Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter

Transkript

1 Pedagogik vid läs och skrivsvårigheter Återkoppling: minnestestordförståelsetest Fika Fallbeskrivningar-åtgärder Repetition dyslexi-åtgärder Hemuppgift: Utredning klara till den 8/4 Titta på PP

2

3

4 Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet hos alla pedagoger Positiv attityd till eleven Tid/tålamod

5 Överlappning mellan olika specifika inlärningssvårigheter ADHD/ADD Uppmärksamhet, planering, koncentration Dyslexi Språkljud, ordsinne, språkligt minne Dyspraxi Motorisk koncentration, rumslig medvetenhet Autismspektrat Språkets sociala funktion Dyskalkyli Antalsuppfattning, enkel aritmetik

6 Tid Respektera att det tar längre tid Ge eleven extra tid utan att eleven ber om det

7 Träning och kompensation Kompensation i form av att lyssna redan från skolstarten Ju äldre elever desto mindre träning och desto mer kompensation

8 Effektiv träning Koncentrerad träning varje dag i 5-7 veckor Strukturerad träning av kopplingen fonemgrafem (ljud-bokstav) Läsflyt (uppreped läsning) Strategier för läsförståelse

9 Olika modeller för läsning Bottom-up, den syntetiska principen läsningen börjar i de enskilda bokstäverna, som bildar ord, sedan används syntaktiska och semantiska ledtrådar för att sedan skapa en förståelse av texten. Top-down, den analytiska principen utgår läsningen från texten som helhet och de förväntningar och hypoteser läsaren har om innehållet, till hjälp har läsaren grammatiska ledtrådar för att identifiera ord, läsaren använder i första hand kontexten och läser endast vid behov enskilda bokstäver Interaktiva modeller för läsning ex.ltg både och

10 Olika forskningsinriktningar Lundberg m fl menar att den goda läsarens avkodning är en bottom-up styrd och fullt automatiserad process. Dåliga läsare har en top-down styrning och måste ta hjälp av yttre ledtrådar, gissningar och är kontextberoende. Den lässvage försöker lista ut vad som står, som när man läser en dålig handstil. Birgitta Allard, Bo Sundbladh m.fl. menar att den goda läsaren utgår från helheten, samt att helheten är mer än summan av delarna, alltså topdownstyrd. Ljudmetoden kan bara användas på ljudenligt stavade ord. De menar att läsningen startar i förförståelsen som är avgörande för hur väl läsaren kan läsa texten. Den som fokuserar på att förstå texten korrigerar automatiskt och kan av sammanhanget läsa svåra ord. Vidare menar de att ensidig fokusering på ljudning och avläsning kan resultera i mekanisk avläsning utan förståelse.

11 Läsproblem När vi ser utpräglat chansande och tragglande hos elever som inte längre är nybörjare och som inte heller läser anmärkningsvärt svåra texter Chansar och tragglarbeteende kan observeras hos nybörjare, dyslektiker, allmänt svaga läsare med ex. ADHD-problematik (andra neuropsykiatriska svårigheter)

12 Ordavkodning hur arbeta? Forskning visar att inlärningen av de olika delarna sker bäst när de är kopplade till en helhet och att det sker i ett sammanhang så att eleven ser att man ska lära sig att läsa för att kunna förstå ett budskap och att man lär sig att skriva för att kunna förmedla något. Detta innebär inte att man som lärare ibland måste lyfta fram och bearbeta enskilda färdigheter i strukturerade undervisningssituationer. Detta gäller särskilt elever med begränsade språkliga erfarenheter. (Clas-Uno Frykholm. (2007). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. s. 103). Myndigheten för skolutveckling.

