Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug Handlingsplan

Transkript

1 Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug 2015 Handlingsplan Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god språk-, läs- och skrivutveckling för elever i grundskolan inklusive förskoleklassen samt i den obligatoriska särskolan.

2 Innehåll 2 Inledning 3 Styrdokument. 3 Syfte 5 Gemensam resurs... 6 Testsamordning genomförande, sammanställning, analys. 6 Nätverksträffar... 6 Revidering.. 6 Arbetet kring barn/elever 7 Analys av resultat samt åtgärder. 7 Utredning... 7 Åtgärdsprogram.. 7 Fördjupad utredning 7 Organisation och lärmiljö... 8 Tydligt tal... 8 Kompensation: Alternativa verktyg / lärverktyg Lärstrategier studieteknik.. 9 Viktigt vid överlämning av information 9 FÖRSKOLEKLASS SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR SKOLÅR Idébank.. 31 Testöversikt Litteratur/läromedel.. 36 Ordlista. 38 2

3 Inledning Handlingsplanen ska stödja arbetet att ge alla barn/elever möjligheter att utvecklas efter sin förmåga och förutsättningar. Handlingsplanen skrevs år 2003, reviderades 2005, 2007, 2010 och därefter årligen. Styrdokument Skollagen 1 kap. - Inledande bestämmelser Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagen 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Elevhälsa Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen 3 kap. - Barns och elevers utveckling mot målen Utredning 8 /Träder i kraft I: / Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, skall han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen, kap. 3, Lag 2014:456) Åtgärdsprogram 9 /Träder i kraft I: / Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. 3

4 Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (Skollagen, kap. 3, Lag 2014:456) Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Grundskoleförordningen 5 kap Stödundervisning 4 En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Stödundervisning kan ordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. Förordning (2008:408) 5 Särskilt stöd ska ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp.. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (s. 8) Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (s. 9) Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (s. 13) Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (s. 14) Läraren ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling (s. 14) 3.17 SVENSKA samt 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (s. 222 och s. 239) 4

5 Undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk/svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. (s. 222 och s.239) Syfte Handlingsplanen är till för: att vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. att följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. att underlätta samarbetet mellan personal. att stimulera till utveckling inom handlingsplanens område. Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014) Oavsett orsak ska alla elever vars läs- och skrivförmåga inte utvecklas på ett åldersadekvat sätt få den hjälp de behöver. EN ELEV MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER BEHÖVER Träning Kompensation Självförtroende LÄSK-pärmen, Eleven behöver träning för att utveckla och förbättra sin förmåga. Att den egna förmågan växer stärker självförtroendet. Kompensation på olika sätt, bland annat med alternativa verktyg/lärverktyg bidrar till att överbrygga svårigheter och kan även stärka självförtroendet. 5

6 Gemensam resurs Till stöd och handledning finns i kommunen skriv- och läspedagoger. Samarbete sker vid behov med logoped, psykolog och Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare. Testsamordning genomförande, sammanställning, analys Testsamordnare skall finnas på varje skola. Läraren i svenska: genomför testerna sammanställer och analyserar resultaten sparar originalet, gör kopior till testsamordnaren och rektor informerar föräldrarna om barnets/elevens resultat Arbetslaget: Diskuterar resultat och åtgärder Testsamordnaren: har hand om testmaterialet och förmedlar detta till berörda lärare samlar in och skickar sammanställningarna för sin skola till skriv- och läspedagogerna. Skriv- och läspedagogerna: sparar resultaten analyserar resultaten på individnivå tar kontakt med rektor om de elever som ligger i riskzonen lämnar resultat till verksamhetsutvecklaren sköter inköp av testmaterial Rektor: ser till att resultaten sparas sammankallar och diskuterar och analyserar resultat och åtgärder med berörda lärare. Verksamhetsutvecklaren: sammanställer resultaten på skolnivå och dessa analyseras av rektorsgruppen och redovisas för Barn- och bildningsnämnden. Testsamordnare läsåret 2013/2014 Bäckhammarskolan F 6: Christina Lindström Hammarskolan 7 9: Annika Gassby Nytorpsskolan F 3: Viveca Öberg Starbäcksskolan F 3: Annika Järnetun Tuppkärrsskolan 4 6: Ulrika Norström Virsboskolan F 6: Åsa Johansson Särskolan: Kaija Sundqvist Nätverksträffar Regelbundet ordnas nätverksträffar med testsamordnare/pedagoger/speciallärare/specialpedagoger/med ansvar för skolenhetens elever i behov av särskilt stöd. Sammankallande: Lena Sandström Revidering Handlingsplanen utvärderas och revideras årligen. Den reviderade handlingsplanen fastställs av skriv- och läspedagogerna. 6

