Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?

Transkript

1 Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Nordiska Barnavårdskongressen Eva Pennegård, Helsingborgs stad Jens Dietrichson, Helsingborgs stad & Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

2 Bättre utbildning och hälsa för barn i riskgrupper Part Preventivt arbete tillsammans SKL FHI NATIONELL SAMVERKAN Allmänna Barnhuset Socialstyrelsen Rädda Barnen Kommunstyrelsens förvaltning HELSINGBORG Part Preventivt arbete tillsammans Utvecklingsnämndens förvaltning LANDSKRONA Skol och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Kulturförvaltningen Utbildningsförvaltningen REGION SKÅNE Individ och familjeförvaltningen Fritids och kulturförvaltningen Kommunstyrelsens förvaltning REGIONAL SAMVERKAN INTERNATIONELL SAMVERKAN

3 Utveckling av arbetet Familjehemsplacerade barn Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd & nyanlända barn Barn i ekonomiskt utsatta områden Familj Organisation Barn Skolfam Utsikter HUB Samverkan Primärvård, Skola, Socialtjänst Elever och föräldrar

4 Strategiska fokusområden Att skapa förutsättningar för god utbildning och hälsa Att med gemensamt ansvar arbeta gränsöverskridande, eftersom frågorna inte kan hanteras framgångsrikt av en enskild förvaltning. Att utgå från avgränsade riskgrupper för att därigenom skapa nytta för alla barn. Att mäta, analysera och följa barnens resultat. Att bedriva utvecklingsarbete utifrån barnens resultat.

5 Vad behövs för effektiv organisering av komplexa tjänster? Organisatoriskt lärande Motivation Koordination

6 Organisatoriskt lärande Strukturerad och kontinuerlig återkoppling: Före efter mätningar av relevanta resultatmått: för att kunna följa och analysera utvecklingen. Kontrollgrupper, jämförelsegrupper och/eller normerade tester: för att veta om vi gör någon skillnad jämfört med normal utveckling. Kontinuerliga mätningar och analys av (enklare) resultat och processmått: för att veta om vi är på rätt väg/arbetar på rätt sätt.

7 Motivation Stödjande funktioner: Förvaltningar: Gemensamma och tydliga mål inom utbildning och hälsa för gemensamma målgrupper. Skolpersonal och övrig personal: Analys och utvecklingsstöd. Elever: Höga förväntningar.

8 Koordination Rutiner för samverkan: Förutbestämda processer för det som vi vet kommer att ingå i arbetet kring varje aktualiserat barn (exempelvis formering av grupper kring barnet, mätning). Utse person med samlat ansvar för barnet. Bestäm vart frågor som inte kan besvaras och beslut som inte kan fattas av de medarbetare som närmast barnet ska ta vägen ( beslutshierarki ).

9 Utveckling av arbetet Familjehemsplacerade barn Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd & nyanlända barn Barn i ekonomiskt utsatta områden Familj Organisation Barn Skolfam Utsikter HUB Samverkan Primärvård, Socialtjänst Elever och föräldrar

10 Källa: Risk and Resilience: Adaptations in changing times. Schoon 2006

11 Arbetsgången steg för steg Erbjudande Kartläggning 1 Analys/plan Insatser/uppföljning Kartläggning 2 Plan

12 Resultat vid start, T 1 Pedagogiska diagnoser IK WISC IV Verbal Perceptuell Total Stanine Läsa Skriva Räkna LOVE WELL WORK WELL PLAY WELL EXPECT WELL

13 Resultat två år senare IK WISC IV Verbal Perceptuell Total Stanine Pedagogiska diagnoser Läsa Skriva Räkna LOVE WELL WORK WELL PLAY WELL EXPECT WELL

14 Språk, läsning och matematik

15 Ordinarie arbetssätt Elev Mätning av resursåtgång och resultat Anpassat arbetssätt

16 Diamant Aritmetik Matte Matte Svenska Läsa Skriva Attityd FrånvaroÅtg.pr.Fungerar AF AG1 AG2 AG3 AG5 AG4 AG6 Magne NP NP SL b kedjor Ordked stavning Ro Lärt Nöjd n och A E n och p p n och p % ja behov ja nej f p p p 2 ja nej e p p p e p p p c p p p e p p p 1 ja ja e p p p f p p n 5 ja ja c p p p f p p p c 7 8 n p p 33 ja nej f 5 4 p p p 19 ja ja d n p p 3 Ordinarie arbetssätt Anpassat arbetssätt HUB Mål: Utbildning & Hälsa

17 Politi k Förvaltning Skollednin g + elevhälsa Arbetsla g

18 Tack för er uppmärksamhet! Mer information?