SKOLFAM Gävle
|
|
- Britt Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLFAM Gävle Psykolog Cecilia Wändell Specialpedagog Kerstin Sandberg
2 24 barn 7 14 år i Gävleborgs län Kartläggningsperiod år 1: 13 september maj 2011 En gemensam sammanhållen testdag (med reservation för de yngre barnen, där vi gjort vissa delar en annan dag). Vårt syfte: - en positiv upplevelse till barnet och familjen. - ett tillfälle att skapa en god allians med familjen. - ge barnet en god arbetsmiljö i val av testlokal.
3 Testdagen 19 barn har testats i Gävle i en särskilt anpassad testlokal 2 barn har testats i skolan 1 barn i familjehemmet 1 barn av pedagogerna i sin skola 1 barn på familjehemsmammans arbetsplats
4 Schema för testdagen 9.00 genomgång dagen Wisc, 5 deltest /ABAS och SDQ med familjehemsföräldern Ca gemensam fikapaus pedagogiska test / forts. ABAS / SDQ Ca en timmes lunchpaus Ca forts. Wisc, 5 deltester gemensam fikapaus forts. pedagogiska tester Avslut beroende på ålder DLS- rättstavning har alltid gjorts i skolan. För de yngre barnen har Beck gjorts en annan dag.
5 24 barn i gruppen 7 14 år Gruppen har bestått av: 9 barn som varit 12 år och äldre, 9 andra mellanstadiebarn och 6 har varit lågstadiebarn Barnens ålder är i genomsnitt 10:11 år Placeringstid i genomsnitt för barnen är 5:6 år i familjehem Två barn har inte genomfört hela testet Ett barn har fått diagnos Atypisk autism och ett barn utreds för grav språkstörning
6
7 Preliminärt resultat resultat - psykolog: WISC - IV Medelvärde WISC (23 barn): 90.8 Värdena låg mellan (jfr H-borg ) 3 barn fick ett resultat under 70 (GAI- över 70) och för 1 barn kunde testet inte genomföras. Högsta medelvärdet: skala perceptuell funktion Arbetsminnet värdena: Definition av normalzon respektive ?
8 Prel. psykologresultat forts. SDQ totalpoäng symtom - lärarskattning: 12 barn på gränsvärdet och däröver. -familjehemsskattning: 14 barn på gränsvärdet och däröver. Familjehemmet lever nära barnet och känner barnet på ett annat sätt än vad kanske skolan gör? SDQ totalpoäng Prosocialt beteende - lärarskattningen: 13 (av 24) barn på gränsvärdet 6 och däröver -familjehemsskattning : 18 (av 24) barn på gränsvärdet 6 och däröver Skolan en större social utmaning för barnen?
9 Prel. psykologresultat forts. ABAS ll - Generella Adaptiva Färdigheter (GAF): lärarskattningen: 7 barn (av 24) som ligger betydligt under i skalan. familjehemsskattning: 5 barn (av 24) som ligger betydligt under i skalan. Högst skattade färdigheter enligt ABAS: lärarskattningen: Praktiska färdigheter (Självomsorg, Samhällsdelaktighet) familjehemsskattning: Praktiska färdigheter (Samhällsdelaktighet, Hälsa och säkerhet)
10 Prel. psykologresultat forts. Lägst skattade färdigheter enligt ABAS: lärarskattningen: Sociala färdigheter (fritid) familjehemsskattning: Kognitiva färdigheter (Självstyrning) ABAS- fritid lärarskattningen: 13 (av 24) barn på skalpoäng 6 och därunder, vilket är klart under genomsnittet och därunder. familjehemsskattning: 10 (av 24) barn på skalpoäng 6 och därunder, vilket är klart under genomsnittet och därunder.
11 Prel. psykologresultat forts. Becks ungdomsskalor psykiskt välmående Resultaten motsvarar ett genomsnitt Antal avvikande värden: - Ångestskalan - 6 barn - Depressionsskalan - 5 barn - Ilskeskalan - 4 barn - Normbrytande beteende - 6 barn - Självbild - 3 barn
12 Prel. psykologresultat forts. Relationsskala Elevskattning: - generellt höga värden, med ett undantag. 1 har inte skattat. Lärarskattning: - Barn som är svåra att nå fram till känslomässigt 8 (1/3). - Barn som ses som pedagogiska utmaningar: värde 3 och lägre 8 (1/3).
