Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Transkript

1 Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

2 Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är vårt upptagningsområde

3 SKED:s verksamhet Rådgivning Nätverk Utprovningar Handledning Metodutveckling Utredningar Utbildningar

4 Idag Typisk språkutveckling Språkstörning - olika diagnoser Generella läs- och skrivsvårigheter Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Upptäckt, utredning och åtgärder Träning och kompensation

5 Normalfördelningskurvan

6 När allt går som det ska Språktrappan Skriftspråk Språklig medvetenhet Uttal (fonologi) grammatik (syntax,morfologi) Ordförråd (semantik) Samspel (pragmatik) Bruce, B. (2009)

7 Definition av språkstörning En försening i eller en begränsning av språkutvecklingen. Barn med språkstörning har märkbara svårigheter att producera och ibland även att förstå språk, men utvecklingen inom andra områden är relativt opåverkad. Språkstörning enligt ICD-10: (WHO:s klassificerings-system för olika diagnoser) Språkstörning innebär störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer (Socialstyrelsen, 1997, s 261).

8 Tecken på språkstörning Mindre joller Senare debut av de första orden (två års ålder eller senare) Långsammare språkutveckling Fonologiska svårigheter Svårt att lära in nya ord Ordmobiliseringssvårigheter, svårt att hitta ord Nedsatt språkförståelse (markör för gravare språkstörning) Språkligt och kommunikativt passiv

9 Olika språkliga domäner Språkstörningen yttrar sig som svårigheter inom en eller flera av de fyra språkliga områdena: fonologi form (förståelse och/eller produktion av ljuden i språket) grammatik form (förståelse och/eller produktion av språkets grammatiska konstruktioner) semantik innehåll (förståelse och/eller produktion av betydelsen av ord och begrepp) pragmatik (förståelse och/eller produktion av språkliga konventioner; hur och när man ska använda språket). OBS! Barnen med språkstörning ligger oftast inte på samma nivå inom de olika områdena, utan uppvisar ofta en ojämn språklig profil.

10 Språkstörningsgrad Uttal Grammatik Ordförråd Språkförståelse Pragmatik

11 Expressiv språkstörning - uttryck Brister i språkets form Ljudsystem, t ex "ett, tå, te pyja, pem" Grammatik, t ex Mia sova nej Identifieras ofta vid 4-årskontrollen Hög förekomst, ca 10 % Gravare störning lägre förekomst, ca 1 2 % De flesta normaliserat talspråk vid skolstart OBS! Riskgrupp för läs- och skrivsvårigheter

12 Impressiv språkstörning - innehåll Ofta inte så benägna att lyssna Nedsatt språkförståelse Missuppfattar ord och instruktioner Begränsat och dåligt strukturerat ordförråd Ordmobiliseringssvårigheter Kanske understimulans eller motsatsen Föredrar motoriska lekar, använder inte så mycket språk i leken Identifieras ofta vid 2 3 års ålder

13 Impressiv språkstörning Expressiv språkstörning Generell språkstörning

14 Pragmatik Problem med ömsesidigt samspel Vanliga symtom: Börjar prata utan varsel Abrupta ämnesbyten Samtalet driver iväg Ekolali, frågor upprepas besvaras ej Underförstår ibland för mycket utan att förklara Underförstår ibland för lite, talet blir omständigt Märker ej missförstånd, reder ej upp

15 Hur kan vi upptäcka elever med språkliga svårigheter under de tidiga skolåren?

16 Språkstörningen ändrar karaktär över tid Språkutvecklingen hos ett barn med språkstörning upphör inte De språkliga problemen skiftar i karaktär över tid Språkproblemen kan innebära tidiga fonologiska hinder som senare kan manifesteras i läs- och skrivproblematik, trots att barnets fonologiska problem kan tyckas ha försvunnit

