Språkdagen - workshop Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på elever i äldre åldrar och gymnasiet Lyft språket lyft tänkandet*

Transkript

1 Språkdagen - workshop Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på elever i äldre åldrar och gymnasiet Lyft språket lyft tänkandet* Ann-Marie Wahlström Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet *(Gibbons 2010)

2 Innehåll Presentation av Pauline Gibbons bok Lyft språket lyft tänkandet Skolspråket utmärkande drag Exempel på stöttning Övningar diskussion

3 Skolspråk komma i kapp! Hur? Gibbons bok: Språk och lärande i ett andraspråksperspektiv (kap 1) Kognitivt krävande uppgifter i praktiken (kap 2) Litteracitet i undervisningen (kap 3) Att utveckla elevernas litteracitet (kap 4) Bygga broar till text (kap 5) Att stötta andraspråkselever att bli framgångsrika skribenter (kap 6) Talet, lärandet och litteraciteten planering (kap 7) Planera undervisning med höga kognitiva utmaningar och mycket stöttning (kap 8)

4 Talat språk skrivet språk Interaktionens viktiga roll för språkutveckling Ge tillfälle att tala om vad som sker Ge tillfälle att utveckla ett ämneslitterat språk Skapa tillfällen att röra sig från talat till skrivet språk På väg från ett vardagsrelaterat språk ett mer abstrakt och mer formellt (vetenskapligt/kunskapsrelaterat) språk (skolspråk) (Gibbons 2010)

5 Biologi åk 9 - Kunskapskrav för betyget E Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa*, naturbruk* och ekologisk hållbarhet* och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser*. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information* och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans*. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. * Vad innebär asterisken? Vad ansvarar biologiläraren för? (Skolverket 2011)

6 Hur klart är språket? Frågor till ämnesläraren: Vad förväntas eleverna göra i språket i mitt ämne? Läraren: Hur används språket i mitt ämne? Vilken typ av tänkande och resonemang är viktigt? Vilken typ av frågor brukar ställas? Vilka typer av texter kommer eleverna att läsa? Vilka typer av texter kommer eleverna att skriva? (Gibbons 2010:84)

7 Hur ser texter ut? En sommardag Vi vaknade tidigt och skyndade oss att packa ner fika, badkläder och andra saker. Vi kom ner till stranden och slängde oss i vattnet. Sedan simmade vi och plaskade länge i vattnet. Vi gick upp ur vattnet efter ett tag och fikade. Sedan sprang vi ut i vattnet igen. Det var kul. Vatten Vatten består av molekyler. Det kan anta olika tillståndsformer såsom flytande form, fast form (is) samt gasform (ånga). Vatten förekommer i levande organismer. Är verben i den andra texten lika lätta att illustrera? består av / anta / förekommer

8 Exempel - Språklig stöttning förekommer i Vatten kan anta består av levande organismer olika tillståndsformer såsom molekyler flytande form fast form (is) gasform (ånga) (Holmegaard m.fl. 2006)

9 Exempel - Språklig stöttning När eleverna ska jämföra och diskutera, ge fraser som t.ex.: Om man jämför A med B så En jämförelse mellan A och B visar A är större än B (komparation) A B A liknar B A är lika stor som A B A är mindre än B är större än A B

10 Viktigt i Språkutvecklande arbetssätt: Använd elevernas förkunskaper Släpp in modersmålet i klassrummet Arbeta i olika gruppkonstellationer Förutse möjliga ordsvårigheter Förebygg utantillinlärning Arbeta med sammanfattningar Låt eleverna skriva frågorna och besvara varandras frågor, helst i mindre grupper Försök att variera redovisningar

11 Att främja elevers kunskapsutveckling Interkulturellt förhållningssätt: lyfta fram elevernas språk och erfarenheter visa intresse för deras språk, kulturer och erfarenheter Utveckla skolspråket på basis av vad eleverna redan vet: Läraren: En text om jordbävning Vem har upplevt en jordbävning? Eleverna berättar: Hur det hade känts Hur de själva hade känt sig Vilka skador som hade uppkommit (Gibbons 2010:100f)