13 Preliminärt resultat pedagogiska tester 23 tester är genomförda Genomsnitt: Antal genomförda inom parentes Staninevärden 1 9 Medelvärde 4-6 DLS - Läshastighet med förståelse : 4,91 (15) lägst värde var 2 och högst 7 - Läsförståelse: 4,25 (8) lägst värde var 2 och högst 7 - Ordförståelse: 5,1 (21) 8 elever har stanine 4 och under, 5 har stanine 6 och över (3 har stanine 9) - Rättstavning: 4,38 (22) 9 elever har stanine 4 och under, 6 har stanine 4 och över (2 har stanine 9) - Läslust: 7,8 glada tigrar och 2,0 ledsna tigrar (5)
14 Forts. Preliminärt resultat pedagogiska tester Läskedjor - Teckenkedjor: 3,47 (15) - Ordkedjor: 3,71 (21) - Meningskedjor: 3,33 (15) - Bokstavskedjor 4,14 (7) Matematik - Stanine 4,13 (24) 13 får stanine 4 och under, 6 får stanine 6 och över (en pojke i åk 1 får stanine 9 för åk 2)
15 Reflektion Vi har blivit väl mottagna av skolan, men upplevt en större utmaning i våra mest avlägsna kommuner. De har inte varit förankrade i projektets syfte, som de andra. Några av våra handlingsplaner har bifogats vid överväganden till socialnämnden. Ett bra pedagogiskt stöd, har varit kommunens IKT- pedagoger Hur mycket fokus lägger vi på - barns sociala färdigheter? - barnens fritid? Hur kan vi höja nätverksbarnens sociala situation (6 barn i vår grupp 1/4)?
16 Funderingar inför år 2 : Forskningsstöd i analys av materialet i kartläggning 1? Utbildning till pedagoger i skolan: - I vilken omfattning? - När i tid? - Hur finansiera? Förslag på ämnen och goda föreläsare!
17 Funderingar inför år 3 : Handledning vid rapportskrivning och disposition samt analys av hela materialet?
SKOLFAM Gävle 2010-2013
SKOLFAM Gävle 2010-2013 Samarbete mellan Socialtjänst och B& U Gävle kommun. Psykolog Cecilia Wändell cecilia.wandell@gavle.se Specialpedagog Kerstin Sandberg kerstin.sandberg@gavle.se www.skolfam.se UTBILDNING
SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Landskrona. ca 43400 invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende
Landskrona ca 43400 invånare Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende Värdegrund BRA -Bemötande -Resultat -Ansvar Organisation Familjehemssektionen (Fosterhem)
Projektrapport. Skolfam. Skolfam Malmö SLUTRAPPORT. Malmö stad
Projektrapport Skolfam Skolfam Malmö SLUTRAPPORT Malmö stad 2012-2015 Upprättad Datum: 2015-09-28 Version: 1.0 Ansvarig: Lina Heimer, Malin Olsen, Annika Wennerström Förvaltning: Stadsområdesförvaltning
Skolprojekt inom Familjehemsvården
Skolprojekt inom Familjehemsvården Ett forskarstött samverkansarbete mellan Norrköpings kommun och Stiftelsen Allmänna Barnhuset år 2008-2011 2012 2 Projektrapport SkolFam 2 Projektgrupp och författare:
Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!
2 3 . 4 5 Rektor Nina Lidfors 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Skolverket: En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner
Rapport Skolfam. Uppsala kommun
Rapport Skolfam Uppsala kommun 2012 2015 Upprättad: Uppsala kommun 2016-03-29 Socialförvaltningen, Avdelning Placering, Enhet Resurs Författare: Agneta Holmbom, leg. psykolog Anette Olsson, specialpedagog
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
II
II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Skolverket: En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till
Tjänsteskrivelse. Projektrapport Skolfam Malmö 2012-2015
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) PDatum 2015-10-02 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se Tjänsteskrivelse Projektrapport Skolfam Malmö 2012-2015 SOFS-2015-398
Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?