13 Ordavkodning hur arbeta? Samtal om läsningens och skriftens syfte, struktur och funktion Man måste lära eleven hur man avkodar enskilda ord Undervisning hur de ska avkoda ord fonologiskt, bokstav- ljudkännedom Utveckla fonologisk och grafemisk medvetenhet Undervisningen i fonologisk avkodning bör integreras med skrivning/stavning Uppmärksamma barnet mot vanligt förekommande bokstavskombinattioner (stavningsmönster) och uttal Mycket övning öva helordsläsning i anslutning till textläsning och självständiga övningar högfrekventa ord i början Tex. repeterad läsning, parläsning, körläsning, inspelad läsning Dagligen läsa självvalda texter inom ramen för vad de klarar av i skolan Öka mängden fritidsläsning Nyförvärvade avkodningsfärdigheter behöver integreras och vidareutvecklas i meningssökande aktiviteter

14 Exempel på ordavkodningsövningar Språklekar och spel Onset-Rime, Klusterträning (LPC) Läslistor Ordbilder Sight word" är den term för ord att läsarna ska känna igen omedelbart, MG Johansson datorproram läs/skriv, Hitta ord, Skönlitteratur läsa både i skolan och hemma Datorprogram som övar språklig/fonologisk medvetenhet Wendy& Tim, Lexia, Från Ord till Ord/From Word to Word är ett talande korsordsprogram, Klicker 1- Språkbygget från ca 5 år, Specialpedagogiska datorprogram för språkträning se Frölunda data Trugs Kortspelen som ingår har en väl genomtänkt struktur, de är roliga och spännande. Spelen är tänkta att stimulera till mycket läsning

15 Grammatik/morfologi Elisabeth Arnbaks morfologiska träningsmaterial "Vi bygger ord" Morfologi och läsning Merete Herrström, fil mag/dyslexipedagog. Artiklar att läsa på samt Morfologisk insikt utvecklas sannolikt genom tillräckligt mycket läsning. När avkodningsfärdigheten ökar, så förbättras förutsättningarna att koncentrera sig på textens innehåll. Morfologisk medvetenhet olika datorprogram tex. Rotfrukt, CATCH-AND-JOIN, Ordbygge 1- Omfattar i huvudsak rotmorfem i sammansatta ord, Precodia Precodia är ett interaktivt läshjälpmedel för personer med dyslexi, läs och skrivsvårigheter eller ADHD. Spel Meningsbygget förlaget Ordet Barnens egna texter hela meningar - ord pussla ihop till meningar igen

16 Ordkunskap 80 % av nya ord tillägnar sig genom att läsa och/eller lyssna till text samtala om det lästa/hörda Film/bild/tv-program etc samtala om det sedda/hörda Listiga räven : läsinlärning genom skönlitteratur Birgitta Alleklev, Lisbeth Lindvall STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET utgår Pauline Gibbons från aktuell forskning och ger konkreta modeller för hur man kan arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen.

17 Läshastighet Genom att läsa mycket Repeterad läsning Olika datorprogram tex Studieknep - Träna och öka läshastigheten. Flash cards/läslistor Kan bl a mata fram texten i den hastighet som man själv väljer. A: Ord eller bokstäver försvinner med ett visst antal per minut. Denna tid bestämmer du själv B: Ord lyses upp med ett visst antal ord/minut. Denna tid bestämmer du själv. Ny version

18 Aktiv läsning. Att läsa med god förståelse innebär att läsa på, mellan och bortom raderna. Vanliga skäl till brist på förståelse vid läsning Stora avkodningsproblem Brist på förkunskaper inom det område som texten behandlar Passiv läsning och ett alltför begränsat ordförråd. Läsning med fokus på flyt och förståelse i läsningen Film om läsning

19 Förkunskaper/förförståelse Förförståelsen är central för elevernas möjligheter att ta till sig innehållet i en text. Den är också viktig för själva läsningen, liksom för den tankemässiga bearbetningen av texten. Förförståelsen kan skapas genom introducerande samtal om elevernas erfarenheter av det område texten handlar om eller samtal om andra texter som de läst kring samma tema. Det kan också handla om att förklara svårare ord som kan förekomma i texten. Eleverna kan få snabbläsa en text, skriva upp svåra ord i texten och leta reda på förklaringar. Gemensamma upplevelser, studiebesök, museibesök mm - samtala Prata om och dramatisera nya ord och tillhörande bilder konkretisera abstrakta begrepp eller genom att se på bilder, film etc

20 Vägar till läsförståelse : texten, läsaren och samtalet av Monica Reichenberg, 2008 Välstrukturerade textsamtal får eleverna att reflektera över vad de läst, och med varandras och lärarens hjälp höjer de sin läsförståelse.

21 Strategier för läsförståelse av Lena Franzén I Strategier för läsförståelse finns exempel på konkreta övningar under rubriker som Berättelsestruktur, Läsa och resonera, Ordkunskap, Schema samt Inferenser.

22 Studieteknik Hjälp eleven att planera och strukturera arbetet Använd Mind map/ X-mind Förklara svåra ord Förförståelse i alla sammanhang Dra ut det väsentliga Dra slutsatser/resonera om innehållet

23 Studieteknik Mind-mapping Ordlistor centrala begrepp Använd överstrykningspenna signalord Minnestekniker ramsa tex. äta ni laga vi Den som endast hör information minns bara ca 20 %. Den som hör och ser minns ca 50 %. Den som får höra, se och göra minns ca 70 %. Olika inlärningsstilar...

24 Olika inlärningsstilar... VISUELLA MÄNNISKOR Lär sig genom att se bilder, diagram, modeller och andra bildbaserande fakta. De tänker gärna i bilder. KINETISKA TAKTILA MÄNNISKOR Lär sig genom att pröva det de ska lära sig. De vill känna sig fram. De tänker bra när de rör på sig och gillar att testa och bygga saker. De vill lära sig saker genom att göra dem själv. De tycker om att arbeta med händerna och skapa något. De arbetar gärna med datorer och maskiner. Känseln och rörelsen står i centrum. Känslorna ska vara med. AUDITIVA MÄNNISKOR Lär sig genom att lyssna, prata och tänka högt. De kommer ihåg vad någon sagt till dem. De lyssnar gärna på musik när de lär sig och de arbetar gärna tillsammans med andra.

25 Självförtroende självbild Karin Taube Läsinlärning och självförtroende Barn läser och skriver av Louise Bjar & Astrid Frylmark kapitel i boken Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation Förhindra att onda cirklar uppstår det förebyggande arbetet viktigt Frihet från stress i en varm, förstående, accepterande och stödjande atmosfär En positiv klassrumsatmosfär lärarens förhållningssätt Jag tycker om dig för du är du Goda kontakter med hemmet Stimulera barnets talade språk, språkliga medvetenhet och läslust

26 Ett positivt inlärningsklimat Här är jag aldrig rädd Här är jag accepterad och omtyckt Här vet jag vad jag får göra och vad jag inte får göra och varför dessa gränser finns Här lyssnar andra på mig Här möter jag tolerans och förståelse och får hjälp med det som är svårt Här ser man vad jag är duktig i och säger det till mig Här får jag pröva nya idéer och välja själv Här får jag uppleva att det är viktigt det jag tycker, känner och vill Här känner jag att jag duger och att jag är någon

27 Finns det en metod eller modell som är bättre än andra metoder när man lär barn läsa och skriva? Om metoder Barbro Westlund är doktorand med en avhandling om bedömning av läsförståelse. Hon är också universitetsadjunkt och lärarutbildare med en bakgrund som lågstadielärare Film 7:44 min

28 Hur arbeta med LoS? Olika forskningsprojekt Stefan Gustafson vid Linköpings universitet som i en studie jämfört tre datoriserade - träningsprogram: ett fonologiskt inriktat, ett förståelseinriktat, samt en kombination av de båda. Fonologisk träning kombinerat med förståelseträning verkar vara mest effektivt för barn med lässvårigheter Ulrika Wollf RAFT - Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läsoch skrivsvårigheter Programmet kommer att bestå av tre delar: strukturerad träning av kopplingen mellan fonem och grafem övningar för att uppnå läsflyt övningar för att utveckla goda läsförståelsestrategier RAFT är ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Syftet med projektet är hitta bra metoder och goda strategier i skolan för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter. Deltagarna i projektet är 9 år gamla. Intensiv daglig träning under en begränsad period ger bättre resultat för barn med läs- och skrivsvårigheter än traditionell specialundervisning.