17 Inför skolstart Överrapportering från förskola till skola Begär underlag från logopeden Info om allmän utveckling Info om åtgärder som fungerat bra Lyssna på oroliga föräldrar

18 Flerspråkighet och språkliga svårigheter Flerspråkighet är en tillgång (även vid måttlig språkstörning) Risk för under- och överdiagnostik Flerspråkighet orsakar ALDRIG språkliga svårigheter Språkliga svårigheter måste finnas i alla språken

19 Andraspråksutveckling Ålder vid ankomst Tidsåtgång för att utveckla ett andrasspråk för skolframgång 5-8 års ålder 3-8 år 8-11 års ålder 2-5 år - kan oftast läsa och skriva på sitt modersmål års ålder 6-8 år - höga krav i skolan Collier, V & Thomas, W (1999)

20 Arbetsminnets roll Arbetsminne = förmågan att simultant tillfälligt lagra och bearbeta information Man kan hålla ny information i minnet medan olika kognitiva uppgifter utförs Arbetsminnet är inte en specifik modul i hjärnan!

21 Läs- och skrivsvårigheter möjliga orsaker Generella läs- och skrivsvårigheter Nedsatta språkliga förmågor (språkstörning, flerspråkighet, generella inlärningssvårigheter, understimulerat språk, andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Leder till problem att förstå lästa texter begränsat ordförråd (kan även brista i grunden) Avkodningen oftast bättre än förståelsen av det lästa Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Specifikt nedsatt förmåga att processa språkljud Leder till avkodningssvårigheter samt stavningssvårigheter pga. svårigheter att automatisera kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstav/bokstäver (grafem) Sekundärt påverkad förståelse av lästa texter pga. avkodningssvårigheter

22 The simple view of reading Gough & Tunmer (1986) Teknisk sida Avkodning Snabbt, korrekt med flyt och automatik (ortografiskt) Förståelsesida Göra sig inre bilder av det lästa Språklig förmåga Tidigare erfarenheter och förförståelse av texten Motivation Vana vid skriftspråket

23 När en elev med dyslexi läser - Ökad hjärnaktivitet - Ökad belastning på arbetsminnet - Kräver större koncentration då "autopilot" saknas - Större energibehov - Tråkig läsning Eftersom avkodningen inte är automatiserad

24 Tidiga tecken på dyslexi Svårt att uttala krångliga ord Ointresserade av rim och bokstäver Visar inget intresse för sitt eget namn i skriftspråk Svårt att urskilja fonem i ord Osäker på bokstävernas utseende Förväxlar bokstäver t ex b/d

25 Tecken hos äldre elever Hinner inte läsa texter under lektionstid Vill inte läsa högt i klassen Stavningssvårigheter (dubbelteckning, ljudstridig stavning, vokaler) Utelämnar bokstäver eller kastar om vid läsning och skrivning Skrivandet tar tid, väljer enkla ord, ständiga omredigeringar Känsla hos läraren att "eleven kan mer än så..."

26 Samvariation Språkstörning Utvecklings störning Dyslexi Autism ADHD Dyskalkyli

27 Utredningsgång Skolan ansvarar för: - Fördjupad pedagogisk utredning - Vid behov medicinsk bedömning (syn och hörsel) - Psykologisk bedömning Region Skåne ansvarar för: - Språklig utredning hos logoped

28 Hur kan vi träna och kompensera under de tidiga skolåren?

29 Träning Kompensation Självkänsla

30 Agera tidigt! Framgångsfaktor: att hitta eleven så tidigt som möjligt Tidig behärskning av kompensatoriska lärverktyg, främjar fortsatta studier Inte "vänta och se" Eleven lär sig dölja sina svårigheter Eleven misslyckas och självförtroendet tar skada (Lundström & Svensson 2009, Singer 2007, Ingebro 2008, Stadler 1994)

