Screeningplan. Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling.

Transkript

1 BARN och GRUNDSKOLAN Screeningplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling. Särskilt stöd Extra anpassningar Ledning, stöd och stimulans Delaktiga i framtagandet av screeningplanen: Charlotte Fredholm, speciallärare och förstelärare Kajsa Nyman, specialpedagog Skolservice Åsa Romson, speciallärare och förstelärare Josephina Wallström, speciallärare och förstelärare Kommunens speciallärare, talpedagoger och specialpedagoger har beretts möjlighet att påverka innehållet. 1

2 Innehåll Inledning... 3 Ur styrdokumenten... 3 Syfte med screeningplanen... 4 Tidiga insatser... 4 Normering... 5 Praktiskt genomförande... 5 Förskoleklass... 6 Åk Åk Åk Åk Åk Åk 6... Fel! Bokmärket är inte definierat. Åk Åk Åk Ordlista Litteratur

3 Inledning På uppdrag av grundskolechefen i Täby inleddes under höstterminen 2015 ett arbete med att se över och revidera Täby kommuns obligatoriska diagnosinstrument/screeningplan för tidig upptäckt och uppföljning av elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Planen skall även utökas med screeningar i matematik samt tester för uppföljning i läs-, skriv- och matematikutveckling. Ur styrdokumenten Skollagen 1 kap 4 : I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ur läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Ur läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Ur läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. 3

4 Syfte med screeningplanen Tidig upptäckt av styrkor och svårigheter. Utmana och sätta in åtgärder. Arbeta förebyggande för att förhindra läs-, skriv- och matematiksvårigheter. Likvärdig bedömning och uppföljning i kommunen. Följa läs-, skriv- och matematikutvecklingen över tid - för alla elever i Täbys kommunala skolor. I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet. Därefter listas Täby kommuns obligatoriska screeningtester samt vid vilken tidpunkt testet ska genomföras. Därpå följer förslag till uppföljning utifrån screeningtesternas resultat. Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöver uppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester är också ett stöd vid planering av undervisningen samt kan utgöra ett underlag för skolans resursfördelning. Det är rektors ansvar att säkerställa att alla elever får de insatser och stöd som krävs för att nå kunskapskraven. Enligt samstämmig forskning är det viktigt att tidigt identifiera barn som är i riskzonen för att utveckla läs-, skriv- och matematiksvårigheter. Skolan använder därför olika screeningtester från förskoleklass till åk 9. Om resultaten indikerar att en elev kan vara i riskzonen för läs-, skriv- och matematiksvårigheter görs en fördjupad pedagogisk kartläggning för att utreda vilka åtgärder skolan bör vidta. I den fördjupade kartläggningen ingår individuella tester, samtal med elev, föräldrar, lärare samt vid behov modersmålslärare. Det är av största vikt att så tidigt som möjligt upptäcka och uppmärksamma elever med läs-, skriv- och matematiksvårigheter för att kunna erbjuda stöd, anpassning och träning. Vid överlämning mellan lärare, olika stadier och mellan skolor är det viktigt att elevens starka sidor och utvecklingsmöjligheter lyfts fram. Det är också av stor vikt att elever som uppvisar läs-, skriv- och matematiksvårigheter erbjuds rätt stöd. För att inte förlora kontinuitet är det viktigt att mottagande pedagog tar till vara på information från avlämnande pedagog med hänsyn till vilka arbetssätt och arbetsformer som tidigare används. Tidiga insatser Tidiga insatser skall sättas in för identifierade elever för att främja en fortsatt god läs-, skrivoch matematikutveckling. Det är därför viktigt att uppmärksamma elevers språk- och matematikutveckling i tidiga år. Inom varje årskurs beskrivs hur man tidigt kan upptäcka, 4

5 utmana, åtgärda samt följa upp elever som behöver stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling. Normering Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultat med en referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta av testerna är normerade utifrån den niogradiga stanineskalan, där 4-6 är normalvärden och 7-9 är resultat över genomsnittet. Resultat 1-3 är under genomsnittet och måste uppmärksammans, följas upp och pedagogiska insatser måste sättas in (se ordlista, stanineskala ). Praktiskt genomförande Skolans rektor ansvarar för att organisera screening, följa upp och sätta in åtgärder utifrån resultat. Vidare är det rektors ansvar att analysera, prioritera, strukturera, organisera och fördela stöd och åtgärder utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Täby kommuns screeningplan är ett levande dokument där förslag till uppföljning och åtgärder uppdateras kontinuerligt. Materialet riktar sig till skolledning, elevhälsa, speciallärare/specialpedagoger och pedagoger. Det är viktigt att lärare får ta del av planen för respektive årskurs och skolämne. Utbildning och demonstrering av tester kommer att ske kontinuerligt. 5