29 Framgångsrikt specialpedagogiskt arbetssätt Utgår från elevens kunskapsnivå Kan upprätthålla intresse och motivation för att träna läsning och skrivning Omfattar olika metoder och används i kombination beroende av elevens svårigheter Består av kontinuerlig och strukturerad undervisning Erbjuder tidiga insatser i läs- och skrivinlärningen Stöds av datorprogram i kombination av lärarstöd Med hjälp av analyserade läromedel ger såväl flickor som pojkar stimulans i läs- och skrivutveckling Följ upp och utvärderas kontinuerligt Stimulerar elever att utveckla effektiva strategier i sin läsning och skrivning I samverkan med hemmen stödjer eleverna i deras läs- och skrivutveckling Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och Skrivsvårigheter. Myrberg, M & Lange, A-L (2006).

30 Hur ska specialpedagogiska insatser organiseras Alla elever känner sig inkluderade Erbjuder variation mellan enskild, grupp- och klassundervisning Anpassas till elevens önskemål och behov i fråga om enskild undervisning eller i mindre grupp Ger stöd till eleven som har läs- och skrivsvårigheter då undervisningen är upplagd i projektform Ger möjlighet till delat ansvar mellan lärare och elev i fråga om elevens läs- och skrivutveckling Idenfiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och Skrivsvårigheter. Myrberg, M & Lange, A-L (2006).

31 Förslag till fortsatta insatser: Uppmuntra läslust och läsning. Lyssna på högläsning, ljud- CD-böcker av skönlitterära texter på hennes åldersnivå/inläsningstjänst/legimus. Samtala om innehållet. Uppmuntra hennes skrivglädje i naturliga sammanhang och vid tematiskt arbete Övningar i språklig medvetenhet Öva alfabetet/språkljud, grafemisk medvetenhet Reflekterande samtal över olika läs- och skrivstrategier Alternativ läsinlärningsmetodik som bygger på hennes starka inlärningskanal Läs- och hörförståelseövningar. Samtal kring det hörda/lästa samt öva på att beskriva och berätta med hjälp av tex. bilder Anpassat arbetsmaterial för självständigt arbete Använda datorbaserade språkträningsprogram (se-höra-göra), Använda datorn med talsyntes som ett hjälpmedel för skrivning av berättelser/texter Scanna in olika texter och få dem upplästa för sig med hjälp av talsyntes Få hjälp med avskrivningsuppgifter från tavlan, ev. digital tankekarta Xmind Kontinuerlig uppföljning av läs- och skrivutvecklingen genom ex. språket lyfter Uppföljning av denna läs- och skrivutredning ht Mycket uppmuntran för allt vad hon kan Information till berörda lärare samt mottagande lärare åk 3 Information till rektor Åtgärdsprogram

32 Undervisa som om det fanns en elev med dyslexi i klassen CD till alla läromedel/inläsningstjänst All information både skriftligt och muntligt Ge ordförklaringar Ge muntliga sammanfattningar Ge en instruktion i taget Anteckningshjälp Lärobokens layout är anpassad Egen lärobok att anteckna i

33 Att tänka på Regelbundna läs/skriv screening Handlingsplan på skolan Ett diagnostiskt arbetssätt språket lyfter Rutiner för läs- skrivutredningar Tidiga insatser och tidig hjälp i läs- skrivinlärningen Fonologiskt grundarbete Multisensorisk inlärning Öva läsflyt Öva olika läsförståelsestrategier Regelbunden övning (behärskande, överinlärning och automatisering) God inlärningsmiljö

34 Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet hos alla pedagoger Positiv attityd till eleven Tid/tålamod