31 Det metakognitiva samtalet Vad försvårar, vilka är styrkorna Att förstå diagnosen - att skapa en medvetenhet Eleven behöver lära sig mer om olika inlärningsstrategier för att komma vidare och att undervisas i dessa Reflekterande och vägledande samtal

32 Hur kan vi pedagoger tänka och jobba i klassrumssituationen?

33 Vid språkstörning Språkliga svårigheter hos barn i skolåldern drabbar de viktigaste aspekterna av språk och kommunikation, nämligen språkförståelse och funktionell språkanvändning Behöver mångfalt fler naturliga övningstillfällen för att automatisera sina språkliga och kommunikativa färdigheter Svårt att tillgodogöra sig kunskap genom läsning vilket ställer till det i alla ämnen Svårt att förstå den dolda betydelsen i ordspråk, metaforer, roliga historier etc. Metakognitionen kring läsning är dåligt utvecklad - hur ska jag närma mig texten?

34 Allmänna råd vid språkliga svårigheter ur boken Språkstörning - en pedagogisk utmaning, E. Carlberg Eriksson Ge tydliga uppmärksamhetssignaler - Titta!, Lyssna!, Nu börjar vi! Rikta uppmärksamheten på den som talar - Titta på Pelle, nu är det han som talar. Tala tydligt - anpassa talhastighet, förklara ord och begrepp Begränsa meningslängd Pausa, ändra tempo och styrka Tala en i taget och vänta på svar Presentera uppgifter både visuellt och auditivt Inte för många uppgifter samtidigt

35 Fortsättning Ta bort störande faktorer Konkretisera och koppla fakta till upplevelse Muntlig instruktion kan förstärkas genom att be eleven upprepa Hjälp med att skapa inre bilder Planeringsstöd vid en uppgift, pricka av efter hand Ge struktur, skapa krokar att hänga upp minnet och planeringen för dagen på Repetera Förmågan att skapa situationer med överraskning och förvåning är till gagn för lusten att lära

36 Träning vid dyslexi Intensivt och strukturerat; fonem-grafem-koppling Inte i kombination med kunskapsinhämtning Träna in kompensatoriska läs- och skrivhjälpmedel Tangentbordsträning/fingersättning Träna aktivt lyssnande - lyssningsläsning Studieteknik

37 SKRIVPROCESSEN 1. PLANERA 2. SKRIV DIN TEXT Ta bort de röda ormarna 3. REDIGERA Använd talsyntes och rättstavningsprogram

38 Kompensation! Vid dyslexi Kompensation! Tillgång till dator/ipad Egen redigering av texter Talsyntes Digitalt lexikon Inlästa läromedel Lyssningsläsning Anpassad provsituation Betyg Undantagsbestämmelsen Vid språkstörning Stöd, träning och kompensation Informationsinhämtning och repetition via flera sinnen Läsa Lyssna Bildstöd - tankekartor Tillgång till dator/ipad Egen redigering av texter Talsyntes Digitalt lexikon Anpassad provsituation Betyg Undantagsbestämmelsen

39 Men han har ju en ipad! Magisteruppsats av Charlotte Furtenbach och Jessica Magnusson Teknikstöd inte självklart trots att eleven har kunskap om hur verktyget fungerar Vet inte i vilka situationer de ska använda det Konkret stöd i hur och när teknikverktyget ska användas Lärarens kompetens gällande digitala verktyg mycket viktig Inte helt medvetna om sin problematik Även aktiva användare behöver stöd i att vidareutvecklas i när och hur situationer Fördel med flera användare i samma grupp - lär av varandra

40 Testa din ortografiska (helords-) läsning! Eilngt en uneörnskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord såtr, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet. God avkodning, helordsläsning, flexibilitet och språkförmåga gör att vi förstår det vi läser

41 Tack för visat intresse! Administratör: Marianne Bergqvist Psykolog: Johanna Kajrup Logoped: Anneli Olausson Holmström Pedagog och enhetschef: Cecilia Sjöbeck