator deltar ibland. Inför varje träff samtalar arbetslagen om vilka elever som har stödbehov. I elevhälsogruppen samtalar och beslutar man om vilka åtgärder som kan bli aktuella för att hjälpa eleverna att utvecklas vidare. Åtgärderna kan vara förändringar på organisations-, grupp- eller individnivå. När elevhälsogruppen behöver råd eller stöd involveras elevhälsoteamet som består av skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, specialpedagog och rektor. Dessa träffas en gång i månaden för att diskutera aktuella ärenden. Gruppen gör prioriteringar och fattar beslut om eventuella utredningar eller andra stödinsatser. Kontinuerlig fortbildning sker i respektive arbetslag utifrån föreläsning samt litteratur om formativ bedömning och om hur vi i klassrummet uppmärksammar elever i behov av extra anpassning/ särskilt stöd. Fortbildning utgår från forskning av t.ex. Dylan William och John Hattie. I arbetslagen har vi kontinuerliga diskussioner om metoder och arbetsformer för att ge stöd på alla plan. Vi arbetar på att hitta vägar och metoder för att ge varje barn lust att lära. Vi gör utvärderingar och omprioriteringar för att varje elev ska få det stöd vi har möjlighet att ge. Resurspedagogernas schema är flexibelt och uppdateras regelbundet efter utvärdering för att utnyttja resurserna effektivt. Vi använder oss bl.a. av digitala hjälpmedel (surfplattor, bärbara datorer m.m) i undervisningen. I arbetet att utveckla våra kunskaper om digitala hjälpmedel använder vi oss av IKT-pedagog och DLC (Digitalt Lär Center). Detta för att elever i behov av stöd ska få den hjälp och det stöd som den digitala världen erbjuder. Under läsåret 14/15 byter vi digital skolplattform från Infomentor till It s learning. Vår förhoppning är att elever i behov av stöd kan få hjälp av länkar (videoklipp och ljudfiler om aktuellt studieområde) via It s learning. Åtgärder dokumenteras i IUP och åtgärdsprogram upprättas när behov av det föreligger. Ansvariga: De ansvariga är all personal tillsammans med skolledning, elevhälsoteam, elevhälsogrupp och trygghetsteam. Utvärdering och analys: Utvärdering av stödinsatser sker kontinuerligt i alla verksamheter/grupper. Här gör vi analyser av om de stödinsatser som vi gjort och/eller om vi behöver omprioritera fortsatta insatser. 7

8 5. Samverkan, förskoleklass, fritidshem och skola Mål 1. Samarbetet mellan förskoleklassen och årskurs 1 är utvecklat. 2. Samarbetet är välfungerande mellan avdelningarna på skolans fritidshem. 3. Samarbetet är välfungerande mellan Wallerska skolan och närområdets förskolor och skolor. Processen: Samarbetet mellan förskoleklassen och årskurs 1 är påbörjat. Redan under förra läsåret påbörjades arbetet. Ett förändrat arbetssätt i förskoleklassen innebär större möjligheter till flexibla grupperingar. Där gruppen ibland är hel och vid andra tillfällen delad två eller fyra grupper. Delar av detta arbete har flyttat över till årskurs 1. En ambition är att skapa tid för lärarna i förskoleklass och årskurs 1 för att föra samtal om hur arbetet kan utvecklas. Tid till detta kan tas på studiedagar, vid arbetslagstillfällen och i samband med arbetsplatsträffar. Fritidspedagogerna har gemensam planeringstid 1h/vecka där det ges utrymme för pedagogiska diskussioner. Rektor deltar ofta. På loven samarbetar fritidsavdelningarna med olika typer av aktiviteter för att skapa meningsfull och stimulerande verksamhet för eleverna. Vid sjukdom och ledigheter samverkar personalen för att skapa en så bra verksamhet som möjligt för att inte behöva plocka in vikarier i verksamheten mer än då det absolut krävs. Barnen får gärna gå mellan avdelningarna. Vi ser avdelningarna som ett stort fritidshem, där vi har gemensamt ansvar för alla barn. Vi har gemensamma regler och samma förhållningssätt. Gemensamma aktiviteter under terminens gång exempelvis: Halloween- och midsommarfirande samt även temaveckor är viktiga för oss för att alla barns ka få mötas och för att eleverna skall uppleva att fritidshemmen hör samman. Sedan flera år pågår ett samarbetsprojekt mellan områdets alla förskolor och skolor med syfte att skapa bättre övergångar mellan förskola-förskoleklass-årskurs1. Detta arbete är viktigt och en tydlig målsättning är att vi ska se till så att vi har goda kunskaper om varandras verksamheter så att risken minskar föra att barnen gör samma sak flera gånger i olika verksamheter, att kvalitén i överlämnandet av information mellan de olika verksamhetsdelarna är hög är också en viktig del i det gemensamma arbetet. Ansvariga: Fritidspedagoger och rektor Utvärdering och analys: En utvärdering av arbetet mellan förskoleklass och årskurs 1 görs vid läsårets slut. Personalen på de olika fritidsavdelningarna sitter tillsammans och utvärderar kontinuerligt efter utförda aktiviteter. I slutet på varje termin utvärderas gemensamma planeringstider, regler och förhållningssätt. Samarbetsprojektet mellan förskola och skola utvärderas efter varje tillfälle och rektorerna i teamet ansvarar för hur arbetet drivs vidare. 8

9 6. Utveckling och lärande förskoleklass och fritidshem 1. Alla barn i förskoleklass och på fritidshemmet stimuleras till utveckling, lärande och kreativitet. 2. Skolverkets nya allmänna råd för fritidshemmet och förskoleklassen är välförankrade i personalgruppen. 3. Målen för förskoleklass och fritidshem är tydliggjorda för elever och föräldrar. Processen: Under höstterminen har Skolverket kommit ut med nya Allmänna råd för fritidshem samt förskoleklass. Det är ett gediget material som påvisar förskoleklassens och fritidshemmens uppdrag, innehåll och kvalitet. Fokus läggs på lärandemiljön, samverkan med olika skolformer och samverkan med hemmen. Utifrån de Allmänna råden arbetar pedagogerna i verksamheterna med Läroplanens uppdrag. Värdegrundsarbete såsom lära barnen socialt samspel är särskilt viktigt. Skapande verksamhet och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vi använder oss även av olika uttrycksformer såsom drama, musik, dans, bild och form. Både fritidshemmen och förskoleklassen arbetar utifrån ett grupporienterat arbetssätt. Delar av personalen deltar i Skolverkets dag där de nya Allmänna råden för förskoleklass samt Fritidshem belyses. På skolan arbetar vi oss igenom detta material och samtalar kring vårt uppdrag. Hur omvandlar vi riktlinjerna i de Allmänna råden till vår vardag och verklighet? Vi har fokus på kvalitet. Genom att använda oss av föräldramöten, skolans hemsida, skolråd, informationsbrev/veckobrev, utvecklingssamtal samt enskilda föräldrasamtal tydliggör vi vårt arbete för våra elevers föräldrar. I det dagliga arbetet i förskoleklass och fritidshem görs våra elever medvetna om skolans och fritidshemments mål. Ansvariga: All personal tillsammans med rektor och arbetslagsledare. Utvärdering och analys: Utvärdering under arbetes gång genom samtal i arbetslagen samt med skolans ledningsgrupp. Brukarenkäten från Barn och utbildning. 9