6 Förskoleklass I förskoleklass är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker Tydligt tal, ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Ramsräkning, antals- och storleksuppfattning, ordningstal och lägesord Årskurs F-klass Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg september, februari. Följa upp Bornholm i maj. Läsinlärning i 7 steg Bokstavskännedom Olofsson (namnge 8 bokstäver) maj Fonolek ITPA3 Matematik Diamant AF Skolverket november Adler förmåga att snabbt se mängd Använda formativt och kontinuerligt: God läsutveckling 6

7 Åk 1 I årskurs 1 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker Tydligt tal, ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Fonem/grafem Språkljudsmedvetenhet, ljudenlig stavning Ordavkodning, läsförståelse Ramsräkning, antals- och storleksuppfattning, ordningstal och lägesord Årskurs 1 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd God läsutveckling/skrivutveckling Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin Svenska Bedömningsstöd Skolverket Nonsensord Olofsson Arbetas med kontinuerligt mars Bravkod LäSt Hur låter orden, Häggström, Brännström Ord och bild Olofsson maj (mellan 1-15 maj) Hitta bokstaven, Häggström, Brännström Läsinlärning i 7 steg, Örtendahl Provia/Lexia LÄSK-pärmen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning, SPSM Diamant Matematik Bedömningsstöd Skolverket Arbetas med kontinuerligt Färdighetstest A, Adler Stegmatte ALP Använda formativt och kontinuerligt: Nya språket lyfter Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 7

8 Åk 2 I årskurs 2 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Årskurs 2 Intresse för att lyssna och läsa böcker Tydligt tal, ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Täby kommuns obligatoriska screeningtester Svenska Läskedjor 1 (bokstäver och ord) Jacobsson Tidpunkt oktober Förslag till uppföljning/åtgärd God läsutveckling/skrivutveckling Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin Bravkod Vilken bild är rätt? Lundberg DLS Läsförståelse oktober februari Läsinlärning i 7 steg, Örtendahl DLS Bas, läsning, samma ljud, rättstavning LäSt DLS Ordförståelse februari LÄSK-pärm Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning SPSM Matematik Färdighetstest B Adler april Bedömningsstöd, Skolverket Diamant, Skolverket Stegmatte Matematikscreening I Adler ALP Bedömningsstöd, Skolverket Använda formativt och kontinuerligt: Nya språket lyfter Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 1 Om diskrepansen på resultatet är större än 2, om bokstavskedjorna ligger två enheter eller mer över ordkedjorna, bör man undersöka vidare avseende läs- och skrivsvårigheter. 8

9 Åk 3 I årskurs 3 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker Tydligt tal, ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 3 Svenska Täby kommuns obligatoriska screeningtester Nationella prov Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd God läsutveckling/skrivutveckling Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin Bravkod Läsinlärning i 7 steg Örtendahl LäSt DLS Bas, läsning DLS Bokstäver och meningar DLS Samma ljud DLS Rättstavning Vilken bild är rätt? LÄSK-pärm Läskedjor, Jacobsson Matematik Nationella prov Lilla Duvan, Wolff Diamant, Skolverket Stegmatte Matematikscreening I, Adler Använda formativt och kontinuerligt: ALP Nya språket lyfter Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 9

10 Åk 4 I årskurs 4 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker högläsning och textsamtal Ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Läsa och skriva olika genrer Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 4 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska DLS Läshastighet (Draken ) DLS Rättstavning Läskedjor (ord och mening) Jacobson oktober oktober oktober Läskedjor(bokstavskedjor), Jacobsson Bravkod LäSt Matematik Färdighetstest C Adler april Matematikscreening II, Adler ALP Använda formativt och kontinuerligt: Nya språket lyfter Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 10