7 Arbetet kring barn/elever Analys av resultat samt åtgärder Analys av klassens resultat på screeningtesterna samt diskussion om åtgärder görs av läraren i svenska i samarbete med arbetslaget. Skriv- och läspedagoger tar kontakt med rektor angående resultaten. Rektor kallar till möte där screeningtestresultaten diskuteras och ställning tas till åtgärder. Speciallärare/specialpedagog medverkar. Sammankallande: rektor Se även Testsamordning på s. 6 Utredning Se styrdokument Skollagen 3 kap 8 på s. 3 Om svårigheterna kvarstår är det viktigt att en utredning görs. Skolan bör ha tillgång till speciallärare eller specialpedagog som kan genomföra såväl screening, som pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter. För att få bästa effekt av insatserna ska denna göras så tidigt som möjligt. (SPSM, 2014) Det är viktigt att som lärare veta hur långt eleverna kommit i sin språk-, läs- och skrivutveckling och vilka eventuella problem de har. För att göra denna kartläggning måste man som lärare fortlöpande följa varje enskilt barn. Det mesta av det diagnostiska arbetet sker inom ramen för den ordinarie undervisningen där man gör informella iakttagelser när man till exempel låter barnet läsa högt endast för läraren och genomför enkla övningar där exempelvis problem med avkodningen kan uppenbaras. Utöver informella iakttagelser kan man också använda sig av mer formella prov. Såväl informell som formell kartläggning dokumenteras. Gemensam resurs i form av skriv- och läspedagoger kan kontaktas för rådgivning, handledning, information om formella prov, reflektion runt elever med svårigheter, fördjupad kartläggning/utredning av språk-, läs- och skrivutvecklingen, kompensation, lärverktyg med mera. Åtgärdsprogram Se styrdokument Skollagen 3 kap 9 på s. 3-4 Av åtgärdsprogrammet ska framgå hur stödet ska utformas för varje elev. Åtgärdsprogram och utvärderingen av åtgärdsprogrammet upprättas enligt fastställda rutiner. Fördjupad utredning Om svårigheterna kvarstår, trots att undervisningen anpassats, åtgärder prövats och följts upp, för eleven med svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling, är det viktigt att göra en fördjupad utredning och analys. (Språkstörning, Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi) Vid misstanke om språkstörning finns två vägar: 1. Skolsköterskan skickar en remiss till logopedmottagningen på Centrallasarettet i Västerås. 2. Anmälan till Centrala resursteamet via Carin Åhlström Bark Vid misstanke om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Anmälan till Centrala resursteamet via Carin Åhlström Bark Aktuell anmälningsblankett till Centrala resursteamet för fördjupad utredning finns i First Class k-skolan 7

8 Organisation och lärmiljö För elever med särskilda behov är läromedlets tillgänglighet avgörande för hur eleverna kan använda och tillgodogöra sig läromedlet. Kommunen har fr o m Ht 2014 ett avtal med Inläsningstjänst. Hur ska eleven tillgodogöra sig den kunskap som ingår? Vilka alternativa verktyg kan vi erbjuda eleven? Placering i klassrummet? Är möbleringen optimal för lärande? Hur är dagen tidsmässigt disponerad? Hur kan jag underlätta för eleven under mina lektioner? Hur ska eleven redovisa sina kunskaper? Hur kan lokalerna anpassas (ljud, ljus, färger, ventilation) Hur många personer möter eleven? Tydligt tal Det talade ordet ligger till grund för det skrivna och forskning har visat att barn med tal- och språkavvikelser i större utsträckning riskerar att få problem med sin läs- och skrivinlärning. Alla slags svårigheter ställer ändå inte till bekymmer. Vissa uttalsavvikelser hos barn kan bero på att en del språkljud tar lite längre tid att lära sig att uttala. De är helt enkelt svårare att artikulera än andra. Ett exempel på detta är r-ljudet, som för en del barn kan vara svårt att få fram. Det kan också vara svårt att producera ett tydligt s-ljud, precis som det kan ta lite extra tid att lära sig de bakre språkljuden k och g. Enstaka uttalsfel kan alltså dröja sig kvar hos ett barn som i övrigt är språkligt väl utvecklat. Ofta förbättras dessa uttalssvårigheter spontant och barnet får inte problem i sin läs- och skrivinlärning. En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan däremot olika former av strukturella förenklingsprocesser i talet vara. Dessa kan bland annat ta sig uttryck i form av omkastningar av de enskilda ljuden i ett ord, till exempel pakitel eller fräjil. Detta är vanligt hos barn i 3-årsåldern men försvinner så småningom hos de flesta. De elever som har kvar sina svårigheter döljer dem dock ofta genom att hitta ersättningsord, så kan till exempel ordet fik användas istället för ordet konditori. Men skrapar vi lite på ytan finns avvikelserna där. Om ordet uttalas fel har det naturligtvis en tendens att även skrivas felaktigt. Att inte ha det nödvändiga talstödet när man skriver kan resultera i utelämningar, omkastningar och andra felskrivningar precis som läsningen blir orytmisk och osäker. Kompensation Alternativa verktyg / lärverktyg Ju yngre eleven är, desto mer fokus bör man lägga på övning. Vid sidan av övning kan eleven ha behov av alternativa verktyg. För äldre elever med kvarstående svårigheter blir alternativa verktyg alltmer nödvändiga parallellt med övning. Exempel på lärverktyg: för att lyssna på läromedel; Inläsningstjänst ( via webben eller via app. för att läsa/lyssna på texter, t.ex. inlästa böcker och talsyntes. för att skriva och anteckna, t. ex. interaktiv skrivtavla, Alpha Smart, olika appar 8

