Hitta språket i ämnet

Transkript

1 Hitta språket i ämnet Charlotte Hurdelbrink hurdel@kth.se Enheten för språk och kommunikation ECE-skolan

2 Hitta språket i ämnet Många begrepp för samma sak: Språkintegrerad ämnesundervisning Språkutvecklande arbetssätt Språkinriktad (ämnes-)undervisning Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Content based instruction (CBI)

3 Två inledande frågor Språkintegrerad ämnesundervisning? Hur lång tid tar det att lära sig skolspråket?

4 Idag Vad? Varför? Vem? Hur?

5 Vad? Flera metoder mot samma mål att lära ett ämne och utveckla språket samtidigt. The SIOP model (Deborah Short bl a) Genrepedagogiken (Pauline Gibbons b la) Cirkelmodellen (John Polias bl a) m fl

6 Vad? Gemensamt för alla metoder är: Att man successivt och systematiskt bygger upp det språk som arbetsmomentet kräver parallellt med ämneskunskaperna, t ex: Ämnesspecifika begrepp Genretypiska formuleringar och konstruktioner Konnektorer

7 Varför? Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. (

8 Varför? S. Brice Heath 1983, Ways with words. Language, life and work in communites and classrooms: Skolan var anpassad för en vit (högskole-)utbildad medelklass. Sociokulturell bakgrund påverkade elevers förutsättningar, både i vit och svart arbetarklass. Content based instruction

9 Varför?

10 Vem? Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande [ ] stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter [ ] organisera och genomföra arbetet så att eleven o utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga [ ] o får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling [ ] (Lgr11, s. 14 samt Lgy11, s )

11 Vem? En professionell lärare kan beskrivas som ämneskunnig och ämnesdidaktiskt skicklig, och idag med tillägget: en som också är medveten om språkets roll för elevens kunskapsutveckling i det egna ämnet. (Greppa språket (u å), s. 14)

12 Hur?

13 Cummins fyrfältare Jim Cummins University of Toronto Kognitiv förmåga finns, men språket som behövs för att uttrycka det man tänker och förstår saknas.

14 Förförståelse

15 Bygga på tidigare kunskaper stötta för nya Avstamp i befintliga kunskaper och stötta för att eleven ska kunna bemästra nya.

16 Cirkelmodellen

17 Vilket diagram visar? En fotbollstränares humör under matchen. Höjden på ett träd. Hur många som äger en mobil. Från Hajer & Meestringa 2010, Språkinriktad undervisning, s 68.

18 Cirkelmodellen Cummins fyrfältare Exempel från Gibbons 2006, Stärk språket, stärk lärandet, s och Greppa språket (u å), s Ett experiment i grupper: -Titta, den gör så att de rör sig! 2. Läraren introducerar vetenskapliga begrepp. Eleverna ska beskriva sitt experiment för andra grupper: - Vi prövade med en nål, järnfilspån och en plastbit. Magneten attraherade inte nålen. 3. Skriva i loggböcker, och sist en rapport med vetenskapligt språk: Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller.

19 Genrepedagogiken Fritt efter Gibbons, 2009, Lyft språket, lyft lärandet, s

20 Cummins fyrfältare Jim Cummins University of Toronto

21 Min stora upptäckt Återgivande B 1928 arbetade jag i mitt laboratorium och studerade bakterier. Före semestern glömde jag ställa undan en odling av bakterier. Så åkte jag på semester. Sedan kom jag hem. Då märkte jag något konstigt med burken som jag hade glömt framme. Där fanns en massa mögelfläckar i odlingen. Sedan såg jag att en mögelfläck saknade bakterier. Då förstod jag att mögelsvampen utsöndrade ett ämne som dödade bakterier. Mögelsvampen hette Penicillium notatum. Det nya ämnet dödade bakterier mycket bra. Det fick sedan heta penicillin. Jag blev senare adlad och 1945 fick jag nobelpris. Min upptäckt har räddat många människoliv. Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.

22 Upptäck penicillin av en slump Instruerande, anvisande B-C Ta en bakterie som orsakar finnar och odla den. Åk sedan på semester och glöm att ställa undan din bakterieodling. Få syn på odlingen då du kommer hem igen Upptäck att det inte finns några bakterier runt en av odlingarna. Konstatera att en spor av mögelsvampen Penicillium notatum har börjat gro i odlingen. Dra slutsatsen att svampen utsöndrar ett ämne som dödar bakterier. Ge det nya ämnet namnet penicillin. Bli adlad och få ett nobelpris för din upptäckt. Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.

23 Upptäckten av penicillinet Beskrivande B Många läkare arbetar både med att bota sina patienter och med att i laboratorium bedriva egen forskning inom medicinen. Ibland sker nya upptäckter mer eller mindre av en slump. Upptäckten av penicillinet gjordes av den engelske läkaren Alexander Fleming efter att en bakterieodling glömts under en semesterresa. I en bakterieodling kan sporer av mögelsvampen Penicillium notatum börja gro och denna mögelsvamp är i sin tur bakteriedödande. Eftersom mögelsvampen utsöndrar ett ämne som dödar bakterier kan den på ett effektivt sätt användas för att bota sjukdomar. Flemings upptäckt fortsätter att rädda miljontals människoliv. Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.

24 Penicillinets upptäckt Förklarande C Penicillin är ett ämne som utsöndras av mögelsvampen Penicillium notatum. Upptäckten av ämnet gjordes av den engelske läkaren Alexander Fleming. Det sägs att han i samband med en studie av bakterier glömde att ställa undan en bakterieodling, som under en längre tid fick möjlighet att gro. Vad Fleming upptäckte var att i en del av odlingen hade ingen bakterietillväxt skett. I stället fann han en spor av mögelsvamp som utsöndrade ett för bakterierna dödligt ämne. Detta effektiva ämne fick namnet penicillin. Upptäckten, som sedan dess har räddat miljontals människoliv, gjordes Fleming adlades och 1945 fick han nobelpriset. Från: M. Axelsson m fl, 2006: Ämne och språk språkliga dimensioner i ämnesundervisningen, s. 20 ff.

25 Vad är språkinriktad ämnesundervisning? en sammanfattning Förberedelse målet med uppgiften och vägen dit (ämnesinnehåll och språk). Hur ska uppgiften / de nya kunskaperna redovisas? Knyt ny kunskap till befintliga kunskaper, elevers bakgrund och erfarenheter. Visualisera genom bilder, mycket prat etc. Konkretisera gärna praktiska övningar. Presentera ämnesspecifika ord och genrespecifikt språk. Interaktion lärare/klass - elev/elev lärare/elev. Varje uppgift en byggsten för nästa.

26 Vad är INTE språkinriktad ämnesundervisning? Att hålla en lång föreläsning. Att gå igenom begrepp utan att sätta dem i en kontext. Att inte ta hänsyn till elevers tidigare kunskaper utan förutsätta att de redan har en viss kunskap. Att direkt använda akademiskt språk/skolspråk. Att inte använda exempeluppgifter. Att inte ta hänsyn till den kognitiva och språkliga progressionen (Cummins fyrfältare) Att bygga lektionsinnehåll enbart på det muntliga utan att visualisera/konkretisera/exemplifiera.

27 Repetition - korsord Samma korsord, men olika ord. Förklara dina ord utan att avslöja dem. Din partner försöker gissa ordet du beskriver och skriver in det i sin del av korsordet. Växla.

28 Frågor?