11 Åk 5 I årskurs 5 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker högläsning och textsamtal Ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Läsa och skriva olika genrer Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 5 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska DLS Läsförståelse DLS Ordförståelse oktober oktober Lilla Duvan Wolff Läskedjor, Jacobsson Bravkod LäSt DLS Rättstavning 2 Matematik Talserier Adler Matematikscreening II Adler ALP Använda formativt och kontinuerligt: Nya språket lyfter Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 11

12 Åk 6 I årskurs 6 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker högläsning och textsamtal Ordförråd, förmåga att beskriva och återberätta Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Läsa och skriva olika genrer Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 6 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska Nationella prov Läskedjor, Jacobsson Bravkod Matematik Nationella prov Matematikscreening II Adler LäSt ALP Använda formativt och kontinuerligt: Nya språket lyfter Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 12

13 Åk 7 I årskurs 7 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker högläsning och textsamtal Ordförråd, muntligt framförande Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Läsa och skriva olika genrer Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 7 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska DLS Läsförståelse A oktober Läskedjor, Jacobsson DLS Ordförståelse A oktober DLS Läshastighet DLS Rättstavning Bravkod Lilla Duvan Wolff Matematik Färdighetstest D Adler april Matematikscreening II Adler ALP Använda formativt och kontinuerligt: Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 13

14 Åk 8 I årskurs 8 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker högläsning och textsamtal Ordförråd, muntligt framförande Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Läsa och skriva olika genrer Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 8 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska Läskedjor, Jacobsson DLS Bravkod Matematik Matematikscreening II Adler ALP Använda formativt och kontinuerligt: Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 14

15 Åk 9 I årskurs 9 är det viktigt att i det dagliga arbetet uppmärksamma: Intresse för att lyssna och läsa böcker högläsning och textsamtal Ordförråd, muntligt framförande Fonologisk medvetenhet Stavning och skrivregler Ordavkodning, läsförståelse, läsflyt Läsa och skriva olika genrer Växla strategi inom alla ämnen Positionssystemet, benämnda tal och tidsuppfattning Årskurs 9 Täby kommuns obligatoriska screeningtester Tidpunkt Förslag till uppföljning/åtgärd Svenska Nationella prov Läskedjor Jacobsson DLS Bravkod Matematik Nationella prov Matematikscreening II Adler Använda formativt och kontinuerligt: ALP Förstå och använda tal en handbok, McIntosh 15

16 Ordlista Arbetsminne Automatisering Auditiv perception Fonem Fonemisk medvetenhet Fonologisk läsning Fonologisk medvetenhet Grafem Kognitiv utveckling Logografisk läsning Lägesord Läsflyt Matematisk förmåga Det minne som innebär förmågan att hålla all information i huvudet under till exempel en räkneoperation. Att lära sig utantill med förståelse. Klara att tolka, urskilja och känna igen det personen hör. Språkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud. Fonemisk medvetenhet är en del av den fonologiska medvetenheten. Medvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem (ljud). Man uppfattar exempelvis skillnaden mellan vara och fara. Avkodar d.v.s. läser ut ordet med hjälp av de enskilda fonemen. Medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken ordning de kommer. Förståelse t.ex. för principen för rim samt att ordet tåg är kortare än nyckelpiga. Betydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk (ljudenlig) stavning står det ett grafem, (tecken eller bokstav) för varje ljud. Vid ljudstridig stavning har ett fonem ofta flera grafem, t.ex. sj-ljud eller tj-ljud. Kunskapsutveckling som att förstå samband och analysera komplexa sammanhang. Hit hör förmåga att minnas, dra slutsatser, använda eget och främmande språk i olika sammanhang och för olika sammanhang, göra matematiska beräkningar, se relationer, upptäcka likheter och skillnader mm. Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt som man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna. För att beskriva var någon/något befinner sig, t.ex. på och under. Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och förståelse. Vid gott läsflyt läser man med passande hastighet och betoning så att det blir förståelse i det lästa. Den medfödda förmåga vi alla har att förstå idén med t ex antal och volym, och i tanken och kanske med symboler (t ex i sanden eller på papper) reflektera över och genomföra resonemang och dra slutsatser om dessa fenomen. 16

