Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson

Transkript

1 Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D I G A I N S A T S E R, Linköpings universitet

2 The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986), Linköpings universitet

3 Kodknäckarstadiet Kodknäckarstadiet är mycket kort och är därför mycket sårbart. Läsförståelse utvecklas i stort sett under hela livet., Linköpings universitet

4 Alfabetisk-fonemisk läsning Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker vilket ord ljuden bildar. Barnet har fått en insikt i att alla bokstäver korresponderar med ett ljud. Har knäckt den alfabetiska koden. Förutsätter fonemisk medvetenhet och bokstavskunskap., Linköpings universitet

5 Har fått ett instrument för självinstruktion så att man kan gå vidare på egen hand. (Share, 1999) Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en förutsättning för den fortsatta läsning. Kan på egen hand läsa nya korta ord. Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket träning., Linköpings universitet

6 Alfabetisk-fonemisk skrivning Skriver symboler för ljud Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta: oftast det initiala ljudet. S (sol) Utesluter ofta vokaler. Exempel: S SL STL STOL Använder oftast bokstavsnamnen: MA (EMMA), MLI (EMELIE) T(TE) PTR (PETER), Linköpings universitet

7 Ortografisk morfemisk läsning Orden eller delar av orden har blivit en ortografisk identitet och behöver inte längre ljudas. En gradvis övergång. Varje grafem i ordet uppmärksammas. Alfabetisk-fonemisk läsning är en förutsättning för ortografisk läsning. Förväxlas ofta med logografisk läsning., Linköpings universitet

8 Morfologisk-ortografisk skrivning Skrivningen är automatiserad och går snabbt och säkert. Utvecklas genom att skriva alfabetisk-fonemiskt. Kunskap om hur ord är morfologiskt uppbyggda., Linköpings universitet

9 Spellers och Guessers Åk 2 25 % svagaste avkodarna SPELLERS GUESSERS Resultat: Guessers hade sign. sämre resultat på läsförståelse, avkodning stavning och fonologisk förmåga (Fridolfsson, 2013), Linköpings universitet

10 Phonics Bottom up Phonics är ett samlingsbegrepp (syntetisk, analytisk m. fl). Betonar förståelse för den alfabetiska principen. Framhåller kopplingen grafem-fonem. Tydlig progression; från det enkla till det svårare. Viktigt med fonologisk medvetenhetsträning. Förståelse övas för sig.

11 Whole Langugage Top Down Barn lär sig läsa lika naturligt som de lär sig att tala. Minimum av handledning. Utgår från hela texter, hämtade från barnets erfarenhetsvärld. Logografisk ordbilder och cue-reading Kontextuella ledtrådar Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsning och skrivning.

12 Storboksläsning Utgår från Whole Language Boken presenteras och förförståelse skapas. Läraren pekläser. De betydelsebärande orden lyfts fram. Repeterad läsning tillsammans. Barnet förväntas att på egen hand knäcka den alfabetiska koden. Men hur går det egentligen till?

13 Förutsättningar Har egen inre drivkraft och motivation. Kan dra logiska slutsatser. Har en fonemisk förmåga. Har en viss bokstavskunskap.

14 De flesta barn lär sig att läsa oavsett metod. För % är det dock helt avgörande att läraren väljer rätt metod.

15 Interventionsforskning Publicering? Randomisering? Finns kontrollgrupper? Finns för- och eftertester? Finns tydliga beskrivningar? Har man tagit hänsyn till lärareffekter? Har man tagit hänsyn till ev. placeboeffekter? Finansiering? Med mera, Linköpings universitet

16 Metastudier SBU 2014, Hattie 2011, NRP 2000, Chall 1967 Då det gäller de resurssvaga eleverna finns ett entydigt stöd för phonics.

17 Motivationens bytydelse Det är inte vilken sorts aktivitet eller vilket slags materiel som är avgörande för motivationen. Det som är avgörande är istället att barnet märker att det gör FRAMSTEG.

18 Förutsätter att övningarna ligger inom den proximala utvecklingszonen. Läraren ska ligga steget före.

19 Ljudningsmetoden Typiska inslag: Tydlig och strukturerad progression Bokstavsarbetet Fonologisk medvetenhet Kopplingen grafem-fonem, Linköpings universitet

20 Val av bokstäver Frekvens Vokaler med långt ljud Konsonanter med hålljud Visuella skillnader Auditiva skillnader

21 Progressionen VK KV KVK as al os sa la sal sol ser res KVK a sola resa KVK en et er ar reser solar solen riset KKVK svan slev osv

22 The Simple View of Reading i förskoleklass L = A x F Avkodning: fonologisk medvetenhet leka med bokstäver Förståelse: högläsning med samtal, samtal om företeelser

23 Kausalt samband Prediktorer Kan vi redan innan barnen börjar skolan förutsäga vilka som kommer att få svårigheter? RAN Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap

24 Den starkaste prediktionsfaktorn för läsoch skrivresultat i åk 1, är hur många träningstillfällen som behövs i förskoleklass för att nå fonologisk medvetenhet. (Myrberg, 2009), Linköpings universitet

25 Fonologisk medvetenhet Syfte: Preventiv insats Respons to intervention RTI

26 RTI i förskolklass Minimimål i slutet av f-klass: Lyssna ut initialt och finalt fonem. Det räcker inte med att konstatera att ett barn kommer att få svårt att nå målet. Dessa barn måste få riktat stöd redan i f-klass.

27 Sammanfattning Viktigt med tidiga insatser men valet av insatser är ännu viktigare. Lärarens vetskap gällande val av metod kan ha en avgörande betydelse för enskilda barn., Linköpings universitet