9 för att stava och formulera sig, t. ex Stava Rex, digitala ordlistor, Gustavas ordböcker och ordprediktionsprogram. för att minnas och strukturera, t. ex. fickminne för koncentration, t. ex. röstförstärkning, hörlur Toobaloo för engelska, t. ex. Spell Right och talsyntesens engelska röst. En elev som har mycket låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. Dessa enkla former av kompensation kan ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning. Tekniska hjälpmedel är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. Lärstrategier-studieteknik När man planerar kompensatoriska insatser för en elev bör man lära ut studieteknik för att hjälpa eleven att utnyttja olika typer av inre kompensation, t.ex. elevens egna strategier för att lära och minnas. Att resonera med eleven om metakognitiva frågor och väcka hans/hennes medvetenhet om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kan vara helt avgörande för att lyckas. Viktigt vid överlämning av information Följande information bör aktualiseras vid överlämningen: Var i utvecklingen står barnet/eleven enligt den individuella utvecklingsplanen? Hur var elevens resultat vid screeningtesterna sett över tid och nationella prov? Vilket särskilt stöd har barnet/eleven behövt och fått och vilka mål/delmål har uppnåtts (kan vara redogörelse för arbetet enligt åtgärdsprogrammen)? Vilket stöd behöver barnet/eleven fortsättningsvis enligt avlämnande pedagog(er)? Föräldrarna informeras om vilken information förskolan/skolan vill föra vidare och godkänner detta. 9

10 10

11 Förskoleklass Allmänna insatser Ansvarig: förskolläraren Hela läsåret: Dagligt arbete med språklig medvetenhet t.ex. Bornholmsmodellen, Trulle. Barn med svårigheter ges extra träning parallellt. Maj månad: Alla elever genomför Fonolek Riskzonen barn med: 13 poäng eller färre. Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Tydligt tal Ordförråd Beskriva, återberätta Lekskrivande Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg Bågen Iréne Hedlund & Caroline Rodhe Wallström God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya språket lyfter Skolverket TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) Unni Espenakk (Red.) Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Åtgärder förbereds till år 1 genom att: Informera mottagande lärare vilka barn som har 13 poäng eller färre på Fonolek och vad som behöver tränas: Ljudsegmentering, Initialt ljud, Ljudsyntes 11

12 12

13 Årskurs 1 Allmänna insatser Läsårsstarten och 8 veckor framåt: Dagligt arbete med språklig medvetenhet t.ex. Bornholmsmodellen, Trulle. Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Oktober månad: Alla elever genomför Fonolek (Tidsåtgång: ca 20 min) Riskzonen elever med: 15 poäng eller färre. Elev som läser flytande/hade alla rätt på Fonolek i maj månad (förskoleklass) kan undantas. Antecknas i resultatprotokollet. Ansvarig: läraren i svenska Maj månad: Alla elever genomför Bokstavkännedom Alla elever genomför Högläsning enkla ord år 1-2 Riskzonen elever som: inte kan /är osäkra på bokstävernas namn och ljud. inte kan läsa alla orden, som plockar ljud eller läser mycket långsamt. Ansvarig: läraren i svenska 13

14 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Tydligt tal Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Ordavkodning Läsförståelse Ljudenlig stavning Skapande skrivning Exempel på test utöver Handlingsplanens H4 (Maj månad) individuellt test ordavkodning enstaka ord på 1 minut DLS Bas för skolår 1 (läslust, läsning, skrivning) Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg Bågen Iréne Hedlund & Caroline Rodhe Wallström DLS Bas handledning för skolår 1 och 2 Birgitta Järpsten Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Nya språket lyfter Skolverket Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Wittingmetoden Maja Witting Särskilda insatser: Fonolek Barn i riskzonen (se resultat Fonolek maj förskoleklass 13 poäng eller färre) ges extra träning parallellt under de första 8 veckorna. Förslag på åtgärder: Ljudsegmentering, Initialt ljud och/eller Ljudsyntes. Bokstavskännedom Barn i riskzonen är barn som inte kan eller är osäkra på bokstävernas namn och ljud. Förslag på åtgärder: Bokstavsträning Vad heter bokstaven? Hur låter den? Multisensorisk träning t.ex. Säga, skriva, lyssna, bygga med kroppen, med lera, med pensel för att fastna i minnet. Spel (memory, domino), laborativt material. Bokstäverna i barnets namn kan vara bra att börja med. Högläsning ord år 1-2 Barn i riskzonen är barn som inte kan läsa alla orden, som plockar ljud eller läser mycket långsamt. Förslag på åtgärder: Arbeta med läsinlärning på strukturerad, grundläggande nivå. 14