17 Metakognition Morfem Medvetenhet, uppsikt och ansvar för det egna tänkandet och lärandet. Språkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar. Svenska språket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av orddelar, morfem t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser) och suffix (ändelser). Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt för att uppnå god avkodning, gott läsflyt, god förståelse och säker stavning. Morfologisk medvetenhet Att känna igen meningsbärande delar i ett ord. Insikt om att exempelvis orden lastbil och billast betyder olika saker. Normering Ordningstal Ortografi Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen. Vilken ordning talen kommer i t.ex. första och fjärde. Stavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är fonologisk-morfologiskt. Den morfologiska principen är starkare än den fonologiska när dessa system krockar med varandra. Denna släktskapsprincip visar sig i exempelvis ordet havsörn. Ortografisk-morfologisk läsning Avkodning med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet, som vid fonologisk läsning, utan avkodar direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Positionssystemet Prefix Prosodi Rumsuppfattning Screening Talsystem där en siffras värde avgörs av dess plats (dess position) i talet. Förstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-. Satsmelodi. Avser intention, rytm, accent och dynamik. Ljudenhetens prosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå. Att kunna ange ett föremåls läge eller riktning. Översiktlig prövning av större grupp, t.ex. en hel klass eller årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning. 17

18 Segmentering Semantisk medvetenhet Spatial förmåga Språklig förmåga Språklig medvetenhet Standardiserade test Stanine Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ko består av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och avvisade består av morfemen av, visa och de. Medvetenhet om ords betydelser och betydelsenyanser. Man förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak och homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser. Förmåga att tänka i rumsliga relationer och förändringar, t.ex. hur något ter sig om det spegelvänds eller roteras 45 grader. Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd. Kallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt eller lingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara har en innehållssida utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna. Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp för fonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk medvetenhet (se ovan), syntaktisk medvetenhet vilket avser språkets grammatik och meningsbyggnad, semantisk medvetenhet (se ovan) samt pragmatisk medvetenhet, vilket har att göra med interaktion. Test som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala, t.ex. stanine. En statistisk normalfördelad niogradig skala. Ordet kommer från det engelska orden standard nine. Stanineskala Suffix Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. ande, -ing eller -de. 18

19 Syntax Syntes Tallinje Visuell perception Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller satslära. Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o +l blir sol, sked + ar blir skedar. Linje där varje punkt på axeln (linjen) svarar mot ett tal. Hur vi tolkar och känner igen det vi ser. 19

20 Litteratur Adler, B. (2001). Matematikscreeening I, II. Nu-förlaget, Höllviken. Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli? Nu-förlaget, Höllviken. Brännström, L. & Häggstöm, I. (2010). Hur låter orden? Ing-Read AB Lindköping. Brännström, L. & Häggstöm, I. (2014). Hitta bokstaven. Ing-Read AB Lindköping. Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Natur och Kultur. FDB. (2007). LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter. Forsbäck, M. & Olsson, I. (2008). Alla kan lära sig matematik. Natur och Kultur. Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmmodellen. Ing-Read AB Lindköping. Jacobson, C. (2001). Läskedjor. Hogrefe Psykologiförlaget. Johansson, M.-J. (2009). LäsEttan. Natur och Kultur. Järpsten, B. (2007). DLS Bas för skolår 1 och 2. Hogrefe Psykologiförlaget. Järpsten, B., Taube, K. (2013). DLS för skolår 2 och 3. Hogrefe Psykologiförlaget. Järpsten, B. (2010). DLS för klasserna 4-6. Hogrefe Psykologiförlaget. Järpsten, B. (2002.) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet. Hogrefe Psykologiförbundet. Ljungberg, A-L. (2003). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Argumet Varberg. Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Natur och Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2006). God läsutveckling. Natur och Kultur. Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Natur och Kultur. McIntosh. A. (2008). Förstå och använda tal - en handbok. Litorapid media AB. Svenska Dyslexiföreningen. (2012). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket. Nationella prov. Skolverket. (2009). Nya Språket Lyfter! Skolverket. Diamant Rydkvist, M. (2012). Bornholmsmodellen språklekar i förskoleklass. Bornholmsmodellen i praktiken. Wolff, U. (2013). Mini DUVAN Test av fonologisk medvetenhet hos förskolebarn. Hogrefe Psykologiförlaget. Wolff, U. (2010). Lilla Duvan Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7. Hogrefe Psykologiförlaget. Wolff, U. (2006). Duvan Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna. Hogrefe Psykologiförlaget. Örtendal, M. (2014). Bli en läsare - Läsinlärning i 7 steg. 20