Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Transkript

1 Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping

2 Vad är Skolfam? Skolsatsning inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn Ett arbete i ett nätverk av 17 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman Metodisk kartläggning och uppföljning baserat på normerade instrument

3 Utanförskap i Sverige Varje år börjar sexåringar skolan i Sverige av dem hamnar utanför samhället senare i livet Placerade barn har 5-10 gånger högre risk att tillhöra dessa Det kostar 216 miljarder kronor, varav 73 miljarder kronor är kommunens kostnader förutom det mänskliga lidandet Källa: Utanförskapets pris, Skandia: Idéer för livet

4 Varför behövs Skolfam? Forskning (Social Rapport 2010) visar att familjehemsplacerade barn utgör en riskgrupp Låga betyg Risk Ratio = 2,7 Justerat för IK RR = 1,5 Högst grundskola Risk Ratio = 3,4 Justerat för IK RR = 1,9 Inskriven på Högskola Risk Ratio = 0,2 Justerat för IK RR = 0,5

5 Varför behövs Skolfam? Självmord Risk Ratio = 6,4 försök = 6,2 Totalstudie, alla födda i Sverige N = Normalpopulation vs barn i långvarig familjehemsvård (LSS exkluderade) Missbruk Alkohol RR 4,8 Narkotika RR 6,8 Kriminalitet Risk Ratio = 7,5 Bidragsberoende Risk Ratio = 9,7 Att vara i långvarig familjehemsvård: Tyvärr en av de starkaste riskfaktorer som studerats! * * [Därmed inte sagt att familjehemsvården är orsaken!]

6 Justerat för skolresultat (att inte höra till sämsta sjättedelen) Självmord Missbruk Kriminalitet RR 6,4 > 4,8 (25 %) försök 6,2 > 3,9 (37 %) Alkohol 4,8 > 2,7 (44 %) Narkotika 6,8 >3,6 (47 %) RR 7,5 > 3,8 (49 %) Bidrag 25 år RR 9,7 > 5,0 (48 %)

7 Underchanser halveras om skolan lyckas Inskriven på Högskola RR 0,2 > 0,4 Justerat för IK: RR 0,4 > 0,6

8 Målgrupp för Skolfam Barn i familjehem i förskoleklass - grundskola Prognos om långsiktig placering Inte i behov av stöd i form av högt individanpassad skolgång (särskola, aspergerklass, särskild undervisningsgrupp, svår språkstörning, institution, pågående utredning inom sjukvården)

9 Tre kontroversiella principer: Samverkan Över professionsgränser, över nämndgränser, ur flera budgetanslag. Stuprören utmanas! Prevention Vi arbetar med barn som inte nödvändigtvis har några aktuella behov, men tillhör en riskgrupp Mätbarhet Vi mäter och jämför resultat. Barnens resultat som motivation, våra resultat som samhällsföräldrar

10

11 Ett Skolfam-team Barnets Socialsekreterare Psykolog Familjehem Lärare Specialpedagog Vårdnadshavare (om möjligt)

12

13 Skolfam organisation nationellt Styrgrupp Skolfam (17+3 adj) Styrgruppens AU (7+3 adj) Nationell Samordnare (1) Allmänna Barnhuset Tjörn Helsingborg Landskrona Norrköping Falkenberg Skellefteå Uppsala Stenungsund Göteborg Lidköping Ronneby Katrineholm Nacka Malmö Stockholm Gävle Karlskrona

14

15 Vetenskaplig utvärdering FORUM för psykosocial hälsa gör effektutvärdering, 91 barn fördelade på 8 interventionskommuner och 9 kontrollkommuner. Klart sommaren I Danmark gör Det Nationale Forskningscenter for Velfaerd också en stor effektutvärdering med två interventionsgrupper och en kontrollgrupp. I Sverige finns hittills tre projektrapporter publicerade: Helsingborg, Norrköping och Gävle. Helsingborgs studie är publicerad i Adoption & Fostering Norrköpings accepterad för publikation i mars 2014.