15 Årskurs 2 Allmänna insatser Elever som på tester i maj, årskurs 1 uppvisat svårigheter får fortsätta utveckla bokstavskännedom och läsning under läsåret. Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Oktober månad: Alla elever genomför: Vilken bild är rätt? (Läsförståelse) Provtid: 10 minuter (Tidsåtgång: ca 20 min) H4-provet (individuellt test) Provtid: 1 min normerat för åk 2 i oktober månad (kritiskt värde, medelvärde för pojkar respektive flickor) Ansvarig: läraren i svenska Riskzonen elever med: stanine 3 - bör även uppmärksammas på eller under det kritiska värdet oktober pojkar: 34 rätt flickor: 40 rätt (följs upp flera gånger under läsåret) Februari månad: Alla elever genomför: DLS Rättstavning skolår 2 (2013) Lägg gärna till dessa ord i början som övningsord : sa, sol, bil, leka, meta Dessa ord räknas ej med i resultatet. (Tidsåtgång: ca 20 min +övningsorden) DLS Ordförståelse skolår 2 (2013) (Tidsåtgång: ca 20 min) Ansvarig: läraren i svenska Riskzonen elever med: utelämningar, tillägg, omkastningar av ljud/bokstäver. stanine 3 samt utbyte av ljud/bokstäver bör även uppmärksammas (Ex: b/d, g/k, g/p, b/p, d/t) stanine 3 - bör även uppmärksammas Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 15

16 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Exempel på test utöver Handlingsplanens H4-provet individuellt test ordavkodning enstaka ord på 1 minut DLS Bas (Läslust, Läsning, Skrivning) DLS för skolår 2 (Läsförståelse) Läskedjor: Bokstavs- och ordkedjor Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS Bas Handledning för skolår DLS Handledning för skolår 2 och 3 Birgitta Järpsten och Karin Taube Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Nya språket lyfter Skolverket Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Wittingmetoden Maja Witting 16

17 Allmänna insatser Årskurs 3 Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Oktober månad: Alla elever genomför DLS Rättstavning skolår 3 (2013) (Tidsåtgång: ca 20 min) Riskzonen elever med: utelämningar, tillägg, omkastningar av ljud/bokstäver stanine 3 - bör även uppmärksammas Läskedjor: Bokstavs- och ordkedjor (Tidsåtgång: 2 min/test +genomgång) Ansvarig: läraren i svenska på Ordkedjetestet eller Två eller fler stegs skillnad i stanine mellan deltesten där ordkedjetestets resultat ligger lägst. stanine 3 bör även uppmärksammas Vårterminen: Nationella prov i svenska Ansvarig: läraren i svenska Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 17

18 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Exempel på test utöver Handlingsplanens H4-provet Vilken bild är rätt? (Läsförståelse) DLS för skolår 3 (Läsförståelse, Ordförståelse, Bokstavsordning, Skriva meningar, Hitta meningar) Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS Handledning för skolår 2 och 3 Birgitta Järpsten och Karin Taube Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Nya språket lyfter Skolverket Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Wittingmetoden Maja Witting 18

19 Allmänna insatser Årskurs 4 Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) För de elever som inte nått kunskapskraven på samtliga delprov på nationella provet i Årskurs 3 upprättas åtgärdsprogram i början av årskurs 4. Oktober månad: Alla elever genomför DLS Rättstavning 1 (2010) (Tidsåtgång: ca min) DLS Ordförståelse (2010) Provtid: 20 minuter (Testet normerat för åk 4-6) (Tidsåtgång: ca 30 min) Riskzonen elever med: utelämningar, tillägg, omkastningar av ljud/bokstäver stanine 3 - bör även uppmärksammas stanine 3 - bör även uppmärksammas DLS Läshastighet Draken i månskenet (2010) Provtid: 6 minuter (Testet normerat för åk 4-6) (Tidsåtgång: ca min) stanine 3 - bör även uppmärksammas Ansvarig: läraren i svenska Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 19

20 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Ordavkodning Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Exempel på test utöver Handlingsplanens H4-provet DLS för åk 4 (Läsförståelse) Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS Handledning för skolår 4-6 Birgitta Järpsten och Karin Taube Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Nya språket lyfter Skolverket Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Läskedjor: Tecken-, ord- och meningskedjor Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Wittingmetoden Maja Witting 20

