Naturvetenskap och teknik i didaktiskt perspektiv. Annika Elm Fristorp och Mattias Rundberg Högskolan i Halmstad

Transkript

1 Naturvetenskap och teknik i didaktiskt perspektiv Annika Elm Fristorp och Mattias Rundberg Högskolan i Halmstad

2 Forskningsbaserad utbildning Deltagarorienterad - forskningscirkel Deltagarnas frågor Möte med forskare Kunskapsutbyte

3 Deltagares möte med vetenskaplig litteratur Artikelsökning En förskola - skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

4 Exempel - Kursens mål Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för hur olika naturvetenskapliga och tekniska sammanhang och deras betydelse på en personlig, samhällelig och global nivå med fokus på hållbar utveckling - redogöra för olika naturvetenskapliga begrepp och teorier samt hur dessa kan kopplas till olika praktiker i förskolan - beskriva barns lärprocesser i naturvetenskap och teknik

5 Färdighet och förmåga - tydligt kommunicera ett naturvetenskapligt innehåll med estetiska uttrycksformer, med stöd av digitala berättarverktyg - Planera, utföra, redovisa och utvärdera undersökningar som baseras på tekniska konstruktioner i den praktiska verksamheten i förskolan med utgångspunkt i barns perspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt - problematisera naturvetenskap och teknik i relation till förskolans vardagspraktik med stöd av fältanknutna aktiviteter och ämnesdidaktisk litteratur - Värdera språkets, lekens, den fysiska miljön samt det undersökande arbetssättets betydelse för barns kunskapsutveckling i naturvetenskap och teknik

6 Implementering av kursens innebörd. Deltagarnas förutsättningar för genomförandet av kursen. Kursstart - inventering av deltagarnas frågor och behov av verksamhetsutveckling inom naturvetenskap och teknik.

7 Varför? Vad? - Hur? För vem/vilka? Iscensättning Planering CoRe (Nilsson 2012): didaktiska frågeställningar/läroplanen Att kommunicera naturvetenskapliga företeelser. Erbjudande av resurser. Representation.

8 Att utveckla ämnesdidaktisk kompetens PCK (Shulman, 1986) Ämneskunskap Pedagogisk kunskap (generell) Kunskap om styrdokument Kunskap om barns lek, lärande och begreppsutveckling Kunskap om barnen och gruppen Kunskap om undervisnings/förskolekontexten Kunskap om undervisningsfilosofi och historia.

9 Undervisningens dilemma Att identifiera det specifika ämnesinnehållet som skall undervisas (Big Ideas) vad och hur frågorna. Att omvandla ämnesinnehållet så att (alla) barn förstår Vara medveten om barnens idéer och de svårigheter de upplever då de skall lära ett visst ämnesinnehåll Att använda olika strategier på ett flexibelt sätt som också anpassas efter barnens intressen och behov. Att värdera barns kunskaper på ett likvärdigt och konstruktivt sätt.

10 Att arbeta med CoRe Coren var en god katalysator för oss för att få en idé om hur vi planerar vår undervisning och vad vi behöver förbättra. Man fick liksom svart på vitt på vad man behöver ändra och vad det var som gick fel.

11 Projekt ht 14 Rymden Väder Dammen på förskolegården Småkryp Vatten, densitet, vattenlek, kretslopp, såpbubblor Naturvetenskap på förskolegården Fåglar Rörelse Ljud Hjul Bygg och konstruktion

12 Kommunikationens metafunktioner Ideationell Interpersonell Textuell (Halliday 1978). Idén om multimodalitet (Kress m.fl. 2001, 2007, 2010; Selander & Kress 2010).

13 Representation Hur iscensätter vi den naturvetenskapliga aktiviteten? Big Ideas? Hur organiserar vi? Vad betonar vi? Vilka resurser väljer vi? På vilka sätt tar vi tillvara barnens kunnande?

14 Barnens lärprocesser - Transformation Förändring i barnens lärprocess. Vad betonar barnen? Vad refererar barnen till? Vad beaktar vi? Varför? Vad värderar vi som kunnande? Varför? Produktkunskap/procedurkunskap.

15 Kursavslutning: ämnesdidaktisk konferens. Beprövad erfarenhet i mötet med forskare och förskollärarstudenter. Vetenskaplig artikel analys av CoRe