Bakgrund Språkets betydelse för lärandet Språket utgör grunden för allt skolarbete och möjligheten att hantera en text är avgörande för hur att klara sig i samhället. Språklig kompetens är av avgörande
Projektrapport Skolfam Gävle kommun
SOCIALTJÄNSTEN Projektrapport Skolfam Gävle kommun 2010-2013 En skolsatsning inom familjhemsvården i samverkan med Barn- och ungdomsförvaltningen Projektrapport Skolfam Gävle kommun 2012-2013 En skolsatsning
få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever
Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare
Projektrapport Skolfam Gävle kommun 2010-2013
SOCIALTJÄNSTEN Projektrapport Skolfam Gävle kommun 2010-2013 En skolsatsning inom familjhemsvården i samverkan med Barn- och ungdomsförvaltningen Projektrapport Skolfam Gävle kommun 2012-2013 En skolsatsning
Rapport kring uppföljningen av Skolfam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Remes Jenni Datum 2016-03-30 Diarienummer SCN-2016-0118 Socialnämnden Rapport kring uppföljningen av Skolfam Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga
Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Beslut 1. Socialnämnden godkänner projektrapporten och översänder densamma till Kommunstyrelsen.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum 2018-09-12 SN 181 Projektrapport Skolfam (18/SN 0120) Sammanfattning Bildningsnämnden och socialnämnden beviljade 2013 projektet Skolfam utifrån arbetet
Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?
Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner
Sjätte utgåvan oktober 2018 SKOLFAM MANUAL. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola
Sjätte utgåvan oktober 2018 SKOLFAM MANUAL En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Bakgrund Flera internationella och svenska studier visar att familjehemsplacerade
Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad är Skolfam? Skolsatsning inom Familjehemsvården,
Skolprojekt inom Familjehemsvården
Skolprojekt inom Familjehemsvården Resultatrapport och projektbeskrivning Ett forskarstött samverkansarbete mellan Skol- och fritidsnämnden och Socialnämnden i Helsingborgs stad år 2005-2008 Sida 1 Produktion
Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever
Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor
Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Skolprojekt inom Familjehemsvården
Skolprojekt inom Familjehemsvården Resultatrapport och projektbeskrivning Ett forskarstött samverkansarbete mellan Skol- och fritidsnämnden och Socialnämnden i Helsingborgs stad år 2005-2008 Sida 1 Produktion
Skolfam slutrapport. stockholm.se
11111111111 2016 stockholm.se Rapport Skolfam December 2016 Utgivare: Eva Lindström, Mait Svanström. Marianne Qvist Kontaktperson: Eva Lindström 4 (37) Sammanfattning Skolfam är en svensk forskarstödd
Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola
Tredje utgåvan april 2015 SKOLFAM MANUAL En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola Bakgrund Flera internationella och svenska studier visar att familjehemsplacerade
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att
Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos
Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder
Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att
Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
FORSKNINGSRAPPORT 7. SkolMag. Rapport från Magelungens pilotprojekt. 2012-2015. Fredrik Ahlén Ingemar Oldenvi
FORSKNINGSRAPPORT 7 SkolMag Rapport från Magelungens pilotprojekt. 212-215. Fredrik Ahlén Ingemar Oldenvi 215 Förord Detta pilotprojekt har som syfte att prova SkolFams modell (utvärdering av specialpedagogisk-
Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall barnet är i behov av att dyslexidiagnos
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Nordiska Barnavårdskongressen 2012 09 13 Eva Pennegård, Helsingborgs stad Jens Dietrichson, Helsingborgs stad & Ekonomihögskolan vid Lunds
Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby
Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby Psykologutredning Ur Riktlinjer
Med utgångspunkt i barnkonventionen
4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige
Dnr 2016/01 Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Natalie Durbeej & Clara Hellner Gumpert Centrum för psykiatriforskning Norra Stationsgatan 69 113 64 Stockholm
Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument
M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:
TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd
TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till
Trygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse
Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt
Maria Levlin. Maria Thellenberg
Maria Levlin Lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Maria Thellenberg Specialpedagog i Lycksele kommun Läsintervention i åk 2 - en interventionsstudie En interventionsstudie i åk 2 med syftet att
Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter
Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska
Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206
SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9
Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att
Handlingsplan dyslexi Viksängsskolan
VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 1(5) Handlingsplan dyslexi VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 2(5) Innehållsförteckning 1.Screening... 3 1.1 Screening år 6... 3 1.2 Screening år 7... 3 1.3 Ytterligare diagnostisering...
Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5
Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5 Lokal handlingsplan Läsa och skriva Att ge stöd till en positiv läs- och skrivutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att tidigt
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:
Kartläggningsplan för Södertälje
Kartläggningsplan för Södertälje 1 Material för pedagogisk kartläggning av elevers läs- och skrivförmåga i Södertälje skolor, inkl. kommungemensamma obligatoriska diagnosmaterial År Material Tid Ansvarig
Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23
Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter
Kurs läs och skriv Avkodningstest
Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Kartläggningsplan för Grundskolor, Hudiksvalls kommun läsåret 2016/2017
Kartläggningsplan 2016-05-02 1 (12) Kartläggningsplan för Grundskolor, Hudiksvalls kommun läsåret 2016/2017 Från förskoleklass till årskurs 9 Att lägga in i skolans årshjul: Rektor tillsammans med specialpedagog
Testteori och kartläggning
Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen
FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2
FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 Inom ramen för projektet Automatisk läsning och goda läsförståelsestrategier (år 2015-2017) har Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi i Vasa getts möjligheten
Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling
Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,
BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!
BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:
Systematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar
14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18
Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18 Vision: Strömsskolan - en trygg och trivsam skola med höga resultat. Vi kan, vi vill och vi vågar! Bakgrund och syfte: Utvecklingsplanen ska konkretisera och
Språket. Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter. Strömstad kommun Resurscentrum
Språket Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter Strömstad kommun Resurscentrum Syfte med handlingsplanen är i korthet att: Skapa gemensamma rutiner i Strömstad Kommun
Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter
Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter Sammanställd av Svenska Dyslexiföreningen Denna skrift kan rekvireras från: Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42, 1 tr ö g. 113 48 STOCKHOLM Telefon:
Utvärdering av Barnhälsan
Utvärdering av Barnhälsan En pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa www.lio.se Sammanfattning Barnhälsan är en pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig
Depressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet
Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter
Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling
Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens
Inlärningsproblem och psykisk hälsa
1 Inlärningsproblem och psykisk hälsa Ingvar Lundberg & Christos Kolovos Huvudfåran i forskningen om inlärningssvårigheter i skolan handlar om ett sökande efter orsaker. På senare tid har särskilt den
Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter
Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm
Efternamn... Förnamn...
Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.
Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/
Skolfam 2017 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/2017. 1 Alla bilder i rapporten kommer från barn som medverkade i det delaktighetsprojekt som genomfördes inom Skolfam
Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.
Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning
Bästa klassen Nanny Palmkvistskolan Sammanställning av resultat och erfarenheter
Bästa klassen Nanny Palmkvistskolan 2010-2012 Sammanställning av resultat och erfarenheter Helsingborg september 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BÄSTA KLASSEN... 3 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL...
Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16
Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare
KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER
EGEHEM UTBILDAR KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER KONFERENSER & WORKSHOPS KURSER ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR EGEHEM ERBJUDER ETT UTBUD AV UTBILDNINGSTILLFÄLLEN. DU FÅR TA DEL AV DET SENASTE INOM FORSKNING OCH
Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring
Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring Nina Mohss masterexamen i specialpedagogik Rådgivare SPSM Vad finns skrivet om specialpedagogik i förskolan? Syfte Syfte med studien är att få en
Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Remiss - Utredning av språklig förmåga
Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,
I särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Kvalitetsanalys. Tranängskolans f-klass/fritidshem
Kvalitetsanalys Tranängskolans f-klass/fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten...
Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2012-11-21 108 Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn Dnr BUN 2012/2229 Handlingar Motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn. Förvaltningskontorets
Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Kvalitetsrapport 2016
Kvalitetsrapport 2016 Barn- och utbildningsnämnden Vretaskolan Postadress Besöksadress/Reg.office Telefon Telefax Organisationsnummer Bankgiro Box 66 Stångörsgatan 10 Nat 0173-860 00 Nat 0173-175 37 212000-0290
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Minnesanteckningar skolanalysgruppen
2014-01-20 Minnesanteckningar skolanalysgruppen Plats och tid: Rådhuset Staffanstorp, lokal Esarp Onsdagen den 15 januari kl 8.30-12.30 Närvarande: Nino Vidovic, Max Jörgensen, Rickard Severin Ekström,
Efternamn... Förnamn...
Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.
Finlandssvensk normering av Ordförståelse ur DLS för skolår 5
Finlandssvensk normering av Ordförståelse ur DLS för skolår 5 Inom utvecklingsprojektet gällande kartläggning av och stödåtgärder vid inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem (åren 2015-2018)
Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd