Lesing, skriving, teknologi og psykisk helse. Emma Lindeblad Leg psykolog Ph D Linnaeus University, Region Kronoberg Växjö, Sverige

Transkript

1 Lesing, skriving, teknologi og psykisk helse Emma Lindeblad Leg psykolog Ph D Linnaeus University, Region Kronoberg Växjö, Sverige

2 Målet: att ta med sig något nyttigt härifrån idag Emma Lindeblad Leg. Psykolog Elevhälsa, BUP, Psykiatri Fil Dr vid Linnéuniversitetet Jobbar på Psykiatricentrum på Region Kronoberg i Växjö (c) Emma Lindeblad 2018

3 Psykisk hälsa och Läs- och skrivsvårigheter några tidigare forskningserfarenheter ca 1990 tal och framåt Flera studier har vist på samband mellan läs- och skrivsvårigheter och ökad förekomst av depression och /eller ångest Alessi, et al., 2014; Alexander-Passe, 2015; Carroll & Iles, 2006; Dahle, Knivsberg, & Andreassen, 2013; Ghisi, Bottesi, Re, & Mammarella, 2016; Mugnaini, et al., 2009 Studier har påvisat samband mellan uppvisade beteendeproblem, psykisk ohälsa och läs-och skrivsvårigheter eller andra kognitiva funktionsvariationer. (Bandura, 1986; Bandura et al., 1996; Covington, 1992; Martinez & Semrud- Clikeman, 2004; Palombo, 2002; Humphrey & Mullins, 2002; Burden & Snowling, 2005).

4 Psykisk hälsa och Läs- och skrivsvårigheter några tidigare forskningserfarenheter ca 1990 tal och framåt Psykisk ohälsa är ömsesidigt kopplat till låg självuppfattning på olika nivåer.

5 Self concepts och Läs- och skrivsvårigheter några tidigare forskningserfarenheter Upplevelser av att inte kunna läsa så bra [som förväntat] kan ge känslor av otillräcklighet, dumhet, misslyckanden och ibland/därmed skam Skam och andra negativa känslor leder till undvikande av läsaktiviteter. I förlängningen gör detta eleverna till ännu sämre läsare samt att de inte tränar/utvecklar användandet av alternativa verktyg. Ett sätt att hantera undvikanden är att attribuera skolaktiviteter som negativt och därför inte engagera sig i det.

6 Self-concepts, psykisk hälsa och Läs- och skrivsvårigheter, några tidigare forskningserfarenheter Låg självbild kan ge akademiska prestationer lågt under individens egentliga möjligheter och påverkar yrkesval och framtid (McNaulty, 1993) Familjens stöd har betydelse för hur eleven upplever sina läs- och skrivsvårigheter (Bandura et al., 1994) Lärares attityder mot dyslexi kan ha inverkan på en elevs psykiska mående (Glazzard, 2010). Att tillkännage sina lässvårigheter och använda hjälpmedel kan kännas stigmatisernade

7 Självbild, mående och Läs- och skrivsvårigheter, några tidigare forskningserfarenheter Ökad risk att identifiera sig med socialt avvikande beteende, "deliquency ; tycka skolaktiviteter är tråkiga, negativt och därför inte engagera sig i dem. Elever på Särskilda Ungdomshem (Sverige) har sämre läs-och skrivförmåga än genomsnittet och högre andel elever med dyslexi (Svensson, 2011)

8 Nya forskningserfarenheter Internationellt sätt har flera studier visat på resultat som motsäger denna koppling mellan dyslexi/los- psykisk ohälsa- låg självuppfattning olika nivåer (Jordan, McGladdery, & Dyer, 2014; Lindeblad, Svensson, & Gustafson, 2015; Lockiewicz, Bogdanowicz, & Bogdanowicz, 2013; Taylor, Hume, & Welsh, 2010). Forskargrupp vid bland annat Linnéuniversitetet har genomfört flera studier inom området

9 Studier: Självbild och mående hos elever med lässvårigheter Pilotstudie: 67 elever svarade på frågeformulär om psykiskt mående och självbild. Samtliga hade läs och skrivsvårigheter. RESULTAT: Alla mådde bra!

10 Lära sig att läsa läsa för att lära Lära sig att läsa läsa för att lära Lära sig läsa Läsa för att lära 1) Hur lång tid är acceptabel mellan de två stegen 2) Vad är lägsta nivå för att vara läsande? Idor Svensson

11 Läs- och skrivsvårigheter: Hur tidig är tidig upptäckt? Hur länge skall man träna innan kompensera? Vilka elever skall fortsätta träna? Vilka elever ska lära sig att kompensera?