12 Exempel: Kognitivt krävande övning (kap 2) Att omvandla kunskap för att använda för andra syften, för andra sammanhang, för annan målgrupp Samhällskunskap Eleverna har arbetat på ett projekt i hemkommunen. De har bland annat undersökt huspriser, fritidsanläggningar och butikscenter och samlat I skolan finns många nyanlända elever (sva). Eleverna utgår från det material de inhämtat för att ta fram en informationsbroschyr om kommunen till barnens föräldrar. Här krävs en omfattande bearbetning av den information de skaffat sig, inklusive grafisk formgivning av broschyren. (Gibbons 2010:51)

13 Exempel: Övning hur utveckla elevernas litteracitet tankeblad Förstår eleverna språket i matteuppgiften? (kap 4) Summan av två tal är 19 och produkten är 48. Räkna ut differensen mellan de två talen. Tankeblad för att tydliggöra hur de tänkte: Vilka är nyckelorden i den här frågan? (Eleverna svarade summa, produkt, differens) Skriv ned ett annat sätt att säga samma sak. Vilka räknesätt ska du använda: +, -, x eller? Skriv ned de steg ni använde för att komma fram till lösningen. (Gibbons 2010:115f)

14 Exempel: Stöttande matris (argumenterande genre) (kap 6) Rubrik: Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt. Ämnet för den här diskussionen är Många människor hävdare att Enligt min åsikt så Motivera den åsikt du har (dina argument). Det finns ett antal orsaker till varför det är på det här sättet. För det första Dessutom Vidare Slutligen Återge nu andra personers orsaker till varför de inte håller med dig (motargument). Å andra sidan hävdar en del människor att Dessutom Man menar också att Sammanfattning. Påminn läsaren om din åsikt och sammanfatta dina skäl. Rent generellt sett kan man dock hävda att Eftersom. (Gibbons 2010:178)

15 Exempel: ta upp och omformulera elevens språk (kap 7) Från NO-lektion (Gibbons 2010:203)

16 Åt vilket håll ska vi gå? Titta, den gör så att de rör sig. De där fastnade inte. Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller. Magnetisk attraktion inträffar enbart mellan ferromagnetiska ämnen. (Gibbons 2010)

17 Höga kognitiva krav Kunskapsutveckling i interaktion Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten. Skolspråk i tal och skrift Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller. Mycket stöd i kontexten Lite stöd i kontexten Vardagsspråk Titta, den gör så att de rör sig. De där fastnade inte. (Cummins fyrfältare fritt efter Hajer & Meestringa 2014:45) Låga kognitiva krav

18 Skolspråket - Nominalisering Att förvandla verb till substantiv När man röjer skog förändrar man miljön Packa information - Skogsröjning förändrar miljön. Fokus på viktiga begrepp inom ämnet: röjning, bebyggelse, förstörelse, förlust, utrotning (Gibbons 2010)

19 Skolspråket - Vad är svårt i läromedel? Fackord nya för alla elever Allmänna abstrakta ord i läromedel Nominaliseringar (substantiveringar) förekommer, åstadkommer, framkommer, föremål, framträdande, enbart Diska inte i rinnande vatten! Vattenförbrukningen måste minska. Passivformer Tät och kompakt text Referensramar Ofta stora textmängder Hur styrs Sverige? Syran får inte hällas i vatten. Cd-skivor använder ljusinterferens för att lagra data. Ytan på en cd-skiva är uppbyggd av ett mönster av fördjupningar som har ett djup som motsvarar en fjärdedel av våglängden hos det laserljus som används för att läsa skivan. Text och bilder/diagram/tabeller

20 Några vanliga formuleringar i styrdokument Undersöker: prövar sig fram Samtalar: talar i grupp eller helklass om ett moment Diskuterar: motiverar sina åsikter vid diskussioner i grupp och helklass Beskriver: ritar och/eller återberättar ett moment Förklarar: djupare förståelse och man vet orsaker till varför det blir som det blir

21 Cirkelmodellen Fas Bygga upp kunskap om ämnet -förkunskaper -relevanta begrepp -beskriva, definiera, klassificera, jämföra -läsa modelltexter -dekonstruera texter -iaktta språkliga drag 2 Dekonstruktion av modelltext och modellering 4 Elevernas individuella text -självständig konstruktion av text inom samma genre och temaområde -gemensam konstruktion av en text -modelltexten som förebild 3 Gemensam klasstext (Kuyumcu 2013:617)

22 Dictogloss 1 This is a polar bear An inuit guide The Arctic = Arktis The Arctic Circle = Polcirkeln

23 Dictogloss 2 Aktivitet Läs texten högt två gånger i normalt tempo Eleverna skriver stödord I grupper får de rekonstruera texten - interaktion, fokus på innehåll OCH form Sätt upp texterna på tavlan, diskutera och jämför!