16 Utredning Genomförande Utvärdering Uppföljning Arbetet med varje elev Intervjuer Uppföljning Tester Skolnärvaro Tester Konsultation Analys Provresultat Analys Fortbildning Återkoppling Betyg Återkoppling Framtidsplan Oro för eleven Skolfamplan

17 Kartläggningen i Skolfam Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse Matematik: Screening av alla förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning) Intellektuell begåvning Känslomässig status Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska vardagsfärdigheter )

18 Ett typiskt resultat efter utredning Psykologiska tester Pedagogiska tester IK ABAS-II Ordförståelse Matematik

19 Resultat från Norrköping Hur bra är det på en skala?

20 WISC-IV Index medelvärde Resultat från Norrköping N= * p < 0,05 *** p < 0,001 T-test av medelvärden, tvåsidigt, parvis ,5% + 5,1% + 8,5% + 6,4% + 8,4% 130 * * * * * * * * * ,14 101,29 97,76 102,71 96,33 88,81 89,14 94,86 91,71 99, VERBAL PERCEPTUELL ARBETSMINNE SNABBHET HELSKALA Test 1 Test 2

21 DLS och läskedjor ** p < 0, N=18 N=12 N=15 N=12 N=18 N= ,2% + 18,9% + 6,2% + 22,0% - 2,7% + 33,3% 7 i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. * * ,27 4,53 4,17 4,17 4,06 4,33 3 3,67 3,67 3,00 3,08 3,42 3, ORDFÖRST. LÄSHAST. RÄTTSTAVNING TECKENKEDJOR ORDKEDJ. MENINGSK. Test 1 Test 2

22 Stanine Magnes matematik ** p < 0, N= ,3% N= ,0% N= ,1% 7 * * ,11 4,43 4,27 3 3,20 2 2,10 2,65 1 UTAN AM-TRÄNING MED AM-TRÄNING TOTAL Test 1 Test 2

23 ABAS-II Generella Adaptiva Färdigheter N=21 + 4,9% i.s. N=20 + 6,7% i.s ,00 91,29 85,70 80, LÄRARBEDÖMNING FÖRÄLDRABEDÖMNING Test 1 Test 2

24 Kvalitativa lärdomar Omedelbar respons vid oro Arbetsminnesträning Våga starta om! Tillämpa uppställningar i matematik Kartläggningen i sig Läsning ger ökat läsintresse Personalen blir fokuserad och särskilt engagerad för just dessa barn Undvik onödiga förhandsbesked Glöm inte de högpresterande! Svårt att lyckas med alla barn

25 Fallbeskrivning omedelbar respons Greta kom till ny skola, nytt stadium och hem till mamma Överlämning, lugn höst Krismöte tre dagar efter lärares oro Avtal med Greta, uppföljning efter tre veckor Gretas fokus rätt, kamrater följer med Telefonuppföljningar, mejl Enbart positiva resultat vid utvärderande kartläggning Strålande slutbetyg åk 9 Mamma: Skolfam har brutit ett negativt socialt mönster över generationer

26 Fallbeskrivning arbeta förutsättningslöst Malin, åk 6, annat modersmål Utredning: Omfattande luckor på grundläggande nivå i matematik Omstart i matematik Utvärderande kartläggning visar att Malin är i nivå med sin årskurs Malin har minst lärt in 4 års matematik på två läsår Stipendium för skolans bästa slutbetyg åk 9, psykolog i glädjetårar

27 Referenslitteratur Cameron,C., Jackson, S., Hauari, H. & Hollingworth, K. (2012) Continuing educational participation among children in care in five countries: some issues of social class, Journal of Education Policy, 27:3, Jackson, S. & Cameron, C. (2012) Final report of the YiPPEE project: Young people from a public care background: pathways to further and higher education in five European countries. London University Institute of education. Thomas Coram Research Unit Jackson, S., Martin, P.Y. (1998). Surviving the care system: education and resilience. Journal of Adolescence 21: Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång. Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010 Tideman, E., Vinnerljung, B., Hintze, K. & Aldenius, A. (2011) Improving foster children s school achievements: Promising Results from a Swedish intensive study. Adoption and Fostering 35 pp Tordön, R., Axelsson, U., Nordin Rappestad, C., Windelhed, E., Wiman-Olsson, M. (2012) Projektrapport SkolFam 2. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare clients a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: