Urvalsprovet för utbildningen i pedagogik

Transkript

1 URVALSPROVET FÖR UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK (ALLMÄN PEDAGOGIK OCH VUXENPEDAGOGIK) 2009 Läs dessa anvisningar omsorgsfullt innan du börjar besvara frågorna och uppgifterna. Kontrollera att det finns sammanlagt 10 sidor och 7 koncept ark. Den första sidan med provinstruktioner får du ta med dig. Alla övriga papper bör returneras. I slutet av provet är texten Språk, identitet och skola. En undersökning i svenska skolor i huvudstadsregionen bifogad. Texten hör till det materialbaserade provet. INSTRUKTIONER Maximala antalet poäng för urvalsprovet är 100 poäng. Uppgifterna 1 4 baserar sig på Knud Illeris bok Lärande och ger maximalt 50 poäng tillsammans. Uppgifterna 5 8 baserar sig på den bifogade artikeln Språk, identitet och skola. En undersökning i svenska skolor i huvudstadsregionen och ger 50 poäng. Besvara alla uppgifter. För att bli antagen bör den sökande åtminstone erhålla goda insikter i urvalsprovet. Provet bör vara godkänt både gällande innehåll och gällande språk. Besvara de olika frågorna på skilda konceptpapper. Besvara uppgift 1 på provpappret (ringa in rätt alternativ). Besvara uppgift 2 på ett skilt konceptpapper. Besvara uppgift 3 (a, b, c) på provpappret (ringa rätt alternativ). Besvara uppgifterna 4 8 på separata konceptpapper. Uppgifterna 5 8 hänför sig till det materialbaserade provet. Förse varje konceptpapper med marginal. Vid behov får man mera papper av övervakaren. Varje papper förses med namn och personbeteckning. Även tomma papper förses med namn och inlämnas. Då provpappren inlämnas bör du uppvisa identitetsbevis (t.ex. id-kort, pass eller körkort). TILLKÄNNAGIVANDET AV RESULTATET Resultaten tillkännages den 14 juli 2009 kl på Beteendevetenskapliga fakultetens anslagstavla, Brobergsterrassen 20 R, 2:a vån. De godkända erhåller även skriftligt besked med direktiv för inskrivning vid Helsingfors universitet. Brevet postas den 14 juli Förfrågningar gällande resultaten kan göras per telefon (09) , (09) eller (09) De som har deltagit i urvalsprovet har möjlighet att ta del av bedömningen av sina svar på Beteendevetenskapliga fakultetens urvalsbyrå (Brobergsterrassen 20 R, 2:a vån). Anhållan om rättelse görs skriftligt och lämnas till fakultetens studiebyrå senast kl Även rättelser insända per post bör vid samma tidpunkt vara studiebyrån tillhanda. Adressen är Beteendevetenskapliga fakulteten, Studiebyrån, PB 9, Helsingfors universitet. LYCKA TILL! Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 1(10)

2 Namn: Personbeteckning: URVALSPROVET FÖR UTBILDNINGEN I PEDAGOGIK (Allmän pedagogik och vuxenpedagogik) 1. Ringa in alternativ sant eller falskt gällande följande påståenden (10 p.) a) Förnuftet kan fungera oberoende av det vi kallar känslor sant falskt b) Korttidsminnet (arbetsminnet) är lokaliserat till hjärnans frontallober sant falskt c) Det deklarativa minnet är ett långtidsminne sant falskt d) Genom ackommodativt lärande utvecklas en ämnesmässig eller schemarelaterad tillämpbar kunskap sant falskt e) Det procedurala minnet är ett långtidsminne sant falskt f) Högutbildade deltar i vuxenutbildning mera än lågutbildade sant falskt g) Den konvergent lärande har ett utvecklat deduktivt tänkande och är bra på problemlösning sant falskt h) Språkfunktionen är lokaliserad till båda hjärnhalvorna i högre grad hos flickor än hos pojkar sant falskt i) Genom assimilativt lärande utvecklas en förståelse- eller tolkningsorienterad kunskap sant falskt j) I det läroteoretiska fältet är Rogers och Freud placerade vid den verksamhetsteoretiska linjen sant falskt 2. I boken behandlas fyra missuppfattningar om lärande och utbildning. Beskriv kort dessa missuppfattningar. (12 p.) Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 2(10)

3 Namn: Personbeteckning: 3a) Vilka av följande är lärandets tre dimensioner enligt Illeris (3 p.)? Ringa in rätt alternativ: 1. trygghet 2. drivkraft 3. ålder 4. samspel 5. innehåll 3b) Vilket begrepp är centralt i Vygotskys syn på lärande (1 p.)? Ringa in rätt alternativ: 1. reflekterande observation 2. uthållighet 3. den närmaste utvecklingszonen 3c) Vilka perioder ingår i Piagets stadieteori (4 p)? Ringa in rätt alternativ: 1. den konkret operationella perioden 2. den psykomotoriska perioden 3. den pragmatiska perioden 4. den sensomotoriska perioden 5. den preoperationella perioden 6. den formellt operationella perioden 4. Lärande och identitet. Beskriv huvudpunkterna i Erik H. Eriksons teori om identitetsutvecklingen och diskutera teorin ur ett postmodernt perspektiv (20 p.) Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 3(10)

4 Namn: Personbeteckning: MATERIALBASERAT PROV Läs igenom det bifogade utdraget ur forskningsrapporten Språk, identitet och skola (Kovero, C. & M. Londen. Nordica Helsingiensia, Helsingfors universitet. Helsingfors: Universitetstryckeriet, 2009). Besvara följande frågor. Basera dina svar på texten. 5. Redogör för den språkliga bakgrunden hos eleverna i de olika åldersgrupperna samt beskriv skillnader och likheter mellan grupperna. (10 p) 6. Redogör för likheter och skillnader vad gäller flickors och pojkars uppfattning om de blir rättvist bemötta i skolan. (10 p) 7. Varför är frågan om finländska ungdomars skoltrivsel så aktuell och vad visar forskningsrapporten om skoltrivseln hos elever i svenska skolor? (15 p) 8. Diskutera utgående från texten de utmaningar som svenska skolor i huvudstadsregionen ställs inför i dag. (15 p) Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 4(10)

5 Språk, identitet och skola. En undersökning i svenska skolor i huvudstadsregionen. Att växa upp i en tvåspråkig miljö Begreppet tvåspråkighet (och flerspråkighet) innehåller olika dimensioner. Det är viktigt att skilja mellan samhällets tvåspråkighet och tvåspråkighet på individnivå. På individnivå är det vanligare att vara två- eller flerspråkig än att vara enspråkig. Trots att det i de flesta samhällen talas flera olika språk, är Finland ett av de få länder i Europa med två nationella språk. I dag talar många finländare förutom sitt modersmål även det andra nationalspråket och dessutom något främmande språk. Den individuella tvåspråkigheten kan beskrivas ur olika perspektiv. Skutnabb- Kangas (1981: 94) och Hyltenstam & Stroud (1990) utgår från fyra kriterier för att definiera tvåspråkighet: ursprung, identitet eller attityd, kompetens och funktion. Då ett barn växer upp med två språk i sin hemmiljö och båda språken har möjlighet att utvecklas samtidigt, kan man säga att barnet till sitt ursprung är tvåspråkigt. En tvåspråkig identitet innebär att man både definierar sig själv som tvåspråkig och även blir likvärdigt accepterad av båda språkgrupperna. En tvåspråkig hemmiljö ger möjlighet till en dubbel språklig identifikation och samhörighet, men kan naturligt nog även leda till avståndstagande från någondera språkgruppen. Tvåspråkighet som kompetens innebär färdighet i båda språken och funktion användning av båda språken. Man kan inte utgående från en persons tvåspråkiga ursprung eller identitet dra några slutsatser om hennes färdighetsnivå i de båda språken eller hennes faktiska användning av språken. Det är klart att språkkunskaperna även varierar enligt situation och användningsområde. Då det gäller barn och ungdomar kan det dessutom vara tuffare att i vissa sammanhang och i vissa åldrar tala finska snarare än svenska med sina kompisar. Kompetens och funktion behöver inte nödvändigtvis sammanfalla, men det är klart att ju mer och mångsidigare man använder de båda språken, desto bättre blir även färdigheten i dem. Färdigheten i de båda språken behöver inte vara den samma på alla språkliga nivåer. Så som Romaine (1989: 12) påpekar borde man, för att fastställa graden av tvåspråkighet på lingvistisk nivå, beakta både fonologisk, grammatikalisk, lexikal likväl som semantisk och stilistisk förmåga i de båda språken. Det är med andra ord möjligt att vara tvåspråkig på flera olika sätt, innebörden beror på från vilket perspektiv man närmar sig begreppet. I Helsingforsregionen är äktenskap och parrelationer över språkgränserna mycket vanliga, vilket innebär att många barn växer upp i en tvåspråkig hemmiljö, där den ena föräldern är finskspråkig och den andra svenskspråkig. Statistik för hela landet visar att allt flera av de tvåspråkiga familjerna numera registrerar sina barn som svenskspråkiga. Då 60 % av barnen i de tvåspråkiga familjerna år 1970 registrerades som finskspråkiga, är närmare två tredjedelar av barnen i de tvåspråkiga familjerna numera svenskregistrerade (Finlandssvenskarna 2005). Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 5(10)

6 I dag söker sig 80 % av barnen från de tvåspråkiga familjerna i Helsingfors till svenska skolor (Lojander-Visapää 2001: 222). En bidragande orsak till val av svensk skola kan enligt Lojander-Visapää vara den modersmålsinriktade undervisning i finska som ges i svenska skolor och som stöder barnens finska kulturella identitet. En annan orsak kan vara att föräldrarna i den finskdominerade språkmiljön i Storhelsingfors vill stödja barnens minoritetsspråk genom val av skola. Båda orsakerna tyder på att föräldrarna vill ge sina barn tillträde till en tvåspråkig kultur och tvåspråkig identitet så att barnen kan känna sig hemma både i en svensk och i en finsk miljö (Lojander-Visapää 2001: 222). Även Gripenberg diskuterar i sin undersökning För två modersmål (2001), föräldrarnas motiv för val av svenskspråkig skola för sina tvåspråkiga barn och ungdomar i Helsingforsregionen, och konstaterar att valet ofta har antingen rationella eller emotionella orsaker. Till de rationella orsakerna hör bl.a. uppfattningen om att det är lättare att lära sig främmande språk då man kan svenska och i de emotionella orsakerna ingår en önskan om att barnet skall bli svenskspråkigt (2001: 121). I rapporten Tvåspråkiga familjer i statistikens ljus konstaterar Finnäs (2000) att det är nödvändigt för tvåspråkiga familjer som lever i en finskdominerad miljö och som önskar att deras barn ska bli praktiskt tvåspråkiga att i hög grad satsa på svenskan. I annat fall finns det risk att barnen blir mer eller mindre finskspråkiga (2000: 61). Mitt hemspråk En stor del av informanterna som deltog i undersökningen växer upp i en tvåspråkig eller finskdominerad närmiljö. För att synliggöra elevernas språkliga vardag och deras syn på sin språkliga samhörighet presenteras här resultaten för barnens och ungdomarnas språkliga bakgrund. Informanterna skulle i frågeformuläret svara på vilket språk de talar med sin mamma respektive pappa och med sina syskon/halvsyskon. Ytterligare en fråga gällde vilket språk föräldrarna/styvföräldrarna talar sinsemellan. För att kontrollera ovanstående uppgifter besvarade informanterna även frågorna Med vem talar du svenska? och Med vem talar du finska? Det fanns elva olika alternativ att välja mellan (t.ex. med mamma, pappa, farmor, skolkamrater, kusiner, övriga, med vem) och eleverna fick kryssa för alla för dem giltiga alternativ. I den yngsta åldersgruppen deltog 252 barn i årskurserna 5 och 6, de är år gamla. I den mellersta åldersgruppen deltog 384 ungdomar från fem svenska högstadieskolor i Helsingforsregionen. Ungdomarna är 15 år gamla och studerar i grundskolans nionde årskurs. Från tre svenskspråkiga gymnasier deltog 219 elever, de är 17 år gamla och studerar andra året i gymnasiet. Emedan gymnasiestudier inte i lika hög grad som i den grundläggande utbildningen är kopplade till elevernas hemort, utan antagning till gymnasiestudier sker via den Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 6(10)