21 Allmänna insatser Årskurs 5 Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Oktober månad: Alla elever genomför DLS Rättstavning 1 (2010) Samma test som i åk 4 för att kunna jämföra resultaten (Tidsåtgång: ca 40 min) Riskzonen elever med: utelämningar, tillägg, omkastningar av ljud/bokstäver stanine 3 - bör även uppmärksammas Läskedjor: Tecken- ord- och meningskedjor Provtid: 2min/test (Tidsåtgång: ca 30 min) DLS Läshastighet Draken i månskenet (2010) Samma test som i åk 4 för att kunna jämföra resultaten Provtid: 6 minuter (Testet normerat för åk 4-6) (Tidsåtgång: ca min) 2 eller fler stegs skillnad i stanine mellan deltesten stanine 3 - bör även uppmärksammas stanine 3 - bör även uppmärksammas Ansvarig: läraren i svenska Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 21

22 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordavkodning Ordförråd Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Exempel på test utöver Handlingsplanens H4-provet DLS för åk 5 (Läsförståelse) Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS Handledning för skolår 4-6 Birgitta Järpsten och Karin Taube Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Nya språket lyfter Skolverket Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Wittingmetoden Maja Witting 22

23 Allmänna insatser Årskurs 6 Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Oktober månad: Alla elever genomför: DLS Rättstavning 2 (2010) (Tidsåtgång: ca 40 min) DLS Ordförståelse (2010) Samma test som i åk 4 för att kunna jämföra resultaten Provtid: 20 minuter (Testet normerat för åk 4-6) (Tidsåtgång: ca 30 min) DLS Läsförståelse (2010) Provtid: Fyra texter 2 tillfällen à ca 30 min (Testet normerat för åk 4-6) Ansvarig: läraren i svenska Riskzonen elever med: stanine 3 - bör även uppmärksammas stanine 3 - bör även uppmärksammas stanine 3 - bör även uppmärksammas Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. Vårterminen: Nationella prov i svenska Ansvarig: läraren i svenska 23

24 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Exempel på test utöver Handlingsplanens H4-provet DLS för åk 6 (Läshastighet) Läskedjor: Tecken-, ord- och meningskedjor Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS Handledning för skolår 4-6 Birgitta Järpsten och Karin Taube Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Språket på väg Skolverket Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 Anna Kjerstadius, Lena Claeson, Susanne Holm, MarieWredenfors, Kerstin Beskow Schölin Wittingmetoden Maja Witting 24

25 Årskurs 7 Allmänna insatser Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) För de elever som inte nått kunskapskraven på samtliga delprov på nationella provet i Årskurs 6 upprättas åtgärdsprogram i början av Årskurs 7. Oktober månad: Alla elever genomför DLS Rättstavning A (Tidsåtgång: ca min) DLS Läshastighet A Provtid: 5 min (Tidsåtgång: ca 15 20min) DLS Ordförståelse A (Tidsåtgång: min) Ansvarig: läraren i svenska Riskzonen elever med: utelämningar, tillägg, omkastningar av ljud/bokstäver, dubbelteckningsfel stanine 3 - bör även uppmärksammas Februari månad: Alla elever genomför: DLS Läsförståelse A (Tidsåtgång: ca 45 min) Riskzonen elever med: stanine 3 - bör även uppmärksammas Ansvarig: läraren i svenska Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 25

26 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Ordavkodning Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Birgitta Järpsten Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Språket på väg Skolverket Wittingmetoden Maja Witting 26

27 Årskurs 8 Allmänna insatser Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Oktober månad: Alla elever genomför DLS Rättstavning A (Tidsåtgång: ca min) DLS Läshastighet A Provtid: 5 min (Tidsåtgång: ca 15 20min) DLS Ordförståelse A (Tidsåtgång: min) Riskzonen elever med: utelämningar, tillägg, omkastningar av ljud/bokstäver, dubbelteckningsfel stanine 3 - bör även uppmärksammas Februari månad: Alla elever genomför: DLS Läsförståelse A (Tidsåtgång: ca 45 min) Riskzonen elever med: stanine 3 - bör även uppmärksammas Ansvarig: läraren i svenska Elever med allmänna svårigheter i läsning och skrivning får arbeta med detta inom klassens ram. Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 27

28 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Birgitta Järpsten Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Språket på väg Skolverket Wittingmetoden Maja Witting 28

29 Årskurs 9 Allmänna insatser Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) Inga screeningtest genomförs. Vårterminen: Nationella prov i svenska Ansvarig: läraren i svenska Elever med allmänna svårigheter i läsning och skrivning får arbeta med detta inom klassens ram. Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen. 29

30 Väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Ordavkodning Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Förslag till ett diagnostiskt arbetssätt DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Birgitta Järpsten Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter metodisk handbok samt Kopieringsunderlag Birgit Druid Glentow, B. God läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin God skrivutveckling Ingvar Lundberg Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Nya Lusboken Allard, Rudqvist & Sundblad Språkbiten (Umeåmodellen/Tornéus&Andersson) Susanne Weiner Ahlström Språket på väg Skolverket Wittingmetoden Maja Witting 30

31 Idébank språkstöd, för barn och elever, i förskoleklassen, i grundskolans lägre år och i obligatoriska särskolan Barn som behöver särskilt stöd i sin tal- och språkutveckling, deltar i den ordinarie gruppens verksamhet. Träning och särskilt stöd kan genomföras i gruppen, då det oftast gynnar alla barns utveckling. Metodik för språkstimulans i grupp: Lyssnarövningar Munrörelseövningar Grammatiklekar Språkljudslekar genom bildsymbol, handrörelse och artikulation Rimträning med stöd av bilder Sånger och ramsor Läs och berätta för barnen Sagopåsar och flanosagor Barnet berättar inför grupp med stöd av bilder eller saker, som barnet tagit med hemifrån Dela barnen i mindre grupper Enskilda barn med språksvårigheter gynnas av: Att använda digitalbilder på en händelse eller händelseförlopp, det hjälper barnet att berätta Att samtala med barnet Barnets språkutveckling gynnas av att den vuxne: Pratar tydligt i korta meningar Lyssnar på barnets funderingar Söker ögonkontakt Sammanfattar och utvecklar barnets yttranden till korta vuxenmeningar Ställer frågor som för samtalet vidare Lyssnar, avbryter inte och jäktar inte på Korrigerar inte, men använder själv rätt ord eller uttal Använder det korrekta ordet i samtalen med barnet, sätt ord på det som händer och det som görs. Metodik för språkstimulans och läs- och skrivförberedelse är träning i språklig medvetenhet, dvs. att upptäcka och förstå språkets form till skillnad från dess innehåll, är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Rimövningar Stavelser Ordens längd Ljuden i orden Räkna ord 31

32 Idébank för elever med läs- och skrivsvårigheter Ur LÄSK-pärmen (från avsnitt 13. EN ELEV MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER BEHÖVER träning kompensation självförtroende en bas av självförtroende, kompensation för sina svårigheter och träning i läsning och stavning. HUR HJÄLPER VI ELEVEN? Lyssna på eleven! Eleven måste få känna sig bra på något! Uppmuntra intressen både i och utanför skolan. Låt eleven visa något den är bra på för klasskamraterna. Eleven måste få uppleva att han lyckas! Lägg inte ribban så högt att elevens framsteg inte blir synliga! Sätt istället upp små mål och beröm när han lyckas. Eleven ska inte behöva känna motstånd mot nästa träningstillfälle! Om eleven bara klarar att träna ett visst moment i 15 minuter, pressa då inte i 17 minuter utan bryt efter 13 minuter, medan viljan att träna fortfarande finns kvar. Placera eleven nära läraren så är det lättare att fråga om något är oklart. Ha muntliga genomgångar med ordförklaringar. Ge muntlig sammanfattning och dela ut nedskrivna stödord eller bilder. Hjälp eleven att planera och strukturera arbetet. Låt eleven få en egen bok för att göra understrykningar i. Det sparar mycket tid att slippa läsa hela texten flera gånger. 32

33 Tänk på lärobokens layout. Är den lätt att läsa eller är det ett myller av små bokstäver? Tvinga inte eleven att läsa högt inför klassen. Diskutera med eleven hur han vill ha det. Använd läromedel som finns inlästa. Planera hur tavlan används. Läs upp texten och använd tydlig handstil. Lär eleven använda kompensatoriska hjälpmedel. Olika elever har olika inlärningsstilar. En del lär sig bäst genom att se, andra genom att lyssna eller känna. Tvinga aldrig en elev att gå fram och skriva på tavlan. Lär eleven göra tankekartor. Dela gärna ut kopior i förväg av det som ska visas på overhead eller skrivas på tavlan. Då kan eleven lyssna utan att tänka på att skriva av och slipper fjärilar i magen. Se till att kopior som delas ut är tydliga. PROV Låt eleven träna på den typ av prov som ska användas. Skriftligt prov Skriv en lättläst, tydlig text (radavstånd 1,5 - textstorlek minst 12 punkter, gärna större). Läs ev. upp några frågor i taget för hela klassen och fråga om alla har förstått frågorna. Rätta inte stavfelen utan bedöm faktainnehållet. Var medveten om att svaren kan påverkas av elevens läs- och skrivförmåga. Ge längre tid på skriftligt prov så försvinner ett stressmoment för eleven. Muntligt prov En elev som vid ett skriftligt prov är koncentrerad på att läsa rätt och att stava rätt, får vid det muntliga provet en chans att visa sina kunskaper i ämnet istället. Annorlunda prov Video Utställning Föredrag Demonstration Dramatisering Intervju Tankekarta Affisch 33

34 Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i alla ämnen Vi pedagoger har uppdraget att skapa de rätta betingelserna i klassrummet för att eleven ska lyckas. Viktigast av allt är att vi har ett synsätt och förhållningssätt där vi är aktiva och medvetna om vad vi gör och varför. Några av nycklarna till elevens framgång är: Stöttning (eng. scaffolding = byggnadsställning). Detta innebär hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter eller till nya nivåer av förståelse. Det en elev kan göra med stöd i dag, kan eleven göra på egen hand i morgon. Hellre än att förenkla uppgiften bör vi pedagoger reflektera kring vilken sorts stöttning eleven behöver för att fullfölja uppgiften. Så långt det går ska eleven ställas inför autentiska och kognitivt utmanande uppgifter. Produktion. Ge systematiskt och genomtänkt många och omväxlande tillfällen för eleven att själv använda språket, lyssna, läsa och skriva. Utveckla bakgrundskunskaperna/förförståelsen inför temat, läsningen och skrivuppgifterna. Gör tankekartor, visa film, gör studiebesök Lärarledd undervisning i förståelseinriktade lässtrategier. Vi ska ge eleverna strategier att förstå den aktuella texten, men också ge dem goda strategier att använda vid läsning av andra texter. Det handlar om strategier före läsningen, under läsningen och efter läsningen. Uppmuntra eleverna att tänka igenom vad de vet om ämnet innan de börjar läsa. Läs sammanfattning och rubriker först, ställ frågor, gör förutsägelser, tolka bilder, använd fantasin att skapa egna inre bilder i anslutning till läsningen Lärarledd undervisning i förståelseinriktade lyssnarstrategier. Att lyssna aktivt på inspelade texter ställer minst lika stora (och till största delen samma) krav som att läsa texten. Lärarledd undervisning inför skrivuppgifterna. Ge en systematisk och tydlig undervisning i hur man bygger upp en berättelse eller en faktatext. Börja med att bygga upp kunskap om ämnesområdet, läs texter inom genren för att få förebilder och skriv en gemensam text innan eleven skriver sin individuella text. Samverkan. Använd genomtänkt och systematiskt pararbete och grupparbeten så att eleven ställs inför naturliga sammanhang där han/hon måste använda sitt språk, sin läsning och sin skrivning. Grupperna ska ha växlande sammansättning och inte vara nivågrupperade. Återkoppling. Leta efter gyllene ögonblick! Dela med dig till eleven och till elevens föräldrar av det som blivit bra. Detta stärker elevens ofta skamfilade självkänsla. 34

35 Testöversikt Förskoleklass Maj Fonolek Årskurs 1 Oktober Fonolek Maj Bokstavskännedom Högläsning enkla ord år 1-2 Årskurs 2 Oktober Läsförståelse: Vilken bild är rätt? H4-provet Februari DLS Rättstavning skolår 2 DLS Ordförståelse skolår 2 Årskurs 3 Oktober DLS Rättstavning skolår 3 Läskedjor: Bokstavs- och Ordkedjor Vårterminen Nationella prov i svenska Årskurs 4 Oktober DLS Rättstavning 1 DLS Ordförståelse DLS Läshastighet Draken i månskenet Årskurs 5 Oktober DLS Rättstavning 1 Läskedjor: Tecken-, ord- och meningskedjor DLS Läshastighet Draken i månskenet Årskurs 6 Oktober DLS Rättstavning 2 DLS Ordförståelse DLS Läsförståelse Vårterminen Nationella prov i svenska Årskurs 7 Oktober DLS Rättstavning A DLS Läshastighet A DLS Ordförståelse A Februari DLS Läsförståelse A Årskurs 8 Oktober DLS Rättstavning A DLS Läshastighet A DLS Ordförståelse A Februari DLS Läsförståelse A Årskurs 9 Inga screeningtest genomförs Vårterminen Nationella prov i svenska 35

36 Litteratur/Läromedel Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2001) Nya LUS-boken, en bok om läsutveckling Bonniers Beskow Schölin, K., Claeson, L., Holm, S., Kjerstadius, A & Wredenfors, M. Tummen Upp! Svenska kartläggning åk F-3 (2009) Liber Bryntse, A-M., Palmkvist, A. (1999) Språkstegen (Trullematerialet) Gleerups Erik, C. & Thyberger, M. (2000) Filipins språklekar Bonniers Horn, Erna., Espenakk, Unni. & Wagner Åse Kari H. (2005) TRAS : tidig registrering av språkutveckling : handbok om språkutveckling hos barn. Specialpedagogisk förlag Gutler-Lindström, M. (2009) Mumlans mun-alfabet MGL Speech Communication AB Gutler-Lindström, M. (2009) Mumlans mungympa till musik (CD) MGL Speech Communication AB Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmsmodellen Ing-Read AB Häggström, I. (2008) Hur låter orden Ing-Read AB Jacobson, C. (2001) Läskedjor Stockholm: Psykologiförlaget Johansson, M-G. (2009) Läsettan Natur och Kultur Juhlin, L. (2009) Tala ut och prata på Studentlitteratur Järpsten, B. (2007) DLS Bas för skolår 1 och 2 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. & Taube. K. (2013) DLS handledning för skolår 2 och 3 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. & Taube. K. (2010) DLS handledning för skolår 4-6 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Hogrefe Psykologiförlaget Klockhoff, E. (2005) Min läsebok Specialpedagogiska institutet Kodknäckarna Ideell förening (2007) Tidigt fokus på läsutveckling för barn med lässvårigheter och dyslexi. DVD 36

