Vad är Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Svenska Dyslexiföreningen Christina Hellman

Transkript

1 Vad är Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?

2 Kort om dyslexi En i regel medfödd funktionsnedsättning. Yttrar sig framför allt som svårigheter med ordavkodning vid läsning, dåligt läsflyt och problem med stavning men den kan också, som en sekundär konsekvens, visa sig som problem med läsförståelse. Brister i fonologisk medvetenhet, oklara fonologiska representationer och nedsatt benämningsförmåga är några utmärkande kognitiva drag. 5 8 procent av befolkningen har dyslexi. Något vanligare bland pojkar än bland flickor. Samförekomst med fr allt ADHD, Dyskalkyli och Specifika språkstörningar, ännu ingen påvisad gemensam bakgrund. Forskning om en gemensam bakomliggande orsak pågår. Den fonologiska förklaringsmodellen dominerar, men även andra möjligheter, t ex avvikelser i visuell perception diskuteras. Källa: SBU. Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 225.

3 Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? Koncentrations svårigheter (ADHD) Emotionella problem (PTS) Låg motivation Bristande socio-kulturell identifikation Språkstörning (SLI) Syn/Hörselnedsättning Dyslexi Bristfällig undervisning Ofullständiga språkkunskaper (L1 & L2) Liten skriftspråkserfarenhet

4 Läsprocessen AVKODNING övning AUTOMATISERING FÖRSTÅELSE Upplevelse Reflektion

5 Interaktionen avkodning automatisering läsförståelse Arbetsminnet: bearbetning på 7 +/-2 enheter lägre nivåer... A C I V O V I M S U N O K B U P K N (15) ICA VIVO KONSUM PUB NK (5) ger mindre kapacitet över till högre nivåer

6 ( H ö r ) f ö r s t å e l s e The Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986) Läsning = Avkodning x (Hör) förståelse A v k o d n i n g Dålig God God Dyslexi Normalläsare Dålig Övergripande svårigheter Nedsatt kognitiv kapacitet Inlärarspråk

7 En definition av dyslexi Dyslexi är en svikt i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Svikten ger sig först och främst tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska svikten går i regel igen i släkten och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att svikten är varaktig och svårbehandlad. [...] Høien T, Lundberg, I. Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur, 1999.

8 Ingen skarp avgränsning av dyslexi

9 Hur yttrar sig dyslexi? Svårt att kategorisera ord efter ljudegenskaper (rim, likheter). Problem med ords uttal, instabil lagring av ords ljudidentiteter Problem att göra omkopplingar fonem-grafem & vice versa. Svårt att automatisera avkodningen: hackig och mödosam läsning Långsam ordmobilisering ( Vad föreställer bilden?). Svårt för rums- och tidsordning, svårt med alfabetsordning och bokstavs/läsriktning, höger-vänster, veckans dagar, årets månader.

10 Vad innebär dyslexi? En svikt i det fonologiska systemet. Nedsatt förmåga när det gäller: Fonologisk medvetenhet: bil pil sil ; mo-rot Fonologiska representationer: minnen av hur olika typer av ljud och ord låter premera prenemera prunemera Fonologisk omkodning: sol -> s o - l -> /so:l Lexikal åtkomst: plocka fram ordet ur sitt mentala lexikon Benämningsförmåga: säga ett ord ( säg efter mig ) Verbala minnesfunktioner: mer begränsat fonologiskt arbetsminne Tunmer, W. & Greaney, K. (2010). Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43,

11 Andra vanliga kännetecken Individuell variation Svikten i avkodningsförmåga kan variera. En person kan ha en inte alltför dålig ordavkodningsförmåga i förhållande till jämnåriga. Den underliggande fonologiska nedsättningen förhindrar däremot en full automatisering av läsningen. Särskilt vanligt bland s k kompenserade dyslektiker. Vissa dyslektiker har en relativt god läsförståelse för att de är skickliga på att utnyttja ledtrådar i omgivningen (muntliga beskrivningar, bilder). Ojämn läsinlärningskurva Det eleven kan en dag, kan vara som bortblåst dagen efter. Särskilt sommarlovet kan vara kritiskt.

12 Samförekomst med andra inlärningshinder Personer med dyslexi har inte sällan även andra funktionsnedsättningar som försvårar den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Mellan 15 och 40 procent av alla elever med dyslexi också hade ADHDliknande problem. Av dessa barn och ungdomar med ADHD-diagnos hade cirka 25 procent i varierande grad även matematiska svårigheter. Dessa siffror måste dock tolkas med viss försiktighet. Det kan t ex förhålla sig så att elever med dyslexi, pga sina svårigheter, utvecklar ett beteende som kan påminna om beteendet hos en person med ADHD. Man kan också föreställa sig att en elev med ADHD utvecklar svårigheter med skriftspråket pga svårigheter att koncentrera sig. Boada R, Willcutt, EG, Pennington BF. Understanding the Comorbidity between Dyslexia and Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder. Top Lang Disord 2012;32: Christina Hellman /

13 Frågan om ärftlighet Dyslexi följer ofta familjer. Tvillingstudier påvisar ett starkt ärftligt inslag i dyslexi, över 50 procent. Men man ärver inte dyslexi. Man ärver gener med förändringar som påverkar de subtila signalbearbetningsprocesserna i hjärnan, vilket kan bidra till en ökad sårbarhet. Läsning är en kognitivt utmaning! Inblandade gener: I kritiska områden på bl a kromosomerna 1, 2, 3, 6, 15, 18. ROBO1 styr axonernas korsning mellan hjärnhalvorna störning i kommunikationen mellan hjärnhalvorna. Man vet inte exakt hur det påverkar läs- och skrivförmågan. DYX1C1, DCDC2 och KIA0139 kontrollerar nervcellernas vandring till hjärnbarken i fosterstadiet. Om något går snett kan cellanhopningar samlas på fel ställen. Sådana ektopier har man funnit hos dyslektiker, samlade i vänstra hjärnhalvans språkområden. Miljön är viktig Hjärnan är plastisk och mottaglig för träning. Tidig diagnostik och tidiga insatser har avgörande betydelse för (den kommande) läsutvecklingen. Kere, J. (2014) Den biologiska bakgrunden vid dyslexi, i Fischbein, S: Ungdomar läser och skriver. Studentlitteratur.

14 MILJÖ Undervisning Läsförståelse Stavning ordidentifiering MANIFEST nivå Stimulans i förskola och hem Fonologiskt arbetsminne Fonemisk medvetenhet Fonologiska representationer KOGNITIV nivå Intrauterin miljö Struktur Funktion BIOLOGISK nivå gener DYX1C1 kr 15 KIA00319 kr 6 DCDC2 kr 6 ROBO1 kr 3

15 Vikten av tidiga insatser Det finns tester som kan förutsäga dyslexi redan innan barnen har fått undervisning i att läsa och skriva i skolan: Brister i fonologisk medvetenhet Snabb automatiserad benämningsförmåga Bokstavskännedom har ett samband med dyslexi. Här finns möjligheter att tidigt uppmärksamma de barn som skulle ha extra glädje av språkstimulerande insatser