7 gemensamma elevintagningen, sammanfaller inte gymnasisternas skolmiljö nödvändigtvis med deras hemmiljö. Tabell 1 Elevernas språkliga bakgrund. (N=855) Hemspråk 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Svenska & finska Svenska Finska Annat åringar 15-åringar 17-åringar Erfarenheter från skolan I skolan ska elever ges möjligheter till en sund och trygg intellektuell, social, språklig och personlighetsmässig utveckling. Avgörande för det moderna samhällets utveckling är att dess medlemmar har såväl förmåga att välja alternativa handlingssätt som vilja att både påverka och aktivt ta del i samhället. Fostran till aktivt medborgarskap, vilket innefattar känslan av samhörighet med den omgivande kulturen eller kulturerna samt förmågan till kritisk reflektion och livslångt lärande är därför en central pedagogisk fråga i det finländska samhället. För bevarandet av den finlandssvenska kulturen är skolan således i nyckelposition och eleverna i de medverkande skolorna uppfattar det som viktigt att det finns svenska skolor. Detta gäller även elever från enspråkigt finska hem. Elevers associationer kring begreppet finlandssvensk visar också att många elever förknippar den svenska skolan med begreppet finlandssvensk. Skolan har många uppgifter och i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen står bl.a. följande: Den grundläggande utbildningen skall å ena sidan erbjuda individen en möjlighet att skaffa sig allmänbildning och fullgöra sin läroplikt och å andra sidan att ge samhället ett medel att utveckla sitt kulturella kapital. Den grundläggande utbildningen skall dessutom stödja varje elevs språkliga och kulturella identitet och modersmålsutveckling. Syftet är också att väcka lust till livslångt Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 7(10)

8 lärande. Den grundläggande utbildningen skall föra över kulturarvet från en generation till en annan, bidra till att kunskapen i samhället ökar och sprida kunskap om de värden och handlingssätt som bildar samhällets grundpelare. (Utbildningsstyrelsen 2004: 12) Enligt Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning är gymnasieutbildningens uppgift att ge eleverna en bred allmänbildning och färdigheter för fortsatta studier. I läroplanen för gymnasieutbildningen står vidare: Gymnasiet skall ge de studerande färdighet att möta utmaningar i samhället och i omvärlden och förmåga att granska frågor ur olika synvinklar. De studerande skall vägledas till ansvarskännande medborgare som fullföljer sina skyldigheter i samhället och i arbetslivet i framtiden. Gymnasieundervisningen skall utveckla och stödja de studerandes självkännedom och deras mognad till vuxna människor samt sporra dem till livslångt lärande och ständig personlig utveckling I gymnasiet bör man lära sig att värna om, bedöma och förnya kulturarvet. (Utbildningsstyrelsen 2003; 14) En av skolan uppgifter är således att aktivt förmedla och ge liv åt kulturarvet och traditioner. I synnerhet för språkliga minoriteter är skolans funktion som kulturbärande institution central och skolans roll vid bevarandet och förmedlandet av den finlandssvenska kulturen och det svenska språket är följaktligen mycket viktig. Skolan är viktig som språkfostrare och lärarna viktiga som språkliga förebilder. I huvudstadsregionen där svenskan är utsatt är språkmiljön i de svenska skolorna betydelsefull. Viljan och möjligheten att använda svenska utanför hemmet och skolan påverkas också av tillgången till hobbyverksamhet på svenska. Skoltrivsel Frågan om elevernas skoltrivsel är aktuell bland annat för att de uppmärksammade PISA 1 - undersökningarna visar att finländska elever, trots sina utmärkta prestationer i de ämnesområden (läsning, matematik, naturvetenskap) som undersökningarna gäller, trivs dåligt i skolan (Arinen & Karjalainen 2006). PISA-evaluerings-programmet mäter sådana kunskaper och färdigheter hos elever i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen som de kommer att behöva i sitt framtida vuxen- och arbetsliv (Arinen & Karjalainen 2006: 9; Brunell 2007:19). Skillnader mellan elever i finska respektive svenska skolor har även delvis analyserats och resultaten visar att elever i de svenska skolorna uppnår goda resultat, dock aningen lägre poängantal än genomsnittet för elever i finska skolor (Brunell 2007; Uljens opublicerad). Se Brunell (2007) och Holm (2007) för en analys gällande resultat i PISA-utvärderingen år 2003 för den finlandssvenska grundskolan. Trots eventuella skillnader i inlärningsresultat och framgång i PISA-undersökningarna mellan elever i finska och svenska skolor kan man konstatera att elever i de finländska skolorna, oberoende av språkgrupp, på en generell nivå uppvisar goda inlärningsresultat. Hautamäki och Karjalainen (2008) påpekar att också elever med invandrarbakgrund bosatta i Finland erhåller i medeltal 50 poäng mera än genomsnittet hos elever med invandrarbakgrund i övriga OECD-länder. Visserligen är antalet elever i Finland med invandrarbakgrund som deltog i 1 PISA står för Programme for International Student Assessment och genomförs vart tredje år i OECD:s medlemsländer. Elever som deltar i undersökningen är 15 år (i Finland genomförs undersökningen sålunda för elever i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen). Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 8(10)

9 den senaste PISA-undersökningen endast 3 %, men Hautamäki och Karjalainen betonar att de resultaten inte kan förklaras med elevernas förhållandevis låga andel i våra skolor. Hautamäki och Karjalainen påpekar att alla elever med svaga inlärningsresultat (oberoende av språklig eller kulturell bakgrund) i finländska skolor också uppvisar inlärningsresultat som klart överstiger medeltalet för OECD-länderna. Även om elever i våra skolor sålunda klarar sig bra i PISA-undersökningar, vilket även resulterat i ett stort intresse utomlands för det finländska utbildningssystemet och lärarutbildningen, pekar dock PISA-rapporten på en källa till oro. Resultaten från PISAundersökningarna visar att finländska elever inte trivs speciellt bra i skolan. Detta framkommer även i Unicefs rapport från 2007 An overview of child well-being in rich countries som delvis baserar sig på OECD:s utvärderingar. Vanligtvis finns det ett positivt samband mellan att tycka om skolan och goda skolprestationer men i det här avseendet tycks Finland vara ett undantag. Resultaten för Finlands del visar att under 10 % av eleverna uppger att de tycker mycket om skolan medan Norge befinner sig högst i tabellen med nästan 40 % som uppger att de tycker mycket om skolan (Unicef 2007, 36). I samma Unicef-rapport påpekas även att flickor överlag trivs bättre i skolan än pojkar och yngre elever bättre än äldre elever. Noteras bör dock att finländska ungdomar ändå har en förhållandevis positiv inställning till skolan, de facto en mer positiv attityd än elever i övriga OECD-länder (Brunell 2007: 25). Här kan även nämnas att samhörighetskänslan hos elever från båda språkgrupper i Finland ligger på medelnivå för OECD och att elever i finlandssvenska skolor har en något starkare känsla av samhörighet än elever i finska skolor (Brunell 2007: 25). Att elever trivs i skolan och upplever att de blir rättvist bemötta är mycket viktigt och bidrar starkt till elevens positiva inställning till skolarbetet och sitt eget lärande. Dessa frågeställningar är därmed minst lika viktiga som de som handlar om inlärningsresultat; att tråkiga erfarenheter och negativa minnen från skoltiden kan sätta djupa spår hos den utsatta individen står utom allt tvivel. Eleverna i årskurs 9 och i gymnasiets andra årskurs skulle besvara frågorna: Trivs du i skolan? och Upplever du att du blir rättvist bemött i skolan? Resultaten framgår av tabell 2 och 3 på följande sida. Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 9(10)

10 Tabell 2 Skoltrivsel. N=595 Trivs du i skolan? N=595 Flickor 21 % 65 % 14 % 15-åringar 17-åringar Pojkar Flickor Pojkar 24 % 19,50 % 22 % 60 % 62 % 63 % 12 % 14 % 12 % Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Tabell 3 Elevers uppfattning om de blir rättvist bemötta i skolan. (N=593) Blir du rättvist bemött i skolan? 15-åringar (N=378) och 17-åringar (N=215) Flicka 8 % 68 % 18 % 15-åringar 17-åringar Pojke Flicka Pojke 19 % 9 % 16 % 60 % 58 % 54 % 14 % 21 % 21 % Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Helsingfors universitet, Beteendevetenskapliga fakulteten 10(10)