37 Kodknäckarna Ideell förening (2009) Föräldrar en resurs för sina barn. En cd för föräldrar om barn med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. CD Kodknäckarna Ideell förening (2010) Hitta läsningen! Så hjälper du ditt barn att lyckas med ljud och bokstäver. DVD Lagerström, A. (2011) Knäck koden en hoppfull bok om dyslexi J B Public Relations Lexia- Datorprogrammet för behandling av dyslexi och afasi (2008) Stiftelsen Sköndal Lundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass Natur och Kultur Lundberg, I., Herrlin, K. (2006) God läsutveckling Natur och Kultur Lundberg, I. (2008) God skrivutveckling Natur och Kultur Lundberg, I., Leven, E. (2001) Vilken bild är rätt? En enkel klassdiagnos av läsförståelse Natur och Kultur LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter (2011) FDB, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Nationella prov Skolverket Nya Språket lyfter! (2012) Skolverket Språket på väg ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 6-9 (2008) Skolverket Tema Läs- och skrivinlärning (2011) Skolverket Weiner Ahlström, S. (2001) Språkbiten, stavelsen som språklig byggsten Bonniers Witting, M. (1985) Metod för läs- och skrivinlärning Ekelunds förlag (Säljs nu av Verti AB) Witting, M. (2010) Vägledning i det praktiska metodarbetet Verti AB Witting, M. (1998) Före läs- och skrivinlärningen Ekelunds förlag (Säljs nu av Verti AB) Witting, M. (2009) Wittingmetodens terminologi Verti AB Örtendal, M. (2008) Läsinlärning i 7 steg Liber 37

38 Ordlista Barn i riskzonen Fonologisk läsning Fonologisk medvetenhet IKT IT Kompensation Logografisk läsning Lärverktyg/Alternativa verktyg/kompenserande hjälpmedel Läsflyt Barn som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter Man avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de enskilda ljuden, fonemen. Man är medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken ordning de kommer. Man förstår till exempel principen för rim och att ordet tåg är kortare än ordet nyckelpiga, trots att tåget är långt. Informations- och kommunikationsteknik. Den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Informationsteknik "ersättning, gottgörelse eller utjämning". För funktionshindrade personer kan avsikten med teknisk kompensation vara att ersätta eller utjämna funktionsnedsättningen. Kompensation kan sägas vara ett medel med vilket man försöker att gå runt svårigheterna. Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt som när man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna. Olika former av skriv- och läshjälpmedel som elektroniska böcker, inlästa läromedel, skanner och talsyntes för att få sidor ur läroböcker upplästa, datorprogram för stavningskontroll, med mera. En möjlighet att underlätta läsning och skrivning är att använda lärverktyg. Exempel: E-böcker, inlästa läromedel så att elever kan välja att läsa med öronen. Talsyntes och skanner för att få sidor ur läroböcker upplästa. Fickminne för att läsa in påminnelser om sådant som inte får glömmas bort. Programvara som gör att bokstavens ljud hörs när en tangent trycks ned. Det är viktigt att skolan tillhandahåller flera olika verktyg för att möjliggöra för alla elever att nå målen. Man bör alltid försöka välja läromedel som också finns i alternativa format och versioner. Därmed ges alla elever likvärdiga möjligheter att läsa på sitt sätt. Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och 38

39 förståelse. När man har gott läsflyt läser man med passande läshastighet och betoning så att det blir förståelse i det lästa. Metakognition Normering Ortografisk-morfologisk läsning Plockar/plockning av ljud Prosodi Screening Segmentering Språklig förmåga Språklig medvetenhet Standardiserade test Stanine Syntes Talsyntes De tankeprocesser som handlar om ens egna tankeprocesser. Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen. Man avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig genom ordet, som vid fonologisk läsning, utan ser direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Eleven läser ett ord ljud för ljud och gör inte en syntes av ordet. T.ex. ordet mor läses m o r eller m - or Satsmelodi. Avser intonation, rytm, accent och dynamik. Översiktlig prövning av en större grupp t. ex. en hel klass eller en hel årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning. Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ordet ko består av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och avvisade består av morfemen av, visa och de. Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd. Innebär att man förstår att språket inte bara har en innehållssida, utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna. Test som utprovats på en större grupp, till exempel en viss årskurs eller en viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala till exempel stanineskalan. Förkortning för Standard nine som är en uppdelning av normalfördelningskurvan i 9 steg där 1 är lägst och 9 högst. Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o + l blir sol, må + ne blir måne, sked +ar blir skedar. Hjälpmedel i dator som läser upp text. Talsyntesen låter dig lyssna till all sorts information på din dator - dokument, , websidor mm. 39