12 Alternativa Verktyg Assistive technology For most of us, technology makes things easier. For a person with a disability it makes things possible (Edyburn, et al., 2015)

13 Två vägar att ta till sig och förmedla text 1) Läsinlärning Alternativa verktyg 2) Alternativa verktyg Tränande program Kompenserande program Lyssna på text Prata in text Utveckla avkodning (fonemgrafem), läsflyt och läsförståelse Idor Svensson

14 Assistive Technology Personer med dyslexi: Nödvändigt i det vardagliga livet, t ex skolan, i arbetet Personer med läs-och skrivsvårigheter: Som ett stöd/komplement under kortare eller längre perioder (c) Idor Svensson

15 Forskningsstudier vid Linnéuniversitetet avseende appar Syfte Undersöka effekter av att systematiskt använda digitala applikationer med avsikt att förbättra läs- och skrivförmågan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hur påverkas läsförmågan (ta-till-sig-förmedla-text-förmågan)? Hur påverkas motivation för skolarbete?

16 Beskrivning av hur en vetenskaplig studie skall se ut. Denna process är nödvändig för att få evidens för metoder som används t ex för elever med läs- och skrivsvårigheter Välja en grupp av elever t ex elever med lässvårigheter Slumpa dem i två grupper 1) Försöksgrupp 2) Kontrollgrupp Förtest Förtest Intervention Ingen intervention / irrelevant intervention Eftertest Eftertest Monica Melby Lervåg 2014

17 Alternativa verktyg Pilotstudie, 35 elever årskurs 4-9 Åtgärder: Använda appar under 20 pass á minuter

18 APPAR I PROJEKTET Taligenkänning Scanna text Talsyntes Träna läsning och att skriva/stava Pages Idor Svensson

19 Pilot studien: appar Resultat 1. AV:s tillgänglighet, bärbar, enkel 2.Ökad motivation och självständigt lärande 3. Positiva familjeeffekter (inget tjat) 4. Kul sätt att kompensera 5. Viss utveckling av läsfärdigheter i form av minskad skillnad jämfört med andra elever Foto: Warsame Elmi/Sveriges Radio.

20 Föräldrareaktioner Ipaden oumbärlig för vår son! Kan nu delta i undervisningen Ipaden mycket bra! Använder den dagligen i skolarbetet och hemma. Ipaden bra som metod och gjort läsning lättare och roligare! Ipaden till ganska stor hjälp för att klara sitt skolarbete! Blivit självgående med läxläsning och inläsning vid prov. Tidigare fick vi läsa texter högt. Stor nytta och stöd av ipaden i skolarbetet! Motivationen för läxor och skolarbete blivit bättre. Oerhört positivt! Utan detta vet vi inte hur det skulle gått. Vid tiden för projektet mycket positivt! Modernt sätt att väcka barns intresse för böcker. Har dock inte fortsatt använda tekniken!

21 Pilot studien: appar Resultat 6. Otillräcklig tekniskt kunnande hos deltagande pedagoger 7. Bristande implementering i ordinarie undervisning 8. TID för att lära sig apparna och integrera tekniken

22 Forskningsprojekt Alternativt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott Förutsättningar: 1) Elever i årskurs 4, 8 och gymnasiet år 1 2) St. 1-2 på ett avkodningstest eller st.3 på minst två avkodningstest 3) F-elev och K-elev 4) En lärare testar, en annan lärare gör åtgärder 5) Skolan står för ipad och appar

23 Resultat huvudstudie (självbild) Inga starka indikationer på att elever med läs- och skrivsvårigheter skiljer sig från elever som inte har svårigheter avseende självbild och mående. Användning av AT hade inte någon direkt inverkan på själv-begrepp eller mående. Inga skillnader mellan kontroll- och försöksgrupp Inga skillnader mellan läsförmågan

24 Vad betyder resultaten? Elever med lässvårigheter mår inte så dåligt psykiskt Svårigheter senare i utbildningssystemet (läsa för att lära)? Tidig upptäckt viktigt? Pedagogers förhållningssätt?

25 Vad betyder resultaten? Mer acceptans av lässvårigheter i samhället? Bättre pedagogiska strategier? Ett mer tillmötesgående sätt hos lärare och pedagoger samt skolsystem? Är Sverige unikt i detta?

26 Att få till sig text via AT.. Undviker stigmatisering Ökar motivation till skolarbete Ökar självständig inlärning, t.ex. läxläsning Minskar känslor av otillräcklighet Ökar delaktighet i undervisning och bland kamrater, t.ex. sociala medier Kan stärka självkänsla och mående (indirekt)

27 Läshundar! Hjälper barn med lässvårigheter att komma över känslomässiga hinder i sin lästräning

28 Frågor eller litteratur: TACK!

29 Acceptans av lässvårigheter hos eleven Kan leda till mer intakt självbild Kan leda mindre utsatt psykisk hälsa (resilience) Kan leda till att eleven använder AV i större utsträckning

30 Acceptans av lässvårigheter- vad kan en pedagog göra: Pedagoger kan medverka till acceptans Förklara för barnet och omgivningen Göra det ok att be hjälp Uppmuntra, stötta, lyssna, giltigförklara känslomässiga tillstånd

31 Acceptans av lässvårigheter Samhällets attityder spelar in Ju tidigare acceptans ju lättare vid identitets-bildning Det pedagogiska uppdraget?

32 (c) Emma Lindeblad 2018

33