24 Dictogloss 2 Photocopiable Cambridge University Press 2011 Teaching Unlimited Dictogloss

25 Få syn på språket (Skolverket 2012) Vänder sig till: alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till vuxenutbildning alla lärare inom alla skolformer oavsett inom vilket ämne eller verksamhet undervisningen sker. Ger exempel på: hur språk och olika språkliga aspekter synliggörs i styrdokumenten för olika skolformer och ämnen.

26 Litteratur Fokus på klassrummet Hajer & Meestringa 2014 Högstadiet och gymnasiet (2014) Skolverket (2011)

27 Källförteckning Gibbons, Pauline Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren. (Se även ex. frågor sist i denna power-point.) Hajer, Maiike & Theun Meestringa 2014 [2010]. Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Holmegaard, Margareta m.fl Projektet Ord i Läroböcker (OrdiL). I: Lindberg, Inger & Karin Sandwall (red.), Språket och kunskapen att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. Kuyumcu, Eija Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S Skolverket Få syn på språket i alla ämnen. Ett kommentarmaterial om språkoch kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. 30 s. Vestlin, Lena 2014 (red.), Se språket i ämnet. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Lärarförbundets förlag. För lägre åldrar men dock relevant även för högre åldrar: Gibbons, Pauline 2013 [2006]. Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Vestlin, Lena 2013 (red.), Kunskap, språk och identitet. Att undervisa flerspråkiga elever i F-6. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

28 Gibbons (2010): Frågor kap 1-2 Kap 1, s 45-46: Hur får dina elever på din skola stöttning när det gäller ämnesspecifik litteracitet? Kan stöttningen förbättras? Kan du ge exempel på arbetsuppgifter du gett dina elever nyligen som utmärks av kognitiv kvalitet? Vad skulle eleverna göra? Vilken stöttning fick andraspråkseleverna för att klara uppgiften? Kap 2, s 77 På vilka sätt kan lärare synliggöra tänkandet? Hur tror du samarbete kan hjälpa andraspråkselever att utveckla språket?

29 Frågor kap 3-4 Kap 3, s 98 Kan du som ämneslärare nämna några av de viktigaste språkliga krav som ställs i ditt ämne? Studera de läroböcker du/ni använder. Sök efter stycken/avsnitt där språket kan orsaka svårigheter för andraspråkselever? Samarbete ämneslärare och andraspråkslärare? Hur skulle det kunna läggas upp? Kap 4, s 123 I kapitlet beskrivs ett antal aktiviteter ge exempel på aktiviteter från din egen undervisning som är språk- och kunskapsutvecklande.

30 Frågor kap 5 Kap 5, s 157 Vi hävdar att alla lärare ska ansvara för att stötta andraspråkselevers läsutveckling. Vilka svårtigheter står du och dina kollegor inför när ni ska tillämpa detta i er undervisning? Hur kan dessa svårigheter övervinnas? Beroende på din yrkesroll (ämneslärare, andraspråkslärare osv), vilka är de viktigaste råden du kan ge en ämneslärare när det gäller att stötta andraspråkselevers läsande på avancerad nivå i hans eller hennes ämne? På vilka sätt stöttar du i dag andraspråkselever i deras läsutveckling? Berätta för en kollega om någon elev som har lyckats!

31 Frågor kap 6-7 Kap 6, s 188 Identifiera vilka styrkorna är i skrivandet hos någon grupp elever du arbetar med och de språkliga områden de behöver stöttning i. Kan du som ämneslärare identifiera några centrala genrer i ditt ämne? (Berättande, beskrivande, instruerande, argumenterande, utredande ) Kap 7, s 217 Hur kan lärare bli mer medvetna om hur de talar med sina elever? Hur stöttar du (eller hur kan du stötta) andraspråkselever i att delta i samtalet i klassrummet? I kapitel 7 finns ett antal gruppaktiviteter. Ge exempel på sådana du använder eller skulle vilja använda.